Statsministerns frågestund

Fru talman! Regeringen fattar beslut kollektivt. Detta arbete för regeringen regleras i 7 kap. regeringsformen. Den konstitutionella praxis som vi har haft i Sverige i modern tid är att samtliga statsråd måste vara överens om de beslut som regeringen fattar. Om ett statsråd inte anser sig kunna ställa upp bakom ett fattat regeringsbeslut kan statsrådet reservera sig och sedan avgå. Det gjorde till exempel Centerns Olof Johansson i den tidigare borgerliga regeringen när det gällde Öresundsbron. Nu har statsministern utlovat en proposition om könsneutrala äktenskap. Alla vet att motståndet mot detta är mycket hårt från kristdemokratisk sida. Då är min fråga: Umgås statsministern med tanken på att ändra vår konstitutionella praxis för att rädda Kristdemokraterna kvar i regeringen? Avser han att låta Kristdemokraternas statsråd reservera sig mot en proposition om könsneutrala äktenskap men ändå låta dem sitta kvar i regeringen? Då skulle statsministern bryta mot den konstitutionella praxis som legat fast i Sverige i årtionden.

Fru talman! Jag har lämnat besked om att ett propositionsarbete förbereds. Det kommer förmodligen att läggas fram en proposition i detta ärende senare i år. Exakt hur det då kommer att se ut vore att föregripa den remissgenomgång och det förberedande arbete som nu ska ske. Den historiska genomgången bör väl kompletteras med att också övriga centerstatsråd reserverade sig när det gällde Öresundsbron men inte avgick. Någon enhetlig konstitutionell praxis kanske det därför inte finns i det fallet. Mycket har präglats av att vi har haft bara enpartiregeringar under större delen av efterkrigstiden. Nu har vi en alliansregering. Detta att sitta i en regering tillsammans med andra partier är nog något som även Socialdemokraterna får träna på inför framtiden.

Fru talman! Om jag tolkar statsministern rätt öppnar han dörren för en förändrad konstitutionell praxis på denna punkt. I grunden är det så att regeringen fattar beslut kollektivt. Det handlar om att försöka komma överens i regeringen. När man går ut från regeringssammanträdesrummet sluter alla upp bakom besluten. Om jag tolkar statsministern rätt kanske han vill öppna för ett svagare sätt att fatta beslut i regeringen. Det är faktiskt detta som det handlar om. Eller vet han inte riktigt hur han ska hantera frågan? Förmodligen ska vi lägga fram förslag under detta år, hörde jag statsministern säga. Det är kanske symtomatiskt för hans sätt att hantera konflikter. Vi vet hur han drog ut på konflikten förra året mellan försvarsministern och Anders Borg, och det tog en ände med förskräckelse när han inte ville styra hur det egentligen skulle vara i regeringen. Är det så han också försöker hantera den här frågan, att bara skjuta den ifrån sig och hoppas att den på något sätt ska lösa sig av sig själv? I så fall är risken att också det tar en ände med förskräckelse.

Fru talman! Om jag tolkar statsministern rätt öppnar han dörren för en förändrad konstitutionell praxis på denna punkt. I grunden är det så att regeringen fattar beslut kollektivt. Det handlar om att försöka komma överens i regeringen. När man går ut från regeringssammanträdesrummet sluter alla upp bakom besluten. Om jag tolkar statsministern rätt kanske han vill öppna för ett svagare sätt att fatta beslut i regeringen. Det är faktiskt detta som det handlar om. Eller vet han inte riktigt hur han ska hantera frågan? Förmodligen ska vi lägga fram förslag under detta år, hörde jag statsministern säga. Det är kanske symtomatiskt för hans sätt att hantera konflikter. Vi vet hur han drog ut på konflikten förra året mellan försvarsministern och Anders Borg, och det tog en ände med förskräckelse när han inte ville styra hur det egentligen skulle vara i regeringen. Är det så han också försöker hantera den här frågan, att bara skjuta den ifrån sig och hoppas att den på något sätt ska lösa sig av sig själv? I så fall är risken att också det tar en ände med förskräckelse.

Fru talman! Om jag tolkar statsministern rätt öppnar han dörren för en förändrad konstitutionell praxis på denna punkt. I grunden är det så att regeringen fattar beslut kollektivt. Det handlar om att försöka komma överens i regeringen. När man går ut från regeringssammanträdesrummet sluter alla upp bakom besluten. Om jag tolkar statsministern rätt kanske han vill öppna för ett svagare sätt att fatta beslut i regeringen. Det är faktiskt detta som det handlar om. Eller vet han inte riktigt hur han ska hantera frågan? Förmodligen ska vi lägga fram förslag under detta år, hörde jag statsministern säga. Det är kanske symtomatiskt för hans sätt att hantera konflikter. Vi vet hur han drog ut på konflikten förra året mellan försvarsministern och Anders Borg, och det tog en ände med förskräckelse när han inte ville styra hur det egentligen skulle vara i regeringen. Är det så han också försöker hantera den här frågan, att bara skjuta den ifrån sig och hoppas att den på något sätt ska lösa sig av sig själv? I så fall är risken att också det tar en ände med förskräckelse.

Fru talman! Om jag någon gång skulle behöva en terapeut är det nog inte till Morgan Johansson som jag kommer att vända mig. Jag vill bara göra fullständigt klart att det är tydligt att det finns olika meningar mellan riksdagens partier när det gäller könsneutrala äktenskap. Mitt besked har varit att vi nu förbereder en proposition och att jag genom mina år i politiken har lärt mig att man faktiskt ibland kan hantera oenighet. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte i dag.

Fru talman! Om jag någon gång skulle behöva en terapeut är det nog inte till Morgan Johansson som jag kommer att vända mig. Jag vill bara göra fullständigt klart att det är tydligt att det finns olika meningar mellan riksdagens partier när det gäller könsneutrala äktenskap. Mitt besked har varit att vi nu förbereder en proposition och att jag genom mina år i politiken har lärt mig att man faktiskt ibland kan hantera oenighet. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte i dag.

Fru talman! Om jag någon gång skulle behöva en terapeut är det nog inte till Morgan Johansson som jag kommer att vända mig. Jag vill bara göra fullständigt klart att det är tydligt att det finns olika meningar mellan riksdagens partier när det gäller könsneutrala äktenskap. Mitt besked har varit att vi nu förbereder en proposition och att jag genom mina år i politiken har lärt mig att man faktiskt ibland kan hantera oenighet. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte i dag.

Fru talman! Den 29 januari lades en rapport fram inom Tullverket av en arbetsgrupp som hade arbetat för en budget i balans. I rapporten talas det om en omorganisation av tullen. Detta förslag innebär att man kommer att säga upp ungefär 300 tulltjänstemän. Hela norra Sverige kommer att vara utan tulltjänstemän. Stora neddragningar kommer att göras även i Skåne och Blekinge. De ställen där man tar bort brottsbekämpningen är Karesuando, Haparanda, Umeå, Östersund, Idre, Kapellskär, Norrköping, Landvetter och Trelleborg. Detta är bara när det gäller brottsbekämpningen. Nu är detta en rapport inom en myndighet. Men jag vill ändå ge statsministern en möjlighet att i dag, här och nu tala om att man kommer att tillföra medel till tullen och att dessa stora nedskärningar inte kommer att genomföras.

Fru talman! Den 29 januari lades en rapport fram inom Tullverket av en arbetsgrupp som hade arbetat för en budget i balans. I rapporten talas det om en omorganisation av tullen. Detta förslag innebär att man kommer att säga upp ungefär 300 tulltjänstemän. Hela norra Sverige kommer att vara utan tulltjänstemän. Stora neddragningar kommer att göras även i Skåne och Blekinge. De ställen där man tar bort brottsbekämpningen är Karesuando, Haparanda, Umeå, Östersund, Idre, Kapellskär, Norrköping, Landvetter och Trelleborg. Detta är bara när det gäller brottsbekämpningen. Nu är detta en rapport inom en myndighet. Men jag vill ändå ge statsministern en möjlighet att i dag, här och nu tala om att man kommer att tillföra medel till tullen och att dessa stora nedskärningar inte kommer att genomföras.

Fru talman! Budgetordningen är sådan att vi årligen förbereder anslag för olika myndigheter. Regeringen lägger fram förslag, och riksdagen fattar beslut. Oppositionspartierna kan då visa ett intresse för att eventuellt föra till eller föra bort resurser från olika anslag. När detta väl är beslutat är det dessa ekonomiska ramar som gäller. Det har man också uppfattat i Tullverket därför att man nu är i ett läge där tidigare projektpengar har försvunnit och där man nu försöker att ta ansvar för att leverera en budget i balans för den verksamhet som man vill se. Sedan får vi återkomma i kommande budgetberedningar och föra den typen av diskussioner. Vi bör också notera att vi har talat om ett förändrat sätt att agera för tullen givet att vi har allt öppnare gränser och att vi jobbar mer gränsöverskridande i hela rättsväsendet för att komma åt väldigt mycket av den kriminella verksamhet som förr präglades mer av att vi bara stod redo vid gränsen men där vi nu också underrättelsebaserat jobbar över hela landet. Det är någonting som naturligtvis också rimligen påverkar tullens förutsättningar.

Fru talman! Budgetordningen är sådan att vi årligen förbereder anslag för olika myndigheter. Regeringen lägger fram förslag, och riksdagen fattar beslut. Oppositionspartierna kan då visa ett intresse för att eventuellt föra till eller föra bort resurser från olika anslag. När detta väl är beslutat är det dessa ekonomiska ramar som gäller. Det har man också uppfattat i Tullverket därför att man nu är i ett läge där tidigare projektpengar har försvunnit och där man nu försöker att ta ansvar för att leverera en budget i balans för den verksamhet som man vill se. Sedan får vi återkomma i kommande budgetberedningar och föra den typen av diskussioner. Vi bör också notera att vi har talat om ett förändrat sätt att agera för tullen givet att vi har allt öppnare gränser och att vi jobbar mer gränsöverskridande i hela rättsväsendet för att komma åt väldigt mycket av den kriminella verksamhet som förr präglades mer av att vi bara stod redo vid gränsen men där vi nu också underrättelsebaserat jobbar över hela landet. Det är någonting som naturligtvis också rimligen påverkar tullens förutsättningar.

Fru talman! Jag är mycket medveten om hur budgetprocessen ser ut. Men nu är det ändå en myndighet som har presenterat att man kommer att ha 500 miljoner kronor i underskott 2012 om man räknar på de förutsättningar som man har fått nu. Konsekvensen är att hela norra Sverige blir helt utan bevakning, och det är framför allt när det gäller brottsbekämpning som man drar ned. Vi vet också att den organiserade brottsligheten ökar och att den är gränsöverskridande. I vanliga fall brukar vi tala om att brottslingarna ligger före myndigheterna och att de är smarta. Om vi lämnar stora delar av Sverige utan tull, tror inte statsministern att brottslingarna kommer att utnyttja detta? Jag tycker att det är synd att statsministern inte tar tillfället i akt att redan i dag ge alla oroliga medarbetare, men också alla som oroar sig för vad som kommer att ske med narkotikan och alkoholen, signaler om att man visst ska förändra arbetssättet men att man kommer att se till att tullen ges medel för att bedriva verksamhet i hela landet.

Fru talman! Jag är mycket medveten om hur budgetprocessen ser ut. Men nu är det ändå en myndighet som har presenterat att man kommer att ha 500 miljoner kronor i underskott 2012 om man räknar på de förutsättningar som man har fått nu. Konsekvensen är att hela norra Sverige blir helt utan bevakning, och det är framför allt när det gäller brottsbekämpning som man drar ned. Vi vet också att den organiserade brottsligheten ökar och att den är gränsöverskridande. I vanliga fall brukar vi tala om att brottslingarna ligger före myndigheterna och att de är smarta. Om vi lämnar stora delar av Sverige utan tull, tror inte statsministern att brottslingarna kommer att utnyttja detta? Jag tycker att det är synd att statsministern inte tar tillfället i akt att redan i dag ge alla oroliga medarbetare, men också alla som oroar sig för vad som kommer att ske med narkotikan och alkoholen, signaler om att man visst ska förändra arbetssättet men att man kommer att se till att tullen ges medel för att bedriva verksamhet i hela landet.

Fru talman! Alice Åström är en mycket betydelsefull vänsterpartist som har ett långvarigt arbete när det gäller bland annat rättsväsendet bakom sig. Jag kommer ihåg från partiledardebatten att jag något förundrades över att Vänsterpartiet i sina budgetalternativ lyckades göra av med 143 miljarder utöver vad alliansregeringen har föreslagit. Men trots att man hade så mycket pengar att göra slut på ville man ändå spara på det svenska rättsväsendet. Det skulle dras ned på polis, åklagare och övrigt rättsväsende. Då är det väldigt lätt att nu stå här och baserat på en rapport tycka att resurserna ska fram. Vänsterpartiet har inte trovärdigheten därför att ni inte själva har fört fram förslag på resurser av det slag som Alice Åström nu efterfrågar. Mitt besked är att det är den budget som vi har lagt fram och som riksdagen har fattat beslut om som gäller. Det är till den som man måste anpassa sin kostym. Sedan får man föra en diskussion, i detta fall inför kommande år, men då också bejaka att det blir ett alltmer rörligt sätt att arbeta som rimligen inte kommer att innebära att vi inte har någon form av brottsprevention att agera mot denna typ av kriminalitet till exempel i Norrland.

Fru talman! Alice Åström är en mycket betydelsefull vänsterpartist som har ett långvarigt arbete när det gäller bland annat rättsväsendet bakom sig. Jag kommer ihåg från partiledardebatten att jag något förundrades över att Vänsterpartiet i sina budgetalternativ lyckades göra av med 143 miljarder utöver vad alliansregeringen har föreslagit. Men trots att man hade så mycket pengar att göra slut på ville man ändå spara på det svenska rättsväsendet. Det skulle dras ned på polis, åklagare och övrigt rättsväsende. Då är det väldigt lätt att nu stå här och baserat på en rapport tycka att resurserna ska fram. Vänsterpartiet har inte trovärdigheten därför att ni inte själva har fört fram förslag på resurser av det slag som Alice Åström nu efterfrågar. Mitt besked är att det är den budget som vi har lagt fram och som riksdagen har fattat beslut om som gäller. Det är till den som man måste anpassa sin kostym. Sedan får man föra en diskussion, i detta fall inför kommande år, men då också bejaka att det blir ett alltmer rörligt sätt att arbeta som rimligen inte kommer att innebära att vi inte har någon form av brottsprevention att agera mot denna typ av kriminalitet till exempel i Norrland.

Fru talman! EU:s miljökrav är ett hot mot jobben och mot svensk industri. Det sade både statsministern och näringsministern för ett par veckor sedan. Statsministerns ovanligt långa panna gick i djupa veck. Oron var stor när Maud flög till Bryssel för att försöka förhandla ned kraven på Sverige. Ni lyckades. Samtidigt talar Andreas Carlgren om att Sverige vinner på att leda utvecklingen. Den svenska regeringen kör med dubbla budskap - pratar med kluven tunga, kan man säga. Förra veckan var det återigen så att Fredrik Reinfeldt hävdade att oppositionens mål om sänkta koldioxidutsläpp är ett hot mot både jobb och välfärd - detta trots att just vår politik bevisligen har lett till minskade utsläpp, nya jobb och ökad välfärd. Det här är olyckligt. Var står regeringen egentligen? Man ger otydliga besked till alla de spetsföretag som ska göra jobbet. Det är de här nya företagen som med rätt politik kan bli Sveriges största bidrag till att begränsa växthuseffekten. På vilket sätt äventyrar en tuff klimatpolitik jobben och välfärden i Sverige?

Fru talman! EU:s miljökrav är ett hot mot jobben och mot svensk industri. Det sade både statsministern och näringsministern för ett par veckor sedan. Statsministerns ovanligt långa panna gick i djupa veck. Oron var stor när Maud flög till Bryssel för att försöka förhandla ned kraven på Sverige. Ni lyckades. Samtidigt talar Andreas Carlgren om att Sverige vinner på att leda utvecklingen. Den svenska regeringen kör med dubbla budskap - pratar med kluven tunga, kan man säga. Förra veckan var det återigen så att Fredrik Reinfeldt hävdade att oppositionens mål om sänkta koldioxidutsläpp är ett hot mot både jobb och välfärd - detta trots att just vår politik bevisligen har lett till minskade utsläpp, nya jobb och ökad välfärd. Det här är olyckligt. Var står regeringen egentligen? Man ger otydliga besked till alla de spetsföretag som ska göra jobbet. Det är de här nya företagen som med rätt politik kan bli Sveriges största bidrag till att begränsa växthuseffekten. På vilket sätt äventyrar en tuff klimatpolitik jobben och välfärden i Sverige?

Fru talman! Ibland när man lyssnar på Miljöpartiet är det som att klimatpolitiken inte har någon bortre gräns, att den aldrig har någon påverkan på välfärd, jobb och förutsättningar för tillväxt. Det tycker jag är ett oseriöst sätt att betrakta detta. Det som Sverige kan lära andra är förmågan att förena detta med att ställa om och möta klimathotet med att samtidigt se att vår ekonomi kan växa. Vad vi hör från andra länder är att man misstror att det ska kunna vara möjligt. Där ligger Sverige redan längst fram, och vår avsikt är att fortsätta att ligga längst fram. Men i en bördefördelningsdiskussion där det som läggs extra på den som ligger längst fram innebär att någon som har gjort väldigt lite slipper göra någonting menar jag att det är ett väldigt udda sätt att föra förhandlingar och säga: Vi är beredda att ta på oss allt - även med risk att folk flyttar ut från vårt land - bara andra slipper anstränga sig lite mer. Man får komma ihåg hur bördefördelningsmålen är konstruerade. Då blir det tydligare att vi nu får vår del. Andra får sin del. Det är så jag tycker att det ska se ut.

Fru talman! Ibland när man lyssnar på Miljöpartiet är det som att klimatpolitiken inte har någon bortre gräns, att den aldrig har någon påverkan på välfärd, jobb och förutsättningar för tillväxt. Det tycker jag är ett oseriöst sätt att betrakta detta. Det som Sverige kan lära andra är förmågan att förena detta med att ställa om och möta klimathotet med att samtidigt se att vår ekonomi kan växa. Vad vi hör från andra länder är att man misstror att det ska kunna vara möjligt. Där ligger Sverige redan längst fram, och vår avsikt är att fortsätta att ligga längst fram. Men i en bördefördelningsdiskussion där det som läggs extra på den som ligger längst fram innebär att någon som har gjort väldigt lite slipper göra någonting menar jag att det är ett väldigt udda sätt att föra förhandlingar och säga: Vi är beredda att ta på oss allt - även med risk att folk flyttar ut från vårt land - bara andra slipper anstränga sig lite mer. Man får komma ihåg hur bördefördelningsmålen är konstruerade. Då blir det tydligare att vi nu får vår del. Andra får sin del. Det är så jag tycker att det ska se ut.

Fru talman! Statsministern bekräftar väldigt mycket att det här handlar om bördor som ska fördelas på lika sätt och om problem. Tar man på sig mer kommer det att bli till stor skada för svensk industri och så. Det är inte alls min bild. Tvärtom tror jag att det går att väldigt tydligt visa att den politik som vi har fört i Sverige och som har lett till minskade utsläpp också har lett till nya jobb. Massor av svenska företag har kunnat expandera, investera och skapa nya jobb i Sverige och i andra länder. Det är den politiken som hör framtiden till, inte att ge signalen till svensk industri och till nya spetsföretag att det är stora problem, att det kommer att bli jättejobbigt och att vi ska försöka göra så lite som möjligt. Det är sådana signaler som du nu skickar ut, Fredrik Reinfeldt! Jag tror att det är väldigt skadligt och väldigt olyckligt. En tuff politik som stöder de nya företag som vill vara med och utveckla Sverige, minska utsläppen och ta ansvar för framtiden och för våra barn och barnbarn är bättre. Det leder längre och är mer hållbart.

Fru talman! Statsministern bekräftar väldigt mycket att det här handlar om bördor som ska fördelas på lika sätt och om problem. Tar man på sig mer kommer det att bli till stor skada för svensk industri och så. Det är inte alls min bild. Tvärtom tror jag att det går att väldigt tydligt visa att den politik som vi har fört i Sverige och som har lett till minskade utsläpp också har lett till nya jobb. Massor av svenska företag har kunnat expandera, investera och skapa nya jobb i Sverige och i andra länder. Det är den politiken som hör framtiden till, inte att ge signalen till svensk industri och till nya spetsföretag att det är stora problem, att det kommer att bli jättejobbigt och att vi ska försöka göra så lite som möjligt. Det är sådana signaler som du nu skickar ut, Fredrik Reinfeldt! Jag tror att det är väldigt skadligt och väldigt olyckligt. En tuff politik som stöder de nya företag som vill vara med och utveckla Sverige, minska utsläppen och ta ansvar för framtiden och för våra barn och barnbarn är bättre. Det leder längre och är mer hållbart.

Fru talman! Vi ska alltså öka vår förnybara energiandel från 40 procent till 49 procent. Vi ska minska våra växthusgasutsläpp. I det land som redan ligger längst fram i Europa och i världen ska vi nu göra ytterligare ansträngningar. Det beskriver Peter Eriksson som vore det ingenting, som inget värde - det finns inte. Jag förstår inte det sättet att föra debatt. Jag noterar att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet nu låter Miljöpartiet föra den samlade vänsterns talan. Men åk då också runt till alla de arbetsplatser i industrin som du viftar bort som helt oviktiga och berätta om jobben som du inte bryr dig om och om att det på marginalen inte spelar någon roll vilka kostnader vi avvikande lägger på svenska metallarbetare, på pappersindustrin och vad det nu kan tänkas vara! Säg att det inte spelar någon roll och du ska få höra hur det låter i det svenska folkhemmet! De vill se en regering som förenar en bra klimatpolitik med att vi också kan behålla förutsättningar för jobb och välfärd i Sverige.

Fru talman! Vi ska alltså öka vår förnybara energiandel från 40 procent till 49 procent. Vi ska minska våra växthusgasutsläpp. I det land som redan ligger längst fram i Europa och i världen ska vi nu göra ytterligare ansträngningar. Det beskriver Peter Eriksson som vore det ingenting, som inget värde - det finns inte. Jag förstår inte det sättet att föra debatt. Jag noterar att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet nu låter Miljöpartiet föra den samlade vänsterns talan. Men åk då också runt till alla de arbetsplatser i industrin som du viftar bort som helt oviktiga och berätta om jobben som du inte bryr dig om och om att det på marginalen inte spelar någon roll vilka kostnader vi avvikande lägger på svenska metallarbetare, på pappersindustrin och vad det nu kan tänkas vara! Säg att det inte spelar någon roll och du ska få höra hur det låter i det svenska folkhemmet! De vill se en regering som förenar en bra klimatpolitik med att vi också kan behålla förutsättningar för jobb och välfärd i Sverige.

Fru talman! I varje budget från regeringen gör man en fördelningspolitisk analys. Den görs av ekonomiska experter, inte av politiska tjänstemän. Under tio år - jag tror från 1995 till 2005 - under Socialdemokraternas regeringstid ökade inkomstklyftorna. Med 25 procent ökade förmögenhetskoncentrationen. Vi vet att ungdomar, ensamstående mammor och äldre har halkat efter. Fru talman! De som har den allra lägsta pensionen är de som har en garantipension på 7 000 kronor i månaden före skatt. Många äldre kvinnor som kanske har skött ett jordbruk eller, som min mamma, som har fostrat fem barn utan att få några pensionspoäng är det tyst om. De ropar inte. De är vana vid att vända på slantarna. Min fråga till statsministern är: Vilka slutsatser drar statsministern av de här rapporterna, och vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att hjälpa dessa kvinnor till en anständig pension?

Fru talman! I varje budget från regeringen gör man en fördelningspolitisk analys. Den görs av ekonomiska experter, inte av politiska tjänstemän. Under tio år - jag tror från 1995 till 2005 - under Socialdemokraternas regeringstid ökade inkomstklyftorna. Med 25 procent ökade förmögenhetskoncentrationen. Vi vet att ungdomar, ensamstående mammor och äldre har halkat efter. Fru talman! De som har den allra lägsta pensionen är de som har en garantipension på 7 000 kronor i månaden före skatt. Många äldre kvinnor som kanske har skött ett jordbruk eller, som min mamma, som har fostrat fem barn utan att få några pensionspoäng är det tyst om. De ropar inte. De är vana vid att vända på slantarna. Min fråga till statsministern är: Vilka slutsatser drar statsministern av de här rapporterna, och vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att hjälpa dessa kvinnor till en anständig pension?

Fru talman! Så var det. De rika blev rikare, och de fattiga blev fler. Nu för vi en politik där fler får jobb - den enskilt viktigaste faktorn för att minska inkomstklyftorna i samhället. Vi har dubbelt så stora inkomstskattesänkningar för den som tjänar lite jämfört med den som tjänar mycket. I takt med att fler får jobb minskar inkomstskillnaderna. När fler får jobb bär det upp det svenska pensionssystemet; det är så det är utformat. Väldigt många tror att jag har ett eget litet pensionsfack där mina pengar lagts och att jag sedan kan hämta ut dem. Men det var inte den väg som svenska folket valde, utan det är de som nu jobbar som betalar dagens pensionärers pensioner. Därför är det viktigt att fler jobbar. Till det kommer att regeringen tittar just på den grupp som Chatrine Pålsson Ahlgren nämner, nämligen de allra fattigaste pensionärerna, för att se om vi möjligen kan göra något för att också nå fram till den grupp som har de absolut minsta marginalerna. Till det ska vi återkomma.

Fru talman! Så var det. De rika blev rikare, och de fattiga blev fler. Nu för vi en politik där fler får jobb - den enskilt viktigaste faktorn för att minska inkomstklyftorna i samhället. Vi har dubbelt så stora inkomstskattesänkningar för den som tjänar lite jämfört med den som tjänar mycket. I takt med att fler får jobb minskar inkomstskillnaderna. När fler får jobb bär det upp det svenska pensionssystemet; det är så det är utformat. Väldigt många tror att jag har ett eget litet pensionsfack där mina pengar lagts och att jag sedan kan hämta ut dem. Men det var inte den väg som svenska folket valde, utan det är de som nu jobbar som betalar dagens pensionärers pensioner. Därför är det viktigt att fler jobbar. Till det kommer att regeringen tittar just på den grupp som Chatrine Pålsson Ahlgren nämner, nämligen de allra fattigaste pensionärerna, för att se om vi möjligen kan göra något för att också nå fram till den grupp som har de absolut minsta marginalerna. Till det ska vi återkomma.

Fru talman! Ibland är det här med en minuts talartid lite prövande. Men låt mig säga att jag tror att nyckeln till människors frihet och möjligheter att stå på egna ben handlar om att kunna få jobb för den som är arbetsför och om att se till att skattefinansierade välfärdssystem med en god kvalitet fungerar därför att det blir ett stöd och en möjlighet för mig att fungera i livet. Det handlar också väldigt mycket om att slå vakt om det öppna samhällets villkor - känslan av att jag får bli den jag vill bli, att jag får fatta mina egna beslut och uttrycka mina egna tankar och min egen mening. I allt detta sammanfattas mycket av det vi här i Sverige värdesätter och som väldigt många människor världen över faktiskt inte kan ta för givet och inte har på plats på samma sätt. Jag tror att fortsatt arbete för att se till att fler får jobb, att förstärka kvaliteten och förbättra resultaten i den skattefinansierade välfärden - inte minst att se till att skolresultaten blir bättre och att varje elev kan komma till sin rätt utifrån egna förutsättningar - är några av de saker som vi i alliansregeringen framgent kommer att jobba med.

Fru talman! Ibland är det här med en minuts talartid lite prövande. Men låt mig säga att jag tror att nyckeln till människors frihet och möjligheter att stå på egna ben handlar om att kunna få jobb för den som är arbetsför och om att se till att skattefinansierade välfärdssystem med en god kvalitet fungerar därför att det blir ett stöd och en möjlighet för mig att fungera i livet. Det handlar också väldigt mycket om att slå vakt om det öppna samhällets villkor - känslan av att jag får bli den jag vill bli, att jag får fatta mina egna beslut och uttrycka mina egna tankar och min egen mening. I allt detta sammanfattas mycket av det vi här i Sverige värdesätter och som väldigt många människor världen över faktiskt inte kan ta för givet och inte har på plats på samma sätt. Jag tror att fortsatt arbete för att se till att fler får jobb, att förstärka kvaliteten och förbättra resultaten i den skattefinansierade välfärden - inte minst att se till att skolresultaten blir bättre och att varje elev kan komma till sin rätt utifrån egna förutsättningar - är några av de saker som vi i alliansregeringen framgent kommer att jobba med.

Fru talman! Många känner en oro. Senast i går ringde en äldre dam från Skaraborg. Man är rädd för att gå till tandläkaren. Man är rädd inte bara därför att det gör ont i munnen utan också därför att det faktiskt gör rejält ont i plånboken i dag. De flesta av oss kan nog känna igen sig i detta. Vi har fått många påstötningar under de senaste åren: Det kostar för mycket. Jag har inte råd. Min pension räcker inte. Vem ska vara med och betala? Det finns i dag också en åldersdiskriminering som gör att en 62-åring som har rätt svåra tandproblem kanske inte har råd att gå till tandläkaren därför att vi har en åldersgräns vid 65. Det gör att man väntar ytterligare under åren fram till 65. Då har tänderna blivit ännu sämre. Vi har också i dag en behandlingsdiskriminering som gör att kanske inte just mina besvär omfattas av systemet. I veckan kom äntligen en proposition till riksdagen om ett förändrat, nytt, tandvårdssystem. Jag vill därför fråga statsministern: Kommer den oro som så väldigt många människor känner att minska eller att upphöra med det här förslaget? Kommer den här propositionen att vara tillräckligt stark för att klara dem som i dag har det allra sämst ställt, inte minst dem som har de sämsta pensionerna som en tidigare frågeställare frågade om?

Fru talman! Den som följt svensk inrikespolitik noggrant vet att Socialdemokraterna i varje val har lovat att nästa stora reform blir en tandvårdsreform, och sedan hinner de aldrig med att genomföra den. Fördelen med det, tycker de, är att då är liksom löftet kvar även till nästa val. Men man kan ju inte hålla på så alltför länge. Nu, kort in i vår mandatperiod, kommer denna tandvårdsreform. Vi fördubblar de offentliga insatserna från den 1 juli. Vi riktar dem framför allt till grupper som haft svårt att få råd via ett bättre högkostnadsskydd men också genom en uppmuntran med en särskild peng till var och en för att säkerställa att man verkligen tidigt i livet kommer i gång med att sköta sin tandhälsa via återkommande kontakter. Jag tror också, precis som frågeställaren påpekar, att det viktigaste för många äldre, ofta i behov av mycket stora ingrepp, är att det kommer ett kraftfullt högkostnadsskydd som möjliggör också lite större ingrepp. Detta med tandhälsa är nämligen för väldigt många precis det man saknar i ett i övrigt ganska väl fungerande välfärdssamhälle.

Fru talman! Den som följt svensk inrikespolitik noggrant vet att Socialdemokraterna i varje val har lovat att nästa stora reform blir en tandvårdsreform, och sedan hinner de aldrig med att genomföra den. Fördelen med det, tycker de, är att då är liksom löftet kvar även till nästa val. Men man kan ju inte hålla på så alltför länge. Nu, kort in i vår mandatperiod, kommer denna tandvårdsreform. Vi fördubblar de offentliga insatserna från den 1 juli. Vi riktar dem framför allt till grupper som haft svårt att få råd via ett bättre högkostnadsskydd men också genom en uppmuntran med en särskild peng till var och en för att säkerställa att man verkligen tidigt i livet kommer i gång med att sköta sin tandhälsa via återkommande kontakter. Jag tror också, precis som frågeställaren påpekar, att det viktigaste för många äldre, ofta i behov av mycket stora ingrepp, är att det kommer ett kraftfullt högkostnadsskydd som möjliggör också lite större ingrepp. Detta med tandhälsa är nämligen för väldigt många precis det man saknar i ett i övrigt ganska väl fungerande välfärdssamhälle.

Fru talman! Jag vill ta upp problemet med att den organiserade brottsligheten har funnit ett andningshål inom restaurangbranschen. Krögare utpressas på pengar, entréer styrs av mc-gäng och vissa ställen har till och med helt tagits över av yrkeskriminella. Det här är ett problem inte bara i storstäder utan också i Karlstad i Värmland och i Örebro. Vi har uppmärksammat detta inom Folkpartiet. Vi har studerat det och presenterade en rapport i veckan. Det är förekomsten av svarta pengar och svart arbetskraft som gör att restaurangbranschen drar till sig yrkeskriminella, precis som bin dras till syltburken. Nu vet jag att alliansen tar den grova brottsligheten på största allvar och arbetar aktivt med den. Jag skulle ändå vilja höra statsministern berätta lite mer om hur arbetet fortskrider.

Fru talman! Jag vill ta upp problemet med att den organiserade brottsligheten har funnit ett andningshål inom restaurangbranschen. Krögare utpressas på pengar, entréer styrs av mc-gäng och vissa ställen har till och med helt tagits över av yrkeskriminella. Det här är ett problem inte bara i storstäder utan också i Karlstad i Värmland och i Örebro. Vi har uppmärksammat detta inom Folkpartiet. Vi har studerat det och presenterade en rapport i veckan. Det är förekomsten av svarta pengar och svart arbetskraft som gör att restaurangbranschen drar till sig yrkeskriminella, precis som bin dras till syltburken. Nu vet jag att alliansen tar den grova brottsligheten på största allvar och arbetar aktivt med den. Jag skulle ändå vilja höra statsministern berätta lite mer om hur arbetet fortskrider.

Fru talman! Vår idé är att det ska löna sig bättre att arbeta och att det ska löna sig mindre att begå brott. Det ska bli riktigt obehagligt att försöka vara kriminell i Sverige. Vi tror att alla samhällets resurser och insatser måste samlas för att vi ska komma åt den organiserade brottslighet som frågeställaren beskriver. Det handlar om myndigheter som på olika sätt lägger sig i och gör det otrevligt att vara kriminell. Skatteverket tittar bland annat på hur man bättre ska kunna följa upp vilken personal som finns på plats, bland annat i restaurangnäringen som nu nämns. Men det handlar naturligtvis också om påföljderna för den som blir fälld till ansvar för att ha begått brott och om det faktum att vi får fler poliser. Vi har också utökat de möjligheter att arbeta med verktyg som polisen behöver för att agera mot den organiserade brottsligheten. Hemlig rumsavlyssning har nämnts. Vi tittar på möjligheten för polisen att infiltrera och att skärpa straffen för grova våldsbrott. Men just den här samlingen, att komma från olika håll, tror jag är kanske det som kommer att betyda allra mest. Vår avsikt är att komma väsentligt längre. Svenska folket är utomordentligt irriterat på att grov organiserad brottslighet har fått fäste i Sverige.

Fru talman! Med anledning av en artikel i Dagens Industri i måndags, skriven av fem företagsledare i Göteborg, vill jag ställa en fråga till statsministern. Den gäller infrastrukturen i Västra Götaland. Jag har förstått att propositionen inte kommer förrän till hösten. Detta är allvarligt i sig. Vägar och järnvägar är en förutsättning för regionens framtid, tillväxt och inte minst jobben. Vi behöver bygga E 20 som förbinder Mälardalen med Göteborg. Vi behöver bygga en hamnbana med dubbelspår. Vi behöver bygga Götalandsbanan och en ny älvförbindelse. Därför är det förvånande och minst sagt oroande att regeringen försummar infrastrukturen i Västsverige. Det är inte bara Sveriges största hamn och landets fordonsindustri som är beroende av infrastrukturen. Det handlar faktiskt om tusentals människors möjligheter att leva och verka i Västra Götaland. Jag vill fråga statsministern varför man inte stöder den del av vårt land som är så viktig när det gäller import och export samt biltillverkning. Investeringar i Västsverige är samhällsekonomiskt lönsamma för hela landet. De måste prioriteras, och signalen måste komma snart!

Fru talman! Med anledning av en artikel i Dagens Industri i måndags, skriven av fem företagsledare i Göteborg, vill jag ställa en fråga till statsministern. Den gäller infrastrukturen i Västra Götaland. Jag har förstått att propositionen inte kommer förrän till hösten. Detta är allvarligt i sig. Vägar och järnvägar är en förutsättning för regionens framtid, tillväxt och inte minst jobben. Vi behöver bygga E 20 som förbinder Mälardalen med Göteborg. Vi behöver bygga en hamnbana med dubbelspår. Vi behöver bygga Götalandsbanan och en ny älvförbindelse. Därför är det förvånande och minst sagt oroande att regeringen försummar infrastrukturen i Västsverige. Det är inte bara Sveriges största hamn och landets fordonsindustri som är beroende av infrastrukturen. Det handlar faktiskt om tusentals människors möjligheter att leva och verka i Västra Götaland. Jag vill fråga statsministern varför man inte stöder den del av vårt land som är så viktig när det gäller import och export samt biltillverkning. Investeringar i Västsverige är samhällsekonomiskt lönsamma för hela landet. De måste prioriteras, och signalen måste komma snart!

Fru talman! Först arvet: När vi tittade igenom vad Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade lovat före valet såg vi att det saknades 30 miljarder för att klara vägfinansieringen och uppemot 60 miljarder för att klara järnvägslöftena. Det är inget litet beting som ni har missat när det gäller den gällande tioårsplanen. Det måste vi förhålla oss till. Till det kommer också diskussionen om att klara nyinvesteringar av det slag som redogörs för i Västra Götaland. Mina vänner! Det finns inte en enda riksdagsledamot i denna kammare som inte skulle ha kunnat hålla det anförande som nu gjordes men med hänvisning till sin hemregion. Det vet jag väl. Men det seriösa är att se till att få fram resurser där det vi lovar hänger ihop med det vi kan finansiera - det har ni aldrig varit något vidare på i Socialdemokraterna. Det är det som vi tänker förbereda och lägga fram till hösten. Då kommer beskeden. (Applåder)

Fru talman! Först arvet: När vi tittade igenom vad Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade lovat före valet såg vi att det saknades 30 miljarder för att klara vägfinansieringen och uppemot 60 miljarder för att klara järnvägslöftena. Det är inget litet beting som ni har missat när det gäller den gällande tioårsplanen. Det måste vi förhålla oss till. Till det kommer också diskussionen om att klara nyinvesteringar av det slag som redogörs för i Västra Götaland. Mina vänner! Det finns inte en enda riksdagsledamot i denna kammare som inte skulle ha kunnat hålla det anförande som nu gjordes men med hänvisning till sin hemregion. Det vet jag väl. Men det seriösa är att se till att få fram resurser där det vi lovar hänger ihop med det vi kan finansiera - det har ni aldrig varit något vidare på i Socialdemokraterna. Det är det som vi tänker förbereda och lägga fram till hösten. Då kommer beskeden. (Applåder)

Fru talman! Ensamstående med barn, särskilt kvinnor med barn, har sämre inkomster än andra grupper. Nu visar färska siffror från förra veckan från Statistiska centralbyrån att ensamstående kvinnor halkar efter ytterligare, särskilt förra året och innevarande år. Jag skulle därför vilja fråga statsministern om ni har några planer på att vidta åtgärder för att den här gruppen ska ha bättre chans jämfört med andra grupper att få pengarna att räcka månaden ut och förbättra deras ekonomiska situation.

Fru talman! Ensamstående med barn, särskilt kvinnor med barn, har sämre inkomster än andra grupper. Nu visar färska siffror från förra veckan från Statistiska centralbyrån att ensamstående kvinnor halkar efter ytterligare, särskilt förra året och innevarande år. Jag skulle därför vilja fråga statsministern om ni har några planer på att vidta åtgärder för att den här gruppen ska ha bättre chans jämfört med andra grupper att få pengarna att räcka månaden ut och förbättra deras ekonomiska situation.

Fru talman! När vi talade om att rikta jobbskatteavdraget till dem som tjänar minst var det bland annat höga marginaleffekter för ensamstående mammor som vi såg framför oss, kvinnor som till att börja med har svårt att få sin ekonomi att gå ihop och som i många fall märkte att om de skulle jobba extra skulle så mycket av dessa resurser försvinna att det knappt lönade sig att arbeta extra. Det har vi nu ändrat på. Därför beror det lite grann på i vilken situation på arbetsmarknaden den ensamstående mamman befinner sig. Det hänger också ihop med hur vi utformar familjepolitiken. Därför har denna regering lovat ett paket som består av flera delar för att förstärka förutsättningarna för familjen, också en familj bestående av en ensamstående mamma med barn, att fungera bättre. Flera förslag kommer att följa under året, därför att vi vet att detta är en mycket viktig grupp. Men låt mig återkomma till det. Det viktigaste är att skapa förutsättningar för denna ensamstående mamma att stå på egna ben, fatta egna beslut och känna att den egna inkomsten bär den egna familjen.

Fru talman! När vi talade om att rikta jobbskatteavdraget till dem som tjänar minst var det bland annat höga marginaleffekter för ensamstående mammor som vi såg framför oss, kvinnor som till att börja med har svårt att få sin ekonomi att gå ihop och som i många fall märkte att om de skulle jobba extra skulle så mycket av dessa resurser försvinna att det knappt lönade sig att arbeta extra. Det har vi nu ändrat på. Därför beror det lite grann på i vilken situation på arbetsmarknaden den ensamstående mamman befinner sig. Det hänger också ihop med hur vi utformar familjepolitiken. Därför har denna regering lovat ett paket som består av flera delar för att förstärka förutsättningarna för familjen, också en familj bestående av en ensamstående mamma med barn, att fungera bättre. Flera förslag kommer att följa under året, därför att vi vet att detta är en mycket viktig grupp. Men låt mig återkomma till det. Det viktigaste är att skapa förutsättningar för denna ensamstående mamma att stå på egna ben, fatta egna beslut och känna att den egna inkomsten bär den egna familjen.

Fru talman! Vi är ju vana vid att inte få några svar här, men jag gör i alla fall ett nytt försök. Jag vill fullfölja frågan från Alice Åström. Jag kommer från Norrland, det vill säga ena halvan av Sverige. Nu kommer tullslakten att innebära att halva Sverige lämnas helt öppet för brottslighet. Det blir slut på samarbetet med Finland. Det kommer över huvud taget inte att finnas några kontroller. Neddragningen med 300 tulltjänstemän kommer att ske redan under 2008. Jag tycker att det är konstigt att statsministern bara säger att budgeten ska följas när man har så konkreta tankar på så stora neddragningar redan under 2008. Finns det inte anledning till en stor oro när halva Sverige lämnas öppet?

Fru talman! Vi är ju vana vid att inte få några svar här, men jag gör i alla fall ett nytt försök. Jag vill fullfölja frågan från Alice Åström. Jag kommer från Norrland, det vill säga ena halvan av Sverige. Nu kommer tullslakten att innebära att halva Sverige lämnas helt öppet för brottslighet. Det blir slut på samarbetet med Finland. Det kommer över huvud taget inte att finnas några kontroller. Neddragningen med 300 tulltjänstemän kommer att ske redan under 2008. Jag tycker att det är konstigt att statsministern bara säger att budgeten ska följas när man har så konkreta tankar på så stora neddragningar redan under 2008. Finns det inte anledning till en stor oro när halva Sverige lämnas öppet?

Fru talman! Jag vet inte om svaret från socialdemokratin är att budgeten inte ska hållas, att det inte spelar någon roll vad vi sade i budgeten utan att det här gäller att komma den till hjälp som just nu har problem. Jag tror att det är ett väldigt dåligt sätt att hålla ordning på statsfinanser. Jag sade just att nu får vi hålla oss till den budget som är given. Sedan får vi föra nya diskussioner om det visar sig att resurserna inte räcker. Men det ska också rymmas inom ramen för en föränderlig verklighet, föränderliga förutsättningar för den svenska tullmyndigheten, som de flesta ju sedan långt tillbaka har talat om ska komma till följd av Schengen, ökad rörlighet och ett nytt sätt att uppträda för kriminella element, där det handlar om ett ökat samarbete över gränserna. Vi ser till exempel till att den svenska poliskåren växer till 20 000 poliser fram till 2010. De kommer väldigt mycket att agera tillsammans. Jag tror inte att det är en korrekt beskrivning att ingen kommer att kontrollera någon i hela Norrland. Det är inte en korrekt beskrivning av vad som kommer att ske. Vi kommer att återkomma, men det ska göras inom ramen för en riktig budgetbehandling.

Fru talman! På tv-nyheterna i morse var det ett inslag som visade hur Delegationen mot felaktiga utbetalningar jobbar för att komma till rätta med bidragsfusk. Här har regeringen varit väldigt handlingskraftig. Men det finns en annan typ av fusk, skattefusket. Med den lagstiftning som vi har i dag kommer vi inte alltid åt det fusk som förekommer. Då tänker jag till exempel på ett upplägg som populärt kallas räntesnurror, som innebär att koncerner kan utnyttja lagstiftningen för att minska bolagsskatten. Jag vill poängtera att det är viktigt att allt fusk åtgärdas. Men det får inte bli så att vi silar mygg och sväljer elefanter. Vad tänker statsministern göra åt detta?

Fru talman! Det är viktigt när det gäller såväl skatter som bidrag att se till att utforma regler som människor i vårt land vill efterfölja och att det också finns rimliga möjligheter att se till att dessa efterlevs. Det handlar alltid om att hitta en avvägning mellan att reglerna är tillräckligt enkla och accepterade och att det också är möjligt att se till att de efterlevs. I den meningen tittar vi både på skattesystemet och hur bidragssystemen utformas. Det handlar ibland om kontroll och ibland om att förenkla och att rätta till. Det ska naturligtvis gälla också i det enskilda fall som Marie Engström tar fram eftersom bolagsskatten är en viktig inkomstkälla för statens finanser.

Fru talman! Efter frågestunden ska jag och några kolleger träffa representanter för det franska utrikesdepartementet. Då kommer vi väl som vanligt att prata om bland annat EU-budgeten och utvidgningen. Nästa vecka åker en delegation från riksdagens EU-nämnd och träffar bland andra premiärministern och andra turkiska representanter. De ser mycket fram emot en svensk markering till fördel för utvidgningen som är mycket angelägen för Turkiet. Nu ska vi samarbeta med Frankrike och Tjeckien under ett 18-månadersprogram. Det kommer ibland lite andra signaler från franskt håll än de vi skickar från svenskt. Samtidigt är det viktigare än på länge att utvidgningen håller fart, inte bara för Turkiets del utan även för länderna på Balkan. Därför undrar jag vad regeringen gör för att inte tappa tempo i utvidgningsprocessen redan under franskt ordförandeskap som vi delvis delar.

Fru talman! Det var en korrekt beskrivning. Vi tycker olika i Europa huruvida EU ska utvidgas till Turkiet eller inte. Varför är det viktigt att få med Turkiet? Det är ett jätteland på gränsen mellan Europa och Mellanöstern som sedan långt tillbaka har valt en europeisk väg och som fortsatt vill se demokratiska reformer och en europeisk livsstil. Vi har all anledning att bejaka att det blir så och att det inte blir ett land som vänder Europa ryggen och får en annan inriktning. Det är en jättemarknad och ett intressant land. Hur agerar vi för att inte stänga ned möjligheterna att utvidga till Turkiet? Jo, genom att vi kämpar för att fortsatta förhandlingar ska kunna ske via att nya kapitel öppnas - väl medvetna om att andra försöker stänga ned hela processen. Tro mig, jag kommer att återkomma ofta till riksdagen och meddela att ibland har vi nått framgång, ibland har vi fått backa ett steg därför att så pass delat är Europa och så starka krafter står emot. Men det var en framgång precis innan jul när vi fick igenom att öppna ytterligare ett par kapitel för att fortsätta förhandlingarna.

Fru talman! Efter frågestunden ska jag och några kolleger träffa representanter för det franska utrikesdepartementet. Då kommer vi väl som vanligt att prata om bland annat EU-budgeten och utvidgningen. Nästa vecka åker en delegation från riksdagens EU-nämnd och träffar bland andra premiärministern och andra turkiska representanter. De ser mycket fram emot en svensk markering till fördel för utvidgningen som är mycket angelägen för Turkiet. Nu ska vi samarbeta med Frankrike och Tjeckien under ett 18-månadersprogram. Det kommer ibland lite andra signaler från franskt håll än de vi skickar från svenskt. Samtidigt är det viktigare än på länge att utvidgningen håller fart, inte bara för Turkiets del utan även för länderna på Balkan. Därför undrar jag vad regeringen gör för att inte tappa tempo i utvidgningsprocessen redan under franskt ordförandeskap som vi delvis delar.

Fru talman! Det var en korrekt beskrivning. Vi tycker olika i Europa huruvida EU ska utvidgas till Turkiet eller inte. Varför är det viktigt att få med Turkiet? Det är ett jätteland på gränsen mellan Europa och Mellanöstern som sedan långt tillbaka har valt en europeisk väg och som fortsatt vill se demokratiska reformer och en europeisk livsstil. Vi har all anledning att bejaka att det blir så och att det inte blir ett land som vänder Europa ryggen och får en annan inriktning. Det är en jättemarknad och ett intressant land. Hur agerar vi för att inte stänga ned möjligheterna att utvidga till Turkiet? Jo, genom att vi kämpar för att fortsatta förhandlingar ska kunna ske via att nya kapitel öppnas - väl medvetna om att andra försöker stänga ned hela processen. Tro mig, jag kommer att återkomma ofta till riksdagen och meddela att ibland har vi nått framgång, ibland har vi fått backa ett steg därför att så pass delat är Europa och så starka krafter står emot. Men det var en framgång precis innan jul när vi fick igenom att öppna ytterligare ett par kapitel för att fortsätta förhandlingarna.

Fru talman! Protektionism med grumliga skäl är vad man närmast kommer att tänka på när EU från och med i dag förbjuder import av brasilianskt kött. Resultatet blir förstås begränsad konkurrens med högre köttpris, framför allt på nötkött. Det gäller förstås inte bara här i Sverige utan också i övriga Europa. Det blir upp till 40 procent dyrare kött spår branschen. Svenska EU-parlamentariker har förstås reagerat, och här i riksdagen reagerar vi. Nu vill jag höra att också statsministern reagerar. Vad vill statsministern göra åt det minst sagt konsumentfientliga beslut som har fattats av EU och som börjar gälla i dag?

Fru talman! Jag vill följa upp Marie Engströms fråga om skattetricksandet genom den så kallade räntesnurran. Enligt Skatteverket kan svenska storbolag undanhålla ungefär 60 miljarder kronor i skatt genom denna metod. Regeringen har ju genom sin statssekreterare på Finansdepartementet sagt att det inte är aktuellt att ändra lagen. Finansministern är passiv och statsministern sade inte så mycket mer som svar på Marie Engströms fråga. 60 miljarder kronor är otroligt mycket pengar, ungefär lika mycket som regeringen hittills har sänkt skatter med under den här mandatperioden. Görs ingenting för att stoppa den här modellen av skatteflykt hotas ju välfärd och trygghet av nya besparingar. Vi vet vilka brutala ingrepp som regeringen har gjort i trygghet och rättvisa när det har handlat om att finansiera de skattesänkningar som har genomförts för framför allt förmögna och höginkomsttagare. Därför är frågan om det inte finns något mer konkret besked från statsministern om att det faktiskt kommer förslag till en lagändring.

Fru talman! Jag ska först korrigera. Vi har inte gjort en enda utgiftsminskning för att finansiera en skattesänkning av det slag som frågeställaren påstod. Det var för att genomföra jobbskatteavdraget - 50 miljarder i sänkt inkomstskatt; 75 procent riktas mot låg- och normalinkomsttagare. Jag svarade Marie Engström som jag gjorde med just den utgångspunkten att vi också inser att vi har viktiga skattebaser som vi behöver intäkter från och där man löpande får se till att de är rimligt utformade så att viljan att betala gör att det går att upprätthålla möjligheten att ta in dessa intäkter. Man får då titta på sådana här enskilda exempel också. Det är ingen nyhet att det kommer rapporter på temat: Om ni inte genast, och helst i går, gör direkta ändringar kommer ni att förlora halva statskassan. Den typen av påståenden har jag hört under hela min politiska gärning. Vi får naturligtvis även i det här fallet titta på hur det ser ut i det enskilda fallet, men det tror jag att frågeställaren inser. I samma stund som vi har fattat beslut om vad vi ska göra ger vi besked. Jag står inte här och skarvar lite kring saker som är utomordentligt kurspåverkande och som dessutom driver på hur man agerar från enskilda företag.

Fru talman! Jag ska först korrigera. Vi har inte gjort en enda utgiftsminskning för att finansiera en skattesänkning av det slag som frågeställaren påstod. Det var för att genomföra jobbskatteavdraget - 50 miljarder i sänkt inkomstskatt; 75 procent riktas mot låg- och normalinkomsttagare. Jag svarade Marie Engström som jag gjorde med just den utgångspunkten att vi också inser att vi har viktiga skattebaser som vi behöver intäkter från och där man löpande får se till att de är rimligt utformade så att viljan att betala gör att det går att upprätthålla möjligheten att ta in dessa intäkter. Man får då titta på sådana här enskilda exempel också. Det är ingen nyhet att det kommer rapporter på temat: Om ni inte genast, och helst i går, gör direkta ändringar kommer ni att förlora halva statskassan. Den typen av påståenden har jag hört under hela min politiska gärning. Vi får naturligtvis även i det här fallet titta på hur det ser ut i det enskilda fallet, men det tror jag att frågeställaren inser. I samma stund som vi har fattat beslut om vad vi ska göra ger vi besked. Jag står inte här och skarvar lite kring saker som är utomordentligt kurspåverkande och som dessutom driver på hur man agerar från enskilda företag.

Fru talman! Min fråga till statsministern gäller regeringens arbete med att minska regelkrångel och byråkrati - det finns ett mål om 25 procent - när det gäller näringsidkare och andra i samhället. Det vore intressant att höra något om statsministerns syn på det nu vid delårsbokslutet. Det finns ju svenska entreprenörer som har besökt länder på andra sidan jordklotet. När de går in på dessa länders hemsidor är den första punkt de kommer fram till: Vill du driva företag, klicka här. Sveriges regering kanske inte ska ha en sådan hemsida, men det vore intressant att veta hur vi fångar in entreprenörskap, uppfinningsrikedom och andra sätt att driva företag i Sverige så att det kan stanna i vårt land. Det finns ju en bred majoritet i riksdagen för ett sådant förändringsarbete. Jag skulle vilja höra några ord om det.

Fru talman! Min fråga till statsministern gäller regeringens arbete med att minska regelkrångel och byråkrati - det finns ett mål om 25 procent - när det gäller näringsidkare och andra i samhället. Det vore intressant att höra något om statsministerns syn på det nu vid delårsbokslutet. Det finns ju svenska entreprenörer som har besökt länder på andra sidan jordklotet. När de går in på dessa länders hemsidor är den första punkt de kommer fram till: Vill du driva företag, klicka här. Sveriges regering kanske inte ska ha en sådan hemsida, men det vore intressant att veta hur vi fångar in entreprenörskap, uppfinningsrikedom och andra sätt att driva företag i Sverige så att det kan stanna i vårt land. Det finns ju en bred majoritet i riksdagen för ett sådant förändringsarbete. Jag skulle vilja höra några ord om det.

Fru talman! Näringsminister Maud Olofsson leder mycket av detta arbete, men det är i realiteten fördelat över hela regeringen, kanske inte lika mycket på varje departement, men ändå en genomgång av regler i syfte att söka denna regelförenkling. Mycket ligger på skattesidan, en hel del på jordbruk och miljö. Vi återkommer löpande och redovisar i propositioner och förslag som vi tar fram att vi bland annat har haft syftet att skapa en regelförenkling för ögonen när vi utformar förslag. Det är ett arbete som pågår och som vi löpande kommer att redovisa här i riksdagen.

Fru talman! Näringsminister Maud Olofsson leder mycket av detta arbete, men det är i realiteten fördelat över hela regeringen, kanske inte lika mycket på varje departement, men ändå en genomgång av regler i syfte att söka denna regelförenkling. Mycket ligger på skattesidan, en hel del på jordbruk och miljö. Vi återkommer löpande och redovisar i propositioner och förslag som vi tar fram att vi bland annat har haft syftet att skapa en regelförenkling för ögonen när vi utformar förslag. Det är ett arbete som pågår och som vi löpande kommer att redovisa här i riksdagen.

Fru talman! Under det senaste året har trycket på socialkontoren ökat. Det vittnar landets socialsekreterare om. Människor får allt svårare att få ekonomin att gå ihop. Dessutom är det många som blir skuldsatta. Trycket på kronofogden har ökat. Inte minst är det många ungdomar som blir skuldsatta. Det är väldigt allvarligt att börja sitt vuxna liv som skuldsatt. Det finns naturligtvis många orsaker till den här utvecklingen. Sänkta ersättningsnivåer kan göra att det blir svårt att leva på a-kassa och sjukkassa. Man får gå till socialen. Det finns skuldsatta människor som förlorar allt de äger och har. Det finns givetvis många orsaker. Sms-lånen är något nytt som har kommit under senare tid. De lockar människor ännu djupare in i skuldfällan. Min fråga till regeringen är: Vad gör regeringen för de här väldigt utsatta människorna och detta ökande problem?

Fru talman! Först bör vi notera att 165 000 människor har lämnat utanförskapet det gångna året. De har gått från ett utanförskap utan arbete med mindre möjligheter än andra att försörja sig och stå på egna ben. Det är den stora huvudströmning som nu sker. Visst finns det utsatta grupper. Under mycket lång tid har vi i Sverige sett att trots alla våra välfärdsambitioner och välfärdssystem förblir stora grupper utanför eller faller mellan stolarna. En del av skälen till det nämnde ju Hillevi Larsson. Det finns kommersiella krafter som driver upp lån där man får betala 250 kronor för att låna en tusenlapp. Det låter som rena ockret, men det finns ändå de som gör detta eftersom de i grunden har tappat kontrollen över sin egen ekonomi. Detta är utomordentligt svårt att komma åt. Man får försöka se till att det ges rätt information och man får försöka komma åt det på annat sätt. Det ska naturligtvis alltid finnas ett grundläggande fungerande skyddsnät för dem som inte har någon annan ersättning att få. Det finns i Sverige. Vi följer naturligtvis den utvecklingen.

Fru talman! Dubbla tungor diskuterades här tidigare. Min fråga, som talmannen har sagt att jag ska inleda med, är varför statsministern säger en sak och gör en annan. I går var statsministern i Skövde och lät sig imponeras av sjukvårdspersonalen i den offentliga sjukvården som styrs av Socialdemokraterna, Centern och Folkpartiet. Han menade att kvaliteten är god men att tillgängligheten är ett problem. Det skulle kunna tolkas som lite förvillande, om inte rent av hycklande, om man vet vilka avsikter statsministern egentligen har med sjukvården, nämligen att privatisera och sälja ut. I valrörelsen sade Fredrik Reinfeldt vid ett flertal tillfällen att några sjukhus absolut inte skulle säljas ut. Nu är privatiseringen i full gång. Det finns också möjlighet till gräddfiler i vården. På område efter område säger Moderaterna en sak och gör en helt annan. Jag undrar varför.

Fru talman! Dubbla tungor diskuterades här tidigare. Min fråga, som talmannen har sagt att jag ska inleda med, är varför statsministern säger en sak och gör en annan. I går var statsministern i Skövde och lät sig imponeras av sjukvårdspersonalen i den offentliga sjukvården som styrs av Socialdemokraterna, Centern och Folkpartiet. Han menade att kvaliteten är god men att tillgängligheten är ett problem. Det skulle kunna tolkas som lite förvillande, om inte rent av hycklande, om man vet vilka avsikter statsministern egentligen har med sjukvården, nämligen att privatisera och sälja ut. I valrörelsen sade Fredrik Reinfeldt vid ett flertal tillfällen att några sjukhus absolut inte skulle säljas ut. Nu är privatiseringen i full gång. Det finns också möjlighet till gräddfiler i vården. På område efter område säger Moderaterna en sak och gör en helt annan. Jag undrar varför.

Fru talman! På direkt och utpekad fråga om Akademiska sjukhuset i Uppsala sade jag att vi inte har gått till val på att sälja några universitetssjukhus. Jag vet inte om Monica Green har en annan uppfattning eller några andra uppgifter, men det har inte gjorts till dags dato. Låt oss bara påminna oss om att jag var där eftersom jag är intresserad av dessa kvinnors erfarenhet av hur de med ökat inflytande kan öka både tillgängligheten och kvaliteten i den svenska sjukvården av det enkla skälet att jag tror att svenska väljare förväntar sig att det görs mer insatser och ett bättre arbete för att åstadkomma det. Det handlar väldigt ofta om att befria dem från den typ av politisk toppstyrning som inte sällan präglar majoriteter där Socialdemokraterna ingår. Jag har haft som utgångspunkt att mitt parti kanske för mycket - men det beror på hur det såg ut på 80-talet - förde ett resonemang om att det enda som var viktigt var om det var privat eller offentligt. Så ser inte jag det. Vi kommer att vara ett stöd för att fortsätta den kvalitetsutveckling och det kvalitetsarbete som jag bland annat såg i Skövde. Jag var mäkta stolt över att finna hur nöjda de var med att ha fått göra det. På många andra håll har jag inte mött samma förnöjsamhet med utvecklingen i vården.