Anf. 23 Emil Källström (C)
Herr talman! Aldrig har så mycket pengar gått till välfärd som i år. Oavsett hur man räknar - om man räknar per invånare i Sveriges land eller om man försöker justera för olika former av kostnadsökningar - blir resultatet detsamma. Aldrig har vi satsat så mycket på vård, skola och omsorg och andra välfärdstjänster som just nu.
Detta är glädjande, men ännu mer glädjande blir det givet den utveckling vi har haft på vår kontinent, Europa, under de senaste åren. Det här är långt ifrån verkligheten i alla Europas länder. Vi är i Sverige tillbaka på nivåer som vi hade före finanskrisen när det gäller antalet arbetade timmar och antalet anställda i svenska kommuner och landsting. När man ställer frågan till många av våra grannländer och våra europeiska vänner om de har det bättre eller sämre nu än före finanskrisen 2007-2008 blir svaret tyvärr att det har blivit betydligt sämre. En rad välfärdstjänster har upphört att existera eller har försämrats mycket kraftigt på grund av att man helt enkelt inte har haft råd att upprätthålla välfärdstjänsterna.
Svaret på varför vi har klarat detta i Sverige är givet: Trots finanskrisen är det ungefär 250 000 fler som arbetar i Sverige i dag än det var när vi tog över makten 2006. Detta är den viktigaste inkomstkällan för kommunerna och landstingen.
Vi har tre nivåer i Sverige där vi väljer politiker och ger dem beskattningsrätt. Det är kommun, landsting och vi här på den nationella nivån. Det som sker nu ute i kommunerna och landstingen är just att man tack vare ett större antal arbetade timmar och tack vare att det är fler som går till jobbet och betalar skatt kan upprätthålla välfärdstjänsterna. Detta facit är inget annat än fantastiskt.
Jag tänkte fortsätta att tala lite om jobben, om utvecklingen i hela vårt land och att hela landet ska vara med på utvecklingsvågen, och jag tänkte tala lite om nytänkande och innovation. Det är något som den offentliga sektorn är beroende av och behöver.
Precis som jag har nämnt arbetar 250 000 fler i Sverige i dag. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i hela Europeiska unionen. Det är grunden till att det går att finansiera skola, vård och omsorg och annat som sker ute i våra kommuner och landsting.
Men vi är inte klara här. Alliansen har satt upp ett mål om att skapa åtminstone 350 000 ytterligare jobb, och målet är att fem miljoner svenskar ska gå till jobbet varje dag år 2020. För det krävs fortsatta reformer för mer företagande och fler jobb. Här finns fortfarande mycket kvar att göra. Det behöver bli en bättre matchning på arbetsmarknaden, och Arbetsförmedlingen måste förbättras och förändras i grunden.
Det behövs fortfarande reformer och åtgärder för att stärka nyföretagandet och de växande företagen i Sverige - jobbskaparna - som ännu inte är gjorda. Svensk företagsamhet är fortfarande, trots åtta år där det ständigt har blivit lite bättre, överreglerad och överbeskattad. Det finns mycket kvar att göra.
När det gäller att få landets alla kommuner på utvecklingståget finns mycket som måste göras, och som görs, från det här huset för att skapa de likvärdiga förutsättningarna. Från och med i år finns ett nytt system för kommunal skatteutjämning på plats. Snart sagt alla landsbygds- och glesbygdskommuner i landet står som nettovinnare i systemet och har betydligt mer pengar att satsa på skola, vård och omsorg.
Landets storstadskommuner, som ofta är inflyttningskommuner och är framgångsrika på sina sätt, är alla nettobetalare, det vill säga betalar in mer pengar. De kommuner som vi kan se från det här huset, i Stockholmsområdet, bidrar med betydligt mer pengar i det nya systemet, vilket är helt rätt. Det skapar förutsättningarna för en sammanhållen utveckling.
Det finns också mycket annat som ska göras för att skapa förutsättningar för jobben. Det viktigaste för kommunerna, oavsett var de finns, kommer alltid att vara antalet arbetstillfällen och företagandet. Det är därifrån pengarna kommer. Här gäller det att investera smart för att skapa förutsättningarna. De kommande åren gör vi en historiskt stor satsning på bredbandsutbyggnad. Potten för digital infrastruktur i det kommande landsbygdsprogrammet kommer att mer än fördubblas till 3,25 miljarder kronor. Det skapar en robust infrastruktur för folk och företagande i landets alla kommuner.
Utöver det öppnar vi för nya sätt att förbättra mobiltäckningen. Också det är ett otroligt viktigt instrument för att locka till inflyttning och företagande både i städer och ute i landet. De kommande åren kommer vi att öppna 700-bandet, som tidigare höll digital-tv, för mobildata så att man kan prata, surfa och göra affärer oberoende av tid och plats.
Oavsett hur många som jobbar, oavsett hur bra förutsättningar som finns i form av infrastruktur och så vidare, finns också annat som måste vara på plats de närmaste åren, nämligen nytänkande och innovation inom offentlig sektor. Så pass stora är välfärdsutmaningarna.
Befolkningen åldras. Glädjande nog blir det nu troligtvis fler barn i förskola och så vidare. Det innebär att det blir ökade kostnader. Men det blir också ständigt högre och högre förväntningar på välfärdstjänsterna som produceras i kommuner och landsting. Det som var bäst i världen och folk var mer än nöjda med för några år sedan är inte det i dag. Vi förväntar oss, på goda grunder, att skola, vård, omsorg och andra välfärdstjänster ständigt ska leverera lite mer.
För att klara av detta utan att det blir en kostnadschock som vi inte klarar av givet de offentliga finanserna krävs mer kvalitet, mer pang för pengarna, mer välfärd per krona. Den viktigaste faktorn för att åstadkomma detta är de valfrihetsreformer som de senaste åren har kommit på plats i Sverige. Jag kan välja skola, vem som kommer hem till mig från hemtjänsten, välja olika utförare och olika innehåll i välfärdstjänsterna utifrån mina behov. Om man kan välja, och också välja bort, innebär det i sig en ständig strävan efter att bli lite duktigare, att prestera lite mer upplevd nytta och upplevt värde för slutanvändaren, för dem som tar del av våra välfärdstjänster.
När det gäller valfrihet och olika alternativ är debatten tyvärr extremt Stockholmsfixerad och Stockholmscentrerad. Det stora problemet i Sverige är inte för mycket valfrihet utan för lite. I många kommuner finns inga alternativ till vare sig den kommunala hemtjänsten, skolan, äldreboendet eller vad det kan vara. Det är kommunala monopol som fortfarande gäller - av olika anledningar.
När det gäller omsorgen är det många kommuner som med näbbar och klor kämpar för att slippa öppna för och tillåta alternativ. Många kommuner har än i dag inga friskolor. De senaste PISA-mätningarna visar sämst resultat i de kommuner där det inte finns någon valfrihet eller några alternativ över huvud taget. Därför måste det arbetet fortsätta. Valfriheten måste nå fler och får inte stanna vid ett storstadsprivilegium.
Herr talman! Jag har talat om jobb, och jag har talat om att få med landsbygden, hela landet, på utvecklingståget. Jag har talat om vikten av innovation och nytänkande i mitt anförande. Det största hotet mot alla de områdena är oppositionspolitiken.
När Alliansen lägger fram förslag om en reform, från restaurangmomsens förändring till paket för utveckling av företagande, handlar debatten om hur många jobb som skapas. Olika röster säger olika saker, men debatten handlar alltid om antalet nya jobb. När vi granskar oppositionens alternativ ställer vi oss frågan hur många som försvinner. Det finns olika siffror - några är lägre och några är högre - men det är alltid samma visa. Jobb kommer att försvinna om oppositionens politik får fotfäste och förverkligas.
När det gäller jobben i hela landet är de nya skatterna på företagsamhet, som alla oppositionspartier levererar, det stora hotet. När det gäller nytänkande och innovation är det stora hotet att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet numera är emot valfrihet och att det ska finnas ett flertal aktörer. Många skolor, äldreboenden och väl fungerande verksamheter måste i praktiken stänga vid ett maktskifte.
Det finns helt enkelt goda anledningar för oss som står för jobb, utveckling av landet och innovation och nytänkande att vara tydliga i den valrörelse vi strax går in i. Så pass viktigt blir valet: Det är ett vägval om det ska bli fler eller färre jobb, om det ska bli utveckling i hela landet eller bara på Södermalm, om vi ska fortsätta att öppna för innovation och nytänkande. De är de viktigaste frågorna för utveckling i den kommunala sektorn, och vi kommer att fortsätta att driva på för det som är rätt och riktigt för att skapa utveckling i dag och i framtiden.