Frågestund

Jag vill hälsa följande statsråd välkomna: näringsminister Maud Olofsson, utrikesminister Carl Bildt, jordbruksminister Eskil Erlandsson, statsrådet Gunilla Carlsson samt kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Näringsminister Maud Olofsson kommer att besvara såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Min fråga går till Maud Olofsson. Färsk information som kom i dag från SCB visar att sysselsättningen mellan oktober 2006 och oktober 2007 ökade med 81 000 nya jobb. Om man jämför med oktober 2005 till oktober 2006, alltså socialdemokratins sista år, ökade sysselsättningen då med 153 000 nya jobb. Det är nästan dubbelt så många jobb utan försämringar i a-kassa och utan försämringar för sjuka. Kan Maud förklara för mig varför den borgerliga politiken så totalt har havererat när det gäller jobbskapande åtgärder?

Fru talman! Jag tror att alla som följde valrörelsen senast såg det utanförskap som Socialdemokraterna hade åstadkommit med 550 000 i förtidspension, stora grupper långtidssjukskrivna och stora grupper långtidsarbetslösa. Den stora frågan i årets valrörelse handlade verkligen om detta utanförskap. När vi nu ser på de siffror som gäller för den period som frågeställaren tar upp ser vi att sysselsättningen ökar. Det som kanske gläder mig allra mest är den sysselsättningsökning som är på ungdomssidan, 8,8 procent i sysselsättningsökning. Sådana fina siffror har vi inte sett på mycket länge. Det är dessutom så att de regionala skillnaderna är betydligt mindre nu än tidigare, vilket gläder mig som har kämpat hårt för att minska de regionala klyftorna. Fler får jobb, fler kommer från utanförskap till arbete, och det är en glädjande utveckling, anser regeringen.

Fru talman! Men siffrorna talar sitt tydliga språk. Nästan dubbelt så många nya jobb skapades utan försämringar för sjuka och arbetslösa. Det är fakta, SCB:s siffror från i dag. Er politik skapar inte mer jobb. Den ökar otryggheten, ökar klyftorna, och framför allt ger den sig på dem som fortfarande är arbetslösa och dem som är sjuka. Det är ju det ni gör nu. Är det inte lika bra att medge att ni måste hitta en ny politik som inte angriper dem som fortfarande saknar jobb? De långtidsarbetslösa är kvar på arbetsförmedlingen, Maud. De långtidsarbetslösa står kvar där och väntar på ett jobb. De får inget jobb, och dessutom ger ni er på dem och rycker undan stödet för dem. Vi har också a-kassan som ni totalt förstört. Det är ett haveri. 360 000 har flytt a-kassan. Snacka om Reinfeldt-effekt!

Fru talman! Jag vet inte vad det är för statistik som frågeställaren hänvisar till. Jag kan bara konstatera att det är 140 000 fler som får jobb. Det är Ams som redovisar siffran med minskad arbetslöshet. Det är de som redovisar de fina siffror som vi har när det gäller invandrare, ungdomar, och så vidare. Jag känner mig väldigt stolt över att se att fler och fler verkligen kommer in på arbetsmarknaden. Det är glädjande också att nystartsjobben, som är riktiga jobb till skillnad från plusjobben, ger varaktiga jobb, riktiga jobb som gör att man kan få vara kvar på arbetsmarknaden. Jag tycker att det är intressant att Socialdemokraterna ägnar så mycket tid åt att diskutera ersättningsnivåer, regler i a-kassa och andra delar när man ägnar så lite tid åt att fundera över hur vi får fler jobb, hur vi får människor att kunna försörja sig på sin egen lön och kunna känna stolthet över att ha en arbetsplats att gå till. Där är möjligen skillnaden mellan oppositionen och regeringen. Vi bryr oss om jobben. Ni bryr er om bidragen.

Fru talman! Min fråga är till jordbruksministern. De ekologiska mål som sattes upp under förra regeringen ligger fast. Det beskedet kom återigen från jordbruksministern i går kväll i Aktuellt, och det tackar vi för. Målen är realistiska, och de ska nås. Andra mål som vi också har att arbeta mot är miljömålen. En ny studie visar att just det ekologiska jordbruket bidrar enormt mycket till att vi ska kunna uppnå flera av miljömålen. Nu sätter regeringen käppar i hjulet för den ekologiska maten. De signaler som regeringen sänder ut leder till att bönder hoppar av som ekologiska lantbrukare, och det är upprörande. Målen kommer inte heller att nås om regeringen drar ned på satsningarna. Jag tänker i min fråga koncentrera mig på de satsningar som behövs för att nå målet att 25 procent av maten i den offentliga sektorn ska bli ekologisk och de satsningar som behövs för att marknadsutvecklingen ska gå snabbare och för att arealen för ekologisk jordbruksmark ska öka. Här har regeringen luddat till de stöd som finns och lagt ihop dem i en pott som gör att alla mycket välvilliga instanser skulle kunna få stöd. Men ekologiska branschföreträdare har berättat för Miljöpartiet att Jordbruksdepartementet har sagt till dem att regeringen inte vill att ekologiskt lantbruk ska ha en gräddfil, att man inte vill öronmärka pengarna till ekologisk mat. Hur ser jordbruksministern på detta?

Fru talman! De inriktningsmål som fastlades av riksdagen för några år sedan ligger fast. Nu ökar konsumtionen. Jag är alldeles övertygad om att produktionen kommer att öka för att tillgodose den konsumtionsökning som nu äger rum. Detta understöds därtill av att regeringen i år i budgetpropositionen igen avdelar i storleksordningen 550 miljoner kronor per år för att understödja den produktion som nu efterfrågas av konsumenterna och som leder till att producenternas priser har gått upp, vilket leder mig till att uttala att vi kommer att få en ökad produktion. Men de mål vi når avgörs i sista hand av konsumenternas vilja att köpa de ekologiska livsmedlen.

Fru talman! Det är ändå många som anser att svenska bönder tappar marknadsandelar eftersom vi ändrar på de medel som har varit riktade till ekologisk produktion. I EU:s handlingsplan för ekologiskt lantbruk och ekologisk mat står det att man har visat att det behöver läggas större tonvikt på att underlätta marknadsutvecklingen. Varför agerar inte regeringen i enlighet med EU:s intentioner? För det är regeringens mål att ta ansvar för det som riksdagen har fastslagit. Det måste vara synnerligen viktigt att se till att behålla det smörjmedel som de riktade pengarna har varit.

Fru talman! Rent allmänt kan man säga att Sveriges bönder har tappat marknadsandelar. Det beror på bristande konkurrensvillkor som vi nu försöker att rätta till. Den socialdemokratiska regeringen, väl understödd av Miljöpartiet, gjorde det svårt att bedriva lantbruksverksamhet i Sverige, men nu har vi utöver de pengar jag tidigare talade om i budgetpropositionen ett konkurrenskraftspaket på 285 miljoner kronor per år ungefär. Det kommer att i någon mån återställa den förlorade konkurrenskraften. Därtill vill jag upprepa att om efterfrågan stiger på en produkt är jag alldeles övertygad om att producenterna kommer att tillhandahålla det som konsumentgrupper efterfrågar. Det är upp till såväl konsumenter som producenter att se till att man balanserar den marknad som vi vill ha i en marknadsekonomi.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till utrikesminister Carl Bildt. Det handlar om akuta situationer när det gäller svensk personal och svenska soldater i utlandstjänst. Våra svenska soldater i insatsstyrkorna utomlands har ett mycket viktigt uppdrag att hjälpa och skydda civilbefolkningen i krigs- och krisdrabbade områden. Det är av yttersta vikt att de svenska trupperna får de bästa förutsättningarna för att klara sitt uppdrag. Vi i riksdagen och regeringen har ansvar för att så sker. Jag vill lyfta fram denna fråga eftersom det i generalläkarens rapport om sjukvårdssituationen i den svenska truppen i norra Afghanistan framkommit att man redovisar stora brister vad gäller bland annat medicinsk utrustning och snabba sjukvårdstransporter. Det råder brist både på grundläggande och livsviktig materiel som syrgas, dropp och kanyler. Sverige har inga egna helikoptrar för evakuering och sjuktransporter. Just nu ligger Sverige i startgroparna för att skicka trupp till Darfur och Tchad. Uppgifter för den svenska soldaten är att skapa säkerhet, skydda flyktingarna och minska det mänskliga lidandet och se till att befolkningen får tillgång till mat och mediciner. Det är ett mycket riskfyllt uppdrag. Min fråga är: Har Sverige försäkrat sig om att vår personal får ett akut omhändertagande med den snabbhet och kvalitet som krävs om olyckan är framme? Finns det redan en utarbetad praxis eller färdiga avtal med närliggande sjukhus i regionen?

Fru talman! Frågan ska egentligen ställas till försvarsministern, men han är inte här. Svaret är i alla fall ja. Det finns. Man kan förstås alltid önska att det vore bättre. Gunilla Wahlén berör en aspekt som kunde vara bättre, och det är tillgången på helikoptrar för sjukvårdsuppgifter. Detta är en lång historia som går tillbaka på den upphandling av helikoptrar som skedde för ett antal år sedan och som då var föremål för betydande diskussion. Jag ska inte riva upp de såren igen, men beställningen lades ut på ett visst sätt som ledde till att den leverans av helikoptrar som vi enligt min mening borde ha fått långt tidigare nu kommer att försenas något. Det är ingen tvekan om att detta är en nackdel, men i just Afghanistan har vi om jag inte missminner mig - ta detta försiktigt eftersom det inte är mitt ansvarsområde - ett kontrakt med tyskarna om att de svarar för evakuering. Vi skulle vilja ha en bättre lösning, men vi begränsas av att vi inte i tid får fram de helikoptrar som vi borde ha fått, och det beror som sagt på den upphandling som skedde för några år sedan.

Fru talman! Jag vet att det är både regeringens och riksdagens vilja att detta ska fungera. Min fråga gäller framför allt de som är i startgroparna och ska till Tchad och Darfur. Det är viktigt att vi redan nu har avtal med närliggande regioner för att kunna få tillgång till akut sjukvård för till exempel brännskadade eller skallskadade. Det är inte rimligt att transportera hem en sjuk svensk från Afrika till Sverige, utan man måste kunna få akut vård i närheten. Jag undrar alltså om det finns sådana avtal och någon sådan praxis i våra utlandsinsatser som vi har haft under många år. Det kommer att bli flera med tiden, eftersom vår tanke är att vi i våra insatsstyrkor ska skicka ut ca 2 000 årligen. Då måste detta fungera enligt en praxis och redan klara regler.

Fru talman! Så är det självfallet. Situationerna skiljer sig från fall till fall. Ansvaret för detta ligger i första hand på den som bedriver operationen - i Darfur till exempel Förenta nationerna i samband med Afrikanska unionen, om detta nu blir aktuellt. I Afghanistan är det annat. Det är i allt väsentligt en Natoledd operation. Talar vi om Tchad blir det en EU-ledd operation. De svarar för huvuddelen av detta. Sedan ska vi också se till att det fungerar. Det sker på lite olika sätt i de olika fallen. Jag har inte tittat på detaljerna, eftersom det är Försvarsdepartementet som i allt väsentligt svarar för detta. I Darfur har vi dock tittat på det i rätt stor detaljrikedom tillsammans med norrmännen. Det gäller både evakueringsmöjligheten och tillgången till sjukhus. Samma sak håller vi på att titta på i Tchad. En trång sektor, ska jag säga, är helikoptrar. Det gäller alla länder. Det gäller Sverige. Vi borde ha fler helikoptrar som kan användas i internationella operationer, men det har vi inte. Det är bara att konstatera. Och möjligheten att trolla är åtminstone på Utrikesdepartementet något underutvecklad.

Fru talman! Frågan ska egentligen ställas till försvarsministern, men han är inte här. Svaret är i alla fall ja. Det finns. Man kan förstås alltid önska att det vore bättre. Gunilla Wahlén berör en aspekt som kunde vara bättre, och det är tillgången på helikoptrar för sjukvårdsuppgifter. Detta är en lång historia som går tillbaka på den upphandling av helikoptrar som skedde för ett antal år sedan och som då var föremål för betydande diskussion. Jag ska inte riva upp de såren igen, men beställningen lades ut på ett visst sätt som ledde till att den leverans av helikoptrar som vi enligt min mening borde ha fått långt tidigare nu kommer att försenas något. Det är ingen tvekan om att detta är en nackdel, men i just Afghanistan har vi om jag inte missminner mig - ta detta försiktigt eftersom det inte är mitt ansvarsområde - ett kontrakt med tyskarna om att de svarar för evakuering. Vi skulle vilja ha en bättre lösning, men vi begränsas av att vi inte i tid får fram de helikoptrar som vi borde ha fått, och det beror som sagt på den upphandling som skedde för några år sedan.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till utrikesminister Carl Bildt. Det handlar om akuta situationer när det gäller svensk personal och svenska soldater i utlandstjänst. Våra svenska soldater i insatsstyrkorna utomlands har ett mycket viktigt uppdrag att hjälpa och skydda civilbefolkningen i krigs- och krisdrabbade områden. Det är av yttersta vikt att de svenska trupperna får de bästa förutsättningarna för att klara sitt uppdrag. Vi i riksdagen och regeringen har ansvar för att så sker. Jag vill lyfta fram denna fråga eftersom det i generalläkarens rapport om sjukvårdssituationen i den svenska truppen i norra Afghanistan framkommit att man redovisar stora brister vad gäller bland annat medicinsk utrustning och snabba sjukvårdstransporter. Det råder brist både på grundläggande och livsviktig materiel som syrgas, dropp och kanyler. Sverige har inga egna helikoptrar för evakuering och sjuktransporter. Just nu ligger Sverige i startgroparna för att skicka trupp till Darfur och Tchad. Uppgifter för den svenska soldaten är att skapa säkerhet, skydda flyktingarna och minska det mänskliga lidandet och se till att befolkningen får tillgång till mat och mediciner. Det är ett mycket riskfyllt uppdrag. Min fråga är: Har Sverige försäkrat sig om att vår personal får ett akut omhändertagande med den snabbhet och kvalitet som krävs om olyckan är framme? Finns det redan en utarbetad praxis eller färdiga avtal med närliggande sjukhus i regionen?

Fru talman! Jag vet att det är både regeringens och riksdagens vilja att detta ska fungera. Min fråga gäller framför allt de som är i startgroparna och ska till Tchad och Darfur. Det är viktigt att vi redan nu har avtal med närliggande regioner för att kunna få tillgång till akut sjukvård för till exempel brännskadade eller skallskadade. Det är inte rimligt att transportera hem en sjuk svensk från Afrika till Sverige, utan man måste kunna få akut vård i närheten. Jag undrar alltså om det finns sådana avtal och någon sådan praxis i våra utlandsinsatser som vi har haft under många år. Det kommer att bli flera med tiden, eftersom vår tanke är att vi i våra insatsstyrkor ska skicka ut ca 2 000 årligen. Då måste detta fungera enligt en praxis och redan klara regler.

Fru talman! Så är det självfallet. Situationerna skiljer sig från fall till fall. Ansvaret för detta ligger i första hand på den som bedriver operationen - i Darfur till exempel Förenta nationerna i samband med Afrikanska unionen, om detta nu blir aktuellt. I Afghanistan är det annat. Det är i allt väsentligt en Natoledd operation. Talar vi om Tchad blir det en EU-ledd operation. De svarar för huvuddelen av detta. Sedan ska vi också se till att det fungerar. Det sker på lite olika sätt i de olika fallen. Jag har inte tittat på detaljerna, eftersom det är Försvarsdepartementet som i allt väsentligt svarar för detta. I Darfur har vi dock tittat på det i rätt stor detaljrikedom tillsammans med norrmännen. Det gäller både evakueringsmöjligheten och tillgången till sjukhus. Samma sak håller vi på att titta på i Tchad. En trång sektor, ska jag säga, är helikoptrar. Det gäller alla länder. Det gäller Sverige. Vi borde ha fler helikoptrar som kan användas i internationella operationer, men det har vi inte. Det är bara att konstatera. Och möjligheten att trolla är åtminstone på Utrikesdepartementet något underutvecklad.

Fru talman! Min fråga riktar sig till vice statsminister Maud Olofsson. I veckan lade Delegationen för felaktiga utbetalningar fram en rapport som visar att 2,3 miljoner kronor i timmen felaktigt betalas ut i bidrag. En vecka tidigare gick Skatteverket ut med sin skattefelskarta som visade att 15,3 miljoner i timmen försvinner från statskassan i form av fusk och liknande. Sverige framstår i dessa rapporter som en stat där medborgarna myglar. Vi kanske till och med finns bland dem som ligger i topp i världen. Det är ingen bra framtoning, och frågan är hur vi kommer åt detta. Hur får vi alla att inse att något måste göras så att alla drar sitt strå till stacken? Man kan också fundera över varför vi är i den här situationen. Är det en värdeglidning som har skett under ett antal år? Min fråga är: Vad gör regeringen åt detta förhållande?

Fru talman! Frågan ska egentligen ställas till försvarsministern, men han är inte här. Svaret är i alla fall ja. Det finns. Man kan förstås alltid önska att det vore bättre. Gunilla Wahlén berör en aspekt som kunde vara bättre, och det är tillgången på helikoptrar för sjukvårdsuppgifter. Detta är en lång historia som går tillbaka på den upphandling av helikoptrar som skedde för ett antal år sedan och som då var föremål för betydande diskussion. Jag ska inte riva upp de såren igen, men beställningen lades ut på ett visst sätt som ledde till att den leverans av helikoptrar som vi enligt min mening borde ha fått långt tidigare nu kommer att försenas något. Det är ingen tvekan om att detta är en nackdel, men i just Afghanistan har vi om jag inte missminner mig - ta detta försiktigt eftersom det inte är mitt ansvarsområde - ett kontrakt med tyskarna om att de svarar för evakuering. Vi skulle vilja ha en bättre lösning, men vi begränsas av att vi inte i tid får fram de helikoptrar som vi borde ha fått, och det beror som sagt på den upphandling som skedde för några år sedan.

Fru talman! Tack för frågan! Jag tror att man ska skilja på saker och ting. Det är klart att ett högt skattetryck har gjort att många människor försöker att komma undan skatt. Det är alldeles uppenbart när man tittar på de rapporter som är gjorda. Det är också därför vi sänker skatten för dem med låga och normala inkomster så att människor kan försörja sig på sin egen lön. Det andra vi gör är naturligtvis att införa en del system som leder till en sund utveckling. Skattereduktion på hushållsnära tjänster är ett sätt att komma ifrån en svart sektor till en vit sektor. Vi bekämpar också fusk i de system som finns inom Försäkringskassan och på andra områden. Vi har tillsatt ytterligare medel för att åstadkomma detta. Jag måste också säga att jag är glad över det förslag om att se över inkomstgränserna som kommer från Skattemyndigheten och Skatteverket. Där tycker jag att man ska skilja på professionell verksamhet i företag - där ska man ha tydliga inkomstgränser som förut - och vanlig hjälpsamhet. Vanlig hjälpsamhet ska inte beskattas och ha samma inkomstgränser som professionell verksamhet. Vi välkomnar alltså den rapporten.

Fru talman! Jag vet att det är både regeringens och riksdagens vilja att detta ska fungera. Min fråga gäller framför allt de som är i startgroparna och ska till Tchad och Darfur. Det är viktigt att vi redan nu har avtal med närliggande regioner för att kunna få tillgång till akut sjukvård för till exempel brännskadade eller skallskadade. Det är inte rimligt att transportera hem en sjuk svensk från Afrika till Sverige, utan man måste kunna få akut vård i närheten. Jag undrar alltså om det finns sådana avtal och någon sådan praxis i våra utlandsinsatser som vi har haft under många år. Det kommer att bli flera med tiden, eftersom vår tanke är att vi i våra insatsstyrkor ska skicka ut ca 2 000 årligen. Då måste detta fungera enligt en praxis och redan klara regler.

Fru talman! Det låter bra att man greppar situationen. Min fundering gäller den gräns på 10 000 kronor som diskuterats. Vi som är aktiva inom idrottsföreningar och liknande vet att det är svårt att få människor att ställa upp som ideella kassörer på grund av det regelkrångel som finns i dag. Man ska skicka årsrapporter om hur mycket man har tjänat under året som tränare, domare och liknande. Det handlar om summor i storleksordningen 3 000-4 000 kronor. Det blir ett tryck. Det vore bra om regeln även skulle gälla i de sammanhangen så att Sveriges idrottsföreningar får en viss lättnad.

Fru talman! Så är det självfallet. Situationerna skiljer sig från fall till fall. Ansvaret för detta ligger i första hand på den som bedriver operationen - i Darfur till exempel Förenta nationerna i samband med Afrikanska unionen, om detta nu blir aktuellt. I Afghanistan är det annat. Det är i allt väsentligt en Natoledd operation. Talar vi om Tchad blir det en EU-ledd operation. De svarar för huvuddelen av detta. Sedan ska vi också se till att det fungerar. Det sker på lite olika sätt i de olika fallen. Jag har inte tittat på detaljerna, eftersom det är Försvarsdepartementet som i allt väsentligt svarar för detta. I Darfur har vi dock tittat på det i rätt stor detaljrikedom tillsammans med norrmännen. Det gäller både evakueringsmöjligheten och tillgången till sjukhus. Samma sak håller vi på att titta på i Tchad. En trång sektor, ska jag säga, är helikoptrar. Det gäller alla länder. Det gäller Sverige. Vi borde ha fler helikoptrar som kan användas i internationella operationer, men det har vi inte. Det är bara att konstatera. Och möjligheten att trolla är åtminstone på Utrikesdepartementet något underutvecklad.

Fru talman! Min fråga riktar sig till vice statsminister Maud Olofsson. I veckan lade Delegationen för felaktiga utbetalningar fram en rapport som visar att 2,3 miljoner kronor i timmen felaktigt betalas ut i bidrag. En vecka tidigare gick Skatteverket ut med sin skattefelskarta som visade att 15,3 miljoner i timmen försvinner från statskassan i form av fusk och liknande. Sverige framstår i dessa rapporter som en stat där medborgarna myglar. Vi kanske till och med finns bland dem som ligger i topp i världen. Det är ingen bra framtoning, och frågan är hur vi kommer åt detta. Hur får vi alla att inse att något måste göras så att alla drar sitt strå till stacken? Man kan också fundera över varför vi är i den här situationen. Är det en värdeglidning som har skett under ett antal år? Min fråga är: Vad gör regeringen åt detta förhållande?

Fru talman! Jag vill först säga att det är den inkomstgräns på 1 000 kronor om året över vilken man är skyldig att uppge inkomstuppgift som ska höjas till 10 000 kronor enligt det förslag som Skattemyndigheten har lämnat. Jag tycker att det är viktigt att nu studera alla de förslag som har kommit från myndigheten för att se på helheten. I den granskningen ingår också att titta på hur det slår för idrottsföreningar. Jag håller med om att det är ett stort och viktigt arbete som många ägnar sig åt. Ideellt är det kanske inte alltid, men ersättningarna för arbetet är låga. Det är viktigt att vi har en tydlig ordning. Man ska inte fuska med stöd och bidrag av olika slag. Bedriver man en professionell verksamhet ska man redovisa alla inkomster. Men när det gäller vanlig hjälpsamhet och ideell verksamhet kan vi se det på ett annat sätt. Då får vi också en legitimitet för skattesystemet hos svenska folket. I grunden är svenskarna beredda att betala rätt höga skatter för bra välfärd. Men det ska också finnas en legitimitet för det system som finns, och det kommer finansministern att återkomma till.

Fru talman! Min fråga är till kulturministern. Den 1 januari 2008 kommer det statliga stödet till En bok för alla att upphöra. Vi socialdemokrater anser att detta förslag är en ogenomtänkt neddragning. Förlorarna är barn och unga som har kunnat ta del av kvalitetslitteratur till ett bra pris i 30 år. Av 25 remissinstanser var bara 1 för det förslag som regeringen har lagt fram. I går mötte vi demonstranter ute på Mynttorget som vädjade till kulturministern att ge En bok för alla ett fortsatt stöd. Vi socialdemokrater har varit på besök på biblioteken runt om i vårt land. Även många av dem ser med bestörtning och oro på hur detta förslag ska slå. Min fråga till kulturministern är: Avser ministern att tänka om när det gäller stödet till En bok för alla?

Fru talman! Tack, ministern för svaret! Men kan ministern garantera här i dag att alla barn och unga som tidigare kommer att kunna ta del av kvalitetslitteratur för en liten summa, en låg kostnad för böcker? Regeringen säger sig vilja lyssna på folket, och jag undrar: Varför lyssnar ni inte på den massiva opinionen just i den här frågan? Det handlar inte om så stora summor. Men, som kulturministern har sagt i många andra debatter, för regeringen är skattesänkningarna för dem som redan har väldigt mycket överordnade allt annat i politiken i dag. (Applåder)

Fru talman! Det är riktigt att sänkta skatter är vår prioritering, för med mer pengar kvar i plånboken efter skatt har man också råd att göra mer, bland annat köpa barnböcker. Indragningen av de 10 miljoner kronorna kommer att stanna inom kultursektorn. Vi förstärker bland annat verksamheten på biblioteken. Vi ökar läsfrämjandet. Det finns över huvud taget ett stort antal förslag när det handlar om barn- och ungdomskulturen. Det vet Anneli Särnblad mycket väl. Dessutom har det heller aldrig givits ut så många titlar när det gäller just barnböcker, 1 500 titlar per år. Det är en rejäl ökning på bara ett par år. Det är ingen kris. Den bästa möjligheten till låga priser är en effektiv konkurrens. Det finns det i dag. 20 procent av alla böcker säljs över nätet. Där kan man köpa billiga böcker, även bra barnböcker. (Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till jordbruksminister Erlandsson. Det svenska jordbruket har nyligen genomgått ett antal reformer, Agenda 2000, MTR, alltså halvtidsöversynen, och sockerreformen i syfte att marknadsanpassa sig för att hantera öststatsutvecklingen och framför allt att anpassa oss till WTO:s Doharunda. Anpassningen till MTR har skett successivt i Sverige, men problemet är att WTO hela tiden ändrar sig. I Hongkong, men framför allt i det senaste förslaget talar man alltså om väsentligt större tullsänkningar än det ursprungliga förslaget, betydligt mer än man hade i MTR. Min fråga till ministern är: Finns det några konsekvensanalyser för det svenska jordbruket av de nya WTO-förslagen, speciellt med tanke på effekterna av det nya uppdrag som jordbruket har när det gäller klimat, miljö och energi?

Fru talman! Det är alldeles riktigt att utvecklingslinjen vad gäller den europeiska jordbrukspolitiken måste gå mot en marknadsanpassning. Det ska göras i takt med att vi kommer överens i Världshandelsorganisationen WTO. Inför de förhandlingar som jag skulle vilja påstå är ständigt pågående görs på Europanivå näst intill dagliga analyser av de diskussioner som är för handen på olika, för att inte säga alla, områden. Delar av de analyserna försöker vi att på svensk nivå anpassa och se vilka konsekvenser det blir för det svenska jordbruket. Att göra det på alla områden och att göra det dagligen är med den kapacitet som finns i Sverige tyvärr omöjligt.

Fru talman! Tack jordbruksministern! Det låter ju positivt. Men det förutsätter också att det finns en handlingsplan. Vi måste ha en handlingsberedskap. Även om WTO-förhandlingarna kan ta tid och det tar tid att få resultatet implementerat måste vi sätta i gång nu. Vi kan inte hålla på hela tiden med reform på reform. Vi måste ha en beredskap för att kunna hantera de drastiska förändringar som kommer.

Fru talman! Där kan jag instämma med frågeställaren. Självklart måste vi ha en förberedelse. Men vi måste också ha tidsmässigt utrymme eftersom det är en biologisk produktion som bygger på att djurmaterial och sådant finns, men också på att växtföljder kan anpassas. Därav de diskussioner och även inspel som vi från svensk sida har försökt att göra både i WTO-diskussionerna och kring den halvtidsöversyn som snart kommer att bli riktigt högaktuell.

Fru talman! Årets första riktiga vinterväder med tungt snöfall och blixthalka drabbade Sverige i början av veckan. Med vintervädret kom trafikkaos. Riksväg 73 här i Stockholm drabbades hårt. I förrgår satt tusentals människor fast i timmar i bilar och bussar. En stor del av skulden till dramat läggs på tunga fordon som fastnat i snödrivorna. Jag vill fråga näringsminister Maud Olofsson vad regeringen tänker göra för att undvika liknande incidenter framöver.

Fru talman! Jag kan inte säga att vi kommer att se till att det snöar mindre. Det är lite omöjligt. Däremot kan jag hänvisa till de resurser som finns inom det här området. Om vi tittar på det som Socialdemokraterna lämnade efter sig ser vi att det är ett bristande underhåll på 20 miljarder kronor. Det är klart att de brister som Vägverket berättat för oss om också tar sig uttryck i att det är sämre framkomlighet på många sätt och vis. Det är dåliga vägar runt om i vårt land, och många människor skriker efter att få rusta upp vägarna och sköta dem bättre. Men när det handlar om driften blir det svårt att klara detta. Vi gör vad vi kan. Vi har tillfört resurser i den senaste budgeten, 1,2 miljarder totalt sett, till skötsel och underhåll. Det har vi gjort därför att det är så många människor som efterfrågar just de här insatserna. Men jag medger att det kommer att behövas ytterligare resurser till skötsel och till underhåll, men också till nyinvesteringar om vi ska klara människornas önskemål och behov av att kunna ta sig fram på vägarna.

Fru talman! Det vore verkligen angeläget att svenska och utländska lastbilar och andra tyngre fordon som kör på våra vägar utrustades ordentligt för svensk vinter. Många andra länder med ett klimat som liknar vårt kräver till exempel snökedjor och vinterdäck. Kan det vara en idé att Sverige också kräver vinterutrustning för tung trafik så att folk slipper sitta och frysa i timmar i sina bilar?

Fru talman! Utan att vara alldeles exakt i detta vet jag att det pågår diskussioner med och information till utländska åkare just på det här området. Om jag inte missminner mig hade man för några år sedan diskussionen om vinterdäck och snökedjor. I den takt som transporterna internationaliseras måste också olika åkerier se till att de utrustar sig för olika väglag. Där har naturligtvis våra myndigheter som har kontakter med andra länder ett särskilt ansvar. Jag vet också att infrastrukturminister Åsa Torstensson har den typen av diskussioner om framkomlighet och annat när hon träffar sina ministerkolleger på europeisk nivå. Ju mer de är här desto mer lär de sig. Men det är tråkigt när de är oförberedda på det vinterväglag som vi andra är så vana vid.

Fru talman! Jag har en fråga till Gunilla Carlsson. Jag tänkte börja med att tacka för att det i dag har släppts en angelägen handlingsplan som ska förebygga mäns våld mot kvinnor. Vi har äntligen en regering som prioriterar frågan så mycket att man tar ett samlat grepp för att både förebygga och ge akuta insatser. Jag tänkte fråga statsrådet Gunilla Carlsson hur vi kommer att använda våra kunskaper och erfarenheter om kvinnors möjligheter i samhället i vårt internationella biståndsarbete framöver.

Fru talman! Jag försöker ofta använda svenska erfarenheter när vi försöker bidra till att minska fattigdomen i världen och assistera fattiga människor till att själva bidra till sin egen utveckling. En av erfarenheterna är vad kvinnors deltagande har betytt. Det är viktigt att i dag se att om vi ska få full effekt på våra utvecklingsinsatser måste vi i ökande grad involvera kvinnor. Det ställer också ökade krav på strategier, på mätbarhet och på att visa hur vi riktar våra insatser. Låt mig ge ett exempel. Man bedömer att för ett land som Uganda innebär kostnaderna för att man inte tillräckligt väl har byggt ut mödra- och hälsovården i samband med graviditet och förlossning ett produktionsbortfall för detta land på mer än 100 miljoner dollar per år. Det visar också att riktade insatser för att stärka kvinnor i deras ekonomiska rättigheter men också i deras grundläggande fri- och rättigheter är ett bättre sätt att använda utvecklingspengar och att se till att vi gör de rätta sakerna.

Fru talman! Tack, statsrådet! Jag har förstått att i den plan man drar ut för framtiden är det ett av de prioriterade områdena. Det är enormt viktigt eftersom Sverige har ett namn om sig att vara duktigt i dessa frågor. Vad kommer det att innebära när man gör olika prioriteringar? Statsrådet pratar om Uganda. Jag har själv varit på besök i Tanzania där man har världens högsta mödradödlighet. Jag har också varit på besök på dessa lasarett där kvinnor över huvud taget inte har några framtidsutsikter. Det känns enormt angeläget att vi jobbar på. Vad kommer strategierna att vara när det gäller övriga Europa? Vilka blir prioriteringsområdena?

Fru talman! Annika Qarlsson identifierar att regeringen har pekat ut tre prioriterade områden inom utvecklingsområdet. Kvinnors deltagande är en av våra tre huvudprioriteringar för att se till att vi får ett mer effektivt och kvalitetsinriktat bistånd. Genomslaget för detta kommer naturligtvis att mätas i mer resurser men framför allt i de samarbetsstrategier vi har med olika länder. Vi ska se till att ytterligare fokusera på kvinnors ställning och möjligheter till att bidra till bättre utveckling. Det kan vi göra på bredden. Det handlar om att stärka sjuk- och hälsovård. Det handlar om bättre utbildning. Det handlar om att jobba med bland annat jordbruksutveckling. Det finns en mängd sätt att i andra former än tidigare bistå kvinnor i utvecklingen. Det handlar också mycket om - precis som Annika Qarlsson säger - att ta vara på de svenska erfarenheterna och kräva mer av bland annat Europeiska unionen. Tillsammans med Norge gör vi stora insatser för att titta på kvinnors rättigheter och reproduktiva hälsa för att se till att vi kan påverka bland annat Världsbanken och FN att göra bättre insatser.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till näringsminister Maud Olofsson. Regeringen har aviserat en översyn av regler för företagare inom de sociala trygghetssystemen. Det är välbehövligt. I dag betalar man in när man omfattas av systemen, men man kan i mycket liten utsträckning dra nytta av dem. Därför är det viktigt att socialförsäkringarna anpassas till människor som driver företag. Hur framskrider arbetet, näringsministern, med att se över trygghetssystemen, och när kan vi förvänta oss konkreta åtgärder från regeringen här i riksdagen?

Fru talman! Det gläder mig mycket att Socialdemokraterna äntligen börjar intressera sig för företagarnas sociala trygghet. För ett antal år sedan fattade Miljöpartiet och alliansen tillsammans ett beslut i riksdagen om att tillsätta en utredning om de sociala trygghetssystemen. Nu har vi i alliansen tillsammans tagit fram underlag för att förbättra tryggheten, och vi ska se till att vi får en passande utredare. Vi var inte nöjda med den gamla utredaren. Vi ska också ge direktiv. Det som har tagit tid är att vi har velat ha en bra utredare och ge bra direktiv så att svenska företagare kan få samma möjligheter som löntagare att få en social trygghet. Jag är alldeles säker på att vi inom kort kommer att redovisa resultat i frågan.

Fru talman! Som en av ledamöterna i alliansen gläder det mig att näringsministern tar tag i frågan. Jag skulle vilja lyfta fram en annan vinkel. Tre av fyra företag drivs i dag av män. Det betyder att det finns en stor potential för kvinnors företagande. Det vet jag också att näringsministern har ett stort engagemang i. Det kan just vara otryggheten som kan upplevas som ett hinder för många kvinnor att ta steget till att bli egen företagare. Vi vet att bland dem som driver företag tar exempelvis bara hälften av kvinnorna ut föräldraledighet jämfört med kvinnliga anställda. Tar näringsministern särskild hänsyn till det perspektivet vid översynen av de sociala trygghetssystemen?

Fru talman! Precis som frågeställaren säger avstår många kvinnor från att bli företagare därför att de föder barn. Det har varit en av förklaringarna till varför alliansen har velat göra aktiva saker på området. Många kvinnor avstår också från att starta och driva företag just därför att de vet att det sociala trygghetssystemet är så annorlunda. Man ska också komma ihåg att småföretagarna i praktiken betalar mer till systemen än de får ut. En grund för försäkringssystemet har alltid varit att man ska få ut ersättningar i den mån man betalar in. Vi från alliansen tycker att det ska vara likvärdigt att vara löntagare eller företagare. Jag har förhoppningen att vi ska få ett utredningsförslag och underlag så att vi kan fatta ett bra beslut så snabbt som möjligt. Vi ska också få en bred enighet i riksdagen. Då har vi nått långt för att skapa den långsiktiga tryggheten för de små företagen.

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesminister Carl Bildt. Det har nu gått fyra år sedan USA startade kriget mot Irak utan mandat från FN. George Bush sade att invasionen av Irak skulle bli en startpunkt för en demokratisering av Mellanöstern. Verkligheten har tyvärr visat något helt annat. Mot bakgrund av det vi vet om situationen i Mellanöstern argumenterar delar av Bushadministrationen för ytterligare ett krig. Den här gången gäller det Iran. De motiv som framförs av USA för att starta kriget är närmast identiska med de krav som användes i kriget mot Irak för några år sedan. Utrikesministern träffade i går USA:s utrikesminister. Framförde Carl Bildt Sveriges syn på att USA har långtgående planer på ytterligare ett olagligt anfallskrig, i det här fallet mot Iran?

Fru talman! Nej, det gjorde jag inte. Påståendet att företrädare för den amerikanska administrationen argumenterar öppet för ett krig mot Iran är felaktigt, grundlöst och ryckt ur sitt sammanhang. Vi bedriver inte utrikespolitik på den grunden. Däremot hade jag ett omfattande samtal med både utrikesminister Rice och andra företrädare för administrationen om frågan hur vi på olika sätt genom att skärpa sanktioner, men också genom att göra det tydligt vad som kan uppnås för Iran om landet väljer en annan väg, kan möta det hot om kärnvapenspridning som ligger i det iranska programmet. Där avvaktar vi nu en rapport från både EU:s höge representant Javier Solana och IAEA:s höge chef el-Baradei innan vi går vidare med ytterligare beslut.

Fru talman! Det är väl ganska klart att USA åtminstone har tankar åt det här hållet. Det vore väldigt bra om utrikesministern kunde tala om för kammaren vilken hållning han har just i den här frågan. Om du inte nämnde det för den amerikanska utrikesministern just nu må det vara hänt, men det har varit ganska långtgående planer i USA på att förbereda ett anfallskrig mot Iran. Om det nu skulle vara sant, vilken hållning har du i den frågan?

Fru talman! Jag rekommenderar Peter Rådberg innantilläsning av de uttalanden som EU:s utrikesministrar löpande gör i den här frågan, vad gäller hur vi ser på situationen i Iran. Vi ser med mycket stort allvar på att Iran icke har uppfyllt sina internationella åtaganden och att man inte respekterar säkerhetsrådets beslut. Vi har en intensifierad diplomatisk verksamhet och diskuterar nu att eventuellt understödja, grundat på rapporterna från Solana och el-Baradei, med ytterligare sanktionsinsatser. Det är det enda som är aktuellt. Sedan må Peter Rådberg läsa vad han vill i tidningarna, men det är inte vare sig europeisk, amerikansk eller svensk utrikespolitik.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till jordbruksminister Erlandsson, och även jag vill prata om ekologisk produktion. Jag har sett och hört jordbruksministern i tv säga att de ekologiska målen ligger fast och att man satsar 550 miljoner årligen på detta. Det är bra - det är bra att jordbruksministern står bakom målen. Men det kommer andra signaler från regeringen också, bland annat i budgeten, om att man slopar de öronmärkta stöden till ekologisk produktion. Det är bland annat minskat anslag till kompetensutveckling - inga öronmärkta medel till ekologisk produktion där. Det är slopat anslag till marknadsföringsåtgärder för ekologisk produktion. Det är slopat anslag till försöks- och utvecklingsverksamhet för ekologisk produktion, som behövs inte minst för att ta fram nya sorter och maskiner. Efterfrågan ökar, precis som har sagts här. Vi konsumenter vill köpa mer produkter, och storhushållen vill köpa mer produkter. Jag vill då ställa frågan till jordbruksministern hur han anser att målen ska uppfyllas, om han ser problem med att så få lantbrukare ställer om och att fyra av fem lämnar den ekologiska produktionen.

Fru talman! Det är en angelägen frågeställning som Ann-Kristine Johansson tar upp. Jag är, som jag sade i mitt tidigare frågesvar, alldeles övertygad om att när efterfrågan nu ökar kommer producenterna att tillgodose den ökade efterfrågan genom en ökad produktion. Varför det? Jo, därför att priserna stiger när efterfrågan ökar på en vara eller en produkt. Det gäller även mat. Den andra delen i frågeställningen är att de pengar som Socialdemokraterna alltid öronmärkte i små potter nu är sammanslagna med exakt samma pengar i en stor pott. Kring den ska vi tillsammans med näringen och dess organisationer, men också med industrin och dess organisationer likaväl som med konsumenterna och deras organisationer, ta fram en livsmedelsstrategi för Sverige så att vi kan tillgodose det som konsumenterna efterfrågar.

Fru talman! Det är precis som jordbruksministern säger, att efterfrågan på ekologiska produkter ökar. Men problemet är att så få lantbrukare väljer att ställa om. Problemet är också de signaler som kommer att fyra av fem ekologiska lantbrukare väljer att hoppa av. Det innebär att det blir mindre svenska produkter på den svenska marknaden, och man behöver importera i stället. Arla och Skånemejerier importerar till exempel dansk ekomjölk. Det här går stick i stäv med att regeringen säger att man ska ha mer småskalig produktion och mer närproducerad produktion. Jag tror att det är politiska signaler från regeringen som gör att lantbrukare är oroliga för hur ni ser på den ekologiska produktionen, inte minst när ni plockar bort de öronmärkta pengar som går just till ekologisk produktion. Jag vill än en gång fråga Eskil Erlandsson: Hur ser du på problemet att så få lantbrukare ställer om trots att efterfrågan är så stor?

Fru talman! Jag är ledsen, men jag måste återupprepa det jag sade. Det var ju ni socialdemokrater, Ann-Kristine Johansson, som med er urusla jordbrukspolitik gjorde att vi inte har den produktion i landet som vi skulle kunna ha. Nu återställer vi konkurrenskraften genom ett kraftfullt konkurrenskraftspaket. Det ligger i den budget som ska klubbas igenom här om några veckor, Ann-Kristine Johansson. Därtill kan vi alltså konstatera att priserna på marknaden nu stiger så att till exempel det största mejeriföretaget i Sverige efter nyår kommer att betala ekologisk mjölk med ett merpris på över 1 krona per kilo mjölk. Jag helt övertygad om - jag vill inte leva i något stalinistiskt samhälle utan vill leva i marknadsekonomi - att detta sammantaget leder till att producenterna kommer att producera det som konsumenterna efterfrågar. (Applåder)

Fru talman! Regeringen föreslår i sin budgetproposition en skattehöjning på den mest miljöriktiga dieseln, mk 1. Skälen som regeringen anför är ökad priskonkurrens och minskad förbrukning. Att man i stort sett tar bort skatteincitamentet för att använda den mest miljöriktiga dieseln och i stället går över till en som ger betydligt ökade koldioxidutsläpp och partikelutsläpp kan ju vara ett sätt att minska snöandet. Men hur motiverar Maud Olofsson att detta ska ge en ökad priskonkurrens och därmed ett pressat pris, och att det ska generera mindre förbrukning av diesel?

Fru talman! Tack för frågan! Ja, det är rätt att vi i årets budget har ett stort paket som syftar till att minska koldioxidutsläppen. Vi lägger ökade skatter på koldioxid och annat. Vi lägger också fram ett förslag om mer likställda villkor för olika nivåer när det gäller dieseln. Anledningen till det är att skillnaden i kvalitet inte är så stor som den var tidigare. Vi tycker att det är rimligt att skattenivåerna anpassas efter den kvalitet som de olika dieselsorterna har. Det är anledningen till att vi lägger fram de här förslagen i budgeten.

Fru talman! Det här visar bara att Maud Olofsson inte har en aning om vad hon pratar om just nu. Förändringen av skatteklass genererar ökade utsläpp av koldioxid med 130 000 ton. För att öka konkurrensen på dieselsidan ska regeringen vara medveten om att oljebolagen har samordnat sin depåverksamhet för att få effekter på miljön men också billigare produkter. Detta har gjort att man kan ha i stort sett bara en kvalitet i depåerna, och det innebär att man tar den sämsta kvaliteten eftersom den är mest prisvärd och genererar mest inkomster. Jag skulle vilja föreslå Maud Olofsson och regeringen att de i det här fallet lyssnar på oppositionen och på remissinstanserna och att man tar tillbaka ett mycket dåligt förslag - dåligt vad gäller miljön och dåligt på många andra sätt. Om man lyssnar på oppositionen och på remissinstanserna och omarbetar det här kanske man får ett förslag som kan gynna konkurrens, miljö och konsumenter. (Applåder)

Fru talman! Det som har varit viktigt för den här regeringen har varit att se till att vi har konkurrensneutralitet. Det som är viktigt att mäta och se är utsläppen och den effekt som de har på miljön, och det är dem vi ska beskatta och de styrmedlen vi ska ha. Vi ska inte som regering hålla på att ta ställning till vilken typ av bränslen vi ska ha, vilken typ av motorer det ska vara, vilken typ av bilar det ska vara och så vidare. Det är i samma anda som vi har tagit oss an den här problematiken. Vi vill skapa neutralitet mellan olika miljöklasser därför att det vi ska se till är att det som är mest miljövänligt också är det som ska främjas. Nu kan vi se en glädjande utveckling både när det gäller bilar och när det gäller bränsle. Så sent som i går hörde vi om EU-kommissionen och att vi från svensk sida på EU-nivå har lyckats få igenom att vi kan öka inblandningen av alternativa bränslen också i det vanliga bränslet. Det är en framgång som vi är mycket glada åt. Det kommer att minska utsläppen framöver plus att vi får en utveckling med effektivare motorer.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till kulturministern. Vårt grannland Danmark har en regering som insett betydelsen av stora idrottsevenemang. De ger god PR för landet och ger inkomster, och turister kommer. Jag vet att Köpenhamn sedan flera år tillbaka jobbar för att få sommar-OS 2024. Jag vet också att det från Danmarks sida finns ett intresse av att få med Sverige i det arbetet. Min fråga till kulturministern blir därför om hon är beredd att inleda ett samarbete med Köpenhamn och Danmarks regering med målet att få OS 2024 i Öresundsregionen.

Fru talman! Jag träffar Brian Mikkelsen, min danska kollega, med jämna mellanrum, inte minst de gånger som Sverige har slagit Danmark i fotboll. Men när det handlar om de här större idrottsevenemangen tas de initierande kontakterna på idrottsnivå. Det är alltså Sveriges olympiska kommitté, om vi talar om OS, som ska ta kontakterna eller Idrotts-Sverige. Det sker inte på politisk nivå. Än så länge avvaktar vi vad som sker inom idrottsvärlden.

Fru talman! Tack för svaret! Öresundsregionen har på båda sidor många fina idrottsanläggningar och hotell, och det är goda kommunikationer. Jag vet att den danska regeringen stöder Danmarks ansökan. Jag hoppas också att det kan bli motsvarande stöd om Sveriges olympiska kommitté kontaktar den svenska regeringen.

Fru talman! Än så länge har vi inte haft några kontakter i just den frågan. Jag träffar förvisso regelbundet Sveriges olympiska kommitté, men någon sådan direkt förfrågan har ännu inte kommit. Däremot diskuterar vi andra stora idrottsevenemang. Det finns en komplikation. Jag har ställt frågan. Jag har ännu inte fått något tillfredsställande svar på varför två länder inte kan gå samman, Sverige och Norge, till exempel, om det handlar om vinterspel. Än så länge är det uppenbarligen en fråga som inte är särskilt bekväm i olympiska sammanhang. Det beklagar jag.

Fru talman! Ursäkta min stämma! Jag har en ordentlig förkylning. Jag vill ställa en fråga till utrikesministern. Som EU:s valövervakare vid valet i Palestina uttryckte Carl Bildt en stor tillfredsställelse över att valet genomförts på ett väl organiserat och demokratiskt sätt. Ministern uttryckte också vikten av att respektera valutgången vid ett demokratiskt utfört val. Det gladde mig väldigt mycket när jag hörde det. Jag vill därför fråga utrikesministern hur utrikesministern arbetar här hemma med regeringen och i EU för att få andra länder att också respektera valutgången i Palestina för att människorna där ska kunna få ett hopp om en framtid igen.

Fru talman! Det gläder mig att få en fråga av någon som också är lite hes och förkyld. Jag kan känna solidaritet i denna del. Jo, vi respekterar valutslaget i Palestina. Det är inte det som är problemet. Problemet är att vi har problem med Hamas som organisation på grund av att det är en organisation som har företrätt terroristiska medel. Nu är detta inte dagens fråga, därför att Hamas sitter inte i regeringsställning. Dagens fråga handlar om att stödja president Abbas och premiärminister Salam Fayyad i deras ansträngningar för att i mötet i Annapolis om några veckor, som jag hoppas kommer att komma till stånd, träffa en överenskommelse med den israeliska regeringen om slutstatusförhandlingar vad gäller möjlig fredsöverenskommelse. Om detta lyckas kommer förr eller senare frågan att infinna sig om hur Hamas ställer sig till de olika fredssträvandena och till de möjliga fredsavtal som vi förhoppningsvis kommer att se konturen av nästa år. Men det är en annan frågeställning. Jag hoppas att vi kommer till den, men då får vi ta den då.

Fru talman! Dialog har varit det sätt som vi har sagt oss vilja arbeta på när det gäller de här frågorna. Dialog skapar möjligheter, och dialogen har alltid gällt i andra sammanhang. Därför gör det mig ont att man inte ens försöker använda dialogen i det här sammanhanget. Medan vi i andra länder bestämmer att palestiniernas val inte var något bra har människor det fruktansvärt illa, framför allt i Gaza just nu. Där är hälften av befolkningen under 15 år. Där svälter man faktiskt, och FN går in med matkonvojer för att någorlunda försöka stödja. Så här kan vi inte ha det. Jag hoppas att utrikesministern strävar efter att anföra samma arbetsmetoder när det gäller Palestinafrågan som när det gäller andra länder.

Fru talman! Just nu har vi mycket dialog mellan framför allt president Abbas och premiärminister Olmert i upptakten till det möte som vi hoppas ska kunna äga rum i Annapolis. Därefter är det ett stort möte i Paris när det gäller att konkret ta ställning till det statsbyggande i Palestina som vi hoppas ska kunna förverkligas. Sedan om det blir slutstatusförhandlingar handlar det om hur vi ska kunna ta ställning till, och palestinierna själva ska kunna ta ställning till, ett slutresultat. Situationen i Gaza är mycket allvarlig från humanitära och politiska utgångspunkter. Den har sina rötter inte minst i någon statskuppsartad historia som bedrevs från Hamas sida, som har skapat en motsättning inom palestinierna som är mycket allvarlig. Vi hoppas att den kan överbryggas, men det ankommer väldigt mycket på Hamas att återupprätta någon typ av konstitutionellt styre i Gaza och att också efterleva de regler som gäller inom den palestinska myndigheten i stort i samarbete framför allt med president Abbas.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till biståndsminister Gunilla Carlsson. Frågan handlar om biståndsbudgeten och att regeringen håller fast vid att Sverige ska bistå utvecklingsländerna med 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst. Jag tycker att det är väldigt positivt att alliansregeringen nu skapar ordning och reda i biståndet, att det har skett omprioriteringar och att förändringsarbetet så att säga står på tre ben. Det är landfokuseringen. Det multilaterala utvecklingsarbetet har fått en ny strategi, och det finns ett ökat fokus på mål- och resultatstyrningen. Det märkliga är att enprocentsmålet länge har varit klart definierat, men det är inte så med resultatmålet. Som jag ser det borde det vara tvärtom. Resultatmålet, vad vi faktiskt vill åstadkomma med svenskt bistånd, borde vara det primära. Min fråga till ministern är om ministern har för avsikt att avveckla enprocentsmålet och i stället låta behoven styra biståndsbudgeten framöver.

Fru talman! Varje politikområdes volym avgörs gemensamt inom regeringens arbete. För min del, som ansvarig minister för biståndet, är det viktigt att diskutera att vi får ett utvecklingsmål, att vi kan diskutera och formulera i Sverige hur vi på bästa sätt kan hjälpa de fattiga männen, kvinnorna och barnen. Det innebär att vi tittar på hur vi kan skärpa våra prioriteringar men också hur vi kan ha bättre resultatuppföljning och inte minst involvera riksdagen i att på ett bra sätt granska vad vi åstadkommer. Därför vill jag se att vi tydligare jobbar med utvecklingsmål. Då är huvuduppgiften att bekämpa fattigdomen. Hur gör vi det på bästa sätt? Bara genom att formulera det på detta sätt kan vi kanske komma bort från en diskussion som jag ibland tycker har varit tröttsam. Det har nämligen varit ett väldigt fokus på utbetalningsmålen. För mig är det inte tillräckligt att vi anslår pengar. Vi måste också se till att pengarna når fram. Den skyldigheten har vi gentemot de fattiga människorna som vi vill bistå, men vi har den lika mycket också gentemot de svenska skattebetalarna, som ska veta att vi använder pengarna på ett bra sätt.

Fru talman! Jag tackar biståndsministern för svaret. Vi vet att handel är en huvudfaktor när det gäller att skapa tillväxt och välstånd i alla länder och en absolut förutsättning för långsiktig utrotning av fattigdomen. Jag ifrågasätter rimligheten i målsättningen med enprocentsmålet, och jag undrar: Vad är det som gör just 1 procent av bruttonationalinkomsten optimal?

Fru talman! Ja, den frågan kanske ska ställas till någon annan. För mig är det viktigt att vi tittar på hur vi på bästa sätt kan hjälpa till med fattigdomsbekämpning. Vi kommer aldrig, med de utmaningar som vi står inför där behoven är enorma, att kunna åstadkomma konkret och uthållig fattigdomsbekämpning med aldrig så mycket bistånd. Vi måste se till att vi på ett bra sätt bidrar till tillväxt, till handel, till ökade kontakter som skapar möjligheter för fattiga människor att själva bidra till sin egen utveckling. Men det räcker inte att bara jobba med öppna marknader och fri handel. Vi måste på ett helt annat sätt än tidigare fokusera på behovet av frihet, mänskliga rättigheter och demokratibyggande. Det är bara så vi kan se till att den välståndsutveckling som sker i världen kommer alla människor till del. Därför är det så viktigt, tror jag, att vi har tydliga utvecklingsmål när det gäller vad vi vill åstadkomma. Det är också viktigt att vi har rejäla prioriteringar i det svenska biståndet som gör att vi på ett bättre sätt än tidigare kan följa upp att pengarna gör nytta. Bistånd kan och ska göra nytta. Därför ska vi se till att vi styr det på rätt sätt och, vill jag tillägga, blir bättre på korruptionsbekämpning.