EU-politisk debatt

Herr talman! Hösten 2019 läste statsministern upp den första EU-deklarationen någonsin här i Sveriges riksdag. Sedan dess har samarbetet verkligen prövats. Världen, EU och Sverige kämpar mot en pandemi som sprider död, rädsla och arbetslöshet.

EU-politisk debatt

En sak är säker: Stora hot som pandemier, klimatkriser eller terrorism kan inte lösas på egen hand av ett enda land. Det krävs samarbete. Det krävs systematik. Det krävs solidaritet.

I dag vill jag fördjupa mig i tre områden som är avgörande för EU och för Sverige: först vägen ur pandemin, sedan respekten för EU:s grundläggande värderingar och avslutningsvis hur vi i EU bättre kan stå upp för våra gemensamma intressen.

Herr talman! Jag vill först påminna om varför Europeiska unionen är avgörande för oss. Skälet till att vi ägnar tid och energi åt detta samarbete, ett samarbete som jag tror är viktigare än någonsin, är att EU ger styrka åt Sverige, en styrka som är betydligt större än vår egen. Och viktigast är att vi tillsammans kan säkra freden på vår kontinent. Det har knutits - och det knyts - så starka band mellan oss att ett krig mellan våra länder nu är helt otänkbart.

Vi har samarbetets styrka i klimatomställningen och i kampen för våra demokratiska värderingar. Vi får fördelar av att kunna handla utan hinder på hela den europeiska marknaden. I varje enskild fråga stärks Sverige genom denna samverkan.

EU-samarbetet har ett stort värde i sig, men EU är också viktigt för hela världens fred, säkerhet och utveckling, och Sverige kan använda den stora möjlighet till inflytande som vårt medlemskap ger.

Sveriges utgångspunkt är att vi ska vara fullt ut deltagande i EU-samarbetet och aktiva i utformningen av alla dess delar på ett sätt som värnar svenska intressen. Vi får mycket samtidigt som vi bidrar till andra länders utveckling - det är precis så ett väl fungerande samarbete ska gå till.

Sveriges beslutade prioriteringar för EU-arbetet ligger fast: att skapa fler jobb med bra arbetsvillkor, att bekämpa klimatkrisen, att öka säkerheten och att föra en human, rättssäker och långsiktigt hållbar migrationspolitik.

I EU-samarbetet har Sverige bidragit till att forma starka allianser. Under sommarens budgetförhandlingar tog vi ett tydligt ansvar tillsammans med tre andra länder, vilket också fick ett stort genomslag. Tack vare ett tidigt ledarskap har vi kunnat samla en växande skara länder bakom både en europeisk klimatlag och höjda klimatambitioner. Tillsammans med flera andra länder har Sverige också lagt fram förslag om hur den inre marknaden kan utvecklas. Allt detta är framgångar som har grundats i starka positioner som Sveriges riksdag har intagit.

EU är en union där inte bara de största bestämmer. Ett aktivt medlemsland, som Sverige, som vill vara engagerat fullt ut i EU:s kärna kan få ett inflytande som överträffar dess storlek. Oavsett vad vi diskuterar gör vi det med vetskap om att Europeiska unionen är ett samarbete som Sverige har allt att vinna på.

Herr talman! Världen är mitt i en pandemi. I land efter land är sjuktalen tillbaka på samma nivåer som i våras. Människor avlider. Allt fler blir sjuka. Många fler tappar sin försörjning.

När coronaviruset började spridas i Europa under våren agerade flera länder tvärtemot samarbetets principer. Länder stängde gränser utan förvarning. Man höll på medicinsk utrustning. Vi kunde inte riktigt lita på den fria rörligheten när det verkligen gällde. Men sedan dess har samarbetet blivit klart bättre. EU-länderna har beslutat om ett gigantiskt återhämtningspaket. Gemensamma beredskapslager för skyddsutrustning byggs upp, ett av dem här i Sverige. Och allra viktigast: Tillsammans har vi fått fram ett vaccin till alla EU:s länder, och de första kunde vaccineras redan under julhelgen. Fokus nu är att dämpa smittspridningen och att skydda liv, hälsa och jobb. Fortsatt vaccinering kan vara en viktig del i detta.

Efter pandemin kommer ett lika intensivt samarbete att behövas för att bygga ett starkare EU. Jag vill säga: Det innebär inte att vägen framåt är ytterligare gemensam skuldsättning eller att man ska bygga upp handelshinder mot omvärlden. Men det är heller inte att fortsätta som om ingenting hade hänt. Återhämtningen måste stärka vår beredskap mot kommande kriser av olika slag. Och mer samarbete krävs. Det behövs för att säkra vår tillgång till varor som är nödvändiga för vår beredskap, både mot pandemier och i andra strategiska sammanhang.

Genom ett väl fungerande EU kan Sveriges och hela unionens krishantering bli klart bättre.

Vi ska göra detta som ett led i att stärka vår motståndskraft här i Europa på områden som är vitala för vår säkerhet. Men att på vissa områden värna en strategisk autonomi ska ske utan att EU för den skull vänder sig inåt. Vår öppna ekonomi tjänar oss väl.

Vi behöver stärka konkurrenskraften. Vi behöver öka digitaliseringen och se till att EU har universitet i absolut världsklass. För att det ska vara möjligt krävs våra högsta ambitioner när det gäller näringsliv, forskning och utbildning. Samtidigt behöver vi minska klyftorna inom medlemsländerna och mellan EU:s länder. Det behövs ett mer jämlikt Europa och ett starkt Europa med en fullt utvecklad inre marknad, kombinerat med goda arbetsvillkor och en hög levnadsstandard. Det är så vi kan bygga ett starkt EU som är redo för framtiden.

Herr talman! Arbetet för att hantera coronakrisen och för att vi ska komma stärkta ur den behöver bygga på att vi samtidigt tar krafttag för klimatomställningen. Detta är en existentiell fråga för hela mänskligheten. En omställning är nödvändig för att säkra våra grundläggande levnadsförutsättningar och för framtidens välfärd. Här spelar EU en oerhört viktig roll.

Det är en fråga som inte kan vänta. Det måste hända något nu, och vi måste få med fler på tåget. Läget är allvarligt. Men jag vill säga att i arbetet för att stoppa klimatförändringarna ligger också stora möjligheter om vi gör det som krävs.

När världens länder nu förnyar sina mål och sina insatser i enlighet med vad som står i Parisavtalet är det verkligen glädjande att EU kan behålla sin tätposition. Jag tycker att det syntes tydligt när vi i EU för några veckor sedan lämnade in vårt nya ambitiösa åtagande till Förenta nationerna. Nu återstår genomförandet, och Sverige kommer konsekvent att arbeta för att EU ska göra det som krävs för att kraftigt minska utsläppen i tid.

Herr talman! EU-samarbetet bygger på några grundläggande värderingar. Det handlar om respekt för mänskliga rättigheter, frihet och demokrati, jämlikhet, jämställdhet och tolerans, rättvisa och mångfald samt ett oberoende rättsväsen.

Var och en av dessa värderingar är viktig för varje människa i varje medlemsland, och efterlevnaden är avgörande för EU, för demokratin och för oss allihop.

I flera länder finns oroväckande exempel på att respekten för dessa värderingar brister. Där avsätts eller tillsätts domare i en ordning som inte är oberoende. Där hotas självständig forskning av nedstängning. Där försämras fria mediers villkor, vilket gör det svårare att granska makten.

EU är en union för demokratier. Alla länder ska leva upp till de grundläggande värderingar som de lovat att upprätthålla när de en gång gick med i samarbetet. När våra värderingar åsidosätts tappas också förtroendet mellan länderna. Då tappas tilltron till politiken, och EU förlorar i styrka. Utan ett ömsesidigt förtroende hotas också ekonomin genom att investeringar riskerar att stoppas, handeln blir lidande och jobb försvinner.

Sverige har i flera år varit starkt pådrivande för att utbetalningarna av EU-medel ska villkoras med respekt för rättsstatens principer, och sedan årsskiftet finns nu äntligen en mekanism på plats som för första gången knyter EU:s pengar till våra gemensamma värderingar. Detta är ett historiskt och helt nödvändigt ställningstagande.

Herr talman! Pandemin har drabbat Europa. Samtidigt har hänsynslösa islamistiska terrorister passat på att slå till just då. Det var terrorattacken i Wien, ett dåd i Nice som tog tre liv och innan dess mordet på den franske läraren Samuel Paty. Varje sådan attack i ett medlemsland är en attack mot hela vårt öppna Europa. Grov kriminalitet känner ju inga gränser utan rör sig hänsynslöst över hela Europa. Därför behöver hela EU också bekämpa brottsligheten överallt, tillsammans. Inget hörn ska gå att gömma sig i.

Det krävs mer samarbete mellan EU-ländernas polis, åklagare och andra myndigheter för att komma åt brottsligheten. Genom till exempel krav på passageraruppgifter från fler trafikslag än luftfarten kan vi bättre följa de kriminellas resor. Vi ska förstås också arbeta för att brottsbekämpande myndigheter ska få bästa möjliga tillgång till information och bevisning också digitalt. Regeringen förbereder som bekant nu Sveriges anslutning till den europeiska åklagarmyndigheten.

Det här visar återigen att det krävs samarbete för att lösa de stora samhällsutmaningarna: terrorism, brottslighet, pandemi, migration och klimat.

Ytterligare ett exempel är jobben. Vi ska arbeta för fler jobb i alla medlemsländer. Den gemensamma marknad vi har erbjuder stora möjligheter för företagen, och vi ska satsa på utbildning, forskning och innovation för ännu bättre förutsättningar. Men jobben ska vara sjysta, villkoren rättvisa och arbetare ska inte ställas mot arbetare. Samtidigt ska vi på inga villkor riskera den svenska modellen. I Sverige är det arbetsmarknadens parter som ansvarar för lönebildningen.

Herr talman! I fjol lämnade Storbritannien Europeiska unionen och sedan årsskiftet också tullunionen och den inre marknaden. Det beklagar vi, men det var välgörande att det i elfte timmen ändå gick att enas om ett avtal om en ny relation. Den ska vara så bred och så djup som möjligt, samtidigt som vårt bilaterala samarbete med Storbritannien ska utvecklas vidare.

Vårt närområde är oroligt. Världen är orolig. EU har tillgång till flera verktyg för att hantera utmaningarna och hoten, men jag menar att vår union skulle kunna vara en ännu starkare aktör inom världspolitiken. Det har en avgörande betydelse när EU samlar sig och agerar enat mot en våldshandling eller inför sanktioner. Därför är det illa varje gång enskilda länder sätter stopp för att hela unionen kommer till tals i dessa frågor.

Sverige ska vara med och bygga ett starkt Europa, ett EU som engagerar sig i internationella samarbeten, som står upp för den europeiska säkerhetsordningen, för demokrati, för mänskliga rättigheter, för rättsstaten.

Genom EU får Sverige ett större genomslag för att bidra till fred och säkerhet i vårt närområde. Vårt stöd för den frihetskämpande befolkningen i Belarus blir starkare tillsammans med andra länder. Protesterna mot Rysslands övergrepp mot egna medborgare, aggression mot Ukraina och illegala annektering av Krim blir kraftfullare eftersom EU gör dem gemensamt.

Om bara några timmar avlägger Joe Biden sin ed som Förenta staternas 46:e president. Amerikas förenta stater är en central samarbetspartner för EU och för Sverige, och med den nu tillträdande administrationen ser vi stora möjligheter till ett fördjupat transatlantiskt samarbete kring en regelbaserad världsordning, klimat och säkerhet. Det är bra.

Kinas framväxt medför både möjligheter och utmaningar. Det behövs ett fördjupat samarbete mellan EU och Kina på områden som klimatomställning och handel. Ett exempel är det investeringsavtal som EU och Kina kommit överens om. Det samarbetet måste ha sin utgångspunkt i EU:s intressen och värderingar, däribland mänskliga rättigheter.

Herr talman! Vi är mitt i en pandemi med nya svårigheter också för det europeiska samarbetet. Men jag är övertygad om att EU kommer att klara också denna prövning. EU behöver klara denna prövning så att det unika projekt som Europeiska unionen är kan bli ännu starkare och vara ett samarbete som fortsätter att försvara öppenhet och solidaritet.

Ett samarbete som gör varje enskilt land starkare, som gör Sverige starkare. En union som verkar för nedtrappning och dialog i en värld som har ett högt tonläge. Sverige ska fortsätta att vara med och bygga det samarbetet.

Herr talman! Europa, världen och Sverige befinner sig i en allvarlig kris. Det finns akuta problem som vi måste hantera här och nu, och mycket måste vi hantera tillsammans.

En uppgift som inte kan vänta är det gemensamma arbetet med att öppna upp våra länder. Där spelar vaccinet en avgörande roll, men för att det ska få önskat resultat måste vi också få på plats ett gemensamt vaccinationsintyg - inte 27 olika system utan ett. Därför driver Moderaterna på för att så ska bli fallet. I morgon på Europeiska rådets möte måste det även vara en prioriterad fråga för Sverige.

Men även under omdanande kriser, och coronapandemin är en sådan, måste vi klara av att blicka framåt. Sverige har inte råd att ställa sig vid sidan när spelplanen förändras och nya frågor ska besvaras. Detta gäller särskilt Europasamarbetet. Stora förändringar är på gång gällande vårt gemensamma försvars- och säkerhetssamarbete, klimatarbetet och migrationen.

Sverige kan spela en viktig roll i Europas utveckling, vilket tidigare regeringar har visat. För detta krävs tre saker: insikt om vad som kan göras, en förmåga att prioritera och handlingskraft att få något gjort.

Om Sverige ska kunna påverka EU krävs alltså en tydlig svensk agenda. Vi kan inte kontrollera utvecklingen, men vi kan påverka den om vi kan sätta ned foten och staka ut vår egen väg. En tumregel även för socialdemokratiska regeringar borde vara att bara arrangera toppmöten när man vill få någonting att bli gemensam Europapolitik.

Moderaterna förstår hur viktigt det är att tillsammans med likasinnade bygga politiska, ekonomiska och militära samarbeten som slår vakt om de värden som vi delar med andra. Det handlar om demokratin, marknadsekonomin, öppenheten och rättsstaten. Det gäller också klimatet, frihandeln och den digitala inre marknaden, som är avgörande för svenska jobb och företag.

Det finns de som vill ha ett smalare EU, och det finns de som vill att EU ska vara hur stort som helst. Det är fel: EU ska vara relevant och göra rätt saker.

Herr talman! I dag vill jag presentera fyra hörnstenar i en framtida svensk EU-politik. Det finns så mycket mer vi kan uppnå om vi jobbar tydligt med en svensk agenda.

För det första: Jobb, frihandel och konkurrenskraft.

Om EU på allvar ska bli en ledande kraft i världen måste vi få fart på vår ekonomi. Europa byggs starkt av arbete, entreprenörskap, forskning och innovation, inte av EU-skatter och bidrag. Det vi behöver nu är mer handel och mer inre marknad.

I EU-samarbetet är det de som vågar gå före som har mest inflytande. När andra står och tvekar om tjänstesektorn, den digitala ekonomin, 5G och frihandel måste Sverige våga gå före och tillsammans med likasinnade EU-länder arbeta för att riva de hinder som hämmar Europa.

De som nu vill se mer slutenhet och protektionism drar helt fel slutsatser av den pågående krisen. Om de tillåts att sätta agendan riskerar vi att slå in på en väg bort från den som har varit så framgångsrik för Sverige och Europa men även för världsekonomin i stort. Tvärtom måste Europasamarbetet användas mer för att förbättra våra grundförutsättningar för tillväxt och jobb.

För det andra: Mer miljö- och klimatsamarbete.

Sverige har en unik möjlighet att bli Europas gröna kraft. Vi vet att EU måste gå före och att vi måste se till att teknikutvecklingen leder vägen. Medlemsstater med de högsta utsläppen behöver såväl tydliga incitament som krav på att ta tag i sina utsläpp. Sverige måste driva på för att alla länder ska ha en koldioxidskatt samtidigt som vi bygger vidare på vår handel med utsläppsrätter.

Det faktum att inte ens EU på egen hand kan motverka klimatförändringarna är ingen ursäkt för att göra mindre, utan EU ska göra mer och inte minst visa att det går att kombinera minskade utsläpp med ekonomisk tillväxt. Men då krävs också kärnkraft, och så måste vi tala med en röst i det globala klimatarbetet, allra helst tillsammans med USA - som i dag får en ny administration.

För det tredje: En gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

Den krassa sanningen är att EU:s medlemsländer inte kan försvara Europa och än mindre vårt närområde. Sverige ska gå längst fram för att vidareutveckla de projekt på försvarsområdet som antagits de senaste åren, inte minst inom försvarsindustrin. Om Sverige förmår att få EU att tala med en röst i för oss centrala utrikespolitiska frågor kan det göra skillnad på riktigt i omvärlden, och Sverige kan hävda sina intressen med en kraft som vi inte kan göra på egen hand.

För det fjärde: En rättsstat.

Det var värderingar och principer om demokrati, rättsstat, fri rörlighet och öppenhet som byggde Europa. En av vår tids största utmaningar är att EU, och alla dess medlemsstater, rakryggat står fast vid dessa värderingar. Länder som urvattnar vårt gemensamma lagstyre och EU:s grundläggande principer måste utmanas med hjälp av den nya rättsstatsmekanismen som nu är på plats.

Herr talman! Vi lever i en svår tid. Just därför måste vi nu ta fasta på alla nya möjligheter till ökad frihet, växande välstånd och renare miljö som finns i vårt land och i världen. En betydande del av det svaret finns i EU. Europa är i ett läge där en stark svensk röst kan vara viktigare än kanske någonsin tidigare.

Moderaterna erbjuder just detta. Vi vet vad vi vill både i Sverige och i Europa.

Herr talman! 2020 blev ett historiskt år för Europeiska unionen. Det säger jag inte på något positivt laddat sätt. Och jag tänker heller inte på brexit som slutfördes och som verkligen var något historiskt, utan jag syftar på någonting annat. För 2020 var året då EU förvandlades till en skuldunion genom överenskommelsen om återhämtningsfonden.

Tusentals miljarder ska nu lånas upp, och dessa pengar ska, som det är sagt just nu, inte vara återbetalade förrän om lite mer än 35 år - alltså förmodligen ett tag efter det att våra politiska karriärer i kammaren är avslutade. Den totala kostnaden för svensk del beräknas till 150 miljarder kronor, och tillsammans med den uppräknade ordinarie svenska medlemsavgiften handlar det om ökade kostnader på omkring 11 miljarder årligen. Det här är vad som brukar vara ett ganska acceptabelt reformutrymme i en statsbudget som vi riksdagsledamöter debatterar intensivt i kammaren varje höst. En sådant utrymme ska vi, nu utöver de pengar vi betalade i fjol, avstå.

Herr talman! Detta möjliggörs genom ett slags konstitutionell kupp. Enligt fördragen är finans- och skattepolitiken nationella kompetenser, och EU har inte tillåtelse att skuldsätta sig. Men tydliga steg tas nu för att montera ned detta. Sverigedemokraterna kommer att vara en garant i svensk politik för att det alltid kommer att finnas en röst som påpekar att det är folkvalda svenska parlamentariker som ska besluta om beskattning och statens finanser.

Herr talman! Det talas om fonden ur ett rättviseperspektiv, det vill säga att pengar ska gå till länder som drabbats hårdare än andra av pandemin. Men sett till efterfrågebortfall är skillnaderna i Europa inte betydande. Skillnaderna består i hur väl länderna har rustat sina ekonomier för att stå emot kriser. Italien, som är en av de största vinnarna med fonden, har exempelvis inte balanserat en enda statsbudget sedan andra världskriget. Då är det inte förvånande att man oroar sig för att inte kunna låna pengar vid kris.

Herr talman! Något alla politiker har upptäckt är hur svårt det är att rulla tillbaka genomförda stimulanser. Att sänka en skatt är lättare än att höja den. Fråga exempelvis Socialdemokraterna, som fortfarande klagar på tidigare regeringars jobbskatteavdrag men själva valt att behålla dem. Nya skatter är också lättare att införa än att ta bort. Det tog exempelvis decennier att avskaffa Göran Perssons tillfälliga värnskatt.

Nu har EU enats om att ta upp lån och använda dem för att skänka pengar till de minst ansvarsfulla länderna samt pumpa in mer pengar i befintliga EU-program. Europeiska rådet hann inte ens slutföra överenskommelsen innan höga företrädare i Europeiska centralbanken började tala om att fonden måste permanentas.

Herr talman! I detta ligger också behovet av beskattning på EU-nivå, vilket mycket riktigt också ingår i den uppgörelse som Sverige och de andra medlemsstaterna gick med på. Nu hör vi från regeringen och många andra partier att detta är en röd linje som inte får passeras. Men så sa man också om bidragen till fonden. Det tog bara några timmar efter det att statsministrarna hade samlats innan EU-nämnden sammankallades, och vi fick höra att det var hopplöst för Sverige att fortsätta protestera mot bidragen. Vi blev uppmanade att vika ned oss, vilket också nämndens majoritet instämde i - förutom Sverigedemokraterna.

Herr talman! Tiden är knapp, och det finns många viktiga frågor på EU-området att lyfta. Jag tänkte lyfta fram även utrikespolitiken.

Mot bakgrund av de senaste händelserna i Ryssland och de ständigt pågående turerna med Turkiet vill jag påpeka vikten av en kraftfull EU-gemensam linje mot dessa stater. Det är hög tid att ta bort Turkiet från listan över kandidatländer och avbryta alla former av bidrag till Turkiet. Dessa resurser bör om nödvändigt i stället satsas på skydd av EU:s yttre gräns.

När det kommer till Ryssland är det viktigt att bibehålla sanktionerna och även att utöka dem. Från Sverigedemokraternas sida ser vi gärna att man utformar sanktionerna med inspiration från den amerikanska Magnitskijlagstiftningen.

Herr talman! Vår gemenskap är vår styrka.

Vår europeiska historia är lång och fylld av både konflikter och krig. Men är det någonting som har förändrat den bilden är det EU-samarbetet. När vi har förmått att lägga konflikter, misstro och murar bakom oss har vår historia i stället handlat om hur vi tillsammans kan nå stora framgångar.

Med gemensamma krafter har vi fått vår kontinent att resa sig igen efter två världskrig, och vi har skapat världens största inre marknad, som binder samman en halv miljard människor och cirka 30 miljoner företag.

Tillsammans har vi förmått att koppla ihop företag, forskning och innovation samt skapat en helhet som blivit ännu starkare. Det har handlat om att utveckla ny teknik, få fram nya mediciner, ta oss an klimatförändringar och öka tillväxten.

Ska vi klara av att ta oss an den enorma utmaning som vi nu står inför med en pandemi som slår stenhårt mot Europas länder, människor och företag, då måste vi bära med oss just att vår gemenskap är vår styrka. Det är genom att fortsätta handla med varandra som vi nu stärker våra företag och värnar jobben. När vi går ihop som en kraft kan vi snabbare komma framåt i arbetet med att hitta nya vaccin. EU har säkrat Sveriges plats i kön nu när vaccin redan är klara att börja användas.

Min mamma har fått sin första spruta, och hon ser fram mot att kunna träffa barn, barnbarn och barnbarnsbarn igen! Hon kanske till och med snart får en kram.

Coronavirusets framfart är en viktig tankeställare. Det slutna Europa blir aldrig det starka Europa. Högre murar mellan våra länder stoppar bara utveckling, inte utmaningar, utsläpp eller smitta. Det som har byggt vår kontinent starkare genom historien är handel, samarbete och öppenhet. Detta har tagit oss framåt.

Ska vi klara av att återigen ta Europa framåt, genom krisen, måste vi ta nya steg mot mer av frihandel, öppenhet och dialog och göra vår inre marknad än starkare, minska regelkrånglet för våra företag och ha modet att fortsätta investera i forskning och innovation. Det bygger Europa starkare och inspirerar andra att följa efter.

Det är också tillsammans vi bäst möter klimatutmaningarna. EU kan vara en ledande kraft för att bromsa den globala uppvärmningen, rena våra hav och vattendrag från plaster och föroreningar och hejda en utveckling med extremväder, bränder och översvämningar.

Centerpartiets gröna röst gör skillnad. Vi har varit pådrivande i arbetet med att få med oss en majoritet i Europaparlamentet på att höja EU:s klimatambitioner och fått upp målet om utsläppsminskningar från dagens 40 procent förbi kommissionens lägre mål om 55 procent upp till hela 60 procent. Det är ett tydligt steg mot målet om ett klimatneutralt EU 2050.

Detta är en seger för Europas gröna, liberala krafter men ännu viktigare en seger för klimatet. Det kan ge EU en ännu tydligare ledarroll i det globala klimatarbetet, som förhoppningsvis kan få ny kraft av en mer pragmatisk och samarbetsinriktad röst i Vita huset och ett USA som återigen blir en del av Parisavtalet.

Det är också viktigt att fortsätta kampen mot antibiotikaresistensen. Vi har drivit på för att få på plats skärpta regler för utskrivning av antibiotika inom EU. Nu vill vi också se ett globalt avtal, likt Parisavtalet på klimatområdet, med bindande mål om minskad antibiotikaanvändning.

Vi måste fortsätta arbetet med att ge EU en ännu vassare klimatpolitik, skärpa systemet för handel med utsläppsrätter, ta vara på den gröna given och fortsätta arbeta för sund och säker mat i hela EU.

Det är också bara tillsammans vi kan skapa ett tryggare och säkrare Europa, möta en terrorism och en organiserad brottslighet som inte bryr sig om några gränser, fortsätta dela information och stärka det polisiära samarbetet.

Europas historia visar tydligt hur framgångsrika vi är när vi samarbetar kring avgörande frågor.

Centerpartiet kommer att fortsätta vara en kraft för ett grönt, demokratiskt och frihetligt Europa, för det som gav oss ett starkt stöd i förra EU-valet, för ett EU-samarbete som håller ihop och fungerar som en förebild för övriga världen och för ett EU som står upp för alla människors lika fri och rättigheter och värnar öppenhet och jämställdhet.

Vi kommer att fortsätta vara en motpol mot främlingsfientlighet och populism och mot de ledare och krafter inom EU som nu tror att det går att plocka bort bitar av människors frihet och demokrati utan att rasera helheten.

Herr talman! I tider av oro och kris kommer vi att vara en självklar röst för att allt det som byggt EU starkt historiskt - fri företagsamhet, handel, förmågan att knyta människor närmare varandra och styrkan i den liberala demokratin - också ska utgöra grunden för framtidens EU.

Herr talman! Europa är i dag hårt drabbat av covid-19-pandemin. Antalet smittade är stort, alltmedan vårdpersonalen gör enorma insatser för att rädda liv. I flera länder har invånarna beordrats att stanna inomhus, vilket upprätthållits genom patrullerande polis. Det är ett Europa som vi inte är vana vid.

När det väl gällde lyckades inte EU hålla ihop. Skyddsutrustning som skulle skickas från lager eller fabrik i ett land till ett annat beslagtogs, och de som beställt den blev utan.

En effekt av pandemin är att till och med EU nu insett att tidigare åtstramningspolitik inte fungerar. De finanspolitiska ramverken är ställda åt sidan, och statsstödsbegränsningarna gäller inte längre. Men i åratal har EU fört en politik för nedskärningar och ekonomiska åtstramningar. Det har försvagat vår motståndskraft mot kriser.

Vi behöver ha starkare offentliga hälso- och sjukvårdssystem i hela Europa. I Sverige behöver en väsentlig upprustning av äldreomsorgen ske. Skicklig personal ska ha goda förutsättningar att göra ett bra jobb.

EU:s högerpolitik har skapat stora problem genom försämrade arbetsvillkor. I många år har EU varit riggat som ett race to the bottom när det gäller löner och villkor. Det skapar otrygga, osäkra arbetsplatser. Det skapar arbetsplatser där smittan lätt sprider sig.

Vi kan ta de tyska slakterifabrikerna som exempel. De anställda kommer oftast från fattiga EU-länder i öst, och de har undermåliga villkor. Bland annat bor de trångt på liten yta. Det har fått konsekvenser. Bara på en enda slakterifabrik smittades 1 300 personer förra våren.

Som en följd av pandemin har Tyskland nu ändrat sina lagar. Men det ska inte krävas en pandemi för att arbetare i Europa ska få bättre löner och levnadsförhållanden. Vi behöver skapa ett arbetsliv där alla har den ekonomiska möjligheten att stanna hemma om man är sjuk. Det handlar om att ha en lön som gör att man slipper bo alldeles för trångt. Det handlar om att facket måste vara starkt så att viktig skyddsutrustning finns på plats.

Fria parter på arbetsmarknaden som förhandlar och kommer överens om löner och villkor är grundstenarna i den svenska modellen. Den har tjänat Sverige väl. Det är löntagarna själva som vet bäst vilka problem och lösningar som finns i deras branscher. Ingen politiker, vare sig i Stockholm eller i Bryssel, har den kompetensen. I denna fråga är våra fackliga organisationer och arbetsgivarna överens: Svenska löner ska inte sättas av byråkrater i Bryssel. Lös problemet med låga löner i några EU-länder utan att hota vår svenska modell!

Herr talman! I pandemins spår har vi också sett hur vissa stater infört lagar som inskränker den personliga friheten, lagar utan tidsbegränsning. Det finns därmed inga garantier för att staterna avskaffar lagarna efter pandemin. Ett exempel är Ungern, där regeringen fått utökade befogenheter och personer som anses sprida osanningar kan få fängelse. Länder som inte lever upp till rättsstatens principer har flyttat fram sina positioner under pandemin.

Från och med i år kan de som bryter mot rättsstatens principer förlora EU-stöd. Men framför allt Ungern och Polen har vid varje tillfälle lyckats få igenom ändringar och lyckats förhala införandet. I parlamentet har de vänner som röstar med dem.

Vänsterpartiet har haft tuffa krav på villkorade EU-medel så att pengarna inte rullar ned i fickorna på ledare för regeringar som monterar ned demokratin. Det måste bli ett slut på förhalandet, och det behövs garantier för skydd av grundläggande mänskliga rättigheter.

Herr talman! Situationen för kurder och andra oppositionella i Turkiet blir mer och mer ohållbar. Samtidigt fortsätter EU att pumpa in miljarder i landet för att det ska hålla flyktingar borta från Europa och fortsätter att betala ut föransökningsstöd, något som legitimerar Turkiets förtryckarpolitik.

Provborrningarna utanför Cyperns kust visar tydligt att Turkiet inte respekterar EU och att EU är bakbundet när det gäller Turkiet i och med migrationsöverenskommelsen.

Det är dags att EU inför ett vapenembargo mot Turkiet. Sveriges regering måste fortsätta driva den frågan hårt och samtidigt driva på för att stoppa allt ekonomiskt stöd till Turkiet. EU måste börja ta ansvar för flyktingarna i stället för att köpa sig fritt.

Herr talman! Kristdemokraterna gick i det senaste valet till Europaparlamentet till val med en slogan om "ett lagom EU". Vissa frågor kräver definitivt samarbete över nationsgränser, men andra hanteras bäst på nationell nivå. Jag avser att lyfta detta perspektiv mer konkret i mitt anförande.

Coronapandemin har drabbat Europa hårt vad gäller både hälsa och ekonomi. I det korta perspektivet krävs ökad samordning och fortsatt fokus på vaccinering. Vi måste också fokusera på Europas ekonomiska återhämtning och stärka unionens krishanteringsförmåga.

Men, herr talman, krisen får inte bli en ursäkt för att flytta fram EU:s befogenheter utanför fördragets ramar. Vi har alltid varit ett Europavänligt parti. Vi vet att vi behöver samverka kring fred och säkerhet, den inre marknaden, klimat och miljö och migrationsutmaningen och för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, motverka terrorism och arbeta för social utveckling i alla medlemsländer. Men det går att visa solidaritet med drabbade människor och ekonomier utan att reglera löner eller kräva kvoterad föräldraförsäkring och en a-kassa på EU-nivå - förslag som nu kommer på bred front utifrån den så kallade sociala pelaren.

Vi varnade regeringen och Stefan Löfven när han 2017 bjöd in EU:s stats- och regeringschefer för att anta den sociala pelaren. Vi såg redan då riskerna med att det skulle komma flera nya direktiv som skulle ta över det som egentligen är nationell kompetens. I dag borde regeringen vara självkritisk. För vi kan nu konstatera att vi får slåss för att EU inte nu ska lägga fram ett direktiv, ett lagförslag, gällande minimilöner, vilket riskerar hela vår arbetsmarknadsmodell.

Herr talman! Regeringen saknar förmåga att ta strid för svenska värden, något som EU-ministern lyfte att man gör. Till och med Socialdemokraternas bundsförvant LO kritiserar regeringen för att inte göra tillräckligt för att stoppa EU-kommissionens föreslagna direktiv om minimilöner. LO, TCO, Saco, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner samt Arbetsgivarverket skrev före jul, i ett öppet brev till regeringen, att regeringen har agerat med försiktighet och passivitet. Det är en kritik om något!

Herr talman! I slutet av december enades EU:s medlemsländer till slut om långtidsbudgeten, återhämtningspaketet och ett avtal med Storbritannien. Detta var viktigt att få på plats före årsskiftet. Men om man analyserar EU:s långtidsbudget och coronapaketet ser man att EU nu har anträtt en ny väg. Återhämtningspaketet består av ett enormt stort låne- och bidragspaket. Därför vill EU nu driva på för att ta in nya skatter och avgifter.

Riksdagens finansutskott har tydligt sagt att man inte vill se skatter på EU-nivå. Regeringen måste därför vara tydlig på den punkten i sina EU-kontakter. Även här ser vi tyvärr en passivitet från regeringen.

Herr talman! Det är viktigt att medel som nu ska ges som både bidrag och lån till andra länder inom EU omfattas av en stark kontroll. Och ska EU-samarbetet kunna hålla ihop är det också en förutsättning att mekanismen för rättsstatens principer efterlevs av alla medlemsländer.

Regeringen har tyvärr visat passivitet i EU-samarbetet. Regeringen reagerar för sent och för otydligt när det gäller viktiga värden för Sverige. Här anser jag, herr talman, att regeringen måste ändra strategi och nu bli mer proaktiv och aktiv, för Sveriges bästa.

Herr talman! "Ingen människa är en ö, fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela." Det blir nästan lite klassisk engelsk humor när man betänker att detta så ofta citerade poem faktiskt skrevs av en engelsman - parlamentarikern, prästen och poeten John Donne. För medan insikten att ingen är fullständig i sig själv uppenbarligen har gått förlorad hos de britter som pläderade för brexit och som efter många om och men också fick den är denna insikt en del av svaret på varför liberaler alltid förordar samarbete framför isolering, internationalism framför nationalism och frihandel framför tullar.

Herr talman! Covid-19 medför aldrig tidigare skådade svårigheter för vår tids globaliserade ekonomi, och det dröjde alltför länge innan EU på fullt allvar ägnade pandemin den kraft och uppmärksamhet som krisen kräver. Efter att EU väl började agera har unionen kommit med kraftfulla och koordinerade insatser för att underlätta krisbekämpningen, inklusive ekonomiska stödåtgärder.

Men pandemin visade också att många länders ryggmärgsreaktion är att stänga gränserna och vända sig inåt. De kommande åren blir därför extremt viktiga för samarbetet. Sverige som en liten, öppen ekonomi måste gå i bräschen för en omfattande handelsstrategi inom EU och med omvärlden, för en ambitiös klimatpolitik och för ökad konkurrenskraft.

Kris kan vändas till möjlighet om vi lär och förändras. Då är det centralt att Sverige nu står upp för och prioriterar arbetet inom EU med den europeiska gröna given - kommissionens övergripande plan för att EU ska bli klimatneutralt senast 2050 - och med att ställa om EU till en grön, klimatneutral union samtidigt som vi har både ekonomisk tillväxt och välfärd.

Detta kommer att innebära förändringar för en mängd sektorer, både på EU-nivå och nationellt. Det kommer att innebära att vi som nationellt parlament måste inse att fler frågor måste regleras på EU-nivå om vi på allvar menar något med en grön framtid. Det finns inget alternativ för den som tror på fakta och vetenskapliga rön.

Liberaler är glada över EU:s skärpta klimatmål. Utfasningen av kol, olja och gas kan äntligen börja på riktigt. Men detta kräver också att vi ger kärnkraften samma möjligheter som övriga energislag.

Diskussionen om vad EU är och ska vara och göra är viktig, och den kanske allra viktigaste delen i detta är våra värderingar. För vad är vi utan en gemensam ryggrad? Vi behöver tillsammans dela en vision och en handlingsplan som tydligt visar att EU är en union av värderingar, där det blir tydligt att medlemsstater som har lovat att följa Köpenhamnskriterierna men inte gör det får känna tydliga konsekvenser och att våra värderingar inte tar slut vid EU:s gränser - att vi inte överger det östliga partnerskapet och dem som i dag kämpar för demokrati i Belarus och Ukraina, att vi är tydliga i vårt fördömande av Putins Ryssland, där man ännu en gång arresterat oppositionsledaren Aleksej Navalnyj bara för att han är just oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, att vi ser och är solidariska med vårt södra grannskap, även när det gäller fördelningen av vaccin mot corona, och att människor som flyr ges lagliga möjligheter att säkert ta sig in och få asyl i ett gemensamt EU.

Herr talman! För att Sverige ska kunna bidra till detta EU och vara den viktiga liberala röst som jag och många faktiskt står för - man behöver inte vara liberal för att vara liberal - behöver vi vara en helhjärtad partner i EU-samarbetet, en del av EU:s kärna. Men i dag riskerar vi snarare att tappa inflytande i unionen. Genom att stå utanför euron och bankunionen och fortfarande stå utanför åklagarmyndigheten, som man nu åtminstone börjar närma sig, står Sverige också utanför centrala delar av samarbetet. När den svenska regeringen dessutom valde en frugal linje i budgetförhandlingarna och ännu en gång bekräftade Sveriges ljumma inställning till EU isolerade man Sverige från merparten av unionens länder, vilket ökar risken att vi hamnar vid sidan av. Det duger inte. Vi kan mer, och vi vill mer.

Herr talman! För två veckor sedan stormades Kapitolium, och nödläge utlystes i Washington. Det som har hänt i USA den senaste tiden verkar taget ur en dramaserie från Netflix eller HBO, men detta är verkligheten, som beskrivs i medier. Men varför inleder jag med USA i en EU-debatt? Jo, poängen är att vi inte kan ta demokrati för givet - varken i USA, EU eller Sverige. Vi måste ta kampen för demokratin varje dag, i världen, i Sverige och i EU. Demokratin är fundamentet för ett fungerande samhälle. Sverige har länge varit en stark röst för demokrati och rättsstatens principer i EU och världen.

I december beslutades om ett skärpt regelverk för demokrati och rättsstat. Det innebär att medlemsstater som ägnar sig åt korruption, som inte respekterar fria domstolar och som rundar yttrandefrihet och pressfrihet inte ska få några pengar.

Det nya, skärpta regelverket innebär att Polen och Ungern inte kan hålla varandra om ryggen längre eftersom vetot är borttaget. Regeringen har tydligt drivit på för detta med ett starkt stöd av riksdagens partier.

Fler människor än någonsin befinner sig på flykt. I dag finns mycket få möjligheter för flyktingar att ta sig till EU på ett legalt och säkert sätt. I stället för att kunna söka asyl i sitt hemland eller i närområdet tvingas människor ut på flykt via osäkra rutter och hamnar i händerna på människosmugglare. Många flyktingar drunknar på denna resa.

Att EU sätter sig i knät på despoter för att hindra flyktingar från att komma till Europa är dubbelt fel och en helt ohållbar ordning. Det är viktigt att Europa tar sitt ansvar solidariskt och når en politisk enighet i den här frågan. Asylrätten måste respekteras, och prövningen måste vara rättssäker. Det är orimligt att människor ska behöva riskera sina liv för att ta sig till frihet och säkerhet.

Grundvalen för Europeiska unionen är frihet, demokrati och respekt för rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. Detta behöver EU solidariskt stå upp för.

Under hösten rapporterade FN att världen är på väg mot flera graders uppvärmning. Konsekvenserna av det är katastrofala.

På natten till onsdagen den 30 december fick polisen larm om ett jordskred i den norska kommunen Gjerdrum, ungefär tre mil från Oslo. Över 30 bostäder rasade, och flera människor omkom. Orsaken är kraftigt regnande. När marken blir så blöt att den blir instabil kan skredet vara ett faktum. Klimatförändringarna kommer att innebära mer regn och kraftigare skyfall, med risk för fler jordskred och översvämningar.

Därför är det helt avgörande att EU tar klimatledarskap i världen. Historien om EU inleddes ju med att sex europeiska länder började samarbeta om produktionen av kol och stål. Nu tar EU i stället sikte på att bli världens första fossilfria kontinent och att producera stål utan kol, med det svenska projektet Hybrit som förebild. I återuppstarten efter corona har EU ett tydlig fokus på grön återhämtning, med klimat och cirkulär ekonomi. Det är helt rätt väg att gå.

EU:s enskilt viktigaste verktyg för att minska sin klimatpåverkan är utsläppshandeln, som gör att det kostar för kraftverk och industrier att släppa ut koldioxid.

Under ledning av Isabella Lövin lanserade Sverige något som kom att kallas the Swedish proposal. Denna reform innebär att överskott av utsläppsrätter slopas i stället för att läggas på hög, vilket har gjort att priset på utsläpp har skjutit i höjden. Nu ser vi resultatet. I förrgår hörde jag rapporter om att priset på utsläppsrätter har blivit rekordhögt. Det fossila blir alltmer olönsamt, och nu kollapsar kolet i en rasande takt runt om i Europa.

I år ska kommissionen se över alla klimatrelaterade politiska instrument, även utsläppshandeln. Här är det extremt viktigt att Sverige driver på och ser till att utsläppshandeln fortsätter att skärpas. Avgörande blir också att se till att den gröna given får ett ambitiöst genomförande.

Avslutningsvis: När vi blickar tillbaka på det här året ser vi ett EU som har prövats av corona och brexit men också ett EU som har mognat och lärt av krisen. Vi ser ett samarbete som verkligen har visat att EU är vägen fram.

Herr talman! De anföranden vi nu har hört tycker jag visar hur stor enighet det faktiskt finns om betydande delar av den svenska EU-politiken. Detta är välkommet, och som EU-minister vill jag tacka för ett gott samarbete, inte minst i EU-nämnden. Det gör det lättare att utveckla svensk EU-politik och få genomslag för det vi prioriterar i samarbetet, och det har ett särskilt värde inför det kommande ordförandeskapet i EU, som ju kommer om mindre än två år.

Jag hoppas att vi med tiden också kan få större samsyn om de sociala frågorna. Den regering som jag företräder ser det ju som självklart att stärka löntagarnas ställning genom att göra arbetsvillkor mer rättvisa, att människor ska ha lika möjligheter och bättre tillgång till arbetsmarknaden, att barn ska ha rätt till barnomsorg och förskola och att äldre garanteras ett värdigt liv. Men detta kan ju inte bara gälla invånarna i Sverige. Ett hållbart europeiskt samarbete främjas ju också av att de sociala klyftorna inte heller i andra EU-länder vidgas, om allt fler européer kan leva på sin lön, om allt fler får en hygglig utbildning och om allt fler runt om i Europa också delar på ansvaret för hem och familj.

Men att vilja mer och bättre för människor i Sverige och i EU innebär inte att detta behöver styras från Bryssel genom lagstiftning på EU-nivå. Vad det betyder är att vi i viktiga delar vill försöka dra åt samma håll genom att sätta upp gemensamma mål, genom att jämföra oss med varandra, genom att ge goda exempel och genom att arbeta med rekommendationer för att stärka välfärden och minska klyftorna och för att hålla ihop Europa. Den ambitionen hoppas jag att så många som möjligt vill stödja.

Herr talman! Vaccinet lyser som ett ljus i mörkret. Men ska vi klara den största massvaccinationen i europeisk och svensk historia krävs det samlat ledarskap. Det gäller i Sverige och i EU.

Det kommer inte att räcka med att människor vaccinerar sig. Vi behöver också få på plats ett gemensamt vaccinationsintyg, så att vi kan öppna upp vår kontinent så snabbt och säkert som möjligt. Det är en avgörande del i återhämtningen.

Nu måste Sverige sälla sig till de länder som driver på för ett gemensamt vaccinationsintyg. Andra kan inte göra jobbet åt oss. Därför vill jag fråga EU-ministern: Kommer Sverige på torsdag att prioritera frågan om ett gemensamt vaccinationsintyg? Om svaret på den frågan är ja vill jag fråga när ni i så fall bedömer att det kommer att vara på plats.

Herr talman! Tack, Jessika Roswall, för frågan! Jag kan berätta att det så sent som i går kom ett meddelande från EU-kommissionen som tog upp ett antal aktuella frågor kring vaccinering i Europa. En av frågorna är just den om vaccinationsintyg, där man säger att det behövs en gemensam EU-ansats som kan göra att vi har ett pålitligt, förtroendeskapande och kontrollerbart sätt att certifiera att människor har vaccinerat sig. Vi bejakar den ambitionen.

Vi hoppas att det ska gå så fort som möjligt att få fram gemensamma kriterier för vaccinationsintyg i Europa, men jag kan ännu inte säga vid vilken tidpunkt som detta arbete kommer att vara färdigt.

Herr talman! Som jag sa är detta otroligt viktigt för återhämtningen för Europa. Det talas om att flera länder kommer att ha som krav att man ska kunna visa upp ett intyg. Då är det extra viktigt att man kan lita på intygen.

Som jag också sa anser Moderaterna att Sverige måste ta på sig ledartröjan och driva arbetet för ett gemensamt certifikat och också gemensamt driva detta med våra nordiska grannar. För våra gränsregioner är det ju avgörande att pendlingen fungerar.

Greklands och Portugals premiärministrar har uttalat sig och även den socialdemokratiska statsministern i Finland. Danmark håller på att utveckla ett vaccinpass. Jag tycker inte att det räcker att som statsrådet här i dag säga att vi bejakar detta. Det är inte tillräckligt. Det räcker inte med ord här i kammaren, utan jag vill veta vad regeringen faktiskt gör. Och finns det en nordisk linje?

Herr talman! Jag kan svara på frågan vad regeringen gör. Vi deltar väldigt aktivt i det europeiska samarbetet för att föra fram detta. Vi har en framträdande representant i EU:s vaccinationskommitté, vår egen vaccinationssamordnare. Vi är nog bland de länder som har mest erfarenhet av vaccinationsarbete. Jag tror att vi kan bidra med väldigt mycket i det arbetet, och vi ska fortsätta med det.

Sedan är det inte helt okomplicerat med krav på vaccinationsintyg. Det är ju ännu ingen som vet exakt om det faktum att man är vaccinerad innebär att man också är fri från att smitta andra. Den typen av överväganden måste göras. Men det hindrar inte att arbetet med intygen ska fortsätta så fort det någonsin går, och den ambitionen vill jag ska fullföljas.

Herr talman! Den 15 december presenterade kommissionen the Digital Services Act, regleringen av internet och kanske i synnerhet de stora techplattformarna.

Sverigedemokraterna välkomnar detta. En reglering kan bidra till att skapa tydliga spelregler. Vi vill gärna se fokus på olagligt innehåll och inte på användarvillkoren. Det är olaglighet som ska styra vad som är tillåtet och inte tillåtet. Vi vill upprätthålla en mångfald av åsikter och rätt till överklagande.

Hur ser regeringen på förslaget till reglering, och hur vill man säkerställa att det ökade kravet på att ta bort olagligt innehåll inte leder till att fler röster på internet tystas?

Herr talman! Regeringen välkomnar förslaget till förordning för digitala tjänster. Det handlar om att kunna ställa skärpta krav på ansvar för dem som står bakom de digitala plattformarna så att sådant innehåll som är olagligt tas bort.

Regeringen tycker i likhet med kommissionen att plattformsföretagen behöver ta ett större ansvar för att ta ned och hålla borta olagligt innehåll.

Förslaget förhandlas nu i rådet.

Herr talman! Mycket i statsrådets svar instämmer Sverigedemokraterna i.

Som vi ser det handlar detta om grundläggande informationsinfrastruktur. Stängs man ute från åsiktstorg kan man få problem att kommunicera med sina vänner och bekanta och även att bedriva näringsverksamhet.

Techplattformarna kontrollerar i dag såväl appbibliotek som servrar och kan utan problem även stoppa konkurrenter.

En formulering gör mig lite orolig när jag läser det dokument som regeringen tidigare har lagt fram. Jag tolkar den som att man gärna ser att plattformarna tar bort material för säkerhets skull och välkomnar att plattformarna går före. Jag ser en tydlig risk att detta drabbar även legitima röster, kanske framför allt på högerkanten.

Herr talman! Jag kan inte se något problem med om företagen vill gå före.

I Sverige hade vi tidigare en diskussion om möjligheten att ta bort barnpornografi från internetplattformar. Här har de svenska företagen gått före och gjort en frivillig överenskommelse om att detta inte ska få förekomma på nätet. Jag tycker att det var helt riktigt.

Herr talman! Aningslöst är det snällaste jag kan säga om statsministerns agerande vid EU-toppmötet i Göteborg 2017 när man klubbade EU:s sociala pelare. Centerpartiet sa nej och pekade på risken att det skulle leda till nya lagförslag.

Nu har vi facit. EU-kommissionen har presenterat ett skarpt direktiv om europeiska minimilöner som riskerar att rasera den svenska modellen. Kommissionen hänvisade, föga förvånande, till den sociala pelaren när man lade fram direktivet.

I riksdagen finns stor enighet om att EU inte kan eller får lagstifta om minimilöner. Trots enig svensk linje saknas kraftfullt agerande av regeringen för att stoppa förslaget. Annat är det med den danska regeringen.

Parterna på svensk arbetsmarknad har efterlyst att regeringen ska använda alla till buds stående medel.

Måste vi förlita oss på Danmark, eller avser regeringen att hosta upp sig och ta i ordentligt?

Herr talman! Jag har inga problem med att hosta upp mig. Jag kan berätta att så sent som i förrgår vid allmänna rådets möte hostade jag upp en tydlig markering om att vi inte accepterar detta.

Det är inte sant att diskussionen om minimilöner är ett resultat av mötet i Göteborg 2017. Minimilöner har diskuterats länge inom Europeiska unionen, och i flera medlemsstater finns det lagstiftning om minimilöner sedan många år tillbaka.

Det finns inget i de 20 principerna i den så kallade sociala pelaren som säger att det ska lagstiftas på EU-nivå om minimilöner. Tvärtom står det att all lönesättning ska vara i enlighet med nationell praxis och med respekt för arbetsmarknadens parters oberoende.

Det är vår linje, och när vi arbetar med andra - och vi gör det verkligen inte med passivitet utan så aktivt vi kan - är det i första hand för att stoppa förslaget om minimilöner och i andra hand för att se till att det inte kommer att behöva tillämpas här i Sverige.

Herr talman! Att regeringen har sagt en sak i Sverige och en annan i Bryssel var det som fick parterna att reagera och gå ut med ett öppet brev före jul.

Även i svar i EU-nämnden är det den linje som statsrådet redovisar här vi hör, men jag får rapporter om det motsatta från annat håll.

När det nu finns stor enighet i Sveriges riksdag och rapporter om ett svagt agerande blir jag misstänksam. År 2017 fanns det en stor skillnad mellan partierna om vilken väg Sverige skulle ta, så frågan är om man upplever det som ett problem att behöva gå emot det första direktivet där kommissionen hänvisar till den sociala pelaren.

Är det för att hela initiativet med den sociala pelaren fallit ut med ett förslag som man inte tar ton på det sätt som jag tror att arbetsmarknadens parter efterlyser och förväntar sig av regeringen?

Herr talman! Jag vet inte vad det är för rapporter som Annika Qarlsson har tillgång till som säger att vi skulle ha ett annat budskap i Bryssel än i Sverige. Nu för tiden är vi inte så ofta i Bryssel utan har våra möten digitalt, till exempel det i förrgår. Det skulle normalt ha varit i Bryssel, och då skulle jag ha sagt samma sak där som jag sa på det digitala mötet och som alla de andra EU-ministrarna kunde höra klart och tydligt: Vi ska inte ha en ordning inom EU som innebär att vi på den svenska arbetsmarknaden inte kan sätta löner på det sätt som vi är vana vid, vilket är att arbetsmarknadens parter gör det utan inflytande från andra.

Herr talman! Hjälporganisationen Oxfam presenterade nyligen en rapport som visar hur Sverige tillsammans med länder som kan betraktas som skatteparadis blockerar viktiga åtgärder för att stoppa den internationella skatteflykten.

Regeringen har bland annat blockerat att företag ska tvingas redovisa hur stora vinster de gör och hur mycket skatt de betalar i de olika länderna, alltså en offentlig lista som skulle underlätta arbetet mot skatteflykt.

Socialdemokraterna, som säger sig vara emot skatteflykt, har som regeringsföreträdare röstat emot förslag som skulle försvåra skatteflykt och undvikit att trycka på för starkare regler. Det är åtgärder som skulle kunna ge oss mer resurser till vår gemensamma välfärd.

Varför prioriterar regeringen storföretagen framför öppenhet och transparens och blockerar viktiga åtgärder för att stoppa den internationella skatteflykten?

Herr talman! Med all respekt får jag nog säga att frågan är fel ställd. Sverige prioriterar inte storföretagen på det sätt som här har beskrivits.

Vi har några tydliga utgångspunkter när vi talar om skatter på internationell nivå.

För det första vill vi inte ha någon beskattningsrätt i Bryssel; det är vi bestämda motståndare till. Allt som kan tolkas som att man i Europeiska unionen skulle övergå till beslut om skattefrågor på EU-nivå motsätter vi oss.

För det andra bedrivs mycket av det internationella arbetet på OECD-nivå, och därför tycker vi att många av insatserna ska göras så att de täcker alla länder och inte bara de europeiska.

Herr talman! I frågan om offentlig land-för-land-rapportering spelade Sverige en avgörande roll i att stoppa förslaget som skulle tvinga storföretag att offentligt redogöra för hur mycket skatt de betalar i olika länder. Förslaget skulle innebära att skatteflykt upptäcks och att företag blir mindre benägna att ha aggressiva skattearrangemang.

I den senaste omröstningen kunde förslaget ha gått igenom. Men Sverige valde att rösta emot förslaget tillsammans med EU:s skatteparadis Irland, Malta, Luxemburg med flera, och förslaget stoppades med endast en rösts övervikt.

I valet 2018 var det flera partier som lovade att agera mot skatteflykt, däribland Socialdemokraterna. Nu har det visat sig att det bara är Vänsterpartiet som konsekvent har stått för sina vallöften i det fallet. Min fråga är återigen: Varför sviker Socialdemokraterna sina vallöften? Det handlar inte om gemensam skatt utan om offentlig skattepolitik.

Herr talman! Jag vill bara upprepa de principiella utgångspunkter som vi har i dessa frågor. De gäller naturligtvis fortfarande.

Jag kan inte se att det socialdemokratiska partiet på något sätt har gått ifrån sina vallöften. Vi har ingen anledning att underlätta eller bejaka skatteflykt. Tvärtom, vi ser den offentliga finansieringen av vår välfärd och all offentlig verksamhet i Sverige som en självklar utgångspunkt för det gemensamma arbetet. Det handlar också om hur vi ska agera i Europeiska unionen. Jag vill verkligen tillbakavisa att vi skulle ha gått emot detta vallöfte.

Herr talman! Socialdemokraterna säger att den sociala pelaren med 20 punkter inte ger några krav på direktiv eller så. Problemet är att till exempel Portugal, som nu är ordförandeland, har sagt att man verkligen vill sätta ned foten, och EU-kommissionen ligger också på för att vi ska göra direktiv av flertalet av de förslag som finns. Det är detta som är problemet.

När till och med LO säger att regeringen har varit passiv måste det väl ändå rendera i att regeringen tänker på vad vi mer skulle kunna göra. Nu kommer det fler förslag. Det är till exempel kvotering i bolagsstyrelser, för att öka jämställdheten. Vi är för ökad jämställdhet, men vi tror inte på och riksdagen har sagt nej till kvotering i bolagsstyrelser. Och så är det frågan om lönetransparens, där man vill redovisa löner offentligt, vilket går emot vår tradition.

Hur ställer sig regeringen och statsrådet Dahlgren till detta?

Herr talman! Det är klart att vi lyssnar på LO. Jag talade faktiskt med LO:s ordförande om detta så sent som i går. Jag kan berätta för kammaren att i den strategi som regeringen har för att arbeta med minimilönefrågan ingår att i första hand försöka få bort förslaget från dagordningen. Vi har nu begärt och fått gehör för att det ska ske en rättslig prövning i rådets rättstjänst av om det är förenligt och om det finns en rättslig grund för denna typ av direktiv. Om det skulle visa sig att man kommer fram till att det finns det gäller det att göra direktivets utformning på ett sådant sätt att det inte drabbar vårt sätt att sätta löner i Sverige.

Det finns en formulering - jag tror att det är i punkt 3 i den första artikeln - om att länder som har kollektivavtalsmodell inte ska omfattas av kravet på lagstiftning om minimilöner. Det gäller att få detta så kallade undantag så rättsligt hållbart som någonsin är möjligt, och detta ska vi jobba för.

Herr talman! I arbetsmarknadsutskottet har vi kristdemokrater fått driva på även statsrådet Nordmark och har nu fått upp på banan att vi ska försöka stoppa förslaget genom att mobilisera ett stort antal medlemsländer. Detta måste ju vara nummer ett, men det säger statsrådet tyvärr inte här. Det andra är att vänta på det rättsliga utlåtandet och sedan försöka minimera skadorna utifrån det.

Men den sociala pelaren ligger kvar, och nu kommer ytterligare ett nytt förslag, om en hälsounion. Även om jag vet att statsrådet säger att hälsofrågor är nationell kompetens är vi lite oroliga för att det skulle kunna bli samma förskjutning där och att vi får se direktiv även på hälsoområdet. Vi har en läkemedelsindustri som omsätter 105 miljarder per år och som vi måste värna.

Hur ser statsrådet på risken för att flera av de initiativ som nu tas går i federal riktning?

Herr talman! Jag bedömer inte den risken som överhängande. Jag ser inte resonemanget om en hälsounion som ett tecken på att man vill ändra fördraget så att det ska bli en annan kompetensfördelning än den vi har i dag. Hälsofrågorna är nationell kompetens.

Jag ser dock ett behov av att ha mer samordning på EU-nivå. Den diskussion som vi hade tidigare här i talarstolarna om till exempel vaccinationscertifikat är ett typexempel på en samordningsinsats som behöver göras på EU-nivå. Att ta fram vaccin över huvud taget med gemensamma ansträngningar är också ett bra exempel. Jag tycker att det är på det sättet man ska gå framåt.

Sedan är jag också verkligen för att vi i första hand ska försöka stoppa förslaget med hjälp av bundsförvanter. Jag hade så sent som i går ett samtal med en kollega från ett östeuropeiskt land som tidigare inte anslutit sig till den skeptiska linjen men som nu nog kan komma med på båten.

Herr talman! Jag ska läsa innantill lite här till att börja med: EU competence on the matter is limited. SE welcomes that the legal service of the Council has been asked to deliver a written opinion. Och: EU does not have the competence to set either a level nor a procedure for minimum wages.

Statsrådet efterlyste var Annika Qarlsson hade hittat sina rapporter som visade att Sverige kanske har en något mjukare framtoning när det verkligen gäller i Bryssel kontra vad man säger här när vi talar om det minimilönekrav som flera av mina kollegor här har lyft upp.

I dag står följande rubrik i mitt husorgan Helsingborgs Dagblad: "Regeringen lam inför EU-hot mot svensk modell". Det var Susanna Gideonsson som citerades. Jag vill fråga statsrådet igen: Hur ser statsrådet på uttalandet från LO:s ordförande?

Herr talman! Jag kan berätta att jag och arbetsmarknadsministern hade ett digitalt möte med både LO:s ordförande och de andra parternas företrädare på arbetsgivarsidan dagen före julafton, då vi förklarade hur vi ser på detta. Det är ingen lamhet i regeringens sätt att agera.

Vi har två ledande företrädare i vår arbetsmarknadsminister och vår statsminister, som båda har en stark facklig bakgrund. Det finns inga bättre företrädare än de för den linje som vi förfäktar i detta sammanhang. Att vi skulle vara lama eller passiva eller att vi inte hostar upp tillräckligt mycket invändningar mot olika förslag som kommer är faktiskt inte sant.

Herr talman! Det ena jag läste upp var från den svenska representationen, och det andra var från Österrike, som meddelar tydligt att man inte tycker att det ska lagstiftas om frågan om minimilöner. Det var därför jag lyfte upp båda.

EU-ministern och jag delar visionen om en välfärd inom hela EU. Jag tror, precis som jag tror att statsrådet gör, att vi också behöver satsa på välfärd för alla. Vi behöver den sociala pelaren, och vi behöver social omsorg, om vi alla som medborgare i EU ska känna att det finns ett mervärde med EU. Att vi inte ser några tiggare utanför Konsum just i dag beror inte på att Rumänien har tagit ansvar för alla sina medborgare helt plötsligt utan på att man har stängt sina gränser.

Jag tror precis som statsrådet att vi har ett stort arbete att göra när det gäller den sociala pelaren, och jag tackar för att statsrådet har varit tydlig med att Sverige är en stark röst när det gäller att behålla bestämmanderätten över den lönesättning vi har här i Sverige men också när det gäller social rättvisa för EU:s alla medborgare.

Herr talman! Jag kan bara instämma i Tina Acketofts bedömning att man kan göra både och.

Herr talman! I mitt inledningsanförande underströk jag vikten av att en svensk regering prioriterar det som ligger i Sveriges intresse. Det kan låta trivialt men är dessvärre inte det. Ja, vi har en regering som till och med har lyckats med konststycket att prioritera det som går rakt emot Sveriges intresse, och vi var många som varnade för riskerna.

Jag talar såklart om den sociala pelaren, som statsministern och regeringen i allra högsta grad var med och tog fram. Man ordnade till och med ett toppmöte i Göteborg 2017 för att högtidlighålla pelarens inrättande.

Precis det som Moderaterna med flera varnade för har skett: EU motiverar nu otaliga förslag och initiativ med den sociala pelarens principer. I stället för att prioritera framåtsyftande reformer i EU behöver Sverige nu lägga stor kraft och möda och politiskt kapital på att försöka motarbeta och stoppa förslag som hotar den svenska modellen. Detta kan väl omöjligen ha varit regeringens målsättning.

Nu får vi, precis som flera av mina kollegor varit inne på här i dag, larmrapporter om att den svenska regeringen driver en defensiv och svag linje i förhandlingarna om minimilöner, tvärtemot riksdagens mandat och tvärtemot vad Socialdemokraterna har lovat svenska folket.

Sverige förtjänar en bättre regering, en regering som har en tydlig idé om vad man ska använda Europasamarbetet till, en regering som gör sitt bästa för att sätta dessa frågor på EU:s agenda - de frågor som Sverige faktiskt vill genomföra.

Herr talman! Jag vill nog vidhålla att det är en angelägen uppgift för Europeiska unionen att inte bara ägna sig åt de ekonomiska frågorna utan också de sociala. Och det är verkligen inte bara jag som säger detta.

Jag hittade häromdagen en text som hade undertecknats av den dåvarande moderatledaren, tillika statsministern: Unionen ska bekämpa social utestängning och diskriminering, främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.

Han menade alltså att unionen ska göra allt detta.

Min fråga till Jessika Roswall är: Varför är hon och hennes partivänner numera så avoga till att unionen engagerar sig, på rätt sätt förstås, i de sociala frågorna utan att flytta några maktbefogenheter när det var så självklart för Fredrik Reinfeldt?

Herr talman! Problemet med den sociala pelaren är det som vi varnade för, det vill säga att det inte bara var fråga om ett erfarenhetsutbyte utan att det har blivit direktiv och att det kommer att komma ännu mer. Det är detta som vi ser som problemet.

Jag motsätter mig inte att vi samordnar när det gäller välfärdsfrågor och försöker se till att alla får det lika bra - så även i Sverige. Men erfarenhetsutbyte hade varit tillräckligt. Men det har med tydlighet visat sig att den sociala pelaren inte är rätt håll.

Dessutom tycker jag att den utveckling som vi nu ser med det portugisiska ordförandeskapet visar att man prioriterade detta.

Jag tycker att det skulle vara glädjande och klädsamt om statsrådet här kunde erkänna att det som skedde i Göteborg 2017 var fel. I tidigare replikskifte sa statsrådet att man inte har någon lamhet. Men jag skulle vilja lägga till ytterligare ett ord i denna diskussion om minimilöner, nämligen ordet diffus och att arbetsmarknadens parter uppfattar regeringen som diffus i sina förhandlingar om minimilöner.

Herr talman! Nej, jag kan inte heller hålla med om att vi skulle vara diffusa. Jag tycker att vi har talat klarspråk när vi har talat med våra kollegor runt om i Europa, när vi har talat vid möten som olika rådskonstellationer har haft och också när vi har talat med parterna och berättat vad vi har gjort. Denna redovisning har gjorts, och jag tycker inte att det är en rättvis beskrivning att det skulle vara diffust, lamt eller passivt.

Vi får konstatera att vi har olika uppfattningar här. Men jag kan inte heller hålla med om att de 20 principer som kom ut från mötet i Göteborg borde vara ogjorda. Tvärtom tycker jag att detta är helt rätt saker att arbeta för. Det är grundat i EU:s fördrag. EU har bestämt tillsammans att vi ska arbeta med dessa saker. Då gäller det förstås att göra det på rätt sätt. Kommer det förslag som hanterar det på fel sätt ska vi opponera. Och det är det vi gör, och vi gör det tillsammans med bred enighet här i riksdagen och med de sociala parterna.

Herr talman! Att göra det på rätt sätt tror jag är att öka det ekonomiska välståndet och att arbeta gemensamt för de värden som vi talade om tidigare - frihet och demokrati för alla Europas medborgare.

Jag tror inte att vi kommer att få ett erkännande från den socialdemokratiska regeringen om att detta var fel sätt att starta den sociala pelaren i stället för att försöka fokusera på rätt frågor. Jag hade inte förväntat mig det heller.

Men jag skulle ändå vilja skicka med statsrådet att jag nu, när det portugisiska ordförandeskapet träder till och vi ser en fokusering på den sociala pelaren, hoppas och förutsätter att regeringen ser till att ha en strategi för att motarbeta de förslag som kommer att komma och som fortsätter att urholka den svenska modellen.

Herr talman! Vi har stor enighet här i kammaren om synen på skatter på EU-nivå, att det är en röd linje. Vi välkomnar också den moderata tydligheten i denna fråga och kritiken mot coronafonden. Samtidigt var det bara två partier här i kammaren som ville rösta nej till budgetuppgörelsen, och skrivningar om EU-skatter var en del.

Detta föranleder frågan: Var går egentligen Moderaternas linje? Varför var de inte beredda att säga nej till detta?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Moderaterna har hela tiden varit starkt kritiska till många delar av EU-budgeten. Det handlar bland annat om fonden och storleken på fonden. Det handlar också om EU-skatter. Det har vi genomgående framfört, och vi har haft en bred enighet kring detta.

Vi har inte varit på plats för att förhandla, utan det är Stefan Löfven som har detta ansvar. Vi har kritiserat detta hela tiden.

Vi är absolut inte nöjda med den överenskommelse som träffades, men vi var inte heller beredda att störta överenskommelsen och därmed försätta EU i en djup ekonomisk kris.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Som jag ser det har vi här i kammaren ett ansvar att försöka styra regeringen rätt, på rätt linje. Om vi alltid har synen att regeringen får ta ansvar för sin del och att vi inte lägger oss i blir det ganska märkligt.

I detta fall tror jag att Sverige hade haft goda möjligheter att stoppa skrivningar om EU-skatter. Det var ingenting som skulle införas. Hade vi varit tydliga med att vi inte kommer att acceptera dessa skrivningar tror jag att man förmodligen hade kunnat tänka sig att ta bort dessa skrivningar mot att få igenom andra saker. Då hade vi i alla fall lyckats förbättra den svenska linjen något.

Herr talman! Jag tror också att vi hade kunnat förhandla mycket bättre just vad gäller skrivningarna och texterna kring skatterna. Det var vi väldigt tydliga med i EU-nämnden, och jag var väldigt tydlig med att regeringen där inte gjorde sitt bästa. Vi såg inga förändringar i rätt riktning.

Vårt besked i EU-nämnden gavs inte på något vis för att visa hänsyn till regeringen eller för att stötta regeringen, utan det gavs för att inte vi ensamma ville blockera en överenskommelse och därmed försätta EU i djup ekonomisk kris. Det var vår bevekelsegrund.

Herr talman! Jordbrukspolitiken utgör nästan 40 procent av EU:s totala budget. I dag står jordbruket också för 17 procent av EU:s totala utsläpp. Jordbruksstödet inom CAP går inte alls i linje med vad forskningen kräver för att jordbruket ska bli hållbart.

Nyligen röstade parlamentet om jordbruksstödet för denna period. Kemikalier kommer att fortsätta användas, subventioner till animalieindustrin som släpper ut mer växthusgaser än EU:s samlade bilparker får fortsätta obegränsat och medlemsstater förbjuds att själva besluta om striktare miljöregler och så vidare.

Moderaterna har visserligen inte gjort sig kända som ett klimatparti men har kritiserat jordbruksstödet. Varför prioriterade Moderaterna inte miljön mer i stället för att bevara ett jordbruksstöd som de egentligen är kritiska mot?

Herr talman! Jag vänder mig mot att Moderaterna inte har visat en stark sida när det gäller klimatfrågan - tvärtom. Vi tror på att Sverige ska visa ett ledarskap i EU och att EU ska visa att starkt ledarskap i klimatfrågan. Vi kan vara ett föredöme för andra länder. Där har vi varit väldigt tydliga med vilka förslag vi har.

Jag skulle vilja återkoppla till den sociala pelaren och ställa en fråga till Vänsterpartiet. Vänsterpartiet gav ju grönt ljus till den sociala pelaren efter toppmötet 2017. Nu när ni hör denna diskussion som pågår i dag kring exempelvis minimilöner och den svenska modellen, ångrar ni då att ni sa ja till en social pelare?

Herr talman! Jag vill hålla mig till mitt ämne, som är jordbruksstödet.

Det finns många positiva delar i det nya jordbruksstödet, till exempel att 30 procent ska gå till miljöåtgärder, men ett rätt väger ju inte upp flera fel. EU:s jordbrukspolitik är inte bara dålig miljömässigt utan också en fördelningspolitisk katastrof: 80 procent av utbetalningarna går till 20 procent av de största jordbruksföretagen och landägarna. Jordbruksstödet undergräver dessutom demokratin och göder korruptionen i länder som Ungern och Tjeckien. Stora belopp går till släkt och vänner till Ungerns premiärminister Orbán och till Tjeckiens premiärminister, som också är storägare i landets största jordbruksföretag.

Moderaterna brukar föra fram rättsstatens principer, men när det gäller jordbruksstödet verkar de - eller risken för korruption - inte längre vara viktiga.

Herr talman! Det var tråkigt att jag inte fick något svar på frågan.

Vad gäller EU-budgeten ska jag säga att vi var kritiska till många delar av hur den utformades. Vi hade velat flytta pengar från olika pelare till andra pelare; det känner Ilona Szatmari Waldau väl till. Nu handlar det om att se framåt och försöka se till att budgeten blir så modern som den bara kan.

Jag är väldigt glad att vi har rättsstatsmekanismen på plats, och det är tur att Europaparlamentet faktiskt fick den förändringen till stånd efter det att stats- och regeringscheferna under sommaren lyckades göra försämringar i den överenskommelsen. Tack vare den nya överenskommelsen - rättsstatsmekanismen - hoppas jag att skattemedel inte kommer att gå till korrumperade länder och stater.

Herr talman! Tack för ditt första anförande, Jessika Roswall! Jag tänkte ta upp en sak som du tog upp där.

Moderaterna är ju varma anhängare av frihandel. Jag har också läst i ert partiprogram att ni tycker att det är väldigt viktigt med mänskliga rättigheter och att de ska respekteras på alla nivåer i samhället, både i Sverige och internationellt. Från Miljöpartiets sida tycker jag att det är viktigt att man ser till båda dessa frågor samtidigt.

I år kommer EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag om att FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter ska bli lag. När detta lagförslag har beretts i arbetsmarknadsutskottet har Moderaterna gett tummen ned för det. Jag skulle gärna vilja höra varför och hur bakgrunden till det hela ser ut. Varför vill man stå för vägledande och inte en lagstiftning?

Herr talman! Jag sitter inte i arbetsmarknadsutskottet, så jag måste helt ärligt få slira på svaret.

Jag skulle vilja säga så här: Precis som Amanda Palmstierna tar upp är samarbetet enormt viktigt för Moderaterna, och ett av de viktigaste skälen till det är att vi tror på frihandel. Vi tror på konkurrenskraft och på att det är gemensamheten i EU som skapar jobb och välfärd. Jag tror att slutenhet och protektionism är fel väg att gå. I detta är mänskliga rättigheter såklart en otroligt viktig fråga.

Om jag ska dra lite grann på frågan kan jag säga att svaret delvis kan vara en annan sak som jag tog upp, nämligen att vi tillsammans inom EU kan tala med en röst. Vi kan gå över till kvalificerad beslutsprocess i utrikesfrågor och på det viset jobba tillsammans i de frågorna.

Herr talman! Tack för svaret, Jessika Roswall! EU-debatten är ju väldigt bred, så jag har all respekt för att alla frågor kanske inte finns med, så att säga.

Jag skulle dock vilja göra ett tydligt medskick om att en sådan här lagstiftning är väldigt viktig. EU-kommissionen gjorde en undersökning, och väldigt många europeiska företag är positiva till en sådan lagstiftning. Anledningen är att man vill ha en jämlik spelplan där det inte ska gå att konkurrera genom att kränka mänskliga rättigheter. Anledningen är också att det under 2020 fortfarande förekom barnarbete och även löner i produktion som det inte går att leva på.

Medskicket är alltså att det vore otroligt bra om Sverige samlat kunde stå upp för den här lagstiftningen på ett tydligt sätt.

Herr talman! Tack för medskicket, Amanda Palmstierna! Jag vidhåller att det är viktigt att vi prioriterar frihandel och ser till att det kommer fler frihandelsavtal på plats. Vi får inte gå mot en sluten och protektionistisk värld.

Jag skulle möjligtvis vilja göra ett medskick till Miljöpartiet så här på sluttampen, om något som jag också tog upp i mitt anförande. Det är att en del av omställningen ju är att vi faktiskt tar in att kärnkraft kommer att vara en nödvändig del av den.

Herr talman! Miljö- och klimatfrågorna kommer fortsatt att finnas högt på den europeiska agendan under året. Utfästelserna inom ramen för Parisavtalet ska uppdateras, och vi har den gröna given. Kanske det allra mest aktuella just nu är att taxonomin ska beslutas.

EU har en viktig roll att spela när det kommer till att bekämpa miljöproblem. Den inre marknaden innebär att våra länder är sammanflätade, och vi sverigedemokrater välkomnar ofta regleringar på EU-nivå på det här området. I sin iver att detaljstyra under devisen "one size fits all" blir det dock ofta tokigt.

Vi har havs- och vattenpolitiken, där vattendirektivet genom Weserdomen på EU-nivå får till följd att vi till exempel får svårt att uppgradera våra vattenreningsverk. En liten försämring av vattenkvaliteten i en enskild del kan således övertrumfa något som i helhet gör allting mycket bättre.

Vi har taxonomin, där vi har drivit på för förändringar. Nationellt har vi lyckats - riksdagen tvingade regeringen att, som enda land, rösta nej i Europeiska rådet. Men beslutet gick igenom, och vi riskerar nu att få regelverk som gör det svårare att på ett hållbart sätt avverka skog och som hämmar investeringar i den extremt viktiga reglerande vattenkraften. Vi kan få en situation där det anses bättre att riva hus i stället för att, vilket är mer resurseffektivt, renovera dem.

Tanken med taxonomin är i grunden god. Den finansiella sektorn efterlyser bättre information om hållbara investeringar, men länderna har olika förutsättningar. I Polen kan det vara en bra klimatåtgärd att investera i gas och snabbt lägga ned kolkraften, vilket det inte är i Sverige. I vissa länder bör man definitivt inte avverka skog, men i Sverige har vi möjlighet att avverka mer skog på ett hållbart sätt.

Vi måste i det här fallet se upp för Bryssels dröm att göra Sverige till EU:s kolsänka. Självbestämmandet över vår skogspolitik har aldrig varit mer hotat, och det är viktigt att Sverige markerar mot detta i alla sammanhang.

Herr talman! Jag kan börja med att instämma i Martin Kinnunens begäran om att Sverige ska protestera mot det sätt på vilket taxonomiförordningen hanterar svenskt skogsbruk. Där måste man ha en helt annan syn än vad det har getts uttryck för, och det har regeringen också flaggat för på högsta nivå.

Jag vill dock ta upp en annan fråga. Jag tror att de flesta av oss kommer att dra en suck av lättnad om några timmar när presidentskiftet i Washington är genomfört, men det finns ett parti här i Sveriges riksdag - eller åtminstone en partiledare - som hellre hade sett att republikanerna fortsatte att styra i Förenta staterna och att Donald Trump fick fyra år till i Vita huset.

Jag skulle därför vilja fråga Martin Kinnunen om detta, som Jimmie Åkesson alltså har sagt, innebär att Sverigedemokraterna delar den syn på EU-samarbetet och annat internationellt samarbete som president Trump har gett uttryck för. Skulle Europeiska unionen egentligen ha skapats för att göra saker och ting värre för USA? Att avbryta sitt multilaterala samarbete på område efter område och tro att man klarar sig bäst själv - är detta också er politik, Martin Kinnunen?

Herr talman! Tack för frågan, statsrådet!

Vi i Sverigedemokraterna har alltid varit tydliga med att vi står upp för frihandel. Vi tycker om tanken på möjligheten att handla med våra europeiska partner. På det sättet delar vi inte Trumpadministrationens syn på handelshinder och annat, utan där finns det tydliga skiljelinjer.

Ur ett ideologiskt perspektiv sympatiserar vi dock självklart med politik som innebär hårdare tag mot brottslighet, minskad invandring och nej till destruktiv identitetspolitik, men det är ju en diskussion som är separerad från de haverier som Trumpadministrationen har lyckats med under den här perioden. Ur ett rent ideologiskt perspektiv kommer vi dock alltid att föredra en ansvarsfull invandringspolitik, ett nej till destruktiv identitetspolitik och en effektiv brottsbekämpning framför ett vänsterliberalt perspektiv.

Herr talman! Jag undrar fortfarande om omfamningen av samma ideologiska perspektiv som den utgående amerikanska administrationen och presidenten har också gäller viktiga områden som internationellt samarbete, multilateralt samarbete, tilltro till Parisavtalet, tilltro till att man kan arbeta gemensamt mot pandemier i Världshälsoorganisationen och så vidare.

Det är ju dessutom lite uppseendeväckande, tycker jag, att partivänner till Martin Kinnunen som har nominerat Donald Trump till Nobels fredspris tycks hålla fast vid den nomineringen också efter det som har hänt och säger att den avgående presidenten har varit framgångsrik utrikespolitiskt. Om detta inkluderar ett gillande av Trumps hållning till EU vore det bra att få veta det också.

Herr talman! Jag förstår att detta om den avgående amerikanska regeringen är en spännande diskussion att fördjupa sig i, men vi i Sverigedemokraterna står upp för vår egen politik.

Vi tycker att Sverige ska vara medlem i WHO. Vi tycker att Sverige ska handla med våra europeiska partner. Vi vill också ha till stånd bättre handelsrelationer med USA. Vi är såklart inte positiva till de handelsrestriktioner som Trumpadministrationen har satt upp.

Det måste kunna sägas att Trump begick fruktansvärda misstag när det handlar om vad som hände efter valet i USA. Samtidigt hade man framgångar i fredsförhandlingarna i Mellanöstern, där relationen mellan Israel och en lång rad arabiska länder i dag är bättre. Det är ju positivt.

Vi som parti har inte sysslat med att nominera personer till Nobels fredspris, utan det har enskilda ledamöter gjort. Det är ingenting jag tänker kommentera här.

Herr talman! Även om Sverigedemokraterna inte längre driver kravet om ett svenskt EU-utträde finns det rätt många frågor inom Europasamarbetet som partiet är emot, bland annat EU:s migrationspolitik.

För att EU:s grundprincip om fri rörlighet ska fungera eller ens existera behövs en effektiv EU-gemensam migrationspolitik. I dag finns det stora brister i medlemsländernas efterlevnad av den nuvarande gemensamma reglering som finns på plats. Detta leder till ett ojämnt mottagande och ett särskilt högt söktryck på bland annat Sverige.

Jag undrar vad Sverigedemokraterna tycker. Hur anser ni att medlemsstaternas asyl- och migrationslagstiftningar bör harmoniseras?

Herr talman! Till att börja med välkomnar jag den moderata omsvängningen vad gäller migrationspolitiken. Vi hade under många år ett problem i Sverige med att de två stora maktpartierna gemensamt pläderade för massinvandring till Sverige. Det har vi inte längre, och det är positivt. Det är också positivt att Moderaterna är tydliga i kritiken mot förslagen till ny gemensam migrationspolitik i EU.

Från Sverigedemokraternas sida tycker vi att det är grundläggande att man upprätthåller staternas självständighet på det här området, för det är bara på det sättet vi kan säkerställa en ansvarsfull politik vad gäller migrationen till Sverige.

Däremot är det viktigt med samarbete på EU-nivå. Vi måste skydda EU:s yttre gräns. Vi måste kunna utbyta information med varandra så att alla länder blir bättre på detta.

Herr talman! Det är lite därför jag frågar - jag förstår inte riktigt. Samarbetet på EU-nivå ska alltså upprätthållas. Det här kanske blir en detaljfråga, men för att få till en ordning där medlemsstaterna faktiskt har en migrationspolitik som de har fattat beslut om gemensamt finns ett förslag om att Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Easo, ska förstärkas för att kunna se till att medlemsstaternas lagar harmoniseras. Det förslaget motsätter sig Sverigedemokraterna. Kan Martin Kinnunen utveckla detta?

Herr talman! Grundläggande för Sverigedemokraterna är att vi inte ska leja ut migrationspolitiken till EU. Vi ska använda EU för att samarbeta rörande migrationsfrågor, men länderna måste få sätta upp egna regler.

Vi bör inte ha någon nettoinvandring till Sverige. Vi har bedrivit en ansvarslös migrationspolitik under decennier; vi klarar inte mer. Vi kan naturligtvis inte acceptera en EU-gemensam politik som tvingar på oss invandring och ställer sådana krav på vårt land och som tvingar på oss omfördelning och sådant. Det är inte acceptabelt, utan vi i Sverige måste stå upp för våra egna intressen. Det vi behöver i dag är nollinvandring.

Herr talman! Grunden för det europeiska samarbetet är demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. I budgetarbetet har det funnits ett utarbetat förslag som handlar om ett demokratilås för att göra det möjligt för unionen att faktiskt hindra de länder som inte följer de grundläggande principerna att få del av budgeten.

Före jul kom detta förslag på plats. Tidigare har det funnits artikel7förfaranden. På senare tid har det varit Polen och Ungern som har gått i fel riktning, och artikel 7-förfaranden har vid flera tillfällen tagits upp. Detta kräver enighet, och de har kunnat täcka upp för varandra. Det har gjort det omöjligt att vidta några åtgärder i ett tidigare skede. Nu fick det dock alltså ett skarpt demokratilås på plats.

Sverigedemokraterna har inte varit för inrättandet av detta demokratilås. Varför inte?

Herr talman! Numera finns det en kompromiss - en uppgörelse - som alla länder ställer sig bakom, och från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi detta.

Vi välkomnar också ett mer rättssäkert perspektiv på frågan rörande rättsstatens principer. Grunden till detta är ju de skrivningar som finns i fördragen. Vi tycker naturligtvis att detta är bra formuleringar, men att överföra detta till tydliga riktlinjer för hur länderna ska utforma sin politik är inte enkelt. Ländernas tradition och hur de exempelvis utser domare skiljer sig kraftigt åt. Det är ett pedagogiskt problem för EU att försöka förklara för väljarna i exempelvis Polen, Ungern och Sverige vad som anses vara rättssäkert och inte. Av den anledningen vill vi vara försiktiga med pekpinnar när det gäller hur andra länder beslutar om sina rättssystem.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Det som är intressant i detta är ju att Sverigedemokraterna inte har varit en konstruktiv kraft för att få detta att bli riktigt och bra, utan Sverigedemokraterna har efteråt passivt sagt att detta kanske inte blev så tokigt i alla fall.

När det handlar om ett lands förmåga att värna demokratin, om att respektera alla människors lika värde och rättsstatens principer, om att inte politisera domstolsväsendet eller skrämma och hota oliktänkande eller fri press till tystnad samt om kvinnors rätt till sina egna kroppar har Sverigedemokraterna bekymmer och kan inte ta ställning, för det är lite svårt att landa i det.

Jag tycker att det är mycket anmärkningsvärt, och jag tycker att det är sorgligt att man inte kan stå upp för alla människors lika rätt och värde och ställa dessa krav när det gäller budgetfrågorna även på EU-nivå.

Herr talman! Sverigedemokraterna står upp för den lagstiftning vi har i Sverige rörande abort. Sverigedemokraterna tycker inte att vi ska ha en europeisk abortpolitik, utan detta ska varje land få bestämma självt. Det som skulle kunna hända om detta fördes över till EU-nivå är att vi helt plötsligt tvingas följa andra länders abortpolitik. Vi vet ju att Sveriges linje i de här frågorna skiljer sig från de allra flesta länders - vi har betydligt liberalare regler i fråga om abortlagstiftning än vad de andra länderna har.

Vad gäller konstruktivitet är det ju inte något som kännetecknar Centerpartiet när det kommer till rättsstatens principer och budget. Det som man är fullkomligt besatt av är att försöka slå mot regeringarna i Polen och Ungern. Vad jag skulle vilja uppmana Centerpartiet till är att bry sig lite mer om svenska medborgare och skattebetalare och vad som händer med deras pengar.

Herr talman! Jag fortsätter på det inslagna spåret.

När vi diskuterade rättsstatens principer i EU-nämnden i somras ansåg samtliga partier, utom Sverigedemokraterna, att Sverige skulle driva denna fråga hårt. Även om Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna inte motsatte sig detta försökte man på olika sätt tona ned EU:s behov av att införa regler för att rättsstatens principer ska följas. I EU-parlamentet har Sverigedemokraterna konsekvent röstat emot införandet av regler för rättsstatens principer.

Nu senast kunde vi också se sverigedemokratiska riksdagsledamöter dela teorier om valfusk i USA och ifrågasätta MR-organisationers rätt att kritisera Victor Orbán. Även Orbántrogna medier i Ungern har ifrågasatt valresultatet i USA och vinklat stormningen av Kapitolium som det skandalösa valets och Bidens fel.

Jag vill därför fråga om Sverigedemokraterna prioriterar demokrati och om Martin Kinnunen anser att Ungern lever upp till rättsstatens principer.

Herr talman! Sverigedemokraternas huvudfokus när det kommer till diskussioner om EU:s budget är svenska skattebetalare.

Hela EU betalar ut ungefär 100 miljarder euro till Polen och Ungern i stöd vad gäller sammanhållningspolitiken. Det är ju fullkomligt absurt att vi ska skicka så mycket pengar till de här staterna.

Sverigedemokraterna är det enda parti som vill ta bort alla de här pengarna. Vi vill beröva Ungern och Polen 100 miljarder euro i sammanhållningsstöd. Varför driver inte Vänsterpartiet tydligt att vi ska ta bort alla dessa pengar som Ungern och Polen i dag får från svenska skattebetalare? Jag tycker inte att de ska ha en enda krona för att finansiera sin infrastrukturpolitik, utan det bör de göra själva.

Herr talman! Jag konstaterar att Martin Kinnunen inte svarar på frågan om Sverigedemokraterna anser att Ungern lever upp till rättsstatens principer. Faktum är att jag nog aldrig hört en sverigedemokrat kritisera Ungern. Snarare har man gett olika former av stöd. Ett exempel är när ledamöter från EU-nämnden och utrikesutskottet träffade ungerska representanter för ett samtal. Där öppnade en av sverigedemokraterna med att kalla Sverigedemokraterna för Ungerns enda vän, till skillnad från övriga partier i rummet.

Jag måste säga att jag är en stor vän av min pappas födelseland Ungern, och just därför kan jag kritisera den förda politiken.

Ett annat land som Sverigedemokraterna aldrig kritiserar är Polen med dess hbtq-fria zoner, kontrollerade massmedier, förbud mot aborter och styrning av domstolar. Det finns många hot mot demokratin i Europa, men från sverigedemokratiskt håll är det tyst.

Herr talman! Jag förklarade nyss att jag vill ta bort 100 miljarder euro från Polens och Ungerns budgetar. Det är en ganska kraftfull attack. Jag tror inte att dessa länder skulle betrakta detta förslag som speciellt vänligt.

Det är inte vår roll som svenska politiker att bestämma vad som är rättssäkert och inte rättssäkert i det polska rättssystemet. Vi har också en situation i Sverige där det är regeringen som utser domare via ett råd där de utser representanter.

Det är inte enkelt att försöka klarlägga vad som är rättssäkert och inte vad gäller domartillsättningar, och så vidare. Och vad sedan enskilda ungerska politiker har sagt om valet i USA är fullkomligt ointressant för mig.

Fokus för oss sverigedemokrater när det kommer till EU:s budget är att få till stånd så bra villkor som möjligt för svenska skattebetalare. Att vi exempelvis tvingas betala så lite som möjligt för tunnelbanor i Östeuropa är Sverigedemokraternas prioritering.

Herr talman! Det har varit lite otydligt hur Sverigedemokraterna har ställt sig till rättsstatens principer under de år som vi nu har förhandlat om långtidsbudgeten och coronapaketet.

Vi ser från Kristdemokraternas håll ett väldigt stort hot mot de grundläggande värdena inom Europa. Och jag är glad att vår partiledare inom EPP, som är den kristdemokratiska gruppen i EU-parlamentet, har varit väldigt tydlig med att Ungern och Polen måste ställa sig i ledet när det gäller krav på oberoende medier och rättssystem.

Martin Kinnunen sa här tidigare att vi ska vara försiktiga med att bestämma om andra länders rättssystem. Menar Martin Kinnunen verkligen att vi inom EU inte ska ha en gemensam norm för oberoende rättssystem?

Herr talman! Eftersom vi har diskussionerna rörande artikel 7-förfarande och annat tycker jag definitivt att man skulle kunna diskutera hur man kan tydliggöra vilken typ av rättssystem ett land ska ha om det vill vara med i EU, så att detta blir tydligt för väljarna i de olika länderna.

Samtidigt måste man ha respekt för att det är människor i Frankrike, Tyskland, Italien, Ungern och Polen som går och röstar fram sin regering för att de vill ha en särskild politik. Ska vi då sitta här i Sveriges riksdag och säga att de här väljarna röstade fel, att det politiska parti som de röstade på inte var okej och att vi inte tycker om detta?

Jag tycker att man bör vara lite ödmjuk och helt enkelt hänvisa till den demokratiska processen i de här länderna.

Herr talman! Jag tycker att det som Martin Kinnunen här säger är väldigt oroväckande.

När man träder in i EU måste man följa det som kallas för acquis, alltså de grundläggande värden som EU står upp för. Annars får man inte bli medlem i EU. Att sedan börja nagga på värderingarna om ett oberoende rättssystem, fria oberoende medier och så vidare är naturligtvis något som EU måste ta mått och steg för att förändra. Detta uttalande från Sverigedemokraterna förvånar mig och är mycket oroande.

Jag ska försöka hinna med en fråga till. Den gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, där EU nu går lite framåt på grund av att USA, framför allt under de senaste åren, har varit svagare i den transatlantiska länken.

Hur ser Sverigedemokraterna på att vi tar lite nya mått och steg för att öka samarbetet på utrikes-, försvars- och säkerhetsområdet?

Herr talman! Sverigedemokraterna välkomnar bättre samarbeten inom alla frågor i EU, och vi ser gärna ett bättre samarbete vad gäller utrikespolitiken. Däremot tycker vi inte att det är lämpligt att ta bort vetokravet. Det är vi motståndare till. Vi vill inte öka överstatligheten på det här området.

När det kommer till diskussionen om rättsstatens principer innebär det ur vårt perspektiv att om vi ska bestämma över andra länder kan de också bestämma om våra lagar och regler här i Sverige. Till exempel saknar vi en konstitutionsdomstol i Sverige. Om Polen skulle ta bort sin konstitutionsdomstol skulle EU slå ned stenhårt på detta. Jag kan tycka att vi borde ha en konstitutionsdomstol i Sverige. Men jag tycker kanske inte att det är EU som ska bestämma det i så fall.

Herr talman! Ett grönare, friare och mer demokratiskt Europa var det mål som Centerpartiet mötte väljarna med i EU-valet förra året, och det var en vision som delades av många. Vi gjorde faktiskt vårt bästa EU-val någonsin.

Vi arbetar varje dag för att nå målet, för det är bara genom att förstå att klimatförändringarna inte tar paus under pandemin och att vi måste bli fler som vill göra mer för klimatet varje dag som vi kan ta Europa och världen framåt.

Tack vare Centerpartiet och andra gröna, liberala krafter tar EU många viktiga kliv framåt här. Vi skärper utsläppskraven på nya personbilar för att minska utsläppen från Europas transporter. Vi förbjuder en rad produkter av engångsplast, vilket är välkommet när våra hav fylls av mer än 150 miljoner ton plast. Och vi skärper kraven på utsläppsminskningar totalt i EU.

Men vi slår också vakt om ett fritt och demokratiskt Europa. Vi tar tydligt ställning mot de krafter som mer eller mindre helt inskränker aborträtten, som tar ifrån kvinnor makten över sina egna kroppar, sina egna liv. De hotar journalister, förföljer oliktänkande och politiserar domstolsväsendet. De monterar ned öppenheten och kväver friheten.

Ett av våra viktigaste vallöften, att sätta ett demokratilås på EU:s budget, har redan blivit verklighet. Vi kommer nu att kunna stoppa ledare som inte kan skriva under på självklarheter som demokrati och rättsstatens principer från att få ta del av EU:s medel.

Fru talman! Ett grönare, friare och mer demokratiskt Europa blir en förebild för fler. Så kan vi också komma framåt mot en grönare, friare och mer demokratisk värld.

Fru talman! Annika Qarlsson har i tidigare repliker talat mot förslaget om minimilöner. Jag är glad att vi är en majoritet i Sverige som vänder oss mot att EU ska besluta om svenska minimilöner.

Jag hoppas att Annika Qarlsson och Centerpartiet också instämmer i vikten av att försvara den svenska partsmodellen, i att det är arbetsmarknadens parter som avgör lönevillkor och villkor på den svenska arbetsmarknaden och i att politiker inte ska komma och bestämma om minimilöner etcetera.

Fru talman! Jag vill tacka Ilona Szatmari Waldau för frågan.

När det gäller det direktiv som har kommit från kommissionen är vi eniga i den delen. Det som är intressant är om vi backar bandet ett antal år. Vi hade redan då farhågor om att det var den här typen av lagstiftningsförslag som skulle komma om man öppnade upp för den sociala pelaren. I det läget gjorde våra partier inte samma analys och delade inte uppfattning utan hade olika ingångar till om vi skulle säga ja eller nej till, bejaka eller beivra, den sociala pelaren. Centerpartiet såg riskerna redan då och hade gärna sett att Sverige inte hade tagit det initiativet. Men där tog våra partier olika ställning.

Vi står på lite olika ben i fråga om historien bakom att det nu finns ett sådant lagförslag. Men vi är överens om att vi inte tycker att EU ska införa det här.

Fru talman! Jag vill tacka för svaret. Det leder till min nästa fråga: Vad är det egentligen för skillnad mellan politikerna i Bryssel och politikerna här i Stockholm?

I Stockholm har Centerpartiet lagt sig i parternas förhandlingar och hotat med lagstiftning om parterna inte gör som Centerpartiet vill. Så sent som i november sa Centerpartiet nej till att ge LO inflytande över nya LAS, även om IF Metall och Handels nu släpps in i värmen.

Annika Qarlssons parti har alltså inga problem med att i Sverige lagstifta över parternas huvuden. Vad är skillnaden mellan Brysselpolitikernas klåfingrighet och Centerpartiets?

Fru talman! Jag vill tacka så mycket för frågan. Den är väldigt intressant.

När det gäller kompetensområden kan man konstatera att EU inte har kompetens för att gå in och röra i detaljer på arbetsmarknadsområdet. Den kompetensen är nationell.

När vi har tittat på de olika delar som gäller arbetsmarknaden har vi också sett att det behöver bli större rörlighet, större flexibilitet och ökad trygghet för arbetstagare för att de ska kunna omskola sig och komma till nästa steg när arbetsmarknaden förändras. I hela det paketet kan man behöva justera i de lagar som finns.

Ja, det är nationell kompetens. Det är den stora skillnaden mellan EU och Sverige.

Fru talman! Jag vill tacka Annika Qarlsson för anförandet.

Jag vill ta fasta på att Annika Qarlsson nämnde att Centerpartiet är en grön röst. Den behövs verkligen i EU. Jag vill ge Centerpartiet beröm för deras arbete med antibiotikafrågan i EU.

När det däremot gäller en giftfri vardag och vattenfrågor är det olyckligt hur Centerpartiets politik har utvecklats i just EU-sammanhang. För ett par månader sedan såg Centerpartiet till att Sverige bytte fot i vattenfrågan och ställde sig på samma sida som inte särskilt progressiva krafter i EU. Nu räddades Sverige ändå av EU i den frågan.

Vi har också det här med blyhagel, som är ett giftigt ämne från det första grammet. Från att ha drivit Reach och fört en giftfri politik är Sverige nu plötsligt för blyhagel. Hur kommer det sig?

Fru talman! Tack för frågorna, Amanda Palmstierna!

I alla frågor som rör politik görs det hela tiden avvägningar. Det är å ena sidan, och det är å andra sidan. Det finns inte någon av våra politiska frågor som inte är av den karaktären.

När det gäller vatten kan man komma åt rätt effekt på olika sätt. Det är vad som fanns med i den delen.

När det gäller blyhagel är det intressant. Vi här i Sverige har en stark lagstiftning. Det är väldigt uppstyrt var man får använda blyhagel och inte. Enligt de förslag som fanns för antagande skulle det inte ha funnits många kvadratmeter i Sverige där man över huvud taget hade kunnat använda blyhagel.

Det är kanske så att vi på sikt ska ha bort blyhaglet. Men det måste först ha kommit fram ett annat alternativ. Det finns inte i nuläget. Därför var vi med och drev fram en förändring av den ståndpunkten.

Fru talman! Tack för svaret, Annika Qarlsson!

Det stämmer absolut att det är å ena sidan och å andra sidan. Där kan man väl säga att Miljöpartiet hela tiden viktar miljön starkare. Vi tycker helt enkelt att miljön och den giftfria vardagen är viktigare än i det här fallet jaktintressena.

Det som var olyckligt i det här fallet var att Sverige under många år och decennier har drivit en giftfri politik men plötsligt bytte fot, efter en stark lobbyinsats. Det skadar Sveriges förtroende som miljönation i längden. Det var olyckligt.

Vad gäller vattenfrågan hade man, om det hade blivit verklighet, släppt in lobbyorganisationer på ett sätt som vi inte alls tycker är vettigt.

Fru talman! I de här frågorna kan man inte tro att det finns bara ett sätt att nå målet. Det finns en mängd olika frågor där Centerpartiet och Miljöpartiet är överens om vart man vill komma men inte om hur man ska komma dit. De här två frågorna är också exempel på det.

Det finns betydligt bättre sätt, till exempel att värna och vårda skogen, se till att vi har en biologisk mångfald genom att stärka skogsägares rätt att fortsätta vårda den skog de har ansvar för. Vill man gå förbudsvägen får det helt andra konsekvenser.

Jag skulle vilja påstå att vi väldigt ofta delar målen, men vi delar inte synen på vägen för att nå dem.

Fru talman! Vi behöver göra enorma offentliga investeringar för att klara klimatomställningen. Faktum är att vi måste bygga om hela vårt samhälle för att pressa ned utsläppen. Vi måste satsa massivt på hållbar infrastruktur, förnybar energi och bättre boenden.

Vänsterpartiet vill se en satsning på jobb, välfärd och minskade utsläpp. Och vi kräver att klimatomställningarna ska vara rättvisa, så att de som släpper ut mest också ska betala mest. Vi och våra progressiva kollegor i EU-parlamentet jobbar hårt tillsammans med miljörörelsen för att höja de låga klimatmålen och för att införa fler bindande miljö- och klimatregler.

Vi förväntade oss att en svensk regering bestående av miljöpartister och socialdemokrater skulle ta sitt ansvar. Men regeringens agerande i fråga om den europeiska klimatlagen gjorde oss besvikna. EU:s klimatlag är ett steg i rätt riktning mot att nå målen i Parisavtalet. Men redan EUparlamentets ambition om 60 procents minskning är för låg.

Vänsterpartiet menar att ambitionen för minskning av utsläppen av växthusgaser borde vara 70 procent fram till 2030. Den svenska regeringen drev minst 55 procents minskning av utsläppen i ett sammanhang och 60 procent med sikte på mer i ett annat sammanhang, och sedan tillbaka till 55 procent. Så där höll man på. Till slut tvingades ändå den svenska regeringen gå med på 55 procent. Det var precis det Vänsterpartiet varnade för; om den svenska regeringen driver olika mål i olika sammanhang blir Sveriges linje inte trovärdig.

Nu står hoppet till att parlamentet i kommande förhandlingar inte viker ned sig och backar från beslutet om 60 procent. Helst höjer man det.

Vänsterpartiet kommer inte att ge sig. Klimatet kan inte vänta.

Fru talman! Det var intressant att höra Ilona Szatmari Waldau lägga ut texten både i sitt första anförande och nu om vilka viktiga insatser som EU bör ta sig an. Jag kan hålla med om en hel del av det, men jag har också en annan uppfattning om annat.

Det som gör det svårt att fullt ut lita på Vänsterpartiet i EU-frågor är partiets grundläggande skepsis mot hela EU-idén. Det står fortfarande i Vänsterpartiets partiprogram att man vill lämna EU även om man inte driver på för ett utträde just nu. Det är minst sagt lite udda att Vänsterpartiet verkar liera sig med Boris Johnson, som tycks tro att man kan ta tillbaka något slags kontroll bara för att man drar sig ur ett samarbete.

Min syn är att vi får mer makt och mer inflytande genom att ha ett väl fungerande europeiskt samarbete. Jag undrar: Är det fortfarande Vänsterpartiets uppfattning att Sverige ska dra sig ur EU och göra som Storbritannien eller kan detta komma att ändras?

Fru talman! Tack, statsrådet, för frågan! Statsrådet har läst Vänsterpartiets partiprogram och vet vad som står där, så därför behöver jag inte upprepa det. Det som står i vårt partiprogram är naturligtvis vad som gäller. Det är heller ingen hemlighet att det finns förslag om ett nytt partiprogram med helt andra skrivningar om vår syn på EU.

Vänsterpartiet kommer att vara ett EU-kritiskt parti, oavsett vad som beslutas på kongressen om vi vill att Sverige ska vara medlem eller inte. Det är på så sätt vi mest uppnår förändringar i EU. Vi måste vara kritiska för att nå någonstans.

Fru talman! Vi får se framtiden an om det blir ett skifte på den här punkten i Vänsterpartiets partiprogram.

Det har varit lite konstigt att i just Sverige befinner sig Vänsterpartiet på anti-EU-linjen. I andra delar av Europa finns mycket starkare uppslutning kring europeiskt samarbete och europeisk integration bland just vänsterpartier. Det blir lite udda att Vänsterpartiet i det svenska parlamentet verkar ha mest gemensamt med Sverigedemokraterna när det gäller EUfrågorna. Man undrar verkligen om det är där ni vill vara.

Fru talman! Vänsterpartiet kan inte ta ansvar för andra partiers politik utan bara för sin egen. Vi är ett EU-kritiskt parti, och då hamnar man i vissa frågor ofta tillsammans med andra EU-kritiska partier. Jag anser dock att vi i EU-sammanhang oftare hamnar nära regeringen än det andra EU-kritiska partiet. Det är min bestämda uppfattning.

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i Vänsterpartiets kritik om regeringens sifferbingo.

Vänsterpartiet driver inte längre kravet om ett svenskt EU-utträde. Det är bra för Sverige, och Moderaterna välkomnar detta besked. Men jag måste ändå få ställa en fråga: Vad är det som Vänsterpartiet är för? När EU ska rösta om frihandel röstar Vänsterpartiet emot. Det spelar ingen roll om det handlar om Kanada eller Japan. Så är det till och med om det gäller världens fattigaste länder. När EU ska rösta om gemensam säkerhetspolitik röstar Vänsterpartiet nej. När EU ska rösta om att vi tillsammans ska bekämpa terrorism röstar Vänsterpartiet också nej. Vänsterpartiet röstade till och med nej till EU:s budget.

Min fråga till Ilona Szatmari Waldau är: Vad är Vänsterpartiet egentligen för i EU-samarbetet?

Fru talman! Det blir svårt att svara på Jessika Roswalls fråga, för den innehöll saker som inte är sanna. Vi röstade till exempel inte nej till ett gemensamt arbete mot terrorism. Vi sa ja till det. Däremot ville vi, precis som Moderaterna men i andra frågor, göra det annorlunda och skärpa det hela.

Vi menade exempelvis att man inte bara kan utgå från att det finns en islamistisk terrorism utan att det också finns en högerextrem terrorism, som till exempel Säpo ser som ett väldigt stort hot. Det är också ett stort hot i Europa. Vi föreslog också att man inte bara kan angripa problem när de redan har skett. Man måste arbeta förebyggande för att unga inte ska hamna i terrorismen.

Det är svårt att svara på frågor när de börjar med ett felaktigt antagande.

Fru talman! Om jag lägger ihop det svar som jag fick med det som statsrådet Dahlgren fick uppfattar jag ändå att den mening Vänsterpartiet ser med att vara med i EU-samarbetet är att vara kritiskt. Jag tror inte på det, utan jag tror att man måste vara med och försöka komma fram till en gemensam sammanhållen politik. Att bara rösta emot och ha en avvikande ståndpunkt, som Vänsterpartiet har i de olika frågor som jag lyfte fram, är inte rätt väg att gå. Jag tror inte att man når framgång på det sättet.

Mina frågor fortsättningsvis är: Vilka frågor är ni för? Vad kommer ni att rösta för i EU-samarbetet? Jag och Moderaterna tycker att Sverige ska ha en aktiv roll och ta på sig ledartröjan inom EU-samarbetet. Vad vill Vänsterpartiet rösta ja till?

Fru talman! Det blir lite konstigt här. Vänsterpartiet har en avvikande ståndpunkt för att vi vill mer och nå längre i klimatsamarbetet. Vi vill kritisera länder som Polen och Ungern för deras brister i demokratin och för att de inskränker aborträtten. Det blir alltså något negativt när vi har en avvikande ståndpunkt trots att vi vill göra mer.

Vi ser att EU kan åstadkomma väldigt mycket, till exempel genom klimatarbetet, när vi går samman och jobbar tillsammans. Men det finns också stora problem inom EU, till exempel att EU har en statsstödspolitik som gör att fattiga länder fortsätter att vara fattiga. Vi ser EU som något där vi kan jobba solidariskt.

Om vi säger nej till saker som vi menar inte driver EU i en miljövänlig och solidarisk riktning tycker vi att det är något positivt, inte något negativt.

Fru talman! Vänsterpartiet kallar sig inte längre EU-motståndare. I Vänsterpartiets EU-valplattform slogs det tydligt fast att Vänsterpartiet ska verka för att inte flytta mer makt till det superstatsprojekt som man anser att EU förvandlats till. Samtidigt föreslår man en rad EU-skatter, såsom kilometerskatt och flygskatt. Man står även bakom EU:s sociala pelare som kommissionen nu själv hänvisar till när den lägger fram förslag om lagstadgad europeisk minimilön.

Hur exakt menar Vänsterpartiet att Bryssels makt minskar om man får ta ut EU-gemensamma skatter och påverka villkoren på den svenska arbetsmarknaden?

Fru talman! Vänsterpartiet menar att vi måste jobba solidariskt inom EU. Vi vill inte införa några som helst skatter på EU-nivå. Om det skulle införas avgifter på EU-nivå säger vi tydligt att dessa avgifter ska gå tillbaka till medlemsländerna. Vi vill inte göda EU:s ekonomi. Detsamma gäller lagar inom EU. Vi menar att den nationella kompetensen ska gälla.

Den sociala pelaren är dock positiv. Det finns många bra delar i den. Det finns ju otroligt stora sociala skillnader inom EU med fattiga länder i framför allt öst och rikare länder i väst. Det är något som behöver överbryggas, och då behöver vi vara överens i EU om hur vi ska jobba för att göra det. Men att därifrån gå till lagförslag som gör det sämre för några länder kommer vi aldrig att acceptera.

Fru talman! I vissa delar reder Ilona Szatmari Waldau ut de komplikationer som finns med att inte längre vara EU-kritisk eller att inte längre vilja lämna EU-samarbetet. Men det finns fortfarande kvar ett antal förslag som motsäger den roll som man försöker ta i arbetet.

Jag kan inte förstå hur det hänger ihop när man säger att man inte vill att de ska få mer men att de ändå ska ha möjlighet att ta ut olika skatter - även om pengarna skulle gå tillbaka till olika nationer.

Vi vill ha ett socialt Europa och jobba mot de klyftor som finns mellan olika länder, och detta finns med i både budget och andra delar. Men det ni har varit med på är ju att ge den möjlighet som kommissionen nu hänvisar till när olika lagförslag läggs fram. Det stämmer inte med den bild som Ilona försöker ge av Vänsterpartiets politik.

Fru talman! Jag vill vara tydlig med att Vänsterpartiet aldrig har sagt ja till några skatter på EU-nivå. Där är vi lika kritiska som de flesta övriga partier i Sveriges riksdag.

Vänsterpartiet är fortfarande ett EU-kritiskt parti. Huruvida Vänsterpartiet kommer att fortsätta arbeta för att vi ska lämna EU eller kommer att arbeta för att vi ska vara kvar är någonting som är upp till Vänsterpartiets kongress att avgöra.

För mig är det väldigt tydligt: När vi ändå är med i EU, oavsett vad vi tycker om vårt medlemskap, måste vi göra det bästa möjliga av medlemskapet. Det fungerar inte att ställa sig vid sidan om och säga att vi inte vill vara med och att vi därför inte deltar i besluten. Det måste vara väldigt tydligt vad vi vill uppnå och att vi måste göra det bästa möjliga av vårt medlemskap. Det menar jag att Vänsterpartiet gör.

Fru talman! Jag tänker ta upp frågan om Kuba. Socialistpartier runt om i världen spelar kommunistregimen Kuba i händerna och sprider en felaktig bild av regimen. Trots att EU:s avtal om politisk dialog och samarbete med landet har gällt sedan 2017 har inga framsteg gällande demokrati och mänskliga rättigheter gjorts på ön. Trots vädjanden från civilsamhället och demokratikämpar fortsätter Sverige och EU att hålla regimen under armarna, någonting som vi har motsatt oss, senast nyligen i EU-nämnden.

En granskning från Civil Rights Defenders visar nu mycket riktigt att samtliga 70 människorättsförsvarare som de pratat med anser att situationen på ön har försämrats sedan avtalet trädde i kraft. Vad säger Vänsterpartiet om avtalet? Vilka politiska förbättringar anser Vänsterpartiet att EU:s avtal med Kuba har lett till?

Fru talman! För mig är det lika viktigt med demokrati och mänskliga rättigheter på Kuba som i Ungern, Polen eller vilket annat land som helst. Demokrati och mänskliga rättigheter är en av de absolut viktigaste frågorna för Vänsterpartiet.

Fru talman! Trots att utvecklingen inte går åt rätt håll fortsätter Vänsterpartiet runt om i landet att arrangera möten med diktaturens lobbygrupp i Sverige, Svensk-Kubanska föreningen. Så sent som i december arrangerade Vänsterns lokalavdelning i Malmö ett event tillsammans med den föreningen. Hur ser Ilona Szatmari Waldau på detta?

Fru talman! Jag kan inte uttala mig om vad Vänsterpartiets olika föreningar eller systerorganisationer gör och vilka möten de arrangerar med andra. Jag skulle kunna tänka mig att man arrangerar möten där man också är kritisk. Att ha ett möte tillsammans med en organisation innebär inte att man till hundra procent sväljer den organisationens olika åsikter eller dess agenda. Jag tror att det är viktigt att man för dialoger med sina motståndare, med dem man står nära och med dem som är mitt emellan.

Fru talman! Jag vill tacka Ilona Szatmari Waldau för anförandet. Hon tog upp det här med klimatmålen - 55 procent, 65 procent och så vidare. Det är knappast någon hemlighet att Miljöpartiet står för att man ska gå i linje med vetenskapen, eftersom det förstås inte går att förhandla med vetenskapen och naturlagarna.

Jag vill ta fasta på någonting som Vänsterpartiet sa, nämligen att Vänsterpartiet inte kan ta ansvar för andra partiers politik. Detta ligger i kärnan av det hela. Sverige drev på för en högnivåallians och såg till att målen höjdes ordentligt. Sedan fanns det inte utrymme för en politisk överenskommelse om att gå ännu högre. Då väljer Miljöpartiet att genomföra verkstad, så att det faktiskt händer någonting med konkreta utsläpp. Det visar vi också i EU-parlamentet - vi väljer utskott som handlar om klimat och miljö, medan Vänsterpartiet inte gör det.

Min fråga till Vänsterpartiet är: Vill ni ha fina ord eller vill ni ha verkstad?

Fru talman! Jag tackar Amanda Palmstierna för frågan. För Vänsterpartiet är det otroligt viktigt med verkstad. Det är också därför vi kritiserar regeringen när den går fram med olika råd och med olika mål. Har man olika mål blir det mycket svårare att ta Sverige på allvar, och då blir Sveriges röst svagare. Jag tror att det räcker som svar.

Fru talman! Jag skulle säga att vi hade en tydlighet. Vi sa: minst 55 procent, men gärna i linje med vetenskapen. Det var ingen otydlighet kring det. Vi tar ansvar för att se till att man i hela EU-projektet kan ta sig framåt tillsammans, så att EU blir den första fossilfria kontinenten. Man får inte glömma att Sverige är en otroligt viktig pådrivande kraft i EU och att EU också är en viktig pådrivande kraft i världen. Man talar om Brysseleffekten.

Jag vill också lyfta fram det här med utsläppsrätterna. Där gjorde Sverige en otroligt bra insats med The Swedish Proposal, som lett till att man skrotat sammanlagt 50 gånger Sveriges klimatutsläpp. Det skulle jag säga är den största klimatinsats som Sverige gjort globalt.

Fru talman! Det är otvetydigt så att Sverige är drivande i miljöfrågor. Jag skulle säga att Vänsterpartiet är ett av de partier som driver på för att det ska vara så. Men när man går fram med olika mål är man inte tydlig. Statsministern säger att minst 55 procent är Sveriges linje. I ett annat sammanhang säger miljöministern att minst 60 procent med sikte på mer är vad vi vill ha. Ska man nå någonstans i EU-sammanhang måste man vara tydlig.

Vänsterpartiet är tydligt. Vi vill ha minst 70 procents minskning av utsläppen av växthusgaser till 2030. Vi hoppas innerligt att det inte är miljöministrarnas kompromiss som gäller utan att parlamentet åtminstone kommer att stå fast vid sina 60.

Fru talman! I slutet av förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag om en hälsounion. Det är bra att EU lyfter fram hälsofrågor. Men det får inte bli ännu ett nytt område där vi lämnar över beslutsmakten till EU. I beslut avseende det som ligger i den här hälsounionen, nämligen läkemedelsstrategin, måste regeringen värna svensk läkemedelsindustri, som står för en stor andel av vår exportindustri med ett värde på över 105 miljarder kronor. Allra viktigast är förstås nu att skynda på vaccindistributionen inom EU. Vi behöver komma ur denna pandemi snarast.

En annan stor utmaning som ligger framför oss att lösa gemensamt är migrationsutmaningen. Statsministern har ofta hänvisat till lösningar på EU-nivå. Under hösten kom ett förslag från EU-kommissionen, men regeringens ståndpunkt har sedan förslaget presenterades varit allmänt och vagt formulerad. Det duger inte.

Kristdemokraterna välkomnar EU:s ambitionshöjning gällande klimatet. Den gröna omställningen innebär stora möjligheter. EU måste nu visa att det går att förena minskade koldioxidutsläpp med ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och ökad välfärd. Även här har regeringen vacklat om olika målnivåer. Det har varit 55, 60 och 65 procent i EU-nämnden och miljö och jordbruksutskottet.

En viktig fråga som nu diskuteras på EU-nivå är den om taxonomi och klimatinvesteringar. Vi ser risker med att vårt skogsbruk men också våra naturtillgångar som vattenkraft kommer att anses som icke hållbara. Likaså diskuteras kärnkraften i detta sammanhang. Men kärnkraften och vattenkraften står för 80 procent av Sveriges elförsörjning. Här måste regeringen agera. Tyvärr har regeringen ingen strategi och är inte proaktiv. Vi måste jaga regeringen hela tiden för att lyfta fram svenska intressen.

Fru talman! Det är ohållbart med en så passiv regering på EU-området. Nu måste det ske en förändring.

Fru talman! Jag måste säga att jag beundrar Désirée Pethrus energiska ambition att peka på vilken passivitet regeringen visar i alla möjliga sammanhang. Jag får å min sida motbevisa det genom att säga att vi verkligen har aktivitet på gång på alla de områden som Désirée Pethrus tog upp.

Det gäller alltifrån att värna svensk läkemedelsindustri till att på högsta nivå ta upp frågan om taxonomin och vad det betyder för svensk skogsindustri och också för svensk energiindustri att vi har ett förslag som inte är acceptabelt utifrån svenska utgångspunkter.

Vi har en aktivitet här, och vi har det också på det sociala området. Man har på något sätt menat, som Désirée Pethrus tidigare hävdat, att det är toppmötet i Göteborg 2017 som skulle ha gjort det möjligt för kommissionen att lägga fram förslag.

Det är vad jag här håller i min hand som har gjort det möjligt för kommissionen att lägga fram förslag på det socialpolitiska området, alltså EU:s fördrag. Det fördraget var det en regering där också Kristdemokraterna satt med i som föreslog att riksdagen skulle ratificera.

Fru talman! Självklart står vi bakom fördraget. Det vi menar är att den sociala pelaren blev en utgångspunkt för att driva på för nya direktiv vi inte ville se. Jag tror nog att statsrådet kan inse att den ändå är en motor. Den är en motor nu i de nya ordförandeskapen. Det gäller till exempel Portugal. Statsrådet själv har erkänt i EU-nämnden att de kommer att driva på frågan om minimilöner.

När det gäller budgeten var det Nederländernas Mark Rutte som drev på och såg till att vi kom framåt och fick stora rabatter. När det gäller läkemedelsindustrin har vi också försökt att driva på i EU-nämnden att regeringen ska ta ställning för att det är nationell kompetens och få in det i den svenska ståndpunkten.

På det sociala området är vi för en social utveckling. Men det finns redan väldigt mycket reglerat på EU-nivå om hur man ska värna arbetstagarnas rättigheter. Det ska vi naturligtvis fortsätta med.

Fru talman! Det är välbekant, jag behöver kanske inte upprepa det, att vår syn är att vi bejakar samarbetet på det sociala området. Vi tycker att det är bra att Portugal nu tar sig an detta på ett särskilt toppmöte i Porto i maj. Det ska i huvudsak ske genom ett arbete med gemensamma mål, rekommendationer, jämförelser, goda exempel och så vidare.

Jag måste opponera mig mot att det var Mark Rutte som ordnade den svenska rabatten i förhandlingarna i somras. Jag råkar ha lite inblick i vad som hände där. Jag har också hört efteråt från dem som verkligen satt i alla förhandlingsrummen att var det någon i den så kallade frugala gruppen som fick respekt för sitt sätt att förhandla och föra talan för de mer försiktiga principerna som vi står för så var det Sveriges statsminister och inte någon annan.

Fru talman! Jag hoppas verkligen att det Hans Dahlgren säger stämmer och att ni driver på. Men jag kan konstatera, och vi kan se det i väldigt många av våra protokoll från EU-nämnden, att Kristdemokraterna och Moderaterna hela tiden driver på för att regeringen ska anta bättre ståndpunkter innan man åker ned till EU.

Under den här regeringstiden när ni har varit vid makten har vi kontinuerligt sett att ni är alldeles för passiva och baktunga. Det är som jag sa tidigare. När inte ens LO känner sig trygg med att Sveriges socialdemokratiska och rödgröna regering driver på för att stoppa förslaget om minimilöner är det inte konstigt att man känner sig orolig.

Fru talman! Kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar är i dag under attack i flera EU-länder, och särskilt allvarligt är det i Polen. När EU-parlamentet nyligen kritiserade Polen, vars domstol i stort sett förbjudit alla aborter, röstade Kristdemokraterna glädjande nog ja till fördömandet. Efter alla år när Kristdemokraterna röstade nej i EU-parlamentet är det verkligen välkommet.

Men en av ledamöterna menade att hon röstade ja för att resolutionen huvudsakligen handlade om hur Polens styrande parti genompolitiserar domstolen, och alltså inte om själva aborträtten. Det är en del av ett mönster. KD har riksdagsledamöter som säger att de stöder Trump på grund av abortfrågan och driver på för att vårdpersonal ska få vägra att utföra aborter. Det är ett sätt att inskränka aborträtten. Det är mot bakgrund av det man måste se KD:s agerande.

Min fråga till Désirée Pethrus är: Vad är egentligen Kristdemokraternas linje i EU gällande aborträtten?

Fru talman! Tack för frågan, och för erkännandet att Kristdemokraterna har fattat många bra beslut när det gäller abortfrågan! Själv är jag vice ordförande i riksdagens SRHR-nätverk där vi driver på frågan och också ibland skickar brev till länder som är på väg att anta dålig lagstiftning. Det tyckte vi framför allt när det gällde Polens abortlagstiftning.

Det betyder inte att vi vill se att EU ska fatta beslut om abortfrågan. Det är samma som med hälsofrågorna som jag var inne på tidigare. Vad är nationell kompetens, och vad är EU-kompetens? Där är vi väldigt tydliga med att det inte är EU-kompetens utan nationell kompetens.

Däremot ska vi naturligtvis driva på, försöka påverka och ha frågan om jämställdhet på dagordningen inom EU; rätten till lagliga och säkra aborter är någonting som vi står för i det internationella samarbetet och har stått för i alliansregeringen. Där känner jag ingen oro.

Fru talman! Tack för svaret! Det är bra att Kristdemokraterna vill driva på för rätten till lagliga och säkra aborter. Mitt eget parti har till exempel samlat in pengar till organisationer som arbetar för polska kvinnors rätt till abort.

I den resolution som KD röstade ja till slås det fast att abortförbudet kan leda till en ökning av antalet olagliga och osäkra aborter samt abortturism med tillgång endast för vissa. Det innebär att kvinnors hälsa och rättigheter undergrävs och deras liv äventyras. Det blir också en kostnadsfråga och en klassfråga med abort.

Det jag undrar är: Är Kristdemokraterna berett att stödja de organisationer som kämpar för detta i Polen? Eller kan ni tänka er att göra det lättare för polska kvinnor att göra abort i Sverige, till exempel genom att stödja Vänsterpartiets motion om att utländska kvinnor ska få göra abort i Sverige till subventionerat pris?

Fru talman! Jag kommer ihåg att när Göran Hägglund var socialminister stod han upp för att det skulle kunna vara så att polska kvinnor kom till Sverige och gjorde aborter. Nu har det inte varit så aktuellt. Men i vissa fall när utländska kvinnor kommer till Sverige ska de ha rätt att kunna få abort om det inte går att sköta i det egna hemlandet.

Jag tycker nog att Kristdemokraterna har varit öppna för det. Det är viktigt. Jag spelade häromdagen för SRHR-nätverket i Europa in en video till Joe Biden. Vi välkomnar och hoppas att USA nu ändrar sin politik när det gäller att kunna ge stöd till mödrahälsovård, säkra och lagliga aborter och också för att verkligen kunna förebygga aborter. Det är det viktigaste arbetet som vi förstås vill jobba för.

Fru talman! Tack för anförandet, Désirée Pethrus! Jag vill föga förvånande ställa en fråga till Désirée Pethrus om klimat.

I ert Europapolitiska program står det att klimatfrågan är en helt avgörande fråga för mänsklighetens framtid och att det är viktigt med det internationella perspektivet. Där är vi överens.

I år kommer EU-kommissionen att lägga fram ett förslag om klimatavgifter. Syftet är att jämna ut spelplanen så att länder utanför EU inte ska kunna konkurrera genom att sabba för miljön och jobba dåligt med klimatet.

Då borde Kristdemokraterna välkomna detta och jubla, kan man tycka. Det gäller ur både ett klimatperspektiv och ett internationellt perspektiv. Men här har jag hört Kristdemokraterna flera gånger säga att de inte vill se detta.

Därför undrar jag: Vill ni på allvar ta ansvar för klimatet eller inte?

Fru talman! Det är lite svårt, för Amanda Palmstierna tar upp väldigt många frågor som har behandlats på EU-nivå men som kanske inte har varit så aktuella i vårt riksdagsarbete.

Vi ser klimatfrågan som väldigt viktig. Vi står upp för det vi kallar för förvaltarskapstanken: Vi har fått en jord att förvalta, och det är oerhört viktigt att vi ser till att kommande generationer har en god levnadsmiljö. Därför är klimatfrågan väldigt viktig för oss.

När det sedan gäller hur just den här frågan om avgifterna exakt kommer att landa är ju vi negativa till skatter och avgifter på EU-nivå, som Miljöpartiet säkerligen känner till. Därför kan jag inte svara exakt på hur vi landar i denna fråga.

Fru talman! Anledningen till att jag tar upp frågan nu är att den fanns med i den budgetförhandling som landades i somras. Den fanns med i överenskommelsen och skrivningarna där. Alla partier som finns i det här rummet var ju väldigt engagerade i detta i somras, så vi har nog egentligen diskuterat igenom det här och tittat på saken ordentligt.

Jag skulle vilja säga att det är viktigt att inte stänga dörren för förslaget om klimatavgifter. Vår expertmyndighet Kommerskollegium har tittat på detta och analyserat det och sett att det här går att göra i enlighet med WTO:s regelverk.

Det är viktigt att få en jämn spelplan för att driva på industrin. Till och med Joe Biden tittar på liknande förslag, så jag skulle vilja säga att det är en viktig väg framåt.

Fru talman! Då förstår jag kanske lite mer. Det är alltså det som egentligen brukar kallas för klimattullar - att andra som kommer med varor till EU ska ha likvärdiga villkor och att vi inte ska kunna slå ut varandra genom att ha lägre eller högre miljökrav.

Vi ställer oss nog positiva till att titta på de mer konkreta förslag som jag antar att kommissionen ska komma tillbaka med. Men det är oerhört viktigt att vi försöker få konkurrensneutralitet på större områden än bara inom EU, så att inte andra länder tar över marknader från EU. Det känns därför som att ett WTO-regelverk vore det absolut bästa för att kunna få ett mer enhetligt regelverk på området.

Vi vill helst se att de flesta åtgärder när det gäller just skatter och avgifter inte bara hamnar på EU-nivå utan också på internationell nivå, så jag ser att vi kanske kommer att kunna ställa oss positiva till frågan.

Fru talman! Vi har varit många här i dag som har talat om de stora utmaningar som EU och Sverige står inför och om vilka möjligheter vi ser med ett samarbete. Diskussionen är väldigt välkommen.

Det pratas mycket om att ta på sig den gula ledartröjan. Men Liberalerna vill fortfarande se ett europeiskt FBI för att stoppa gränsöverskridande brottslighet, en europeisk koldioxidskatt för att minska utsläppen, en skarp rättsstatsmekanism som automatiskt kopplar pengar till respekt för rättsstaten och en gemensam inre marknad för digitala tjänster i EU. Liberalerna vill skapa konkurrenskraft genom att se till att kvinnor får möjlighet att arbeta på samma villkor som män i EU. Liberalerna vill se ett solidariskt EU.

I några av frågorna har vi numera flera partier med oss, och det är mycket glädjande. Vi har ett program som är fullt av fler konkreta förslag än dessa på hur vi vill göra EU bättre för framtiden som vi gärna diskuterar vidare.

Vi behöver hjälpas åt att agera starkt och inte bara tala vackert för Europas och Sveriges bästa. Vi behöver bygga allianser med likasinnade länder. Vi behöver ha tätare kontakt med Europaparlamentet. Vi behöver opinionsbilda för vår sak i Europa. Vi behöver bli proaktiva.

Jag är en varm anhängare av tanken att EU faktiskt kan bli bättre än summan av sina medlemsstater. Det är på tiden att vi nu kraftsamlar för att tillsammans vara med och forma den union som vi är en del av. Till skillnad från Vänsterpartiet tror Liberalerna inte att vi når bäst resultat genom att vara kritiska. Vi tror att vi når bäst resultat genom att arbeta proaktivt tillsammans för ett bättre Sverige och EU.

Fru talman! Jag vill ta upp EU:s handelspolitik. Det är många partier i Sveriges riksdag som är ivriga frihandelsvänner.

Jag vill poängtera att det är väldigt viktigt att EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik reformeras för att gå i linje med Parisavtalet, också för att respektera mänskliga rättigheter. Här har vi saker att arbeta med. EU-kommissionen lägger nu fram flera progressiva förslag på området och tar på allvar ansvar för en grön och mänsklig riktning.

Ett viktigt förslag är det som jag tog upp i min tidigare replik till Kristdemokraterna om klimatavgifter, alltså att se till att man för varor som importeras från till exempel Kina får betala samma kostnad för koldioxidutsläpp som EU:s företag. Det ska inte gå att konkurrera genom att sabba för klimatet. De länder som gör minst för klimatet ska inte ha fördelar av det, utan vi måste ha en jämn spelplan.

Det andra förslaget från kommissionen som jag vill ta upp är det som jag tidigare tog upp om en due diligence-lagstiftning. Kommissionen tycker alltså att det ska bli lag på att EU-företag ska följa FN:s principer om mänskliga rättigheter och ta hänsyn till miljön inom hela sin leverantörskedja.

Anledningen till att kommissionen lägger fram förslaget är att det på vissa platser fortfarande i dag förekommer barnarbete, regnskogsskövling, tvångsförflyttningar av urfolk, föroreningar och löner som man inte kan överleva på i produktionen. Och det har tyvärr blivit än värre nu i coronatider.

En majoritet av företagen i EU är positiva till denna lag, många svenska företag har ställt sig bakom den och civilsamhället driver en aktiv kampanj. Därför vill jag ta möjligheten att tydligt lyfta denna viktiga fråga.

Det är viktigt att Sverige driver på för klimatavgifter och för en företagslag om mänskliga rättigheter och miljö. Sverige behövs i EU, och EU behövs i världen.

Fru talman! Jag tänkte återkomma till klimatkrisen, som är ett av de största problem vi har just nu - ett av flera, får man tyvärr säga. Tyvärr har vi en regering som inte har drivit en tillräckligt klimatsmart politik, utan vi har sett att Sveriges utsläpp inte har minskat i den takt som behövs.

EU har höjt sin ambitionsnivå, vilket är bra. Sverige ska vara drivande i detta; det har jag sagt flera gånger.

Men för att återkoppla till Ilona Szatmari Waldau har det i den här kammaren märkts att Sveriges regering inte har varit tydlig. Det har den inte heller varit när det gäller sociala frågor, som vi har varit inne på flera gånger - för att uttrycka sig milt.

Här i kammaren är alla numera bekanta med ordet sifferbingo. Det finns andra ord: förvirrande, två olika linjer samtidigt eller rent av hyckleri.

Jag vill därför fråga Amanda Palmstierna om hon stöder regeringens och Miljöpartiets linje att utsläppen ska minska med minst 55 procent till 2030. Det har varit lite oklart. Är det 55, 60 eller 65 procent?

Fru talman! Tack, Jessika Roswall, för frågan! Jag skulle vilja säga att det inte har varit otydligt, utan vi har hela tiden sagt minst 55 procent med sikte på 65 procent.

Miljöpartiet har också i EU-parlamentet drivit att detta behöver gå i linje med vetenskapen. Även statsministern har gjort uttalanden i medierna om att det verkligen behöver skärpas.

När allianspartier lanserar begreppet sifferbingo och så vidare undergräver det bara förtroendet för politiken. Vi från regeringen tar ansvar för vår politik: minst 55 procent med sikte på 65 procent. Det är ingen oklarhet där.

Fru talman! Här är faktiskt vi och Vänsterpartiet helt överens. Det är de här olika budskapen som har givit en oklarhet och en otydlighet. Det är det som är förvirrande.

Europiska rådet har nått en överenskommelse om ett mål om 55 procent, och det är som sagt bra och en stor och kraftig ambitionshöjning. Problemet för Miljöpartiet och regeringen är att man inte förstår att när nu till exempel Polen har anslutit sig till de 55 procenten och ska göra en omställning handlar det om kärnkraft.

Det var ett medskick jag hade tidigare till Amanda Palmstierna och som jag också tog upp i mitt anförande: Ska vi komma bort från beroendet av kolkraft och rysk gas och minska våra utsläpp är kärnkraften en del av detta. Jag vill därför fråga Miljöpartiet om man ser det här och om kärnkraft helt enkelt kan vara en lösning för omställningen i klimatet.

Fru talman! Tack för frågan, Jessika Roswall!

När det gäller kärnkraft måste jag säga att det är fascinerande att se hur otroligt mycket energi partierna lägger på detta i EU-sammanhang. Jag kan förstå att det är en fråga man lägger tid på i den nationella politiken, men i EU-sammanhang är det ju en nationell kompetens och egentligen en randfråga, så att säga. Det är teknikneutralitet som ska gälla, och den nationella kompetensen gäller.

Detta tycker jag är ett sätt för Moderaterna att driva en nationell inrikesfråga i EU-debatten. Och nej, vi anser inte att kärnkraft behövs nationellt.

Fru talman! Sverige kommer att ansöka om medel ur EU:s återhämtningsfond. Ungefär 30 procent ska öronmärkas för klimat och miljö, ännu mer om man räknar in andra fonder. Det jag undrar är om Sverige kommer att öronmärka pengar för nya klimatsatsningar eller om regeringen kommer att använda detta för redan intecknade budgetposter som exempelvis omställningsstöd. Åtminstone var det detta finansministern utvecklade i EU-nämnden senast.

Min fråga är också hur regeringspartierna tänker uppnå EU:s mål om att återhämtningsinstrumentet ska leda till att EU efter covid-19 blir mer miljövänligt, digitalt och resilient och bättre anpassat till nuvarande och kommande utmaningar.

Fru talman! Tack för frågan, Ilona Szatmari Waldau!

Det är inte 30 procent utan nu 37 procent som ska öronmärkas. De pengarna ska användas för att helt enkelt sänka utsläppen konkret i atmosfären. Det blir olika projekt och investeringar. Här har ju Sverige en lång historia och tradition av att jobba på ett framsynt vis med innovationer och leda utvecklingen framåt. Ett exempel är Hybrit, stål utan kol, som har blivit tongivande i EU och är någonting som kommer upp i många sammanhang.

Vi kommer att fortsätta att jobba på och driva på för det. Det här med en grön återhämtning efter corona är otroligt viktigt.

Fru talman! Tack för svaret, Amanda Palmstierna! Det stämmer precis att det är 37 procent.

Jag är nöjd med Amanda Palmstiernas svar, men jag är också orolig för att denna bild kanske inte riktigt delas av regeringen. Jag vill återigen påpeka att finansministern när hon senast var i EU-nämnden bara pratade om att söka pengar för det som vi redan har gjort - olika fonder, utbetalningar, förändringar och extrabudgetar. Vi har fortfarande inte sett någonting som går till klimatet.

För Vänsterpartiet är det väldigt viktigt att vi nu använder krisen, om man kan uttrycka det så, till att bli mer klimatvänliga. Jag delar som sagt den bilden med Amanda Palmstierna, och det är jag glad över. Frågan är om jag delar den med regeringen.

Fru talman! Det är nog min uppfattning att detta också är regeringens linje. Vi har till exempel Just Transition Fund, som inte bara kommer andra länder i EU till del utan också Sverige. Där har det fattats ett beslut, men i och med att det dröjde innan budgeten var helt klar har de pengarna inte kunnat landa än, så att säga. De kommer framöver.

Där finns det diskussioner med många län och regioner runt om i Sverige. Tillväxtverket jobbar med att bereda ett uppdrag. Olika regioner har också uppvaktat riksdagen om att just deras region ska få ställa om till olika former av industrier som vill minska sina utsläpp.

Jag vill också lyfta fram detta med climate tracking. Det är någonting som Miljöpartiet har drivit genom hela EU-debatten. Det betyder att man ska kunna bevisa att pengarna verkligen går till klimatåtgärder. Där har det nu kommit ett väldigt mycket skarpare regelverk på plats, och det är vi väldigt nöjda med. På så sätt blir det klimatpengar på riktigt i hela EU.

Fru talman! Frågan om taxonomi, som handlar om hållbara investeringar, har varit uppe några gånger i utskottet och i EU-nämnden. Vi kan konstatera att EU-kommissionens förslag hotar svensk kärnkraft men också svensk vattenkraft, som man inte anser som en hållbar investering. Hur ser Miljöpartiet på att även inkludera svensk vattenkraft?

Fru talman! Nu måste jag säga att jag i denna fråga inte är superinsatt i alla detaljer. Jag ska svara så gott jag kan. Det jag kan säga är att Sverige stöder syftet med taxonomin: att ställa om till ett hållbart samhälle och minska klimatutsläppen. Taxonomin har dock brister, och det är någonting som Sverige har påtalat. Statsministern har gjort det, och det har också påtalats på olika ministermöten. Nu har också ett remissvar skickats in till EU-kommissionen, vilket jag tror även finns på regeringens hemsida.

Det huvudsakliga här är att taxonomin ska gå i en hållbar riktning och inte motverka hållbarhet. Det är otroligt viktigt. Här har regeringen haft breda remissrundor med olika organisationer och aktörer. Den har lyssnat på partier och driver en aktiv linje.

Fru talman! Vi får väl hoppas på regeringen. Vi försöker i alla fall driva på för att vi ska kunna bevara och säkra vår svenska energiförsörjning och för att investeringsfrågan ska lösa sig. Jag hoppas att Miljöpartiet också kan ansluta sig till att det bör ingå i det som kallas för taxonomi.

Jag har en annan fråga som berör en tidigare diskussion här med Moderaterna och Miljöpartiet. Det handlar om mänskliga rättigheter i företag och utveckling. Vi hade frågan uppe i arbetsmarknadsutskottet, och då handlade det, som vi uppfattade det, om att man även skulle gå in på bolagsordning. Efteråt fick vi en förklaring från departementet om att regeringen är för det som kallas due diligence men inte för att reglera bolagsordningen. Det är också det som oftast är svaret från företagen på EU-nivå.

Min fråga är: Hur ser Miljöpartiet här i riksdagen på att det här blir en uppdelning från regeringens sida?

Fru talman! Jag skulle vilja säga att det är vettigt att hålla isär dessa båda. Vi har ännu inte landat analysen av vad bolagsordningsdelen egentligen innebär. Där är det inte riktigt klart.

Vi anser att det är väldigt viktigt att gå fram med due diligence på en gång, och vad gäller den andra biten behöver analyser göras. Det är fortfarande oklart. Det skiljer sig också väldigt mycket från hur det ser ut i Sverige i dag. Därför behöver man titta på det ordentligt.

Jag skulle vilja säga: Gå fram med due diligence, men vad gäller det andra behövs det analyser innan vi kan svara på frågan.

Den EU-politiska debatten var härmed avslutad.