Återrapportering från Europeiska rådets möte

Information från regeringen 3 mars 2020
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  2. Hoppa till i videospelarenJessika Roswall (M)
  3. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  4. Hoppa till i videospelarenJessika Roswall (M)
  5. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  6. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  7. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  8. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  9. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  10. Hoppa till i videospelarenAnnika Qarlsson (C)
  11. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  12. Hoppa till i videospelarenAnnika Qarlsson (C)
  13. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  14. Hoppa till i videospelarenIlona Szatmari Waldau (V)
  15. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  16. Hoppa till i videospelarenIlona Szatmari Waldau (V)
  17. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  18. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  19. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  20. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  21. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  22. Hoppa till i videospelarenJohan Pehrson (L)
  23. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  24. Hoppa till i videospelarenJohan Pehrson (L)
  25. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  26. Hoppa till i videospelarenÅsa Westlund (S)
  27. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  28. Hoppa till i videospelarenÅsa Westlund (S)
  29. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  30. Hoppa till i videospelarenAmanda Palmstierna (MP)
  31. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  32. Hoppa till i videospelarenAmanda Palmstierna (MP)
  33. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 33

Anf. 1 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! För knappt två veckor sedan, den 20 februari, träffades EU:s ledare på ett extrainsatt möte i Europeiska rådet för att förhandla om EU:s långtidsbudget. Europeiska rådets ordförande Charles Michel hade som mål att vi skulle kunna enas, men det blev ingen överenskommelse.

Jag ska i korthet redogöra för vad som hände på mötet, för de nya förslag som har presenterats av kommissionen och för vad som nu kan bli nästa steg.

Mötet inleddes med att Charles Michel genomförde bilaterala möten med några medlemsstater. Under vårt möte redogjorde jag tydligt för de svenska prioriteringarna: att den totala volymen ska hållas nere på 1 procent och att det behövs rejäla och långsiktiga rabatter så att den svenska avgiften kan hållas nere.

Efter de bilaterala mötena samlades vi för det formella mötet, där väl kända förhandlingspositioner framfördes under en bordsrunda. Det bekräftades också att det förslag som Michel presenterat inför mötet inte hade nödvändigt stöd hos medlemsstaterna.

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Många länder argumenterade fortsatt för höga nivåer i sammanhållnings- och jordbrukspolitiken. Vissa ville också att det skulle finnas mer flexibilitet i hur pengarna får utnyttjas. Från de mer sparsamma ländernas sida stod vi på oss för en lägre volym, för mer av modernisering och för rejäla och långsiktiga rabatter. Därefter bröts mötet för ytterligare bilaterala möten som pågick under natten mot fredagen. Vid sidan av ordförande Michels möten hölls också andra möten mellan medlemsstater i lite olika konstellationer.

För Sverige var det viktigt att hålla ihop i den grupp av sparsamma länder som förutom Sverige består av Danmark, Nederländerna och Österrike. Vi hade under hela tiden ett mycket nära samarbete. Vi enades också om att vi under förhandlingen inte skulle träffa vare sig kommissionen eller Charles Michel på egen hand, utan alla förhandlingsmöten genomfördes gemensamt. Vi kom överens om att Nederländernas premiärminister Mark Rutte skulle tala för länderna under plenarsessionen, vilket han också gjorde.

Denna starka sammanhållning mellan våra fyra länder gjorde starkt avtryck. Det stod otvetydigt klart för alla, om det nu inte hade gjort det tidigare, att vi faktiskt inte accepterar en kraftigt höjd budget och att det inte heller kommer att bli någon överenskommelse om vi inte får behålla våra rabatter.

Toppmötets andra dag inleddes även den med mindre möten i olika konstellationer. Starttiden, som först hade satts till kl. 10, sköts fram flera gånger. När vi till slut satte oss hade klockan blivit 18.45, och redan efter en halvtimme konstaterades på detta möte att vi inte kunde enas. Europeiska rådets möte avslutades därför.

Dagens olika diskussioner resulterade dock i ett papper från kommissionen som innehöll en rad förslag i förhandlingen i centrala frågor. Riksdagen har fått ta del av detta papper. Sammanfattningsvis innehöll det vissa steg i rätt riktning, men de var absolut inte tillräckliga. Framför allt var fortfarande budgetens nivå för hög och rabatterna otillräckliga.

Eftersom också detta papper avvisades av medlemsstaterna är det inte längre en del av förhandlingen, men det kan ändå ge en indikation om vilken riktning ordförande Michel och kommissionen anser kan leda till en överenskommelse. Någon information om när nästa försök att nå dit ska göras finns ännu inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Även om medlemsstaterna vid mötet inte kunde komma överens om nästa långtidsbudget bekräftades att vi och våra likasinnade i Danmark, Österrike och Nederländerna står enade. Denna enighet består, och den är och kommer att vara en styrka inför den fortsatta förhandlingen.

För Sverige har det också varit en styrka att regering och riksdag så tydligt gemensamt står bakom den svenska förhandlingspositionen. De kontakter med EU-nämnden som ägde rum under mötet fungerade av allt att döma väl. Även det är någonting som vi gärna tar med oss när förhandlingarna fortsätter. När detta sker vet jag som sagt inte, men vad vi vet är att många kommer att vilja komma i mål så snart som möjligt.

Samtidigt kommer många andra viktiga frågor att ta mycket tid under vårens möten. Coronavirusets spridning är någonting vi arbetar gemensamt för att hejda. Det är en fråga som kommer att stå högt på dagordningen under våren. Detsamma gäller naturligtvis den eskalerande situationen i Syrien och Turkiet och konsekvenserna av den.

Med detta, fru talman, avslutar jag min återrapport.


Anf. 2 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Det blev ett långt möte även för oss som satt hemma, här eller på lite olika ställen och väntade. Det kändes också som ett ganska abrupt slut. Å andra sidan var det kanske ett förväntat beslut i enlighet med vad vi hade spekulerat om tidigare.

Det påstås från många håll att Sverige har ett för snävt fokus på EU-budgetens storlek och den svenska medlemsavgiften. Vi har kallats för snåla. Men precis som alla de andra medlemsländerna måste vi i budgetförhandlingarna värna vårt lands intressen. Sverige är en av de absolut största nettobetalarna till EU, och det är därför viktigt och av stort intresse för Sverige att hålla EU:s budget så stram och effektiv som möjligt.

Jag vill passa på att ge regeringen en eloge för att man höll motståndet stången och att man samarbetade med våra allierade på ett bra sätt.

Volymen är såklart en viktig del, men vad budgeten faktiskt ska användas till är minst lika viktigt och avgörande. Med tanke på det vi ser nu runt omkring oss är detta inte minst viktigt i och med den oroande utvecklingen med ett eskalerande migrationstryck från Turkiet mot EU:s yttre gräns i Grekland, som statsministern också tog upp alldeles nyss. Vi behöver verkligen se till att vi klarar vår gränsbevakning med hjälp av EU.

Trots att det är en av EU:s viktigaste uppgifter att gemensamt skärpa kontrollen vid våra yttre gränser, att minska invandringen och att stärka vår säkerhet har hittills regionstöden och jordbruksbidragen fått en större del. Vi har haft lite olika förhandlingsbud kring detta, men de senaste bud som kom innebar en halvering till just gränsbevakning och Frontex jämfört med det kommissionen sa var nödvändigt för att upprätthålla en kontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag undrar därför vad regeringen ser att det finns för adekvat finansiering för att se till att de här delarna inte får minskade tillgångar i EU.


Anf. 3 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag delar först och främst uppfattningen att Sverige inte är snålt. Vi är en av de största nettobidragsgivarna, och vi ska så vara. Vi är ett förhållandevis rikt land, och det är också vad vi säger till våra kamrater där nere.

Men det finns också en gräns även för nettobetalare för vad vi kan tolerera i ökad avgift, och det är detta det här handlar om. Man kan koka ned det hela till att det egentligen handlar om nettogivare och nettomottagare. Det är där balansen står, och det är inte så konstigt utan rätt naturligt.

Jag vill understryka, som jag sa i min inledning, att samarbetet mellan oss fyra har varit väldigt betydelsefullt och också kommer att vara det. Det ger en styrka att mötas samtidigt. Vår omgivning förstår att vi menar allvar på riktigt. Detta är ingenting som vi bara har sagt, utan det här kommer vi att fullfölja.

Vi vet att det går att fortsatt minska budgeten utan att göra skada på EU:s verksamhet. Vi menar att det finns utrymme i bland annat de marginaler som finns på respektive rubrik. Det finns också andra poster där vi menar att det går att dra ned utan att skada verksamheten. Det är en av de saker som vi kommer att fortsätta att titta på.

Det andra är modernisering, och i det ligger det som Jessika Roswall tar upp om säkerheten. Vi menar att det är viktigt att man för över mer till den. I förhållande till hur det ser ut i dag är det en ökning, och så måste det vara. I stället för en utökning av jordbruksstödet och annat vill vi gärna lägga mer på precis det.

Där finns det en liten diskrepans mellan oss fyra, där Österrike har ett större intresse i den gemensamma jordbrukspolitiken än vad vi andra tre har. Huvudinriktningen för oss är dock densamma, och när det gäller budgeten är den att se till att rabatterna ligger kvar. Vi vill också modernisera budgeten, inte minst inriktat på hur vi kan öka säkerheten i Europa.


Anf. 4 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Så är det absolut, i förhållande till budgeten som den är i dag. Å andra sidan säger EU-kommissionen, som förvisso pratar om andra volymer, att det är nödvändigt att öka budgeten för att upprätthålla en rimlig kontroll. Jag tycker, och det har vi varit överens om i Sverige, att det är viktigt att lägga resurser på rätt ställe för att lösa de samhällsproblem som finns. Här har vi verkligen ett tydligt exempel.

Det var den ena delen. Det andra jag skulle vilja nudda vid, nu när jag hinner, är detta med rättsstatsmekanismen. Där har det gått lite fram och tillbaka i förhandlingarna. Antingen är det ett steg framåt eller två tillbaka; det är lite oklart. Jag undrar om det går att säga någonting om hur landet ligger i den delen. Vad är det senaste budet för att se till att få denna mekanism på plats?


Anf. 5 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Först vill jag återigen säga att när det gäller säkerhet och försvar av gränserna är det rejäla ökningar vi pratar om, flera hundra procent. Det är de facto en rejäl ökning. Vi vill gärna se mer, och det är det vi framför. Vi vill gärna se en ytterligare modernisering som är lika med mindre på exempelvis jordbrukspolitiken. Men det är viktigt att medborgarna hör att det är en riktigt substantiell de facto-ökning vi pratar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Sedan förs det också en diskussion om hur snabbt man kan få fram exempelvis alla gränspoliser. Kan man öka antalet gränspoliser med 10 000? Många säger att det inte finns så många att tillgå, och då kan man inte heller absorbera en hur stor ökning som helst på detta område.

När det gäller rättsstatens principer är det ungefär samma typ av diskussion. Det är några som absolut vill ha detta och några som är emot, helt enkelt, och som då också på olika sätt försöker göra det mer dimmigt, så att säga, hur man ska efterfölja dem.


Anf. 6 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Det var glädjande att ta del av att den frugala fyran håller ställningarna och inte viker ned sig. Det är väldigt viktigt, när vi har dessa 17 slöseriländer som vill spendera betydligt mer pengar, att vi har en trygg allians av länder som vill hålla budgeten nere.

I grunden är vi överens i Sveriges riksdag. Det är glädjande att alla partier kom med till slut. Även om vi från SD:s sida inte är speciellt förtjusta i nya egna medel är vi överens om grundinriktningen: Budgeten ska hållas nere, rabatterna ska bevaras och budgeten ska inte överstiga 1 procent. Jag hoppas innerligt att statsministern kommer att vara lika tydlig på de kommande viktiga mötena om detta.

Fru talman! Jag tänkte lyfta en annan fråga, nämligen situationen Grekland-Turkiet. Det är å ena sidan inte en fråga om EU:s budget, men å andra sidan är det faktiskt det eftersom Turkiet årligen tar del av åtskilliga miljarder från EU. Då är frågan: Är inte detta ett gyllene tillfälle att helt enkelt sätta stopp för det? Borde vi inte säga att det här inte håller, att vi inte kan ha Erdogan som Europas gränsvakt, att vi själva måste ta hand om våra gränser, att Grekland måste ges det stöd det behöver för att skydda EU:s gräns eftersom den även är Sveriges gräns och att vi inte kan låta Erdogan hålla EU som gisslan?


Anf. 7 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag konstaterar att vi är brett överens om att hålla nere budgeten och därmed avgiften samt om att se till att rabatterna är kvar. Jag kan försäkra att den uppfattningen inte kommer att ändras. Det är därför som det fortsatta samarbetet mellan oss fyra länder, med stöd i inriktningen också från Tyskland, är oerhört viktigt.

När det gäller Turkiet var det i och för sig inte det som avhandlades på detta möte. Jag kan dock säga att vi nu ser en tragedi beroende på ett styre i Syrien som ger fullständigt sjutton i sitt eget land. De har miljoner människor utanför landet och miljoner människor på flykt i landet. Jag tror att det är en halv miljon människor döda. Nu är det en provins kvar - där Sverige och andra länder hjälper till - där man inte skyr några medel för att sätta ytterligare någon miljon människor på flykt under vidriga förhållanden. Att se dessa barn som flyr gör ont i oss alla.

Det är klart att det är vår gräns, och det ingår också i diskussionen. Vi måste se till att hålla den yttre gränsen säker. Det är alla medlemsstaters ambition, och där måste vi hjälpas åt. Det innebär dock inte att vi inte ska ha ett samarbete med omvärlden utanför. Det måste vi ha, menar jag. Annars får vi ännu fler människor som kommer att söka sin tillflykt till Europa, både flyktingar och människor som vill flytta av ekonomiska skäl. Det samarbetet är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Det som görs i Turkiet görs också just för flyktingarna. Jag vill påpeka det. Det är inte för att stärka statsapparaten i Turkiet; det är för barns skolgång, för bostäder, för mat, för mediciner och för flyktingarnas situation som dessa pengar anslås. Det tycker jag att vi ska ha i åtanke. Det är viktigt att vi hjälper de människorna.


Anf. 8 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Jag stör mig ändå lite på retoriken. Det är ungefär som att Turkiet räddar flyktingarna. Faktum är att Turkiet bär ett stort ansvar för flyktingströmmarna. Det är Turkiet som förser jihadister med vapen, med logistisk support och med egna trupper. Kriget i Syrien hade kanske varit över om det inte hade varit just för Erdogans stormaktsdrömmar där man vill se ett Storturkiet och ha en del av kakan i Syrien.

Jag skulle önska att Sverige och övriga EU satte ned foten, inte accepterade att Erdogan håller EU som gisslan och också sa att Turkiet inte ska ha en endaste krona eller euro från EU:s budget framöver.


Anf. 9 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det vore ödesdigert. Ja, Turkiet har sin del i detta. Även Syrien, Ryssland, Iran och andra länder har del i att det ser så bedrövligt ut som det gör. Dessvärre har vi dock också massor av människor som lider på riktigt. Om vi kan göra något för dessa människor står det inte i motsats till att skydda den yttre gränsen. Det är en humanitär insats. Om alternativet är att alla dessa människor som redan finns i Turkiet ska ut på flykt igen kan vi se en humanitär katastrof framför oss. Jag tror inte att det är så många som skulle vilja se den. Det vi ser nu är tillräckligt. Det gäller att få stopp på eländet, inte att öka på det.


Anf. 10 Annika Qarlsson (C)

Fru talman! Det har varit många möten och många långa diskussioner även före det här toppmötet om vad som ska landa ned i MFF:en. Vi har haft många sittningar i EU-nämnden före det här extra toppmötet, där tanken ändå var att man skulle komma ett steg närmare.

Från Centerpartiets sida har vi under alla dessa möten pratat om att det måste bli en sänkning av avgiften, kopplat till att vi har ett stort bidragsland som lämnar unionen. I den linjen har vi ingen skillnad. Vi har varit måna om att det inte kan vara Sveriges bönder eller Sveriges landsbygd som ska betala hela den notan. Vi måste se till att värna konkurrenskraften för Sveriges bönder.

När man pratar jordbruk får man det lätt till att vara ett intresse för några få. Så länge man pratar näring är det också en ren näringsfråga. Men pratar man sund och säker mat, miljönytta eller trygg livsmedelsförsörjning i en osäker och orolig värld är intresset betydligt större. Jag skulle säga att det är hundraprocentigt vad gäller medborgare och invånare som faktiskt vill ha mat.

År 1995, när vi blev medlemmar, valde vi att föra över jordbrukspolitiken från den nationella arenan till att bli gemensam. Det kan tyckas vara väldigt mycket pengar, men det är för att det är där vi har lagt möjligheten att driva en gemensam jordbrukspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Inför mötet var fokus på ramen, taket, avgifter och eventuella rabatter. Det är svårt att sitta i något bra förhandlingsläge om man inte är tydlig i den delen. Men när det gäller CAP skulle jag ändå vilja höra på vilket sätt statsministern och Sverige i de här mötena driver linjen när det gäller vad innehållet i CAP ska vara. Det är ju fortsättningen på ett modernt och miljösmart jordbruk som vi måste vara med och ställa om till - inte bara i Sverige utan också i resten av Europa.


Anf. 11 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Vi är helt överens. Ett av våra huvudargument är att när en stor nettobetalare lämnar gemenskapen måste det synas på budgeten. Jag säger till de andra också att jag tror att alla vi ledare i Europeiska rådet någon gång har suttit i någon organisation, regering eller något parti som har fått en minskad inkomst. Då börjar man med att fundera på hur man kan få ned utgifterna och inte bara på att man kan höja avgifterna. Det är rätt så naturligt.

När det gäller jordbruket delar jag också uppfattningen att det är mångas och inte bara några fås intresse. Det här har med vår livsmedelsförsörjning att göra. Det har med öppna landskap och den biologiska mångfalden att göra. Det är många perspektiv som ryms däri. Det är ett lands intresse. Det är ingen tvekan om det.

När det gäller CAP menar vi att den går att modernisera och att det går att flytta över mer pengar från den. Vi tycker till exempel att när det gäller rörelsen mellan pelare 1 och pelare 2 ser vi hellre den så kallade pelare 2 och alltså inte arealstödet som många nu vill flytta över mer pengar till. Man vill också ha möjlighet att vara flexibel mellan pelarna inom ett land och att den flexibiliteten ska ökas på. Vi tror att det kommer att medföra kostnadsökningar därutöver. Det driver säkert kostnader. Vi tycker också att det är rätt att det är 40 procent av CAP som går till klimatåtgärder som riktas mot en klimatomställning. Av budgeten som helhet är det 25 procent som går till klimatet.

Vi driver alltså på för en modernisering. Där andra vill se till exempel högre arealstöd menar vi att det hellre ska gå mot pelare 2. I den meningen är vi överens också med Österrike.


Anf. 12 Annika Qarlsson (C)

Fru talman! Jag tror att även den linjen är oerhört viktig att nyansera och förtydliga. Det blir lätt att den är det lovliga bytet: CAP ska finansiera allt annat som vi ska göra. Det skapar en konstig bild av en stor del av vad vi faktiskt lägger pengarna i vår budget på. Då måste det också finnas företrädare som står upp för och beskriver precis den nytta som det här innebär.

Tittar man på vad Sverige har för mål kopplat till livsmedelsstrategin och annat är det oerhört kontraproduktivt att stå och prata ned den näring som ska vara med och bidra till säker och trygg mat här i Sverige.

Hur mycket av tiden och kraften i de möten som statsministern har haft har ägnats åt att beskriva en moderniserad CAP? Och på vilket sätt kommer det att stärka konkurrenskraften för de svenska bönderna?


Anf. 13 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Det är inte så att CAP ska finansiera allt. Jag sa i min inledning att vi ser möjligheter att minska på marginalerna på alla rubriker. Det finns marginaler också för att man tar lite höjd för någonting, och där ser vi att det finns möjligheter - likaså den så kallade utvecklingsfonden och de så kallade specialinstrumenten. Det finns alltså flera möjligheter att dra ned på budgeten som inte enbart drabbar CAP. Det vill jag ha sagt först.

Vi har inte varit inne i detaljerade diskussioner, utan det har handlat om budgeten som helhet, rabatterna, återflödet och de så kallade egna medlen. Det är det som har varit uppe för diskussion. Vi har tydliggjort att vi ännu inte har riksdagens mandat men är beredda att öppna för en sådan diskussion för att se vart det kan leda för att hålla nere avgiften.


Anf. 14 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Jag tycker att det är positivt att kommissionen ändå går oss till mötes även om det inte är tillräckligt mycket. Det är bra att vi håller ihop. Men det är negativt att det är så många länder som fortsätter vilja hålla budgeten uppe och att så många vill hålla fast vid ett omodernt och dysfunktionellt jordbruksstöd.

Jag hoppas att det finns en enighet om klimatsatsningarna och att klimatet kommer att genomsyra budgeten som helhet. Jag tyckte att statsministern sa att ni inte har gått in på de detaljerna, men det kanske går att säga någonting om hur läget är eller hur ni pratade om det.

Det är också positivt att vi i Sveriges riksdag är helt överens om hur Sveriges avgift ska vara. Men vi har helt olika åsikter om själva budgeten, det vill säga hur pengarna i budgeten ska fördelas. Till exempel har vi olika syn på hur budgeten ska se ut när det gäller flyktingar och Frontex. Jag tycker att det som händer i Turkiet nu visar att EU har haft en felaktig strategi när man har gjort sig beroende av Turkiet. Vi har ofta kritiserat det från den här talarstolen och i EU-nämnden.

För vår del tycker vi att budgeten för flyktingpolitik ska handla om mottagande i Europa snarare än om satsningar på arméer och en hård gränskontroll. Där har vi väldigt olika syn. Jag skulle gärna få lite kommentarer från statsministern när det gäller budgetens innehåll. Som statsministern själv har sagt flera gånger är det inte avgiften som styr budgeten utan budgeten som styr avgiften.


Anf. 15 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag vill först konstatera att vi är ense om huvudambitionen. Det är många medlemsstater på den andra sidan - ja, så är det, och de driver på väldigt hårt. Vi har det som kallas för F4, eller skattebetalarnas vänner, som vi kallar det. De har en grupp som vill öka på mycket mer på sammanhållnings- och jordbrukspolitiken. Det är ett sjuttontal länder. Vi ser där vilka styrkor det här handlar om.

Vad gäller klimatet kom kommissionen i sitt sista förslag, vilket inte längre är en del av förhandlingen för att det inte accepterades, med förslaget när det gäller klimatfrågan att öka på den 25-procentiga delen som är mainstream för klimatåtgärder - att 25 procent av budgeten i dess helhet skulle gå till klimatet - till 30 procent i slutet av perioden. Det var en gest gentemot oss som vill ha mer av den varan. Vi får återkomma till det. Nu är det minst 25 procent som gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

När det gäller att EU är beroende av Turkiet vill jag säga att flyktingar är beroende av humanitär hjälp. Det är det som är sanningen. Alternativet till hur det är nu är att dessa människor inte har någonstans att ta vägen. Vart ska de ta vägen? Vi kan inte återgå till en situation som den vi hade 2015. Det var en ohållbar situation både för flyktingarna och för länderna. Här ges de drägliga förhållanden. Det är nog tufft som det är - jag begriper det - men att inte ha någonstans att ta vägen, inte ha tak över huvudet, inte ha skolgång för barnen och inte ha mat eller medicin är etter värre. Jag vill påstå att det här är en situation som naturligtvis har sitt ursprung i Syrienkonflikten. Turkiet är medskyldigt till det, ja, men vi måste nu först och främst fokusera på människorna som är beroende av humanitär hjälp och inte på spelet mellan Turkiet och EU.


Anf. 16 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Jag håller inte med statsministern när han säger att det är flyktingarna som är beroende av Turkiet. Skulle vi ge humanitär hjälp skulle vi inte ha den situation vid den grekisk-turkiska gränsen som vi har i dag, utan då skulle Europa ta emot flyktingar och ge humanitär hjälp i Europa. Tak över huvudet, medicin, skola för barnen och allting som statsministern nämner borde inte vara Turkiets sak, speciellt inte, som statsministern själv nämnde, eftersom Turkiet också bidrar till att skapa fler flyktingar genom sin inblandning i Syrienkonflikten.

Vi har alltså samma åsikt när det gäller Sveriges avgift - att den inte ska öka - men olika åsikter om hur budgeten ska fördelas när det gäller flyktingar och gränsbevakningen.


Anf. 17 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag tror att det var en korrekt sammanfattning av kärnan i detta. När det gäller avgiften och budgeten har vi nog samma uppfattning, men jag menar att det skulle bli en fullständigt ohållbar situation om de miljoner flyktingar som finns i Turkiet skulle in i Europa. Då skulle vi få samma situation som 2015, och det skulle inte bli bättre för dem - det skulle bli kaos under lång, lång tid. Det är därför jag säger att detta inte är beroende av Turkiet utan att flyktingarna är beroende av humanitär hjälp, och den får de där nu. EU är med och betalar, och jag är glad att vi gör det. Dessa människor hade nämligen haft ett ännu större elände om det inte hade skett.


Anf. 18 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! Tack för återrapporten, statsministern!

Vi har haft diskussionen om långtidsbudgeten uppe under en ganska lång tid, och jag tror att vi från Kristdemokraternas sida är i stort sett överens med regeringen när det gäller prioriteringar och att hålla nere avgiften. Det gäller även de prioriteringar som lades fram i deklarationen i Sibiu om vad det är EU faktiskt ska göra för medborgarna i Europa med den långtidsbudget som nu ska antas.

Jag tycker att det är viktigt att statsministern inte gick med på den långtidsbudget som Europeiska rådets ordförande hade lagt fram. Det var en oacceptabelt stor höjning av den svenska avgiften. Vi vet att brexit innebär att Storbritanniens bidrag till budgeten, ungefär 60-75 miljarder euro, försvinner. Det måste få konsekvenser, och vi måste nu förhålla oss till en mindre budget och en modernisering av budgeten. Vi lever i en osäker värld där vi måste stärka gränsskyddet, stärka säkerheten när det gäller cyberkrig och annat. Vi har lovat medborgarna att satsa på trygghet och säkerhet, och därför måste vi stärka den. Samtidigt ska vi förstås fortsatt satsa på forskning, utveckling och de företag som skapar vår välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

På toppmötet diskuterades den så kallade plastkomponenten, alltså återvinning av plastförpackningar, vilket enligt statsministern skulle gynna Sverige. Hur ser statsministern på frågan nu efter toppmötet - blev det några ändringar? Är detta enligt statsministern fortfarande attraktivt för Sverige? Han har ju uttalat sig positivt om det.


Anf. 19 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Till att börja med tycker jag att Désirée Pethrus resonemang är precis rätt. Det är precis det vi vill återkomma till: Vad var det vi sa i Sibiu, och vad var det vi kom överens om? Jo, vi kom överens om jobben, en modern industripolitik, forskning och utveckling, innovation, säkerhet, klimat och de värderingar EU ska stå för - inte minst jämställdhet. Det var kärnan, och det är därför vi vill modernisera budgeten utifrån precis det. Jag tycker alltså att det är helt rätt att backa tillbaka till det, för det är där vi måste hålla oss.

Det finns dock fortfarande starka krafter som vill se inte minst sammanhållningspolitiken. Det är någonstans förståeligt; man får förstå dessa länder, för det betyder naturligtvis mycket för deras möjligheter. Men vi menar att i takt med att länder och ekonomin utvecklas - en del av de här länderna har en betydligt snabbare ekonomisk utveckling än vad Sverige har - måste det också bli färre och färre regioner som är beroende av stöd. På det sättet borde det alltså vara rätt naturligt, och den diskussionen kommer att fortsätta.

Vad gäller den så kallade plastkomponenten var det egentligen två nya egna medel som var uppe till diskussion. Det ena var ETS, det vill säga utsläppshandelssystemet, och där markerade inte minst Tyskland väldigt tydligt att det inte kommer på fråga. Jag skulle nog alltså säga att den är borta från dagordningen. Det andra var plasten, det vill säga hur man klarar av att återvinna och ta hand om plast. Jag vill först säga att jag har varit väldigt tydlig gentemot kommissionen och Europeiska rådets ordförande med att vi inte har riksdagens mandat där. Vi är dock öppna för att titta på möjligheten, för detta gör de facto två saker. För det första minskar det Sveriges avgift - jag ska låta siffrorna vara runda, men det kan faktiskt handla om någon miljard, vilket är mycket. För det andra gör det nytta för klimatet. Därför tycker jag att vi ska vara beredda att titta på den.


Anf. 20 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! Initialt har vi ställt oss tveksamma till att ta in nya egna medel eftersom vi inte vet vart det kommer att barka hän om EU börjar lägga till fler och fler sådana här typer av egna medel. Vi är ändå beredda att titta på ett förslag, precis som statsministern uppenbarligen är det.

Jag funderar lite grann på strategin framåt. Finns det en risk att moderniseringen och förnyelsen av budgeten tappar fart? I det finska ordförandeskapet drog man nämligen ned på det för att få ned själva avgiften, så hur tänker statsministern om detta med att balansera en minskad budget med att samtidigt höja rejält på frågor som handlar om säkerhet och migration? Vi har ju sett ett stort behov av att satsa på det, inte minst under de senaste dagarna.


Anf. 21 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Det är klart att den risken finns, och det är massor av parametrar som är uppe till diskussion för att detta ska gå ihop i slutändan. Jag har hela tiden sagt att jag tror att det är klokt av oss att se att det finns mängder av parametrar som ska vara uppe till diskussion.

Vi talar givetvis om den totala volymen, och det är rabattens storlek samt nya beräkningsgrunder. Till exempel plastavgiften är en sådan. Vi talar om hur stor flexibiliteten ska vara när det gäller moms- och tullavgifter, till exempel marginalerna på de olika rubrikerna. Sedan är det bni-utveckling och en massa olika saker som påverkar. Det är alltså absolut så att de länder som exempelvis vill ha högre när det gäller sammanhållningen också kommer att driva mindre av modernisering. Det kommer med andra ord att gnuggas, så att säga, och där finns också en balansgång framför oss.


Anf. 22 Johan Pehrson (L)

Fru talman! Europas utmaningar är betydande i dessa dagar, inte minst när det gäller behovet av en långsiktig finansiering, och därför sitter vi nu och förhandlar om den här budgeten. Jag tackar statsministern för återrapporteringen; vi får se var detta landar.

Man ska komma ihåg att historien i det här parlamentet, Sveriges riksdag, har varit att vissa partier har velat låsa fast regeringen på väg ned till dessa förhandlingar. Vi från Liberalerna tycker att det är viktigt med stor flexibilitet, och det har heller inte varit någon hemlighet att vi från liberalt håll tycker att det är viktigt att investera massivt i Europa. Europa är någonstans med och är svaret på de flesta utmaningar vi har. Oavsett om vi pratar om säkerhet, migration eller inre trygghet är till exempel utvecklingen inom Europol eller Eurojust helt avgörande för att vi tillsammans ska kunna bekämpa grov brottslighet. Ska vi kunna göra det med kraft bör man göra det mer på europeisk nivå, och initialt kan det kosta för att få kraft i detta.

Europa står också inför enorma klimatinvesteringar, och det krävs investeringar i forskning och för den delen innovationer. Europa ska ju vara den plats på jorden där mest idéer skapas, där välfärd och välstånd skapas och där företagsamheten blomstrar. Det kräver dock ett enormt fokus. Jag förstår hur svårt det är att få med sig de länder som är fastbitna i det traditionella, i det gammaldags jordbruksstödet och i sammanhållningspolitiken, för det är klart att de har sina utmaningar. Men vilka konkreta vägar pratar man om tillsammans med Danmark, Holland, Österrike - och kanske några som ibland står oss lite närmare i dessa frågor, som Tyskland - för att bryta igenom detta? Vi behöver nämligen ha fram varenda euro till dessa framtidsfrågor, för det är när Europa står samlat som vi står starka.


Anf. 23 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Vi är överens om att avgiften inte kan öka hur mycket som helst. Alla ser att avgiften kommer att öka bara beroende på bni-utvecklingen, så det är naturligt. Vi har sagt att vi har parlamentets stöd där, och det är inget konstigt - vi ska vara nettobetalare, och vi ska ta vårt ansvar för EU - men det finns en gräns för hur mycket en avgift kan öka. Det är det vi påtalar: Det finns en gräns. Vi har väldigt stora åtaganden i att se till att välfärden fungerar som den ska i Sverige, så vi har mycket att göra här. Det är därför det finns en gräns.

Jag delar också grunduppfattningen om EU:s betydelse. Därför är jag glad över att vi hade en EU-debatt här i parlamentet för inte så länge sedan. Jag tror att det var första gången en sådan debatt hölls där statsministern fick ge uttryck för en Europapolitik. Vi ser precis i dagarna hur oerhört betydelsefullt samarbetet med EU är liksom även det samarbete vi har med den europeiska smittskyddsmyndigheten. Vi ser det också i många andra sammanhang.

Vi får i diskussionen om EU-budgeten aldrig glömma bort vad EU betyder för oss. Det gäller jobb, forskningsmöjligheter, utbildning och annat. Men det finns som sagt en gräns.

Vilka vägar har vi diskuterat? Som jag sa tidigare ser vi att det nog finns marginaler under varje rubrik. Vi tror att det finns ett antal miljarder att ta bort där. Utvecklingsfonden är en sådan liksom specialinstrument som ligger utanför de olika rubrikerna och budgeten för dem. Vi menar att det finns saker att dra ned på där, utan att man gör våld på verksamheten för detta.

Dessutom står vi fortfarande för en modernisering vad gäller både sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken. Ju större flexibilitet man har inom länderna när det gäller dessa instrument desto mer driver det kostnader och utgifter. Är man mer restriktiv kan man hålla ned utgifterna.


Anf. 24 Johan Pehrson (L)

Fru talman! Tack för svaret! Det gäller att man inte blir dumsnål om man vill det som vi från Liberalerna brukar framhålla nämligen att det är väldigt viktigt att de pengar som man tar in används korrekt, hur detta nu än landar. Vi vet om att det förekommer bedrägerier inte bara i Sverige och enskilda medlemsländer, utan det förekommer också på den nivå som gäller EU-medel. Därför är satsningar på till exempel det europeiska åklagarsamarbetet extremt viktiga för att se till att krona för krona och euro för euro används på korrekt sätt.

Detta borde man kunna ha som ett litet bräckjärn mot dem som snarare är väldigt fokuserade på det gamla och att det bara ska vara stödutbetalningar, oavsett om det gäller sammanhållningen eller jordbruket, på det sätt som har varit tidigare.

Jag tycker att det är intressant att man tittar på egna medel. Vi i Liberalerna tycker till exempel att det på sikt kan vara rimligt med en gemensam koldioxidbeskattning. Men plastavgiften - plastskatten - eller för den delen vissa tullar måste också kunna höjas.


Anf. 25 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag delar uppfattningen om att inte vara dumsnål, och därför kommer jag gärna tillbaka till den fråga som Désirée Pethrus ställde om vad vi faktiskt har kommit överens om. Detta är de kärnområden som vi vill arbeta med, och det är detta som är det moderna Europa. Det gäller bland annat den klimatomställning och klimatanpassning som måste göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Inom dagens system finns sådant som är bedrägeri, som åklagare naturligtvis måste hantera. Men jag menar att det också finns fullt lagliga utgifter inom spelets regler som inte tillför särskilt mycket modernisering. Jag tänker framför allt på pelare 1 och jordbrukspolitiken, för att tala klartext.

Vad gäller plast och andra avgifter är det en diskussion som får fortsätta. Jag tror att det just nu är den som ligger närmast till hands. Längre fram, kanske nästa gång, kommer kanhända en diskussion också om annat, vad vet jag.


Anf. 26 Åsa Westlund (S)

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Jag delar föregående talares inställning om att Europa är en del av den lösning som vi framöver måste se för många frågor. Det gäller inte minst den smittskyddsmyndighet som ligger i Solna i Sverige. Den spelar en helt avgörande roll i det gemensamma arbete som vi har just nu i EU för att förhindra spridningen av det virus som skulle kunna orsaka stor skada för både vår och hela Europas befolkning.

Förra veckan hade jag möjlighet att tillsammans med mina barn, som hade sportlov, åka en runda till Småland. Längs vägarna kunde vi se hur sjö efter sjö hade svämmat över. När jag skulle åka hem sa de på radion att E4:an var avstängd söder om Ljungby. Längs vägarna där vi for kunde vi även se att man hade byggt upp barrikader mot vattnet och att det fanns hus som var helt översvämmade.

Det där var en påminnelse om att vi i Sverige har ett väldigt förändrat klimat. Vi har sett torka och extrema värmeböljor på hela den europeiska kontinenten. På DN.se kan man följa klimatförändringarna i realtid. I dag kunde man där läsa att medeltemperaturen i världen har ökat med 1,2 grader. I Sverige är ökningen större. 41 procent av Arktis is har smält. Havsnivån har ökat med 25 centimeter. Vi har mindre än åtta år på oss att nå nettonollutsläpp om vi ska klara målet om 1,5 grader, vilket krävs för att förhindra de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.

Ur detta perspektiv kan man inte nog understryka hur viktigt det är att EU:s långtidsbudget har ett tydligt fokus på klimatet. Minst 25 procent är lite i underkant. Statsministern har ändå gett ett litet besked om att det finns länder som vill flytta pengar inom jordbruksstödet och så vidare från klimatet. Finns det en risk att målet om minst 25 procent minskar?


Anf. 27 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Man kan aldrig utesluta någonting, men jag har inte märkt något tryck på att vi skulle gå under de 25 procenten. I det sista förslag som kommissionen lade fram, vilket alltså inte längre finns på bordet, menade man att vi kan höja till 30 under mandatperioden. Vi ska alltså öka detta successivt. Jag tycker att kommissionen är väldigt tydlig med detta, och det finns ett starkt stöd för att budgeten måste kunna hantera både klimatomställningen och anpassningen. Vi är ju redan där. Vi behöver skydda delar av länderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Många har sagt att detta är den varmaste vintern. På några ställen har det de facto inte varit någon vinter, utan från höst blev det vår. Det är ett varningens tecken som vi måste ta på allvar.

Den tvekan som finns är från många länder som känner att de ligger så långt efter och har så mycket att göra. Därför tycker jag att det är rätt att det i budgeten ska finnas en möjlighet att stötta länder som helt enkelt har längre väg att gå så att de exempelvis kan bli av med kolberoendet. Man märker att det finns de som undrar om de klarar av det hela och vad som händer om de inte klarar av det. Men de allra flesta vill göra något och har förstått att det är allvar. Jag bedömer alltså inte att risken är stor.

Vi skulle dock vilja göra mer och få in klimattänket på alla områden så att det på ett tydligt sätt blir mainstream i hela budgeten. Vi vill att den dag då vi förhoppningsvis kommer överens om en budget har vi det här som nästa steg: Hur ser vi nu till att klimatperspektivet finns under alla rubriker?


Anf. 28 Åsa Westlund (S)

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

Jag tycker att det förtjänar att understrykas att jordbrukares inkomst ändå ska komma ifrån att man kan sälja produkter till oss. Därmed är det oerhört viktigt att värna om lika konkurrensvillkor för såväl svenska som europeiska bönder. Det är detta de ska få stöd för, det vill säga att ha lika konkurrensvillkor. Men därutöver kommer denna sektor att drabbas väldigt hårt av klimatförändringar i form av skogsbränder här i den norra delen av Europa och i form av stora utmaningar med torka, översvämningar och så vidare. Därför är det viktigt att den här sektorn ställer om och får hjälp att klara dessa förändringar.

Ser statsministern någon möjlighet att föra fram detta ytterligare så att de också ser behovet av att just jordbrukssektorn får stöd och hjälp att klara klimatomställningen? Det är ju inte bara kolindustrin utan även andra delar av industrin som behöver ställa om.


Anf. 29 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Ja, och därför var förslaget att man räknar med 40 procent vad gäller jordbruksstödet. Många vill driva det dithän. Men som jag sa finns det också krafter som vill driva det hela åt andra hållet så att vi använder mer på pelare 1, arealstödet.

Återigen: Där är vi överens med Österrike som har ett större intresse av CAP än vad vi har. Men just i denna del säger de att de helt och hållet håller med. Det är detta slags jordbruksstöd som de också vill se. Vi får fortsätta hjälpas åt här.

Jag tycker att kommissionen har en tydlig inriktning vad gäller klimatfrågan. Ursula von der Leyen är väldigt tydlig. Vi får se till att hålla i frågan för vi måste komma med en budget som vi kan vända oss till medborgarna med och säga: Vi har lagt fram en budget som hjälper till i klimatomställningen.


Anf. 30 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Tack för återrapporten, statsministern!

Som Åsa tog upp är det mycket viktigt att Sverige driver på för att EU:s hela budget ligger i linje med Parisavtalet. Jag har tidigare också hört statsministern säga att Sverige driver på för detta. Det är också mycket viktigt att Sverige driver på för att öka den del av budgeten som är öronmärkt för klimatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Men detta tänkte jag inte ställa någon fråga om i dag, utan jag vill uppehålla mig villkor och uppföljning. Det är ju generellt när det gäller EU:s pengar väldigt viktigt med ordning och reda och med uppföljning och villkor, så att pengarna används till det som medlemsstaterna har kommit överens om. Det ska bli verklighet och inte bara fina ord och siffror på ett papper. Vad gäller både den öronmärkta klimatpotten och hela EU:s budget behövs det tydliga villkor och uppföljning för klimatet, så att pengarna verkligen jobbar för det.

Hur ser statsministern på möjligheten att framöver driva på och även få gehör hos andra medlemsstater vad gäller att se över och skärpa uppföljningssystemen för klimatåtgärder inom budgeten?


Anf. 31 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Alla säger att vi måste ha ordning och reda. Sedan finns det lite olika förslag med olika tyngdpunkter och så vidare, men vi är väldigt tydliga med detta. Det är en förtroendefråga gentemot medborgarna att man vet att pengarna används till det som de är avsedda för.

Det pågår hela tiden diskussioner om att skärpa uppföljningssystemen. I den här kontexten har vi inte kommit in i den diskussionen, men det är hela tiden vår linje. Det finns också flera andra som är inne på samma linje. Vi behöver verkligen visa att vi har struktur och system för att följa upp och ställa krav på hur pengarna ska användas. Det ska vara lätt att följa upp. Den diskussionen återstår i allt väsentligt, även om det förs en pågående dialog i EU om hur vi ska bli ännu bättre på att se till att pengarna används rätt.


Anf. 32 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det låter väldigt bra att det här finns levande i diskussionerna framöver, så att det inte kommer in på slutet.

I anslutning till det här har vi också Just Transition Fund. Det är jätteviktigt att det finns - vi ska hjälpas åt. Där finns det ett villkor: Man måste åta sig klimatneutralitet till 2050 för att få pengar. Men det är ju bra om insatserna kommer tidigare. Man tjänar mer på att göra insatser tidigare. Jag undrar om det förs en diskussion om att även ha ett villkor till 2030. Fler steg på vägen vore väldigt bra. Sedan är det också så att villkoret bara gäller 50 procent av pengarna. Det vore egentligen rimligt om de villkorades till 100 procent. Frågan är om vi kan driva den diskussionen framöver.


Anf. 33 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det är flera som har nämnt att vi bör ha ett delmål. Jag tycker att det är logiskt tänkt. Det är långt till 2050. Det är också så Sverige har gjort - vi sätter upp delmål. Nu kan jag inte alla detaljer just här, men mig veterligen har vi inte sett något sådant konkret förslag ännu. Det är dock flera som har tagit upp det. Det vore rimligt att ha ett delmål till 2030.

Det är klart att hela den här mekanismen måste syfta till att vi ska handla så tidigt som möjligt och inte vänta tills det kanske är för sent. Vi vill se att kurvan bryts. Det är så vi gör i Sverige också. De politiska beslut vi fattar ska se till att kurvan bryts nedåt, så att vi får en snabbare minskning av utsläppen. Jag utgår från att hela det här fondsystemet bygger på att det ska ske så tidigt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Återrapporteringen var härmed avslutad.

Statsminister Stefan Löfven (S) återrapporterar från Europeiska rådets möte den 20 februari.