Återrapportering från Europeiska rådets möte

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Vid Europeiska rådets möte förra veckan stod huvudsakligen tre teman på dagordningen. Det var den så kallade energiunionen, ekonomiska frågor och utrikesfrågor.

Dagen innan mötet inleddes genomfördes tyvärr fruktansvärda attacker i Tunis, vilket vi är väl medvetna om. Många människoliv gick till spillo. Av det skälet började mötet med en tyst minut för att hedra offren. Vi antog sedermera ett uttalande som fördömde attacken och uttryckte stöd till Tunisien vad gäller terroristbekämpning men även vad gäller demokratisk, ekonomisk och social utveckling. Vi uttryckte också att EU gärna utökar och utvecklar sitt samarbete med Tunisien för att uppnå detta.

Därefter, herr talman, inleddes mötet med en bra diskussion om energiunionen. Utgångspunkten var kommissionens meddelande från den 25 februari om en energiunion med så kallad framåtsyftande klimatpolitik. Den bygger på tre kännetecken: Det ska vara trygghet, det ska vara hållbarhet och det ska vara konkurrenskraft i EU:s energiunion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Därutöver finns det fem dimensioner med som energiunionen bygger på: försörjningstrygghet, inre marknad, energieffektivisering, minskade klimatutsläpp samt forskning och innovation.

Inför och under mötet var det flera som drev att vi i huvudsak skulle fokusera på dimensionen försörjningstrygghet. Men Sverige hade tillsammans med en rad andra länder verkat för och lyckats få igenom att Europeiska rådet skulle både diskutera och komma med vägledning om alla de fem dimensionerna i kommissionens meddelande. Jag är nöjd eftersom det också blev slutresultatet.

Slutsatserna som antogs visar väldigt tydligt på kopplingen mellan dessa fem dimensioner. De är starka var för sig, men de är ännu starkare tillsammans. Det är mycket viktigt.

För att ge några exempel är det självfallet så att en fungerande inre marknad för energi bidrar till ökad försörjningstrygghet. Även energieffektivisering - där vi har fått in bra skrivningar - bidrar till försörjningstrygghet, men det bidrar också till minskade klimatutsläpp.

Det är väldigt bra att det finns tydliga skrivningar om förnybart och om att utveckla styrningen för att följa upp 2030-målen och att vi dessutom är tydliga med vikten av att EU nu samordnar sig och får till ett starkt budskap inför klimattoppmötet COP 21 i Paris senare i år.

Rådet fick vid mötet ett uppdrag att återrapportera till Europeiska rådet före december månad. Också kommissionen kommer senare att rapportera om hur det konkreta arbetet med att följa upp meddelandet ska gå till. Därför kommer också regeringen att återkomma till riksdagen i de här frågorna.

Herr talman! Europeiska rådet diskuterade även det ekonomiska läget. ECB-chefen Draghi som deltog talade om de delvis förbättrade tillväxtsiffrorna. Men det är inget tvivel om att vi ändå har många utmaningar för Europas ekonomi och behöver diskutera dem, vilket vi gjorde.

Vi ställde oss bakom de tre prioriteringar som kommissionen hade angett i sin årliga tillväxtöversikt, nämligen vikten av investeringar, strukturreformer och ansvarsfull finanspolitik.

Vi hade också en bra diskussion om TTIP. Flera av oss framförde att ett bra sådant avtal kommer att skapa förutsättningar för tillväxt och jobb. Budskapet från mötet blev att det är viktigt att ha en hög ambitionsnivå att slutföra förhandlingarna snart. Vi skulle helst vilja se ett avtal på plats före årets slut.

För mig var det också viktigt att framhålla att ett avtal inte får begränsa de demokratiska möjligheterna att stärka exempelvis skyddet för miljön, löntagarnas rättigheter, skyddet för människors hälsa eller djurskyddet.

Herr talman! Även om det låg utanför själva mötet kan jag nämna att vi i samband med den ekonomiska diskussionen fick en återrapportering från det informella mötet om situationen i Grekland som hölls i marginalen av Europeiska rådet. I det mötet deltog kommissionens ordförande Juncker, rådets ordförande Tusk, ordföranden i Eurogruppen Dijsselbloem, Greklands premiärminister Tsipras, Frankrikes president Hollande och Tysklands förbundskansler Merkel.

Det fattades inga nya beslut vid detta möte, men det var uppenbarligen en möjlighet för de olika ledarna att stämma av hur uppföljningen av den överenskommelse som gjordes inom eurogruppen den 20 februari har fungerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Låt mig fortsätta med diskussionen om Ryssland och Ukraina. Stridigheterna i Ukraina har visserligen gått ned i intensitet sedan införandet av vapenvilan i februari.

Men separatisternas brott mot vapenvilan och Rysslands kontinuerliga militära stöd till separatisterna ger anledning till oro. Därför var det oerhört viktigt att medlemsstaterna vid mötet i förra veckan stod eniga och kunde komma överens om att vi tidsmässigt tydligt kopplar de restriktiva åtgärderna mot Ryssland till efterlevnaden av Minsköverenskommelsen, som ju sträcker sig fram till slutet av 2015.

Vi hade gärna sett att ett formellt beslut om förlängning av sanktionerna hade fattas redan förra veckan, men om detta fanns ingen konsensus vid det här mötet. Men det viktigaste är att vi har en tydlig politisk överenskommelse om att nödvändiga beslut kommer att fattas under de kommande månaderna.

Slutsatserna ger också beredskap för att vid behov vidta ytterligare åtgärder och, vilket är viktigt: EU fortsätter att fördöma den olagliga annekteringen av Krim och håller fast vid icke-erkännandet.

Diskussionen vad gäller östliga partnerskapet blev ganska kort, men det hänger så klart ihop med diskussionen om relationen till Ryssland. Vi var vid mötet helt eniga om EU:s fulla stöd till det östliga partnerskapet och att relationerna med de sex partnerländerna ska stärkas. Jag informerade också vid detta möte om att jag kommer att delta i toppmötet i Riga senare i vår.

Slutligen hade vi också en diskussion om Libyen. Den höga representanten, Federica Mogherini, informerade om läget på marken och om de ansträngningar som pågår för att hitta en diplomatisk lösning på krisen. Vi uttalade ett starkt stöd för FN:s ansträngningar. När det finns ett avtal och en samlingsregering står EU berett att samarbeta med andra länder i regionen och andra internationella aktörer för att stödja genomförandet av en sådan politik och en sådan regering.

Europeiska rådet beklagade naturligtvis också förlusten av migranters liv på Medelhavet, strax utanför våra egna gränser, och kom överens om att mer måste göras, inklusive att stärka Frontexinsatsen Triton. Det påpekades också att flyktingfrågan är en angelägenhet för alla medlemsstater, något som Sverige har drivit hårt för att få fram.

Europeiska rådets ordförande meddelade slutligen att han kommer att resa till Libyen snart, tillsammans med den höga representanten, och utrikesministrarna återkommer också till frågan vid sitt nästa möte.

Herr talman! Detta var min återrapportering från Europeiska rådets möte.

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för återrapporteringen från Europeiska rådet.

Det är glädjande att energiunionen har blivit mer balanserad än vad som var tänkt från början. Jag är glad för att regeringen tillsammans med andra länder har varit pådrivande i det här. Självklart är det viktigt att tala om försörjningstrygghet, inte minst i relation till Ukrainas situation. Men samtidigt är det viktigt att tala om grön och förnybar produktion och effektivare energianvändning liksom, precis som statsministern sa, att lyfta detta med forskning och innovation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Forskning och innovation är viktigt för att åstadkomma tillväxt i EU. Det ser inte så bra ut. Väldigt många människor är arbetslösa. Det finns en risk i att man glömmer bort tillväxtfrågorna och arbetslöshetsfrågorna när det är så många andra frågor som dominerar på dagordningen. Jag är också här väldigt glad att regeringen tillsammans med några andra länder har drivit på för att få upp tillväxt- och sysselsättningsfrågorna.

Det hela hänger ihop. Det handlar om forskning och utveckling. Det handlar om ett nytt handelsavtal med USA, med alla utmaningar detta kan innebära, och det kan också innebära väldigt många nya jobb. Men det handlar också om att främja kvinnors arbetskraftsdeltagande i EU. Med det låga arbetskraftsdeltagande som är i dag förlorar vi väldigt mycket resurser.

Jag skulle vilja fråga statsministern om denna fråga diskuterades något vid mötet.

Herr talman! Det var väldigt viktigt att hålla i balansen i energiunionen. Vi får se till att verkligen vidhålla detta, för de tre förstärker varandra, som jag sa. Jag har all respekt för de länder som har problem med försörjningstryggheten. Vi ska hjälpas åt för att de inte ska behöva ha den oron. Det är bland annat därför unionen är till. Men precis som Marie Granlund påpekar är balansen avgörande. Det är detta vi har haft uppe.

När det gäller forskning, innovation, jobb och tillväxt kan vi se samma sak. Inför toppmötet var vi noga med att påpeka - detta fanns nämligen knappt med då - att vi inte kan släppa den här frågan. Det handlar om att se till att inte minst våra ungdomar kommer i arbete så fort som möjligt. Att knäcka långtidsarbetslösheten är en fråga som det inte räcker att man bara har uppe några gånger, utan den ska finnas med hela tiden. Det var också av den anledningen som vi, tillsammans med flera länder, inför mötet kunde se till att den kom med i slutsatserna på det sätt som den nu gjorde. Här kunde vi också bekräfta kommissionens förslag till prioriteringar vad gäller tillväxtanalysen, och det var bra.

Jag är glad över att Marie Granlund också tar upp frågan om kvinnors arbetsmarknad, för det är precis ett sådant perspektiv som vi ska vara tydliga med och hålla i. Jag gjorde det i mitt inlägg. Framför allt tror jag att det är viktigt att visa att detta är både en moraliskt rätt fråga - att kvinnor och män har samma möjligheter på arbetsmarknaden - och en ekonomiskt smart fråga. Det är dags för fler att se det, så att man tar sig an detta på ett helt annat sätt. Får kvinnor och män samma möjligheter på arbetsmarknaden har vi en helt annan möjlighet till bättre tillväxt. Den frågan har vi absolut med.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Jag tänkte ta upp det som väl var huvudfrågan på mötet, nämligen Ryssland. Det har ju varit mycket spekulationer om huruvida man skulle kunna nå en enighet eller inte, och det är väldigt glädjande att man kunde nå en enighet, men inte om ytterligare sanktioner. Statsministern nämnde att frågan kommer upp på kommande toppmöten. Självklart är det otroligt viktigt och grundläggande med varje lands rätt att bestämma över sin egen framtid när vi talar om Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag skulle vilja fråga statsministern om han skulle vilja utveckla något hur han ser på möjligheterna att få en enighet kring ytterligare sanktioner framöver.

Herr talman! Det är ju ingen hemlighet att det har varit lite olika syn på detta, framför allt när det gäller om det ska bli ytterligare sanktioner. Därför tog jag på det förra toppmötet upp att vi måste ha beredskap för det. Det har vi fått kvitterat. Det finns beredskap, och man utarbetar vad det i så fall skulle kunna vara. Men det gäller alltså ytterligare sanktioner.

Det som var huvudfrågan här var om de befintliga, existerande sanktionerna skulle förlängas redan nu. Vi hade den uppfattningen. Men efter att ha besökt Ukraina och pratat med president Porosjenko, som tydligt säger att det viktigaste nu är att behålla enigheten i EU och att det är det som är avgörande för framgång här, kunde jag nöja mig med att den politiska uppgörelsen innehåller att vi kopplar sanktionerna till Minsköverenskommelsens genomförande, och det ligger vid årets slut. Det innebär att vi snart måste ta ett beslut om förlängning.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Jag har några frågor angående TTIP, alltså handelsavtalet mellan EU och USA, och läget i de förhandlingarna.

I de slutsatser som vi har fått ta del av och som också statsministern nämnde är ambitionen att avsluta förhandlingarna före årets slut. Det står också att medlemsstaterna och kommissionen bör intensifiera sina insatser för att informera om avtalets fördelar samt öka dialogen med det civila samhället. Jag har några frågor om detta.

Hur ser statsministern på det fortsatta arbetet med TTIP? Hur ser statsministern på tidsplanen för det fortsatta arbetet? Tror statsministern att det går att få till avtalet före årsskiftet?

Jag har också en fråga angående de länder som är kritiska till handelsavtalet - det är tre länder som är kritiska. Hur ser statsministern på förutsättningarna för att de länderna ändå ska, så att säga, bli överens med de övriga EU-länderna, så att förhandlingarna kan avslutas?

Och till sist: Hur ser regeringens plan ut för att öka informationen om fördelarna med avtalet?

Herr talman! Vad gäller det fortsatta arbetet pratade jag i förra veckan med kommissionär Malmström. Det här är inga enkla frågor, men det finns ett brett stöd i kommissionen och rådet. Enligt kommissionären går de förhandlingar som förs framåt.

Det finns en öppenhet som jag tycker är väldigt bra. De positioner som man i EU kommer överens om läggs ut på EU:s hemsida. Alla kan följa det och se vilka framsteg som görs. Men, återigen, det är väldigt svårt att sia om huruvida det kommer att bli eller inte bli ett avtal. Låt oss arbeta så bra som möjligt för att det ska bli ett, med de förutsättningar som jag nämnde i inledningen: Vi ska skydda demokratin, skydda människors hälsa och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Tidsplanen är att försöka bli klar under året. Det är med tanke på att USA sedan går in i valtider. Vi räknar med att det hela kommer att förskjutas om vi inte blir klara under året. Det skulle vara olyckligt.

Jag kommer att besöka USA under kommande veckoslut och i början av nästa vecka och har möjlighet att ta upp frågan där.

Herr talman! Jag uppfattar det som att man i Bryssel är lite orolig över just tidsplanen för TTIP. Men låt oss se framtiden an.

Jag har en annan fråga. Den rör investeringsplanen, som vi har diskuterat både här i kammaren och i EU-nämnden vid åtskilliga tillfällen. Vi har från Alliansens sida haft synpunkter bland annat på finansieringen. Vi uppfattar det som att regeringen alltmer håller med om den kritik som vi har framfört.

Det framfördes också kritik angående investeringsplanen från Europeiska revisionsrätten. Jag vill då fråga: Diskuterades den frågan över huvud taget vid mötet?

Herr talman! Nej, inte detaljerat. Det är ingen hemlighet att det har framförts kritik, men en hel del av den kritiken har tagits om hand, och det har medfört justeringar i hanteringen.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi verkligen ser till att få denna på plats. Är det någonting som vi behöver runt om i Europa är det investeringar. Kan man göra den här sammanläggningen av resurser från banken och kommissionen är det en framgång. Det handlar om att försöka få till en uppväxling av de pengarna så att vi får upp investeringsvolymen.

Vi har all anledning att försöka stödja det arbetet. Men, som jag har sagt tidigare, vi vill självfallet inte att det ska innebära ökade medlemsavgifter, utan det får tas genom omprioritering inom befintlig budget. Det är utgångspunkten. Vi får tillbaka besked närmare halvårsskiftet om hur man tänker ta sig an detta.

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för återrapporteringen även om den dessvärre inte särskilt mycket berörde frågan kring det östliga partnerskapet.

Men på Europeiska rådets möte uttrycktes ett starkt engagemang för just det östliga partnerskapet och för att förbindelserna ska stärkas till vart och ett av de sex partnerländerna. Europeiska rådet menar i sin rådsslutsats att man ska utöka samarbetet i fråga om bland annat rörlighet och att man ser fram emot att Georgien, Moldavien och Ukraina nu ratificerar associeringsavtalen.

Sverigedemokraternas inställning är däremot att dessa associeringsavtal inte under några som helst omständigheter ska skrivas på. De avtalen är ett första steg till medlemskap för dessa länder. I förlängningen är det så för alla sex länder, men i det korta perspektivet gäller det kanske framför allt Georgien, Moldavien och Ukraina.

Vi kan konstatera att EU befinner sig i en väldigt djup kris. Att i det läget ytterligare spä på krisen genom att fördjupa samarbetet med de här konfliktområdena och oroshärdarna måste ses som direkt kontraproduktivt när det gäller att lösa både EU:s och dessa länders problem. Lägg därtill den väldigt utbredda korruption och fattigdom som råder i dessa länder. Då torde det stå klart för envar att dessa länder inte hör hemma i Europeiska unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Min fråga till statsministern är: Är det statsministerns uppfattning att Georgien, Moldavien och Ukraina ska bli medlemmar i Europeiska unionen? Om svaret på den frågan är ja är nästa fråga: När ska dessa länder bli först kandidatländer och sedan medlemsländer? På det förberedande möte som vi hade i EU-nämnden inför Europeiska rådet uttryckte både statsministern och flera andra partier att de i förlängningen ville se de här länderna som medlemsstater i unionen.

Herr talman! Ja, det är och har länge varit EU:s inställning och bergfasta övertygelse att vi bygger fred genom att knyta länder så nära varandra som möjligt. Hela EU:s samarbete bygger på precis den principen. Det var det som hände när Kol- och stålunionen grundades för många år sedan, 1950. Det var i ruinerna av de krig som Europa hade sett som det här påbörjades. Vi får aldrig glömma det.

Det är självklart så när det gäller vår egen kontinent att det är bra om fler länder kan komma med i den här gemenskapen. Det bidrar till ekonomisk utveckling och därmed till social utveckling. När vi kopplar ekonomierna närmare varandra lägger vi också grunden för en fredlig utveckling.

Det är helt och hållet upp till respektive land att fatta sina beslut. Det vi strider för just nu är att Ukraina ska kunna göra det. Ukraina ska kunna fatta sina beslut.

Vad EU gör är att säga: Välkommen att skriva på de här associeringsavtalen! Det får länderna göra om de vill. Avtalen är förhandlade. De finns där, och de som vill får självfallet skriva på.

Det finns olika ambitioner bland de sex partnerländerna. De tre som nämndes av Pavel Gamov har en högre ambition. Vi har inlett de här diskussionerna. Då ska vi självfallet inte nu stå och säga: Nej, vi vill inte att ni skriver på dem. Det är klart att vi vill det. Och det är klart att vi vill att de i förlängningen också, när det så passar och när förutsättningarna är rätt för länderna och deras situation, ska ha möjlighet att bli medlemmar. Det har varit avsikten hela tiden. Men jag har inte den tidtabellen - det har ingen - utan det får följa av den process som nu pågår. Men inriktningen är helt klar. Vi vill att det ska bli så - ja.

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för svaret på min fråga. Jag tolkar svaret som att regeringen och statsministern har uppfattningen att Georgien, Moldavien och Ukraina ska bli kandidatländer för att i förlängningen bli fullvärdiga medlemmar av unionen.

Jag och mitt parti, Sverigedemokraterna, finner den inställningen väldigt beklaglig. Vi har sett länder som redan i dag är medlemmar i unionen, som inte klarar av sin ekonomiska situation. Detta går ut över de andra medlemsstaterna, inte minst Sverige som är den största nettogivaren till unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vi kan också konstatera att det i de här länderna råder en väldigt stor fattigdom. Blir de i förlängningen medlemsstater i Europeiska unionen kommer det att gå ut över den svenska välfärden och de svenska skattebetalarna. Lägg därtill att det, som sagt, är väldigt konfliktfyllda länder som inte ens kan kontrollera sina egna landgränser.

Jag menar att statsministern borde tänka om i den här frågan och inte förespråka medlemskap för de här länderna.

Herr talman! De här processerna tas steg för steg. Det innebär att det finns vissa saker som måste vara uppfyllda för att man ska ta nästa steg och eventuellt nästa steg. Därför kan vi inte se den tidtabellen. Men det är riktningen jag pratar om.

Jag skulle vilja säga så här: Det riktigt allvarliga för Sverige och vår utveckling och välfärd vore om vi hade en kontinent som inte fungerade, där vi hade sämre handel och där vi hade mer tullar och mer gränser mellan länderna.

Vi har kommit ur det. Nu vill vi gå i en annan riktning, där vi utökar de här möjligheterna. När det går bra i Europa går det också bättre för Sverige. Det är vårt närområde. Det är vår kontinent. Det är här vi hör hemma. Även om vi vill utveckla och kommer att utveckla export och handel med länder som ligger långt bort från Europa är det här fortfarande vår hemmakontinent. Det är oerhört viktigt att den fungerar bra, och den fungerar bättre inom ramen för Europeiska unionen.

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Det här toppmötet handlar ju om energiunionen, sysselsättningen, ekonomin och oroligheterna i vår omvärld. För mig finns det en sak som förenar allt detta och som är nyckeln till lösningen på alla dessa problem, och det är just energiunionen och hur vi hanterar våra energi- och resursfrågor.

Om vi har en tillväxt som bygger på massiv import av råvaror försvinner pengarna ut ur ekonomin igen. Om vi inte satsar på förnybar energi och energieffektivisering får vi färre jobb per investerad krona. Det blir fler jobb per investerad krona om man investerar dem i energieffektivisering. Om vi inte minskar vårt importberoende av gas, olja och andra icke förnybara råvaror göder vi de konflikter som sker i vår omvärld. De icke-demokratiska stater som invaderar andra finansierar detta genom försäljning av råvaror, och terrorgrupper finansierar sin verksamhet genom försäljning av olja.

För mig är alltså energiunionen nyckeln till lösningen. Det ska vara en union för vår planet, en union för vår säkerhet och en union för solidaritet. Fattiga länder ska också ha tillgång till nödvändiga råvaror. Min fråga till statsministern är vilken tyngdpunkt han märkte hos de andra länderna när det gäller att satsa på just den gröna omställningen, energieffektiviseringen och de bitarna av energiunionen. Fanns det någon kritik mot kommissionens tillbakadragande av förslaget om cirkulär ekonomi och väntan på deras nya förslag, som de påstår ska vara mer effektivt? Utan genomförandet av de bitarna tror jag nämligen inte att vi kommer att nå de andra målen heller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Carl Schlyter tar upp den viktiga frågan om de fem dimensioner vi har varit inne på tidigare. Marie Granlund tog upp det.

Det är lite olika mellan olika länder när det gäller vad man lägger tyngdpunkten på. Som jag sa fanns det inför mötet en ambition att fokusera på just försörjningstryggheten. Jag kan ha respekt för det också, för det är många länder som verkligen lider av osäkerhet och känner sig bundna till Ryssland, Rysslands utveckling och Rysslands välvilja. Det är ingen rolig position. Det var dock av det skälet vi höll i och sa att det är precis därför vi måste titta på hur vi reducerar CO2, det vill säga även gasanvändning, och hur mycket mer förnybart vi kan föra in. Vi måste ha den dimensionen med, och vi måste ha med effektiviseringen.

Flera av länderna som har problem har en högre energiförbrukning än vi har per enhet bnp, exempelvis. När jag var i Ukraina berättade de för mig att de har tre gånger så hög gasförbrukning som ett genomsnittligt EU-land. Nu är inte Ukraina medlem i EU, men det visar på ett problem. Där måste det alltså till något annat, och där är energieffektivisering en lösning - och därmed också en del av lösningen på problemen vad gäller försörjningstrygghet. Den diskussionen är alltså igång, och det är den även inom EU.

Jag menar att detta också är en väldigt stor möjlighet till innovation och till att ligga i framkant. Sverige kan vara i framkant, och vi är - samt ska fortsätta vara - långt fram. Då kommer nämligen andra länder att efterfråga våra lösningar. Vi kan bidra till en bättre miljö, och det är även en stor möjlighet att bidra till fler jobb. Det ska vi göra.

Herr talman! Jag tackar statsministern.

När det gäller bästa sättet att uppnå försörjningstrygghet vill jag säga att solen skiner över alla länder, vinden blåser i alla länder, vågorna skvalpar mot alla kuster och skogen växer i alla länder där det finns någon skog kvar. Det innebär att alla länder har alla förutsättningar att göra sig oberoende av Ryssland eller andra.

Jag tror att det är otroligt viktigt att vi kommer förberedda till Paris, att Europa visar ett föredöme och att vi är villiga att bidra till tekniköverföring. Statsministern sa att rådet kommer att återkomma till energiunionen i december. Min andra fråga blir därför om det kommer att ske före Parismötet, så att vi har ett effektivt åtgärdspaket vi kan visa upp för vår omvärld.

Herr talman! Vi har varit tydliga med att vi vill att EU ska vara tydligt i COP 21-förhandlingarna. Det är helt nödvändigt, och det finns det inga delade meningar om. Jag tar alltså självfallet för givet att också de här slutsatserna, som påverkar COP 21-förhandlingarna, måste vara i sådant skick att vi kan ligga före, vara aktiva i COP 21-förhandlingarna och vara en förebild. Det är i varje fall Sveriges tydliga inställning.

Lite förståelse får vi dock ha - andra länder är i en annan situation än vi. Därmed inte sagt att vi ska ge upp ambitionerna för mer förnybart och energieffektivisering, men vi har olika startpunkter. När jag besökte Polen fick jag Polens situation väldigt klar för mig, exempelvis, och den är helt annorlunda. Det är utifrån de olikheterna vi måste ta detta vidare. Vi ska ha en energiunion som fungerar utifrån allas olika situationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Även jag vill tacka statsministern för återrapporten.

Det är ju på det sättet, herr talman, att man i den skriftliga återrapporten kan läsa om diskussioner kring den föreslagna energiunionen. Man kan i den skriftliga återrapporten även läsa om diskussioner kring unionens kontakter med andra länder. Under energiunionssamtalen konstaterades att det är viktigt att använda alla utrikespolitiska instrument för att upprätthålla strategiska energipartnerskap, bland annat för att säkerställa leveranstryggheten av energi.

Samtidigt kan man konstatera att det inte blir de skarpa uttalanden och sanktioner mot det ryska agerandet vi från svenskt håll hade hoppats på. Vi har sett hur Ryssland har använt sina energileveranser som påtryckningsmedel mot andra länder som är beroende av deras energi. Ur det perspektivet tycker jag att det är tydligt att den ryska energin också har en säkerhetspolitisk dimension. Mot den bakgrunden vill jag fråga statsministern om det fördes några diskussioner om den frågeställningen, alltså den säkerhetspolitiska dimensionen i sammanhanget.

Jag vill även fråga om det under en eventuell sådan diskussion, som alltså måste ha förts under energiunionsdiskussionen, fördes resonemang kring vikten av att minska beroendet av rysk fossil energi - exempelvis till förmån för mer förnybar råvara att framställa energi av.

Herr talman! Eskil Erlandsson tar upp ett mycket viktigt perspektiv, och det är säkerhetsfrågan när det gäller energiförsörjningen och de frågor som hör till det. Det är inte minst av det skälet detta har kommit upp, det vill säga i ljuset av konflikten i Ukraina och hur Ryssland nu använder energin som påtryckning. Det är självfallet därför det här har skyndats på.

Därför är jag glad att försörjningstrygghet inte bara finns med som ord i detta utan att vi har de fem dimensionerna. Det är precis av det skäl Eskil Erlandsson nämner, det vill säga att vi också bidrar till försörjningstryggheten om vi för till mer förnybart, ser till att effektivisera energianvändningen och så vidare. Då kan vi nämligen dels ha mer egentillverkad energi, dels se till att inte vara beroende av så mycket energi. Alla de delarna hör alltså ihop, och självfallet finns den dimensionen med.

Jag vill dock påpeka att det är lite olika i olika länder, även de som är pressade i detta. De baltiska länderna är till exempel oerhört tydliga i var de står vad gäller sanktionerna mot Ryssland, medan andra länder kanske har lite mer tvekan om detta. Litauen har satsat mycket hårt och precis invigt en ny LNG-anläggning. Dit kommer en kabel från Sverige att kopplas på i slutet av året, förhoppningsvis - vi hoppas att allt går enligt planerna. Det arbetas alltså successivt för att helt enkelt ställa om försörjningsstrukturen för de länder som är mest utsatta.

Dimensionen att minska beroendet finns alltså med. De länder som är mest beroende av detta är mycket medvetna om farorna med det och den risk de sitter med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Jag vill i all korthet fråga om statsministern tog något initiativ för att försöka få till skärpta sanktioner gentemot Ryssland utifrån det agerande som vi väl alla här i kammaren tycker gått över den gräns som demokratiska länder agerar efter.

Herr talman! Ja, jag har hela tiden varit tydlig med att vi borde ha förlängt de existerande sanktionerna redan nu. Det tog jag upp inför mötet, och jag sa också under mötet att det hade varit det bästa.

Efter mitt besök i Ukraina och samtalet med president Porosjenko är jag övertygad om betydelsen av att EU håller ihop i den här frågan. Det är oerhört viktigt. Då var överenskommelsen att om vi får till det tydliga politiska beslutet att koppla ihop sanktionerna tidsmässigt med Minsköverenskommelsens hela implementering är vi i slutet av året, vilket jag också redogjorde för i EU-nämnden inför toppmötet. Nu är vi överens om det. Det innebär att vi kan fatta de nödvändiga besluten. För att det ska bli så måste besluten fattas under de kommande månaderna. Det tycker jag är bra. Därmed har vi fortsatt enighet.

Herr talman! Statsministern tog upp energiunionen, som har diskuterats på toppmötet. Jag är rädd för att energiunionen, så som den nu finns beskriven för oss, kommer att låsa fast EU och dess medlemsstater i ett fossilberoende i många decennier framöver.

Statsministern sa att det fanns tydliga formuleringar om förnybar energi. Jag hittar inga tydliga formuleringar om förnybar energi. Däremot hittar vi tydliga formuleringar om fossilgas, att man ska bygga ut nät kring det och fortsätta att importera det från andra länder. Det tyder på att Sverige måste fortsätta att ligga på i de här frågorna. Som jag förstått av statsministerns rapportering har Sverige gjort det, och det är mycket bra, men jag tror att vi måste trycka på ännu mer så att det blir en energiunion som främjar den förnybara energin, och bara den.

När det gäller investerings- och handelsavtalet TTIP står det i slutsatserna att EU och dess medlemsstater ska kommunicera fördelarna med avtalet TTIP. Jag skulle vilja fråga statsministern: Vad är vitsen med sådana propagandaformuleringar som att man bara ska kommunicera fördelarna med ett avtal, ett avtal som vi vet är starkt ifrågasatt och kontroversiellt?

Propagandan har redan börjat manifestera sig i dokument från EU-kommissionen. I min hand håller jag ett dokument från EU-kommissionen där man just tar upp TTIP och påstår att man slår hål på myterna kring TTIP. Man säger till exempel att medlemsländerna har rätt att säga nej till GMO och hormonbehandlat kött i framtiden. Jag skulle vilja fråga statsministern: Kan Stefan Löfven garantera att vi med TTIP kan säga nej exempelvis till genmodifierade mekanismer och hormonbehandlat kött?

Herr talman! När det gäller energiunionen inleds det hela med: "The EU is committed to building an Energy Union with a forward-looking climate policy on the basis of the Commission's framework strategy, whose five dimensions . energy efficiency . decarbonizing ." Längre fram står det om "the next generation of renewables". Vi har förnybart med, och det är mycket viktigt. Jag vill betona att det är de fem dimensionerna som gäller, och dem ska vi ha högt på dagordningen och se till att de alla finns med. Sedan har länderna olika positioner, men det är en annan sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vad gäller TTIP tycker vi att det är bra att tala om fördelarna i ett avtal som vi bestämt att vi ska gå in i. Det lönar sig föga att tala om någonting som är dåligt, att säga att vi gått in i förhandlingar och att de är dåliga. Vi vill att det ska bli ett frihandelsavtal. Sverige är helt beroende av att vi har frihandel, och därför vill vi i grunden utöka möjligheterna till det.

Därmed inte sagt att det får bli vilket avtal som helst. Det ingår i själva förutsättningarna. Vi ska inte försvaga demokratins möjligheter att fatta beslut. Vi ska inte försämra människors hälsa, djurskydd, löntagarnas rättigheter. Det ingår i själva förhandlingen.

Det är lite märkligt att det ibland låter som om förhandlingarna vore klara, att det finns ett avtal och att det blir på ett visst sätt. Vi vet inte det. Vi går in i en förhandling med våra egna föresatser och säger vad som är betydelsefullt för oss, och sedan jobbar vi utifrån att det ska bli så. Det är rätt naturligt att vi ska tala om fördelarna med ett avtal som vi faktiskt vill ha. Vi är inte i en situation där vi ska bestämma om vi ska gå in i förhandlingar eller inte, utan nu sitter vi i förhandlingar.

Herr talman! När jag och en del andra från EU-nämnden och näringsutskottet träffade USA:s vice handelsminister Michael Punke frågade jag honom om man från USA:s sida ansåg att man hade undantagit vissa områden i frihandelsförhandlingarna. Jag frågade därför att EU-kommissionär Cecilia Malmström brukar säga att just GMO och hormonbehandlat kött är undantagna från förhandlingarna. Vi fick svaret att nej, ingenting är undantaget, utan vi förhandlar om allt.

Jag skulle vilja fråga statsministern om man från regeringens sida anser att det finns vissa undantag i förhandlingarna om frihandelsavtalet. Jag frågade tidigare, utan att få något svar, om medlemsländerna i framtiden helt säkert kommer att kunna säga nej till GMO och hormonbehandlat kött. Kan statsministern svara på det?

Herr talman! Det är självfallet så att alla frågor är uppe. Det är inte så att vissa frågor inte kommer på fråga i förhandlingarna. Det är klart att alla frågor tas upp.

Det jag säger är att inriktningen på det som EU förhandlar om, och som är viktigt, är att se till att vi ska ha respekt för de demokratiska besluten utifrån den diskussion som förs om de så kallade ISDS-reglerna. Detsamma gäller djurskydd, människors hälsa och löntagarnas rättigheter. Alla dessa är med.

Jag tycker inte att det är någon idé att spekulera om hur utfallet av förhandlingarna blir. Vi ska ta ställning till avtalsresultatet så småningom, och då har vi förstås med alla förutsättningarna för att det ska bli ett bra avtal. Vid det tillfället får vi se hur det blir. Jag tycker inte att det är konstruktivt att redan nu börja tala om att ett avtal ser ut si eller så. Vi vet ännu inte vad resultatet blir.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporteringen! Jag ska inte gå så långt som att säga att för Juncker är Strategiska investeringsfonden svaret på Europas alla finansiella problem, men stundtals känns det så. Jag tror att vi i Sverige gemensamt har en något mer skeptisk inställning till det hela och ganska ofta också tar upp de farhågor som finns.

När diskussionen först dök upp var alla överens om att man skulle värna forskningsbudgeten Horizon 2020, men nu ser vi att så inte längre är fallet. För oss är det ganska självklart att det just är innovationer, ökad kunskap om samhällsproblemens lösning och så vidare som behövs. Nu ser vi som sagt att medel flyttas från Horizon till Strategiska investeringsfonden.

Särskilt de unga forskarna i Europa är väldigt oroliga över det och har skrivit ett öppet brev till Juncker. I brevet pekar de på att man dels minskar budgeten för ERC, som delar ut långtidsanslag till forskning på absolut högsta nivå, dels skär ned på de projekt som tillåter kandidater på postdoktorsnivå att vidareutbilda sig utomlands och knyta internationella kontakter.

Junckers svar var, föga förvånande, någonting i stil med att det naturligtvis var Strategiska investeringsfonden som var det viktigaste. Han menar att medel visserligen har omfördelats men att det inte finns något som säger att man inte kan använda dem för forskning. Faktum kvarstår att medel som var öronmärkta för forskning och innovation nu har plockats bort.

Jag skulle vilja fråga statsministern om det förekom någon diskussion om det, om den frågan lyftes upp på mötet, och vad statsministerns reaktion i så fall var.

Herr talman! Det är helt rätt som påpekas, att Junckerplanen inte är lösningen med stort L för allt, men det är en del av lösningen. Det är viktigt att vi gör allt vi kan för att öka investeringarna. Det är precis det som de europeiska ekonomierna, också vi, behöver.

Vi har lite olika alternativ. Vi kan säga att vi tillför nya pengar, om vi ska få upp volymen. Banken kan bidra med en del och EU med annat. Vi har varit tydliga med att vi inte vill tillföra nya avgifter; det får tas inom den budget som finns. Jag tycker att det är rätt princip. En del av pengarna tas från den här typen av anslag. Men det är inte alltid så att alla pengar används. Det är inte alla år som alla pengar gått åt. Jag delar nog Junckers uppfattning om att det kan vara mycket troligt att en del av de här projekten ligger i det härad där forskning befrämjas.

Det är egentligen det valet vi måste göra: Endera är Sverige berett att tillföra mer pengar, eller så får vi någonstans ta befintliga pengar. Oavsett varifrån de pengarna kommer att tas kommer det att vara någon som säger att det var fel pengar att ta, gissar jag. Nu är det bra att vi har enats om möjligheten till fler investeringar. Jag tror inte att det kommer att vara lösningen på allt, men låt oss göra ett försök. Europa behöver mer investeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Då konstaterar jag att statsministern tycker att det är okej att gå ifrån det löfte vi tidigare hade. Man tar alltså pengar från forskningsanslagen och sätter dem i en strategisk investeringsfond som vi är synnerligen skeptiskt inställda till. Då har vi klargjort det.

Jag har en fråga om de yttre förbindelserna. Statsministern behåller hela tiden ställningstagandet att det absolut viktigaste är att man behåller en enighet inom EU-28 när det gäller sanktionerna mot Ryssland. Min fråga är hur långt man är beredd att gå i denna strävan efter enighet. Hur mycket är man beredd att vattna ur sina förslag? Har man nått så långt ned att sanktionerna inte längre har någon som helst effekt är man i alla fall fortfarande enade, och det är ju alltid något.

Jag har en fråga om det östliga partnerskapet. Vi talades vid om detta innan statsministern åkte iväg. Man talar nu om en vitrysk vår och öppnar försiktigt dörren för att den vitryska representationen på Rigamötet kanske kan komma att utgöras av herr Lukasjenko. Talades det något om detta under mötet, herr statsminister, och vilken var i så fall statsministerns reaktion?

Herr talman! Vad gäller Junckerplanen är det bara så att pengarna måste tas någonstans ifrån. Jag har inte koll på exakt vilka euro som tas exakt varifrån, men vi måste ta dem någonstans ifrån - eller så får vi lägga till mer medlemspengar, och det har vi sagt att vi inte vill. Jag tycker att det är oerhört viktigt med investeringar.

Frågan om EU-28 är befogad. Kan man gå hur långt som helst? Nej, det kan man inte. Men i det här fallet har EU kommit överens om att tidsmässigt koppla Minsköverenskommelsen till sanktionerna, som jag sa. Då vet vi att vi måste fatta beslut före halvårsskiftet om förlängning. Det var det som var det viktiga vid det här tillfället. Men jag måste säga att jag är påverkad av president Porosjenkos besked om hur viktig EU:s sammanhållning är.

Vitrysslands utveckling får man helt enkelt följa, och den följer man. Vi måste självfallet behandla frågan om vilka från Vitryssland som ska komma.

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för återrapporteringen. Jag har tänkt ställa en fråga om Libyen, ett land där det råder stor oro och där Islamiska staten just nu ökar sin närvaro. Det framgår av den skriftliga rapporteringen att Europeiska rådet tar situationen i Libyen på stort allvar. Det framgår också av skrivelsen att så fort det finns ett avtal och en samlingsregering på plats är EU berett att använda alla sina instrument för att ge stöd. Det har framkommit, dels i medierna, dels i slutsatserna från utrikesministrarnas möte, att det kan bli aktuellt med en fredsstyrka i Libyen.

Jag skulle vilja fråga statsministern om det i dag går att säga någonting om vad detta skulle kunna innebära för Sverige. Hur skulle Sverige kunna involveras i en sådan här insats? Hur skulle Sverige kunna bidra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Oavsett var ett land ligger är en sådan kris oerhört viktig i sig. Men det är faktiskt också så att Libyen ligger precis i närheten av vårt område. Det är oerhört viktigt att vi är engagerade och bidrar. Det första val som är gjort är att stödja ansträngningarna från Förenta nationerna och det speciella sändebudet för att få till en politisk lösning och naturligtvis helst en nationell samlingsregering. Det är det vi uttrycker. Olika insatser ska också bygga på att vi ska underbygga och stödja FN:s insatser. Vi ska självfallet inte gå in i någonting som kan motverka detta. Vi har talat om att vi vill att det ska vara på det sättet.

Vad den höga representanten har i uppgift är att återkomma med olika förslag. Ifall det finns ett avtal och en samlingsregering ska implementeras, hur kan då Europeiska unionen stödja utvecklingen? Även utrikesministrarna har i uppgift att återkomma i den frågan.

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret. Jag tänkte också ställa en kort fråga om TTIP för att följa upp den fråga som Jens Holm från Vänsterpartiet ställde tidigare om att kommissionen och medlemsländerna ska kommunicera fördelarna med detta handelsavtal. I motsats till Jens Holm från Vänsterpartiet ser jag detta som någonting positivt. Jag skulle vilja fråga statsministern om det i dag går att konkretisera hur statsministern och regeringen anser att detta skulle kunna ske.

Herr talman! Det är självfallet upp till både kommissionen och respektive medlemsland att kommunicera detta. Vi har varit tydliga. Det ligger i det mandatet. Förhandlingarna pågår. I slutsatserna gavs det uttryck för att vi vill att förhandlingarna ska vara ambitiösa och djupa, men också breda i den meningen att olika områden ska omfattas av avtalet, och att vi vill att de ska slutföras under året. På olika sätt ger vi uttryck för detta stöd för förhandlingarna. Jag menar att det pågår hela tiden. Vi har ingen speciell kampanj på gång, om det är det som avses. Men vi kommer på många olika sätt att tala om att förhandlingarna pågår och att vi vill att de ska gå i mål och slutföras.

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporten. Apropå TTIP och handelsavtalet med USA vill jag verkligen understryka att vi ger all support till statsministerns ansträngningar för att få till ett sådant avtal. Jag välkomnar verkligen att rådsslutsatserna är väldigt tydliga med att USA och EU bör göra allt för att få till ett ambitiöst handelsavtal. Flera företrädare för Alliansen har framfört kritik när det gäller Junckerplanen och vår skepsis mot huruvida den kommer att leverera fler jobb och ökad tillväxt, men handelsavtalet med USA ser vi som fundamentalt viktigt för det fortsatta jobbskapandet i Sverige och Europa. Det är jätteviktigt att statsministern i sina kontakter, inte minst kanske med de kritiska länderna inom Europeiska unionen, argumenterar för betydelsen av att få till det här handelsavtalet.

Men, herr talman, jag tänkte egentligen ställa frågor om energiunionen. Som statsministern har sagt innehåller den fem olika dimensioner. Förhoppningsvis ska energiunionen skapa något av ett paraply för energi- och klimatpolitiken och få till en mer samlad diskussion om dessa oerhört viktiga frågeställningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

En förhoppning som jag har, herr talman, är att energiunionen i mycket också ska handla om att komma till rätta med det implementeringsunderskott som dessvärre finns. Det har fattats väldigt många beslut på energiområdet, inte minst när det gäller att fördjupa den inre marknaden, men besluten och lagstiftningen är inte fullt ut implementerade.

Min fråga till statsministern är hur han och regeringen avser att agera för att säkerställa att implementeringen tar fart och att energiunionen blir ett verktyg för att höja tempot i implementeringen.

Herr talman! Det här är en gemensam strategi som bygger på att respektive land får välja sin energimix. Det har varit tydligt, också på det senaste europeiska rådsmötet, att vi inte tänker gå in i någonting där helt plötsligt EU ska styra vilken mix vi ska ha, utan det är upp till var och en att se till. Det är också upp till var och en att se till att vi kan ha överförbar energi mellan länderna. Där kan jag säga att Sverige redan är långt före den målsättning som finns, med först 10 procent och sedan vidare. Andra länder har större problem. Spanien och Portugal är de två länder som har sämst möjligheter. För deras överföring från Iberiska halvön upp till resten av kontinenten pågår investeringar för att de ska komma i kapp.

Nu finns det målsättningar för alla att bidra och se till att vi kopplar ihop oss på ett sådant sätt att vi får en effektivare energiöverföring. Sverige är redan långt förbi det målet. I alla de andra dimensionerna vad gäller förnybart och så vidare har respektive land en gemensam strategi för vår energipolitik med förnybart, energieffektivisering och så vidare.

Samtidigt som vi har en gemensam strategi är det viktigt att inte kliva över linjen och komma i någon situation där vi själva inte får fatta beslut så att vi får rätt energimix utifrån våra förutsättningar. Det vill jag dock vara noga med.

Herr talman! Jag ställde egentligen inte någon fråga om energimixen. Vi från Moderaterna och Alliansen har varit oerhört tydliga med att det just måste vara en nationell angelägenhet att utforma sin energipolitik.

Vi tycker att det är väldigt viktigt att vi kommer framåt i frågan när det gäller att just etablera en inre marknad för energi. Det var närmast det som min fråga handlade om och hur regeringen och statsministern avser att verka för att komma till rätta med det implementeringsunderskott som finns.

Sverige har en potentiell väldigt viktig roll att spela när det gäller att skapa en bättre försörjningstrygghet inom Europa. Sverige och Norden kan ses lite som ett batteri för övriga Europa när det gäller energi.

Min fråga till statsministern är hur han ser kapacitetsuppbyggnaden när det gäller energiunionen, hur den ökade efterfrågan på inte minst el kan mötas i Europa och om Sverige ska vara en importör eller exportör av el.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Jag menade med det jag sa om energimixen att det ska följas land för land hur det implementeras. Land för land måste få besluta självt om sin energimix. Det som är det gemensamma åtagandet är bland annat hur vi överför och ser till att vi har överförbar energi mellan de olika länderna. En sådan sak följs naturligtvis upp regelbundet av kommissionen.

Frågan är dock viktig. Jag har ställt den till flera. Är vi säkra på att vi har en energimarknad i framtiden där vi har ett överskott och inte ett underskott? - om jag nu förstod frågan rätt från Johan Hultberg. Den är oerhört viktig. Det är därför vi måste följa den mycket noga.

Om än det är upp till de olika länderna att fatta beslut om sin energimix måste vi veta att vi helst har ett överskott på energi. Då kan vi pressa priser. Har vi ett underskott kommer vi att få ökade priser, och dit ska vi inte. Frågan är rätt ställd.

Herr talman! Att frågorna om tillväxt och sysselsättning står högt upp på agendan är centralt. Det är vad som bygger vår framtid och ligger till grund för välfärden. Om detta är vi överens. Statsministern har i det här sammanhanget dock i EU-nämnden flera gånger försökt framhålla att regeringen är drivande i att sätta upp tillväxt- och sysselsättningsfrågorna på agendan. Jag undrar vad det lite mer konkret innebär för svenskt vidkommande.

Lyssnar man på EU-kommissionen när den kommenterar Sveriges ekonomi, och särskilt när det gäller frågan om strukturella reformer, framhåller den att svensk ekonomi står sig väldigt stark och att svensk ekonomi är en av få ljusglimtar i Europa. Men de behov vi har framgent är att återgå till överskott. Den reguljära utbildningens kvalitet måste stärkas, det vill säga inte arbetsmarknadspolitiska program. Vi måste arbeta med att utveckla vår servicesektor med enkla jobb. Tröskeln in på arbetsmarknaden måste sänkas, och vi måste sänka skattekilarna för arbete.

Riktigt så låter det inte på hemmaplan från regeringen. Vad är syftet med att lyfta upp arbetet för strukturella reformer i Europa om det är så att regeringen nationellt inte kommer att ta till sig det arbetet och de slutsatser man kommer fram till i EU? Jag återkommer med nästa fråga i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Vi är drivande, och vi tar upp frågan med jämna mellanrum på rådets möten. Vi fick med att det blev en bättre skrivning i dessa slutsatser jämfört med de första utkasten vi såg. Det är för att vi vill behålla trycket. Jag tar upp det med både kommissionens ordförande och rådets ordförande vid bilaterala möten.

Vi har en stark ekonomi. Men det är faktiskt också så att man anser att vi nog bör komma bort från de underskott vi har haft. Vi har ärvt ett underskott, och det är vad vi tänker arbeta bort sakta men säkert. Det är inget bra för Sverige. De har också pekat på skuldrisken med hushållens skuldökning. Hur vi tar ned detta är något som vi alla måste fundera på.

En sak som är väldigt genomgående gäller utbildningssidan. För oss är det en strukturell reform att se till att vi har en mycket bättre matchning på arbetsmarknaden än vad vi har i dag. Vi kan inte ha en situation där företaget säger: Vi skulle vilja anställa och har möjlighet att anställa, men vi hittar icke rätt utbildad arbetskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Där finns ett stort strukturellt fel på svensk arbetsmarknad. Dessvärre drog den förra regeringen ned på arbetsmarknadsutbildning och yrkesutbildning i en tid när vi behövde mer av den varan. Vi vill satsa mer också på den reguljära utbildningen. Det gäller alltifrån förskola och grundskola upp till den högre utbildningen, med bland annat fler utbildningsplatser på våra regionala högskolor. De behövs, och de är bra. Det är viktiga strukturreformer som vi förbereder och återkommer med.

Herr talman! Det är intressant att lyssna på statsministern här. Sverige måste tillbaka till överskott, och därför vill statsministern ta bort överskottsmålet.

EU framhåller att Sverige måste satsa mer på kvaliteten i den reguljära utbildningen. Statsministern får det till att vi ska satsa mer på arbetsmarknadspolitiska program. Jag får det inte riktigt att gå ihop.

Jag vill dock ställa en till fråga. Det gäller Efsiplanen, det vill säga Junckerplanen. Jag blev lite konfunderad över vad statsministern sa gällande Tina Acketofts fråga rörande finansieringen.

Nu har Europaparlamentets partigrupper kommit överens om att man inte ska använda anslagen från forskning, innovation och utveckling till att finansiera detta. Då finns det ingen finansiering klar. Detta är någonting som Europeiska revisionsrätten har tagit upp. Har regeringen helt tappat kontrollen över den frågan?

Herr talman! Nej, vi ska återkomma till detta för att få det implementerat vid halvårsskiftet. Som jag sa vet jag inte exakt var varje euro kommer att tas. Men det kommer de att återkomma med förslag till. Meningen är att vi ska få det på plats och implementerat från halvårsskiftet.

Det kommer självfallet att föras olika diskussioner. Min poäng var att vi får välja mellan att endera säga att vi är beredda att föra till mer medlemskapspengar, medlemsavgifter, eller så får vi ta någonting ur det befintliga utrymmet. Jag väljer det senare.

Det andra gällde överskott och underskott. Problemet är inte att vi har något överskott, utan det är underskottet som är vårt problem. Det tror jag att alla känner till. Vi behöver komma bort från underskott.

Kvalitet i utbildning för mig gäller också den reguljära utbildningen och den högre utbildningen. Det är därför vi vill satsa mer på universitet och högskolor och inte mindre, som den förra regeringen. Men vi tycker också att det är viktigt att människor kan gå en arbetsmarknadsutbildning för att komma i arbete i ett bristyrke. Det är en väldigt bra investering.

Överläggningen var härmed avslutad.