Återrapportering från Europeiska rådets möte

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Vid Europeiska rådets möte i slutet av förra veckan stod frågan om Storbritanniens förhållande till EU i fokus. Även frågor om migration, Syrien och Libyen samt den europeiska terminen stod på dagordningen.

När det gäller den brittiska frågan kunde medlemsstaterna efter långa och svåra förhandlingar till slut nå en bra överenskommelse. Min förhoppning är att överenskommelsen ska bidra till att Storbritannien stannar kvar i Europeiska unionen. Det vi har kommit överens om visar att medlemsländerna ansträngt sig till det yttersta för att hålla samman i en tid då vi står inför några av våra största utmaningar någonsin.

Förhandlingarna fokuserade framför allt på frågorna om välfärd och fri rörlighet, ekonomisk styrning och suveränitet. Låt mig börja med den svåraste frågan, den om social välfärd och fri rörlighet, och särskilt om förslaget att inrätta en så kallad social nödbroms för utbetalningar av vissa sociala förmåner, så kallade in-work benefits.

Knäckfrågan gällde hur många år ett medlemsland ska kunna begränsa utbetalningen av sådana förmåner till medborgare från andra EU-länder. Många medlemsländer, inklusive Sverige, ville begränsa det här undantaget så mycket som möjligt. Överenskommelsen blev till slut en gräns på sju år utan möjlighet till förlängning.

En annan omstridd fråga rörde utbetalning av barnbidrag till barn bosatta i annat EU-land och hur det skulle anpassas eller indexeras till den faktiska kostnadsnivån i det land där barnet bor. Storbritannien vill att en sådan indexering skulle gälla för alla utbetalningar till andra länder. Många medlemsstater invände mot det här och menade att indexeringen åtminstone inte skulle kunna tillämpas retroaktivt, alltså på personer som redan bor och arbetar i en annan medlemsstat.

Kompromissen innebär att indexering fram till år 2020 bara ska kunna tillämpas på nyanlända, och därefter ska all så kallad export av barnbidrag kunna indexeras.

I avsnittet om ekonomisk styrning fastställs grundläggande principer om öppenhet och likabehandling mellan de länder som har euron som valuta och dem som inte har det. Vad gäller den ekonomiska nödbromsen enades vi till slut om att det ska räcka med en medlemsstat för att aktivera den. Jag argumenterade för detta och är därför nöjd med det utfallet.

Vad gäller skrivningen om icke-euroländernas skyldighet att göra framsteg för att uppfylla så kallade konvergenskriterier framförde jag att Sverige inte tolkar detta som en skyldighet att börja arbeta mot att bli medlem av euroområdet utan att resultatet av den svenska folkomröstningen om euron måste respekteras. Ingen av kollegorna invände mot detta.

I suveränitetsavsnittet fick Storbritannien gehör för sitt krav att i kommande fördragsförändringar tydliggöra att skrivningen om ett allt närmare samarbete, eller en ever closer union, inte omfattar dem.

Jag är särskilt nöjd med de förbättringar av texten som har gjorts i avsnittet om konkurrenskraft där det nu tydligt framgår att regelförenklingar inte ska kunna ske på bekostnad av konsumenter, arbetstagare, hälsa och vår gemensamma miljö. Det här är något som Sverige har drivit aktivt under förhandlingarna och som gett resultat i det här avtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Med detta sagt, fru talman, är jag nöjd med att vi till slut lyckades nå fram till en bra överenskommelse som jag hoppas kan bidra till att Storbritannien blir kvar i Europeiska unionen.

Låt mig nu gå över till toppmötets andra större fråga - migration. Diskussionen fördes utifrån en lägesrapport om genomförandet av fattade beslut. Jag var tydlig med att genomförandet av de åtgärder som EU beslutar om på migrationsområdet måste bli bättre och att ansvaret hos medlemsländerna måste öka. Det går, som vi har kunnat konstatera så många gånger förut, alldeles för långsamt. Men jag kommer att oförtrutet arbeta vidare på detta, därför att vi inte har något annat val än att jobba för en EU-gemensam lösning.

Jag framförde dock att jag vill se en konkret handlingsplan där nästa steg tydligt framgår, liksom vem som ska göra vad och tidsramarna för detta. Det här fick jag gehör för från de andra ledarna.

I ett läge när den fria rörligheten står på spel och Schengensamarbetet är hotat måste vi stärka kontrollen av EU:s yttre gräns. På kort sikt gäller det framför allt Grekland. Men vi måste också arbeta målmedvetet för att etablera en ny gränsregim i enlighet med kommissionens gränspaket och där medlemsländerna självfallet har en tydlig roll i beslutsprocessen.

Omfördelning av asylsökande måste komma igång och resurser avsättas för så kallade hotspots och att de ska fungera effektivt. Det är också centralt att återvändandet kommer igång och att flyktingar som inte är i behov av internationellt skydd återsänds.

Samarbetet mellan EU och Turkiet diskuterades också, inte minst mot bakgrund av det fruktansvärda terrorattentat som dagen före toppmötet hade genomförts i Ankara och som krävde 28 människors liv. Med anledning av det attentatet gjordes ett uttalande där stats- och regeringscheferna fördömde attentatet och uttryckte medkänsla och solidaritet med de anhöriga till offren och hela det turkiska folket.

Turkiet har en nyckelroll i arbetet med att bekämpa människosmuggling, men samtidigt står det klart att strömmen av migranter från Turkiet till Grekland fortsatt är mycket stor. Vi måste därför öka kraven på att Turkiet genomför sin del av den handlingsplan som överenskommits, och vi kom överens om att hålla ett toppmöte med Turkiet i mars före nästa ordinarie möte i Europeiska rådet.

Jag vill också särskilt lyfta fram att vi den här gången i slutsatserna om migration har slagit fast att asylsökande inte har rätt att välja vilket EU-land de ska söka asyl i. Det är en mycket viktig princip som är avgörande för att vi ska kunna få en rättvis fördelning av asylsökande i EU. Det ligger också i linje med vad regeringen driver som ett viktigt ingångsvärde för ett nytt asylsystem.

Nästa dagordningspunkt var utrikes relationer, och på det området antog Europeiska rådet korta och bra slutsatser om Syrien respektive Libyen. Vad gäller Syrien uppmanas nu de stridande parterna att lägga ned sina vapen, och al-Asadregimens och dess allierades ansvar och agerande lyfts fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

I texten om Libyen framhålls vikten av att EU agerar samordnat med FN för att främja den ekonomiska utvecklingen i landet och bekämpa terrorism, men också betydelsen av regional säkerhet för stabiliseringen av landet nämns.

Slutligen ställde sig Europeiska rådet bakom en samlad rekommendation till euroområdet inom den europeiska terminen för 2016.

Detta, fru talman, var återrapporteringen från mötet.

Fru talman! Jag vill först tacka statsministern för det framgångsrika arbete som Europeiska rådet genomförde den 18-19 februari 2016.

Det kan aldrig nog understrykas den betydelse som Storbritannien har för vårt land. Landet är inte bara en god samarbetspartner i många frågor, till exempel i frågor som gäller budget, frihandel, konkurrenskraft och ekonomisk styrning, utan det är framför allt en viktig vapendragare mot de ibland mer högljudda kraven på federalism som från tid till annan hörs alltmer aggressivt från vissa länder i diskussionerna.

Det är också glädjande att höra att Sverige fick gehör för flera av de frågor som har varit en svensk linje, till exempel att det enbart krävs en medlemsstat för att få aktivera den ekonomiska nödbromsen och att regelförändringar som sker inom avsnittet konkurrenskraft inte ska ske på bekostnad av konsumenter och arbetstagare, hälsa och vår gemensamma miljö.

En fråga som var uppe vid vårt samråd i EU-nämnden i veckan som gick var frågan om euron. Det var en hård skrivning i underlaget till förslag till slutsatser. Hur gick det med eurofrågan? Fick Sverige ett undantag för euron i den meningen att Sverige inte behöver gå med i eurosamarbetet förrän vi själva har bestämt oss för det?

Fru talman! Jag delar helt uppfattningen att det är viktigt att Storbritannien blir kvar i unionen, av flera skäl. Det var även en framgång att det slås fast i beslutspapperet att eventuella förenklingar av regler för att stärka konkurrenskraften inte ska ske på bekostnad av arbetstagare, miljö eller konsumenter.

I eurofrågan är texten i slutsatserna i enlighet med fördragstexten. Det var därför koncentrationen låg på att klargöra hur vi tolkar den. Ingen av kollegorna hade någon invändning mot det jag föredrog i min inledning, nämligen att respekten för resultatet i den svenska folkomröstningen måste gälla. Jag vill än en gång betona, som jag nämnde vid sammanträdet med EU-nämnden, att det inte finns någon praktisk möjlighet för någon att tvinga på Sverige en valuta vi inte vill ha.

Fru talman! Den andra frågan som berördes rörde migrationen. Den diskuterades också livligt under vårt samråd i EU-nämnden. Där blev statsministern uppmanad att slå näven i bordet. Det är frestande att fråga om statsministern gjorde det och i så fall hur hårt, men jag ska vara lite mer seriös.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Frågan om migration var uppe till diskussion för 21:a gången, om vår kollega Ulrika Karlsson har räknat rätt - och det utgår jag från att hon har. Det är alltså en fråga som är väl diskuterad.

En framgångsväg som kunde nås var att man ska söka asyl i första ankomstland, vilket är helt enligt Dublinreglerna. Tog statsministern upp frågan om det stora migrationstrycket mot Sverige? Uppnåddes i och med det några resultat?

Fru talman! Migrationsfrågan tog sin rundliga tid. Klockan var omkring 4 på fredag morgon innan vi var klara - möjligtvis något tidigare. Frågan är svår och komplex.

Slå näven i bordet kan man väl göra ibland. Det beror på tillfället, och det tillfället tänker jag välja. Det är inte alltid det som är framgångssagan.

Vi hade en framgång i att vi fick med att en asylsökande inte fritt ska få välja vilket land hen vill söka asyl i. Det är en viktig pelare för att komma fram till en ordning där vi fördelar de asylsökande på ett mycket bättre sätt. Alla känner till migrationstrycket mot Sverige sedan tidigare. Frågan är under behandling i kommissionens förslag för hur Sverige ska hanteras i det perspektivet.

Fru talman! Jag vill börja i den änden med att säga att det var en framgång att man nådde en överenskommelse om Storbritanniens krav på detta möte. Det hade varit ett stort misslyckande om man inte hade kommit överens.

Nu kan David Cameron gå in i folkomröstningskampanjen med starka argument. Det är viktigt att Storbritannien förblir medlem i unionen. Det skulle drabba Europa, Sverige, svenska företag och svenska medborgare otroligt negativt om Storbritannien skulle lämna unionen. Sverige skulle mista den främsta partner vi har för att driva på unionen, för reformagenda, för konkurrensutsättning, för regelförenklingar, för en integrerad inre marknad och så vidare. Vi moderater vill se ett Europa där Storbritannien fortsätter att vara vår främsta partner i unionen.

Den andra frågan som var uppe på bordet gällde migrationen. Mycket riktigt har migrationsfrågan diskuterats vid fler än 20 ministermöten. Migrationskrisen är inte över. Jag har uppmanat statsministern att ta krisen på största allvar. Jag uppmanade också statsministern att slå näven i bordet därför att implementeringen inte fungerar.

På dessa 20 möten har man beslutat att 160 000 asylsökande som för närvarande befinner sig i Grekland och Italien ska omfördelas inom unionen under en tid av två år. Hittills har bara 497 omfördelats. När denna tvåårsdeadline är över kommer bara 2 000 att ha omfördelats. Det går alldeles för sakta, sa statsministern. Jag säger att det går inte ens sakta, utan det går inte alls.

Vad konkret drev statsministern för att omfördelningen inom unionen ska ta fart och för att den ska börja fungera?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Det är helt riktigt att Storbritannien ska ha sin folkomröstning. Det är bara att hoppas att den går vägen i den meningen att Storbritannien blir kvar i unionen.

I migrationsfrågan behövs ingen uppmaning. Jag tackar för den ändå. Jag har drivit frågan mycket målmedvetet sedan jag tillträdde. Jag söker ett samarbete med länder som tänker lika som vi och som är i samma situation som vi. Jag har haft många samtal och fruktbara diskussioner med Angela Merkel i Tyskland och Werner Faymann i Österrike och så vidare, och vi har byggt upp ett samarbete.

Återigen blir jag uppmanad att slå näven i bordet. Det kan man göra vid något tillfälle, men det är inte så att de andra länderna plötsligt tycker att omfördelning är bra bara för att man slår näven i bordet. Jag tror att det vill till något annat, nämligen att fortsätta det enträgna arbetet.

Jag sa att kommissionen och rådets ordförande måste presentera en handlingsplan. Hur ska den i detta läge fungera? Vad är nästa steg? Vem är ansvarig? Vilka ansvarar för vad som ska ske? Vilka tidsramar ser vi framför oss för att hotspots, gränser, återvändande och omfördelning ska fungera? Hur visar vi att vi tar oss framåt i varje del? Det är den konkretisering som är rimlig att kräva. Den borde naturligtvis ha kommit tidigare. Vi har givits beskedet att den ska komma. Nu vill jag se den före nästa möte i början av mars.

Fru talman! I medierna har det framställts att statsministern har ansett att en av de största framgångarna för toppmötet var att man beslutade om att asylsökande inte själva ska få välja land. Det är ett 26 år gammalt beslut. För 26 år sedan kom medlemsstaterna inom unionen överens om att genomföra beslutet. Hur kan statsministern se det som en framgång att man på toppmötet upprepar ett 26 år gammalt beslut?

Jag vill gå vidare till Natofrågan. Nu har man på toppmötet beslutat att Nato har en uppgift att bekämpa flyktingsmugglingen. Detta har utrikesminister Margot Wallström sagt är fel. Det är oklart var statsministern står i den frågan. Vad drev statsministern i Natofrågan? Anser statsministern att det är viktigt att Nato bistår unionen för att bekämpa flyktingsmugglingen?

Fru talman! I frågan om att inte få välja land är uttalandet ett förtydligande av att det är en av pelarna i inriktningen för framtida asylsystem, oavsett tidigare beslut. Det är ett steg framåt.

Vad gäller Nato är det en önskan från flera länder att Nato ska kunna vara med i övervakningen, i monitoring och i surveillance. Det finns också en tydlig gränsdragning för vad Natos uppdrag inte innebär. Det innebär inte att man ska stoppa båtar eller på annat sätt agera aktivt. Man är naturligtvis skyldig att plocka upp människor som har ramlat i vattnet. Den skyldigheten har man.

Jag har haft ett samtal med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och tycker att i det fall vi kan få hjälp, i det här fallet hjälp med övervakning av de här gränstrakterna, är det bra. Det är en fördel för oss - med den tydliga avgränsning som Nato och dess generalsekreterare själva gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för återrapporteringen från Europeiska rådet.

Sverigedemokraterna är ett parti som i och med sitt motstånd mot EU måste nagelfara de dokument och yttranden som kommer från Bryssel. Detta leder ofta till att Sverigedemokraterna som enda parti är öppet kritiskt till de förslag som basuneras ut från Bryssel.

Till skillnad från EU-etablissemanget i Bryssel och dess anhängare här i Sverige anser Sverigedemokraterna att demokrati ska byggas underifrån. Att genomföra förändringar där politiken alltmer flyttas bort från medborgarna i medlemsländerna till unionsnivå står i strid med detta. Demokrati betyder folkstyre, och det ska vara upp till varje folk hur dess land och framtid ska se ut. När Bryssel talar om demokrati betyder det allt som oftast den exakta motsatsen.

Av dessa anledningar, fru talman, välkomnar vi sverigedemokrater den brittiska folkomröstningen och ser väldigt positivt på att britterna får svara på frågan om de vill fortsätta bli styrda av Bryssel eller om de ska ta tillbaka makten till Westminster. Vi ser även fram emot den stundande folkomröstningen i Nederländerna om associeringsavtalet med Ukraina.

I Storbritannien är detta inte en partipolitisk fråga utan snarare en fråga som berör hela samhället. Alla som någonsin har satt sig in i hur EU fungerar ser också att det helt enkelt inte gör det. Det fungerar inte i många avseenden. Egenintressen och inkompetens genomsyrar detta monsterbygge till den grad att det blir löjligt. Ett flertal prominenta brittiska politiker, oavsett parti, har nu sett bortom egen vinning. De säger därför tydligt nej till Camerons urvattnade kompromissförslag.

Oavsett vad utfallet av folkomröstningen i Storbritannien blir är det nu läge för Sverige att omförhandla avtalet med de övriga unionsmedlemmarna. Med anledning av det, fru talman, är min fråga till statsministern följande: Hur ser statsministern på att även det svenska folket ska få säga sitt i en folkomröstning om EU-medlemskapet lik den som britterna nu kommer att få?

Fru talman! Som den minnesgode kanske kommer ihåg har Sverige haft en folkomröstning i frågan, och den hade ett utfall.

Jag vill påstå att det Sverigedemokraterna gör är ren och skär populism. De pratar om EU-etablissemanget och inkompetens och vad det nu kan vara. Ja, EU har också sina fel och brister, som alla andra organisationer. Men att isolera Sverige så som Sverigedemokraterna vill göra vore väldigt olyckligt för vårt land. Att tro att Sverige i en global ekonomi eller i den här europeiska kontexten flyter omkring som en egen liten båt, en egen liten ö, och inte har något som helst beroende av andra länder är bara floskler. Det har ingenting med verkligheten att göra.

Vi finns i ett sammanhang där det är viktigt att vi i vårt land gör rätt och styr rätt, ser till att människor kommer i arbete, att barnen får skola och utbildning och att välfärden fungerar - allt det som människor i Sverige vill ha. Men vi måste också se oss i ett sammanhang tillsammans med andra människor, tillsammans med andra länder. Vi exporterar en stor del av vår export till just EU-området - en stor del. Att tro att det skulle fungera precis som förr om Sverige inte var medlem är faktiskt en lögn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Sverigedemokraterna får fortsätta sprida sitt populistiska prat. Vi ska hålla oss till verkligheten, där det gäller att se till att EU gör den nytta EU är bäst på: att skapa mervärde.

Ingen ska tro att våra länder var för sig kan stå upp mot Kina, Indien, Indonesien, Filippinerna eller andra stora spelare. För det krävs ett samarbete i Europeiska unionen, och det tänker jag fortsätta stå upp för.

Fru talman! Ja, det är förvisso intressant, det här med Kina och Indien.

Men frågan är följande: Är länder som Liechtenstein, Norge och Schweiz isolerade? Svaret är självklart nej.

Det som svenska folket med väldigt knapp marginal sa ja till i en folkomröstning 1994 var någonting helt annat än det vi ser i dag, statsministern. Det är någonting helt annat, det monsterbygge som har vuxit fram och som kostar de svenska skattebetalarna tiotals miljarder varje år. Det är någonting som väldigt många som röstade ja 1994 säger nej till 2016.

Det är dags för regeringen och den svenska riksdagen att vända sig till svenska folket i en folkomröstning, precis som Storbritannien nu gör, och fråga svenska folket vad det anser om den utveckling som vi har sett: att alltmer makt flyttas från det här parlamentet, den svenska riksdagen, till ett litet antal - eller, förlåt, ett ganska stort antal - byråkrater i Bryssel som inte är folkvalda.

Fru talman! Jag vill först påminna Pavel Gamov om att vi precis har förstärkt subsidiaritetsprincipen. Vi har alltså förstärkt de nationella parlamentens roll i denna process.

Nej, det är klart att man inte blir helt isolerad. Men man får finna sig i rätt mycket som andra beslutar om, exempelvis handelsregler och hur de ska fungera.

Vi exporterar alltså en stor del till Europeiska unionen, och så kommer det att vara under överskådlig framtid. Jag ber Pavel Gamov att räkna på hur mycket det betyder i svenska inkomster, i inkomster hit till oss. Då har det betydelse att vi har ett gott samarbete med vår omvärld.

Att vi lever isolerat i en egen bubbla där vi knappt behöver ha med omvärlden att göra och kan sköta oss själva, det är en chimär. Det är och förblir en chimär. Vi ska göra rätt här hemma. Det är viktigt vilken politik som förs här hemma. Men det är också viktigt att vi finns i ett sammanhang och förstår vår roll i en global ekonomi.

Fru talman! Jag skulle faktiskt vilja gratulera statsministern. Jag tycker att resultatet blev bättre än väntat. Jag håller inte alls med Sverigedemokraterna i deras beskrivning.

För första gången förtydligar EU att en ständigt närmare union inte betyder att EU behöver skaffa sig nya befogenheter eller göra fler lagar inom nuvarande befogenheter. Man säger till och med att det inte heller betyder något förbud mot att föra tillbaka kompetens som EU inte längre behöver till medlemsländerna. I så måtto har ju, precis som statsministern säger, självständigheten för länderna ökat. Subsidiariteten har ökat, inte minskat, med det här beslutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag tycker att det var mycket bra att vi fick igenom ett förtydligande om att enklare och bättre lagstiftning innebär att man fullt ut respekterar skyddet av konsumenträtt, folkhälsa och miljö. Det var mycket bra.

Jag är också förvånad över att det gick så pass bra att komma fram till en överenskommelse om vilka undantagsregler Storbritannien ska ha. Jag bedömer dock att det finns en risk att nejsägarna i Storbritannien tycker att det här inte räcker. Debatten kommer kanske att svänga, och nejsidan kanske växer. Det skapas en nervositet, och då kommer krav på att Storbritannien ska komma tillbaka till EU med nya krav. Hur diskuterade man detta under toppmötet? Om nejsidan leder, kommer man då att acceptera nya krav? Hur har man tänkt där?

Det står också att man snabbt ska hejda strömmarna, minska olaglig invandring och skydda yttre gräns. Men det här kan betyda många olika saker. Betyder det att man accepterar mer laglig invandring? Betyder "hejda strömmarna" att man vidtar åtgärder så att det blir mindre krig och mer rättvis handel? Diskuterade man det? Och skydd av yttre gräns betyder inte stängd yttre gräns utan bara att man kontroll över den och vet vad som händer vid den. Hur gick strömningarna här? Vartåt barkar det inför marsmötet om migrationsfrågan?

Fru talman! Ja, det finns en osäkerhet om hur folkomröstningen i Storbritannien slutar. Även om det just nu ser ut att finnas en hygglig majoritet för ett ja finns det också en stor andel osäkra, så det är högst osäkert. Nejsidan är mycket stark; det vet vi.

Nej, vi diskuterade inte huruvida vi ska ha en ny förhandling om Storbritannien lutar åt ett nej. Så kan man helt enkelt inte förhandla. Här gäller det att förhandla fram en överenskommelse, och så får vi stå för den. Det vore inte bra om Storbritannien lämnade EU, nej. Men vi kan heller inte ha en ordning där något land förhandlar fram en överenskommelse som inte går bra och då kommer tillbaka och ska förhandla igen. Då har vi en process som aldrig avstannar. Storbritannien har fått sin överenskommelse. De går till folkomröstning. De avgör själva om de ska vara kvar eller inte. För min del går det inte att hålla på så fler gånger, utan nu är det gjort. Jag hoppas att det går bra.

Vad gäller skydd av yttre gräns är det precis som Carl Schlyter säger: Vi måste ha bättre kontroll, annars fungerar inte vårt asylsystem över huvud taget.

En sak som diskuteras är också lagliga vägar. Vad vi skulle vilja åstadkomma är en ordning där människor inte behöver fly och inte behöver göra dessa riskfyllda resor över huvud taget. Om det skulle fungera bättre i närområdet kan vi med ordning och reda låta människor komma till Europa. Inte minst skulle jag vilja se ett bra samarbete med UNHCR i den frågan. Då får vi ordning och reda och säkra förflyttningar av människor. Detta diskuteras också i samarbete med Turkiet. Vi skulle vilja växla över där, och i den frågan är vi överens med till exempel Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! De migrationsströmmar vi nu ser är, bedömer jag, ingen tillfällig händelse. Vi har en ny värld. Halva jorden har smarta telefoner. Man har reda på sina rättigheter. Många människor är något rikare och har råd att transportera sig längre distanser.

Samma migrationsdebatter förs nu i Australien, Nya Zeeland, USA och hela Europa. Jag undrar om det finns någon beredskap för att ta ett globalt initiativ för att faktiskt, på global nivå, göra att möjligheterna för människor att bygga en bra och härlig framtid i sitt eget hemland ökar. Då behöver man titta på hur nuvarande handelspolitik gynnar eller missgynnar vissa länder och titta på krigspolitik, vapenexport och liknande. Finns det någon beredskap att ta tag i det strukturella problemet, att människor inte har det tillräckligt bra där de föds?

Fru talman! En del av migrationsströmmarna är naturliga, ja, men det som nu sker på grund av Syrienkonflikten är inte det. Det vill vi ha stopp för. Människor ska inte behöva genomlida detta. Som Ban Ki Moon uttryckte det: Detta är så nära helvetet på jorden som man kan komma. Så ska det inte behöva vara.

Men av det skälet är det som Carl Schlyter tar upp viktigt, alltså vilka fler globala initiativ som kan tas. Där är utrikespolitiken viktig. Handelspolitiken är viktig. Det handlar om säkerhet och konfliktförebyggande, och inte minst miljöfrågorna är viktiga. Ganska många människor tvingas ju fly på grund av torka och annat.

Allt detta hänger ihop. Därför är det så viktigt att Sverige finns med i debatten både i EU och globalt, inte minst i en FN-kontext. Om jag är rätt informerad kommer också den amerikanska administrationen att ta ett initiativ på det här området i höst för att vi ska hålla igång en aktiv global diskussion.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för återrapporten. Jag tänkte kommentera i huvudsak tre områden, nämligen Storbritannien, migrationen och Turkietfrågan.

Låt mig börja med Storbritannien och säga att jag vill gratulera Europeiska rådet, och det inkluderar statsministern, till den överenskommelse som har nåtts. Förhandlingar handlar om att ge och ta. De handlar också om att ha respekt för andras åsikter och tyckanden. Sist men inte minst handlar det också om viljan att komma överens, och det tycker jag att Europeiska rådet har visat prov på i det här sammanhanget. Det är jag glad över.

Sedan kan man ha ytterligare önskemål. För min och Centerpartiets del hade vi gärna sett att de sju åren i det sociala protokollet hade blivit färre, och det vet jag att statsministern instämmer i. Men det är som sagt sådant som man får ge och ta i en diskussion.

Låt mig så gå över till migrationsavsnittet. I det pressmeddelande som delgivits oss kan jag läsa: "Som svar på den migrationskris som EU står inför måste målet vara att snabbt hejda strömmarna, skydda våra yttre gränser, minska den olagliga invandringen och skydda Schengenområdets integritet." Jag hittar inget i pressmeddelandet eller i de många papper som jag har fått med de fulla slutsatserna om att man alls berört frågan om fler lagliga vägar in eller värnandet av asylrätten, lika lite som jag hittar något om EU:s eget skyddsgrundsdirektiv. Jag undrar hur diskussionen gick på det här området. Var det verkligen någon diskussion om denna fråga, som jag upplever att vi i Sverige är överens om?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! När det gäller Storbritannien ska jag hålla med om att jag gärna hade sett att perioden om sju år blev kortare, men precis som Eskil Erlandsson säger handlar det om en förhandling och om att ge och ta. Nu har vi kommit fram till ett avtal som vi alla står upp för. Men jag delar helt den uppfattningen.

Detta med migration, om att snabbt hejda strömmarna och att skydda gränser och så vidare, handlar också om att vilja att människor inte ska behöva utsätta sig för dessa farofyllda resor över huvud taget. Det är därför som vi för viktiga diskussioner om det humanitära biståndet inne i Syrien, som ännu går att genomföra, och om stödet till Libanon, Jordanien och Turkiet. Det är för att människor ska kunna få en dräglig tillvaro där och inte riskera sina liv på vägen över haven eller genom farliga resor. Det är en viktig utgångspunkt.

I den diskussion vi har med Turkiet ingår precis denna ingrediens. Det har vi tidigare slagit fast i samarbetsavtalet. Detta är en two-way street. Turkiet åtar sig att skapa mer möjligheter till arbete, bostäder och skolor samtidigt som vi i Europa skulle kunna ta emot personer under mer ordnade former. Som jag sa i mitt svar till Carl Schlyter skulle jag gärna se ett ytterligare samarbete med UNHCR i den frågan, för där har man lång erfarenhet och stor kunskap om hur detta ska gå till. Då får vi ett mycket mänskligare mottagande av asylsökande. Detta ingår kanske inte speciellt i detta, men det ingår i den strategin. Det är en del av det utbyte vi gör med Turkiet.

Fru talman! Mitt önskemål inför det kommande toppmötet är, apropå den diskussion som statsministern och jag nu har, att statsministern vid det kommande mötet väcker frågan om EU:s eget skyddsgrundsdirektiv. Jag tycker att det direktivet har blivit negligerat i alla de diskussioner som vi numera har om migrationsströmmar och liknande. Vi har ett eget direktiv inom vår union, och jag tycker att det är på sin plats att vi vårdar det direktivet också.

Låt mig återkomma till Turkiet lite snabbt. Hur avser statsministern och Europeiska rådet att följa upp den överenskommelse med Turkiet som har kommit till stånd? Alla överenskommelser måste ju vårdas och följas upp, så att man ser att man uppnår de resultat man vill.

Fru talman! Vi får återkomma till skyddsgrundsdirektivet inför kommande möte.

Vad gäller Turkiet har vi beslutat om ett extra möte med Europeiska rådet i början av mars i akt och mening att bland annat följa upp detta med Turkiet, och där ska även Turkiets premiärminister, Davutoglu, medverka. Där ska vi gå igenom vad som har hänt och vad som har genomförts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen med Turkiet är upplagd så att Europeiska unionen har avsatt medel för detta. I takt med att det genomförs förbättringar, exempelvis avseende bostäder, skolor och så vidare, tillförs också medel. Det är inte en ordning där det bara tillförs medel till den turkiska statskassan och sedan får vi se vad som händer, utan det hela bygger på att det faktiskt händer saker.

Nu ska vi följa upp detta. Före detta kommande möte vill jag ha en tydlig redovisning av vad som har gjorts, vad som inte har gjorts och vad som behöver göras.

Fru talman! Det finns fullt legitima skäl för en folkomröstning om EU. EU utvecklas alltmer till en stat där allt fler beslut flyttas ned till Bryssel. Jag tror inte att folk vill se den utvecklingen.

Men då det gäller den sociala nödbroms som Storbritannien nu har fått oroar det mig verkligen att vår statsminister och hela EU-toppmötet nu har tillmötesgått premiärminister Camerons eftergift för de främlingsfientliga krafter som finns i Storbritannien. Det är de krafter som försöker göra gällande att det är hårt arbetande polacker, portugiser eller svenskar, för den delen, som är orsaken till att ekonomin inte är så bra som den borde vara i Storbritannien.

Jag är rädd för att det kan få en negativ dominoeffekt, där land efter land i Europa börjar strama åt sina gränser och börjar se sig omkring. Vad är det för människor som vi kan slänga ut? Vad är det för människor som vi kan dra in bidragen för? Det är inte en utveckling som vi ska acceptera.

Det är ingen nödbroms som Storbritannien har fått, utan det är en brännmärkning av utländska medborgare. Det borde inte vår statsminister ha gått med på. I stället hade jag önskat att vår statsminister hade stått upp för ett socialt protokoll i Europa, där arbetare oavsett nationstillhörighet ska kunna arbeta sida vid sida för samma lön och med samma rättigheter. Jag vill fråga statsminister Stefan Löfven: När kommer du att lyfta frågan om ett socialt protokoll?

Vad det gäller migrationsfrågan sa statsministern att man har diskuterat en ny gränsregim inom EU. Då vill jag veta något inom ramen, Stefan Löfven, för den nya gränsregimen. Innebär det att man ska ge EU:s gränsmyndighet Frontex nya befogenheter? Är det någonting som den svenska regeringen i så fall stöder?

Fru talman! Den sista frågan handhas på ett speciellt sätt. Ansvarigt statsråd tar upp den frågan. Då får vi en redovisning och en genomgång av vilka regler som ska till. Vi tycker dock i den svenska regeringen att vi måste ha ordning och reda på EU:s yttre gränser. Annars fungerar inte den inre delen heller, och då fungerar inte den fria rörligheten. Det är ett stort värde i att vi står upp för den fria rörligheten.

Sedan blir det lite konstigt. Om man tycker att det är för mycket beslut i Bryssel och att man borde få bestämma det här själv borde slutsatsen för Jens Holm vara att de i Storbritannien helt och hållet själva borde få besluta hur de ska göra med utbetalningar av bidrag. Det finns en begränsning i EU-reglerna för Storbritannien, och nu får man ett tillfälligt undantag. Jag uppfattar det som att Jens Holm tycker att det är positivt att det finns en begränsning och den möjligheten. Men det är precis här det blir dubbelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vi har en ordning i det här. Den är inte perfekt. Men vår politik i Sverige måste byggas under och ges möjlighet till det utrymmet av det som sker ute i Europa. Jag tar gärna upp löntagarnas rättigheter och det sociala protokollet. Jag ser gärna sådant i en diskussion om framtida fördragsförändring. Det kommer jag att stå upp för. Men just nu är inte tiden för det. Däremot kan vi arbeta på många andra sätt med att säkra löntagarnas rättigheter också i Sverige. Jag pratar om utstationeringsdirektivet och om Labour Mobility Package som sådana möjligheter.

Det ska vi driva, och vi ska se till att det finns. Men då gör vi det medvetna om att den EU-plattformen ger oss i Sverige möjligheten att skydda löntagares rättigheter. Utan den plattformen hade det varit sämre möjligheter att skydda löntagarna.

Fru talman! Jag tycker att den fria rörligheten inom EU är en bra sak. Men med den så kallade sociala nödbromsen inskränker man den. Jag förstår inte vad statsministern egentligen menar när han påstår att mitt resonemang inte hänger ihop. Mitt resonemang är baserat på mänskliga rättigheter oavsett varifrån människorna kommer.

Sedan tycker jag inte att statsministern är särskilt tydlig när det gäller gränspaketet. Innebär det att EU:s gränsmyndighet Frontex ska få nya och utökade befogenheter? Anser den svenska regeringen att det i så fall är ett bra svar? Här får man ju olika svar beroende på vilken minister som man frågar. Jag tycker att statsministern måste sätta ned foten och säga: Ingen mer makt ska flyttas till Bryssel, och vi ska inte ge Frontex någon mer makt.

Det är bra att statsministern vill lyfta det sociala protokollet. Jag hoppas att det blir snart.

Fru talman! När det gäller gränspaketet har vi sagt: Det är ytterst en nationell angelägenhet. Det nationella mandatet är grunden. Det är så vi ska sköta våra gränser. Det är Sveriges mandat. Det är vår skyldighet att sköta våra gränser.

Sedan ingår vi i en sammanslutning med en gemensam yttre gräns. Flera länder har ansvar för den yttre gränsen. Om den inre rörligheten ska fungera måste den yttre gränsen också fungera. Om det visar sig att den inte fungerar måste vi ta till någonting gemensamt. Kommissionen utvecklar nu förslag på hur detta ska göras. Det är klart att medlemsstaterna måste vara med i det. De förändringar som görs och de åtgärder som vidtas måste naturligtvis göras med ett inkluderande av medlemsstaterna. Men vi kan inte säga att vi ska ha en yttre gräns och därmed en fri rörlighet och sedan säga att vi inte tänker stå upp för den yttre gränsen. Då fungerar inte den fria rörligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Tack så mycket, statsministern, för återrapporteringen! Låt mig också stämma in i glädjesången över att Storbritannien gick segrande ur den diskussion som har varit.

Det måste på något sätt ändå komma i protokollet att statsministern åkte ned med mandatet att den sociala nödbromsen skulle slå till. Men den skulle slå till proportionerligt. Det skulle vara en begränsning i tid och i omfång. Jag har väldigt svårt att se att sju år skulle falla inom den ramen, att det är proportionerligt och begränsat i tid och i omfång. Men nu står vi där vi står. Jag är glad över att Cameron fick med sig detta, och nu ser vi fram emot en folkomröstning i UK. Vi hoppas att de stannar kvar, naturligtvis.

Jag skulle vilja fråga statsministern hur han ser på indexerade barnbidrag, huruvida de ska införas i Sverige eller inte. Det blir väldigt otydligt när statsministern i en intervju säger att det inte är någonting för Sverige medan Sveriges finansminister säger någonting annat. Det hade varit intressant att veta detta.

Likaså blir jag väldigt frågande inför den mycket viktiga frågan - där vet jag att statsministern och Liberalerna är överens - om betydelsen av ett starkt yttre gränsskydd. Det ser vi liberaler inte som ett sätt att låsa folk ute utan som en garanti för att vi ska kunna behålla den fria rörligheten inom EU och också se till att få ett fungerande asylsystem som är heltäckande och gemensamt inom Europeiska unionen. Där tror jag att statsministern och vi liberaler är överens.

Jag blir också väldigt frågande när statsministern nu säger att han är för att Nato ska bistå EU i detta medan vi hör att utrikesministern inte är det.

Min enkla fråga är: Var står regeringen i frågorna?

Fru talman! Först gäller det mandatet. Mandatet härifrån var enligt min uppfattning att Storbritannien skulle bli kvar. Sedan hade vi ingen fast gräns i fråga om åren. Jag hade hellre sett en kortare tid än sju år - det stämmer. I valet och kvalet - ska vi ha en överenskommelse, eller ska vi inte ha en överenskommelse - övervägde nog mandatet. Jag uppfattar det som att det var enligt det mandat som gavs.

Vad gäller indexerade barnbidrag har vi sagt ungefär samma sak. Jag har sagt: Vi har inga sådana förslag. Det har inte regeringen. Det finns inga sådana förslag nu. Jag har sagt att jag kan återkomma i den delen. Det är ungefär vad också Magdalena Andersson har sagt. Vi har inga förslag.

Jag tycker att vi ska avvakta och se vad som händer. Blir det ja i folkomröstningen genomförs de här reglerna. Då får vi titta på hur andra länder gör, så att vi får en helhetsbild av hur det fungerar. I så fall får vi helt enkelt återkomma till om huruvida Sverige har behov av att göra detta eller inte.

När det gäller ett starkt gränsskydd delar vi uppfattning. Det kan jag skriva under på. Det är helt nödvändigt för att det ska fungera.

Natofrågan har jag precis redogjort för. Det fanns i början en otydlighet i fråga om innebörden av mandatet. Utrikesministern gav uttryck för en oro för detta. Jag har pratat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Han har beskrivit för mig hur Nato ser på detta uppdrag. Det är tal om övervakning, monitoring, men det är inte en aktiv del där Nato ska gå in och vända på båtar och vara aktiv på så sätt, utan de ska ha övervakning till havs och i luften. Det anser jag och därmed regeringen är ett bra stöd i det arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Det är skönt att höra att det statsministern säger är det regeringen anser.

Jag ser också fram emot den konkreta handlingsplan som statsministern ger uttryck för att han vill se inför marsmötet, så att vi får ordning på alla de beslut som nu har fattats och att de ska genomföras när det gäller migrationsfrågan.

Två punkter på dagordningen gick man över ganska hastigt, och de har ständigt hoppats över i tidigare råd för utrikes frågor. En är frågan om Libyen. Jag skulle av ren nyfikenhet vilja höra lite mer om vad som sas om just Libyen, eftersom diskussionen om den politiska utvecklingen i landet har avstannat och det är otroligt viktigt att vi får det nära samarbetet mellan EU och FN och en eventuellt kommande samlingsregering i Libyen.

Jag undrar också vad som sas om Syrien. Ska vi någon gång upphöra att diskutera migrationsfrågan som ett problem måste vi komma till rätta med källan till problemen. Där har vi både Libyen och Syrien som en del i detta.

Fru talman! Tack för det, och tack för stödet till handlingsplanen - det är helt nödvändigt!

Det var en liten del av slutsatserna som handlade om Libyen. Men det är på det temat: stödet för FN-processen, att EU är aktivt och arbetar så mycket som möjligt med den regionala stabiliteten, för det har stor betydelse för Libyen, och ser till att vara med i processen så att man kan få en regering som fungerar. Där är vi ännu inte. Det kanske har gått trögare än vad många hade hoppats på tidigare.

Vad gäller Syrien är det samma sak. Det handlar om stöd för FN-processen och för Staffan de Mistura samt tydlig press på att Asadregimen och Ryssland måste upphöra med sina bombningar. De för ju inte frågan framåt utan snarare tvärtom. Det gäller att den grupp som finns till stöd för Syrien ska fortsätta att verka. Där har EU en viktig roll att spela, enligt vår uppfattning, och EU skulle kanske kunna göra ännu mer. Men det är till sist de stora spelarna som avgör.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Det var ett viktigt möte där frågan om Storbritanniens medlemskap i Europeiska unionen stod på dagordningen. Det var viktigt att komma fram till en kompromiss med Storbritannien, vilket nu blev fallet. Samtidigt återstår nu många hinder på vägen framåt. Storbritannien ska folkomrösta om EU, och kommissionen och rådet ska återkomma om lagstiftningsdetaljer.

Frågan om EU:s framtid är viktig, och Storbritanniens vara eller inte vara i denna gemenskap ställer unionens framtid på sin spets. Hur ska vårt samarbete se ut framöver? Står Lissabonfördraget på stabil grund?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vi kristdemokrater är Europavänner och hoppas på att vårt samarbete inom Europa ska förnyas, även om vi inte vill se ett federalt EU.

Mina frågor till statsministern är: Vad är bedömningen av om fler länder kommer att vidta liknande åtgärder som Storbritannien? Vilka signaler fick statsministern på mötet?

När det gäller frågan om migration, som var uppe på mötet, har vi kristdemokrater länge sagt att vi måste få ordning och reda på hur gränskontrollerna vid de yttre gränserna i EU fungerar eller snarare inte fungerar i dag. Jag är därför glad att regeringen, efter våra påtryckningar i EU-nämnden och här i kammaren, har tagit frågan om ett utökat mandat för Frontex på allvar och nu förespråkar ökade gränskontroller vid EU:s yttre gräns.

Vad är statsministerns bedömning i den frågan? Kommer det att bli verklighet? Alternativet är ju sämre, nämligen att alla EU-länder själva stänger sina gränser. Frågan är: Bedömer statsministern att det finns en majoritet och ett mandat för att vidta dessa åtgärder?

Fru talman! Jag delar Désirée Pethrus uppfattning att det finns många hinder kvar innan Storbritannienfrågan är i mål. Låt oss dock hoppas att det går vägen.

Vad gäller EU:s framtid och om fler länder kommer att framställa liknande krav: Det finns till dags dato ingen signal om att något eller några andra länder är på väg att göra det.

Däremot - och det tror jag att jag har gett uttryck för förut - är jag lite bekymrad över vår brist sammantaget i de 28 medlemsländerna när det gäller att hantera flyktingfrågan. Det är något som jag har fört fram till flera medlemsstater som inte vill göra sin del. Om vi inte klarar detta kommer det att kunna skada Europeiska unionen allvarligt. Det tycker jag att vi borde betänka.

I den meningen kan jag känna en viss oro. Det är inte detta vi behöver nu, i den värld som vi lever i nu, med flyktingkris, ett alltmer aggressivt Ryssland och andra oroligheter. Då behöver vi en stark europeisk union - det är min övertygelse, och det är vad vi arbetar för.

Vad gäller migrationsfrågan och gränskontroller: Vi har aldrig varit emot. Vad jag hela tiden har uttryckt i gränsfrågan är att jag ser det ytterst som att det är Sveriges mandat, vårt nationella mandat, vår kompetens som ska gälla i första hand. Men jag ser också att om den gemensamma gränsen inte fungerar, då riskeras hela den fria rörligheten. Därför har vi också ett gemensamt åtagande.

Det som står först på dagordningen är Grekland och gränsen där. Fungerar den gränsen? Fungerar det med hotspots? Fungerar därmed asylpolitiken? Det är de frågetecken som finns.

Jag upplever det så att vi har en gemensam ambition att se till att upprätthålla vår yttre gräns. Men det är också många detaljer som ska till.

Fru talman! Med all respekt: Omfördelningssystemet inom EU av flyktingar och asylsökande tror jag dessvärre är en död fråga, även om både jag och statsministern skulle vilja se att detta fungerade. Jag tror att vi kommer att få jobba efter en annan princip, och det är att arbeta med fler lagliga vägar in och ha en yttre gränskontroll där vi försöker ha kontroll på vilka personer som kommer in illegalt i Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Min fråga är: Om Grekland fortsatt jobbar hårdare med sina hotspots och man registrerar personer där ska människor enligt Dublinförordningen stanna i Grekland, eftersom det är där de har registrerats. Är statsministerns bedömning att flyktingar kommer att stanna i Grekland enligt Dublinförordningen?

Den andra frågan är kring Vallettamötet, där man tog upp detta med fler lagliga vägar in och ökad migration. Ser statsministern möjlighet att Vallettatoppmötet kommer att diskutera frågan om legala vägar in i EU?

Fru talman! Jag skulle inte säga att omfördelningen är död, men utan tvekan går det oerhört segt. Det finns lite ljus i tunneln, även om det inte kommer att lösa hela frågan. Det är så att bland annat Estland, Lettland och Litauen har sagt: Vi skulle gärna vilja hjälpa Sverige med omfördelning. Alla vet att det inte gäller de stora volymerna, men det är ändå en signal om att de vill göra något i den här delen. Sedan får man enligt min uppfattning ha dörren öppen för om det finns andra lösningar för att komma till rätta med att vi faktiskt måste fördela ansvaret mellan 28 medlemsstater.

När det gäller Grekland och omfördelning: Det första och viktigaste är att dessa hotspots fungerar, så att Greklands gräns och hotspots fungerar. Då kan man göra registreringen och så vidare och sedan fördela. Då måste fördelningen ske mellan 28 medlemsländer. Om det kommer att fungera perfekt ska jag låta vara osagt. Men det är den vägen som vi måste gå nu tills vi har något annat system, som vi inte har just nu. Det är därför jag begär den konkreta handlingsplanen från kommissionen.

Fru talman! Tack till statsministern för återrapporten!

Även det här mötet med Europeiska rådet har i stor utsträckning handlat om migrationsfrågorna. Det har väldigt många tidigare möten gjort också. Det är bra att statsministern, som han sa, ända sedan statsministern tillträdde har drivit frågorna om hur hela Europa kan ta ett större ansvar för migrationspolitiken. Problemet är bara, vilket jag beklagar, att resultaten har uteblivit.

Återrapporten är i mångt och mycket, liksom tidigare återrapporter, att statsministern redogör för att Sverige har lyft fram frågan och har krävt att man ska implementera tidigare beslut, men sedan har väldigt lite skett. Min fråga till statsministern är: Hur ska Sverige förmå övriga europeiska medlemsländer att ta sitt ansvar?

Statsministern nämner i sin återrapport att kommissionen nu borde återkomma med en konkret handlingsplan. Då undrar jag: Hur ser den svenska regeringens konkreta handlingsplaner ut för att få övriga medlemsländer i Europa att ta sin del av ansvaret och höja tempot i implementeringen? Det är ju, som tidigare frågeställare har vittnat om, helt ohållbart att vi har beslut om att omfördela 160 000 asylsökande inom unionen men att bara 500 har omfördelats hittills. Hur ska Sverige säkra att omfördelningen och övriga beslut faktiskt implementeras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Jag tror att även Johan Hultberg inser att ett enda land inte bestämmer i EU. Det är 28 medlemsstater.

Hur gör vi i Sverige? Jo, vi söker samarbete med likasinnade. Det var därför som jag, ganska precis för ett år sedan, åkte till Berlin för en diskussion med Angela Merkel och tog upp just frågan att det inte kan vara rimligt att två länder - eller tre eller fyra, om man räknar med Österrike och något ytterligare - tar 28 medlemsländers ansvar. Det är inte rimligt. Vad gör vi åt detta? Hur ska vi driva detta i vårt samarbete?

Det samarbetet är påbörjat. Jag är den förste att erkänna att det inte har varit så framgångsrikt som alla hade önskat sig. Men de som tar upp och driver att samarbetet ska fungera ska väl inte rimligen vara de som får skulden för att de andra länderna säger att de än så länge inte är beredda att göra detta? Jag tror nog att det mer är ett behov av att på den inrikespolitiska agendan profilera sig från Moderaternas håll, och det må så vara.

Men jag tycker att det vore bra om vi hjälptes åt på alla håll och kanter, också från Sverige med våra kontakter ut i världen, och att vi säger att det bara finns en lösning på denna fråga. Lösningen är att alla 28 medlemsländer i EU hjälps åt.

Vi samlar så många like-minded vi kan. Vi är också med i den grupp som driver frågan om hur ett framtida fungerande system ska se ut. Det gör vi också tillsammans med Tyskland, Österrike, Holland, Finland och andra länder, eftersom vi måste få till ett fungerande system.

Därför vore det kanske klädsamt att rikta kritiken även mot de länder som inte gör någonting. Som bekant förfogar inte ens Sveriges statsminister över besluten i andra medlemsstater.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Det är naturligtvis så att Sveriges statsminister inte har beslutanderätt över övriga medlemsstater. Därför är det viktigt att man har en konkret idé om hur man ska övertyga dem. Det kanske inte räcker att statsministern åker till Berlin och talar med like-minded, utan vi kanske i större utsträckning faktiskt behöver tala med någon som är av en annan uppfattning.

Från moderat sida har vi lagt fram en uppsjö av konkreta förslag om hur vi i Sverige kan förbättra mottagandet och migrationen. Men vi har också lagt fram konkreta förslag om hur vi kan driva på med en starkare röst inom EU. Ett konkret förslag som jag hoppas att statsministern kan ta till sig är att lägga fram förslag om att använda EU:s budget som ett verktyg för att få fler länder att ta sitt ansvar. Vi tycker till exempel att man skulle kunna koppla den sociala fonden till prestation helt enkelt, så att de länder som är med och tar ett stort ansvar får del av anslagen inom den sociala fonden och de länder som inte tar sin del av ansvaret helt enkelt inte får del av anslagen. Är det ett sätt som statsministern kan tänka sig att driva denna fråga framåt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Man får söka samförstånd för sina förslag på många sätt. Det är helt rätt att det inte bara är att åka till Berlin. Därför ska man tala med alla andra. Därför har jag ägnat mycket tid åt samtal med andra ledare om vad som står på spel. Om man inte kan acceptera ett obligatoriskt omfördelningssystem, vilket system kan man då tänka sig att acceptera?

Många av dessa länder drivs av att de inte vill att något ska beslutas i Bryssel om deras egen migration. De vill fatta dessa beslut själva. Då har jag sagt: Låt mig höra vilka idéer ni har för att ett sådant system ska kunna fungera. Det är trots allt fortfarande helt avgörande att alla EU:s 28 medlemsländer hjälps åt. Det är min princip. Jag är inte så låst vid detaljer och vid vilken lösning vi hittar. Men vi måste hitta en lösning som gör att migrationen faktiskt fungerar.

När det gäller EU:s budget måste man också titta på vilka rättsliga grunder som man har för ett sådant agerande och vad det skulle komma att innebära. Men vi utesluter naturligtvis inte att vi måste öka pressen på de medlemsländer som inte gör sitt.

Fru talman! Jag har här ett pressmeddelande från Dagens Industri daterat den 12 februari i år. Där talas det om att utrikesminister Margot Wallström tycker att det är fel att Nato ska ge sig in i arbetet med att stoppa smugglingen av flyktingar till Europa. För mindre än två veckor sedan uttalade sig alltså utrikesministern mycket tydligt om att detta inte är en bra idé.

Jag har här också konklusionerna från Europeiska rådet, punkt 6, där det tydligt framgår - som statsministern också har varit inne på - att Nato ska vara aktiv och delta i detta arbete.

Jag har egentligen en mycket enkel fråga till statsministern, och det är: Vilken linje drev Sveriges regering inför Europeiska rådet? Det är en mycket tydlig ja- eller nejfråga. Var regeringen positiv till idén om att Nato skulle delta i detta arbete, eller drev regeringen den motsatta linjen? Det är mycket viktigt att det finns en tydlighet och transparens när det gäller vilken linje som regeringen faktiskt driver i Europasamarbetet.

Fru talman! Fredrik Schulte kanske inte var här från början, men svaret är lika enkelt som frågan. Jag har precis redogjort för detta. När denna diskussion kom upp från början var det osäkert vilket mandat och vilken roll som Nato skulle ha. Det har tydliggjorts, inte minst vid ett personligt samtal med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Det är mycket tydligt att Natos roll i detta är att hjälpa till med övervakning. Det är rollen. Den är inte att aktivt stoppa och vända båtar. Det är det mandat som Nato har och står för. Till den delen är Sveriges regering positiv.

Fru talman! Jo, jag har följt med i diskussionerna här, herr statsminister. Problemet är att jag inte tror att statsministern har haft riktig koll på vad hans utrikesminister har tyckt och tänkt. Det är nämligen mycket tydligt på det sättet att Margot Wallström tog avstånd från själva idén om att någon annan än EU ska ha ansvar för att sköta EU:s gränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Nu står statsministern och säger någonting annat. Han säger att man var öppen för att Nato skulle delta i detta arbete, lite beroende på vilken typ av involvering och engagemang som Nato skulle ha. Men utrikesministern uttalade sig för mindre än två veckor sedan kategoriskt mot idén att någon annan aktör än EU skulle delta i detta arbete.

Det är problematiskt att det finns en så pass stor otydlighet i fråga om vilken linje som Sveriges regering verkligen driver och att man inte ens i efterhand kan klargöra vilken ståndpunkt som regeringen för fram. Detta är symtomatiskt för regeringens förhållningssätt till Europasamarbetet. Det är ett demokratiskt underskott.

Fru talman! Om det är någonting som är symtomatiskt här är det Moderaternas försök att göra inrikespolitiska poänger på en sådan fråga.

Jag kan säga detta en gång till, och jag hoppas att det går fram, att det går till protokollet och att Fredrik Schulte läser detta protokoll. Det är tydligt vilket mandat som Nato nu får i denna roll. Det är ett övervakningsmandat som de vill ha. De vill inte ha något annat mandat. I den meningen tycker den svenska regeringen att det då är bra att Nato kan hjälpa till. Men Nato ska inte ha en aktiv roll i att vända båtar och att köra iväg flyktingar. Det ska Nato inte göra. Med det tycker vi att det är bra. Det har jag uttryckt, och det är Sveriges regerings åsikt.

Fru talman! Precis som vi har talat om tidigare beslutades det för fem månader sedan att 160 000 asylsökande skulle omfördelas inom EU inom två år. Hittills är det knappt 500 som har omfördelats. Om detta fortsätter i samma takt ska det omfördelas ungefär 2 000 personer inom två år. Jag tror att vi är överens om att det är en skrämmande låg siffra.

Omfördelningen är en viktig fråga för Sverige, eftersom asylsökande som omfördelas från Sverige till andra medlemsstater enligt denna modell innebär en avlastning för Sveriges mottagande.

Sverige har begärt hjälp med avlastning, så att fler länder inom unionen tar ansvar. Hur drev statsministern denna fråga om att man ska gå från ord till handling när det gäller avlastningen från Sverige?

Fru talman! Jag kan svara ganska kortfattat på detta. Jag har drivit detta vid flera tillfällen i diskussioner direkt med kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, och vi har även gjort det via våra staber och hört efter var detta förslag till beslut ligger. Det är ett förslag till beslut som fortfarande är under behandling. Då får vi vänta tills kommissionen har kommit fram med ett förslag som man lägger fram. Vi vet ännu inte vilket förslag det blir.

Fru talman! Vi är nog ganska många som anser att statsministern tydligt måste trycka på att alla medlemsstater faktiskt måste följa de beslut som man gemensamt har tagit. Till exempel har humanitärt stöd och andra medel som medlemsstaterna har förbundit sig att bidra med inte levererats. Jag tycker att detta är en oerhört angelägen fråga, och jag vill verkligen poängtera att statsministern också driver denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Jag kan försäkra Maria Plass att denna fråga drivs vid vartenda tillfälle då det ges möjlighet, det vill säga att medlemsstater tillsammans står upp för ansvaret i migrationsfrågan och att vi delar på ansvaret för att ta emot asylsökande men också att vi gör rätt för oss när vi talar om det humanitära stödet och vart det ska gå. Vi hade en sådan diskussion senast i London i samband med den så kallade Syrienkonferensen. Där påpekade vi att det är en sak att säga att man lovar att betala, men det är en annan sak att faktiskt också betala. Det är det som gör skillnaden.

Överläggningen var härmed avslutad.