Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Herr talman! Jag säger ungefär samma sak som jag sa i mitt förra anförande: Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi moderater önskar avstår vi från ställningstagande även i detta ärende. Våra samlade budgetreservationer finns i FiU1.

Jag tänkte passa på att utveckla den moderata synen på EU-avgiften i ett något längre perspektiv. Diskussionen om den svenska EU-avgiften är komplex, och oron för en kraftigt stigande avgift i framtiden beror på flera saker. Starka röster i EU driver på för en kraftigt höjd EU-budget, trots att ett stort och viktigt EU-land sannolikt snart lämnar unionen. Vi hade kunnat förvänta oss motsatsen, att man skulle minska budgeten i motsvarande mån. Samtidigt finns också ett tryck att försämra eller helt avskaffa de rabatter som Sverige och några andra länder tidigare har förhandlat sig fram till.

Den svenska EU-avgiften i EU:s kommande långtidsbudget har diskuterats många gånger i både finansutskottet och EU-nämnden. Jag har varit med på de flesta av dessa överläggningar. Vid flera tillfällen har jag efterfrågat större tydlighet från svenska ministrar och från statsministern. Men vi har tvärtom sett en alltmer oroväckande bild. Företrädare för regeringen, inklusive statsministern själv, har ibland låtit lite väl uppgivna och därmed signalerat svaghet inför de EU-länder som driver på för en större budget. Man har mer eller mindre tydligt signalerat att Sverige knappast lär kunna förhandla fram en lösning som är gynnsam för Sverige, utan att vi i praktiken måste förbereda oss på kraftigt höjd avgift. Ur moderat synvinkel är det ett olyckligt sätt att förhandla. Man kan inte backa in i en förhandling utan måste vara tydlig med sin linje.

Ytterligare en invändning mot regeringens linje är att man ofta talar om att det viktigaste sättet att hålla nere den svenska EU-avgiften är att se till att EU:s budget inte växer alltför mycket. Det är delvis sant. Men även om EU:s budget skulle krympa kan den svenska EU-avgiften självklart komma att höjas dramatiskt om inte regeringen lyckas försvara de svenska rabatterna. Sveriges förhandlare måste driva på både för en restriktiv EUbudget totalt sett och för att Sveriges andel av EU-avgifterna inte ska höjas.

Herr talman! Den 28 november presenterade Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i finansutskottet ett gemensamt så kallat utskottsinitiativ rörande den svenska EU-avgiften. Det var ett initiativ som även fick stöd av Sverigedemokraterna. Efter diskussioner i utskottet kunde vi slutligen enas om en skarpare skrivning än tidigare. Den är också regeringens uttalade linje i dag. Den tydliga linjen är att den svenska avgiften ska hållas nere och att regeringen ska försöka säkerställa att Sveriges totala avgift, som andel av bni, inte överstiger dagens.

Den 11 december i EU-nämnden uttalade statsminister Löfven att han var tacksam över de framförhandlade skärpta framskrivningar som blev resultatet av initiativet. Han sa att det stärkte den svenska förhandlingspositionen att ha en enig riksdag bakom sig. Jag kan bara konstatera att det är ett mycket positivt resultat av vårt utskottsinitiativ. Det var exakt det som var syftet. Nu står alla åtta riksdagspartier bakom en väl avvägd svensk linje i de fortsatta förhandlingarna.

Från moderat sida kommer vi såklart att noga följa upp att regeringen lever upp till det vi nu har kommit överens om. Men jag känner tillförsikt när det gäller att regeringens förhandlare ska göra sitt absolut bästa för att nå vårt gemensamma mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

EU-avgiften för nästa år är vad den är. Det finns inte mycket vi kan påverka där. Men vi kan vara glada att vi i dag har en enig riksdag som ser framåt och som försöker begränsa den svenska EU-avgiften för kommande år.

Herr talman! I dag debatterar vi avgiften till Europeiska unionen. Det är ett utgiftsområde som det är svårt att göra någonting konstruktivt med i budgetära termer, eftersom vi i detta skede har mycket liten möjlighet att påverka avgiftens storlek. Den uppgiften åligger nu i stället den svenska regeringen, som har varit i finansutskottet och sökt mandat inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget.

I utskottet tog M, KD och V ett lovvärt initiativ och krävde att regeringen ska göra klart för övriga EU-länder att det saknas parlamentariskt stöd för att höja den svenska EU-avgiften, som andel av bni. Det skulle i praktiken innebära att regeringen skulle vara beredd att använda det svenska vetot. Sverigedemokraterna har i olika sammanhang konsekvent motsatt sig ökade bidrag till EU. Vi stod därför redo och hade uttalat vårt stöd för initiativet i utskottet. Jag hade också önskat att man hade löpt linan ut i den frågan.

Icke desto mindre har vi skickat ett tydligt budskap till regeringen om att den svenska avgiften ska hållas nere. Jag önskar regeringen ett genuint lycka till med det i förhandlingarna.

Det står i betänkandet att det nu finns "betydande risker för en annan utgiftsutveckling än den som förutses i prognosen". Vad betyder det för svenskt vidkommande? Det ska jag berätta. Sverige har i dag en rabatt på EU-avgiften. Men i och med Storbritanniens planerade utträde riskerar den att försvinna, och Sverige riskerar att få höjd årlig avgift.

Varför är det problematiskt? Jag kan ge er 42 miljarder anledningar. Det är nämligen den avgift som Sverige årligen betalar för medlemskapet. Jag kan ge er ytterligare 15 miljarder anledningar. Det är den avgiftshöjning som EU hotar Sverige med. Totalsumman blir 57 miljarder kronor. Vi lägger mer på EU-avgiften än på hela rättsväsendet. Det är nästan lika mycket som vi lägger på hela det svenska försvaret. Det är fantasisummor det handlar om. Det är pengar som hade varit ett välkommet tillskott för alla som dagligen sliter i den svenska kommunala välfärden. Ansvaret vilar tungt på regeringen att se till att de extra 15 miljarderna aldrig blir verklighet.

Jag tycker att det föranleder en intressant diskussion om EU:s roll. Vilken roll ska EU ha i framtiden? Och vilken funktion ska EU fylla? Sverigedemokraterna vill se ett slimmat EU. Jag skulle inte kalla det för en rationalisering, eftersom det förutsätter att man gör mer till lägsta möjliga kostnad. Vi vill ha en modell där man gör så lite som möjligt till så låg kostnad så möjligt. Det ska allra helst vara en frihandelsunion med minimalt inflytande från Bryssel.

Vi kan tycka vad vi vill om brexit. Men en sak är fullkomligt glasklar: britternas folkomröstning gav EU en möjlighet till självrannsakan, en möjlighet att se sig i spegeln och att göra om och göra rätt. Vad gör EU i det läget? Man gör som man brukar - precis tvärtom. Man planerar att slopa rabatterna och skicka notan till de svenska skattebetalarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Är det vad som står längst upp på svenskarnas önskelista? Jag har svårt att tro det. Det måste nämligen sättas i relation till alternativkostnaden, till vad vi hade kunnat göra för pengarna. Det är ytterst en politisk prioritering som regeringen måste göra. Vill man ha kompisar i Bryssel eller välfärd i Sverige? Det måste man fundera på.

Herr talman! Jag måste erkänna en sak. När jag 2014 blev invald i riksdagen var jag inte partiets mest högljudde EU-kritiker. En av mina passioner i livet är att resa, att se och uppleva världen, att inspireras och att få nya erfarenheter. Men att älska Europa och att älska EU är inte samma sak. Faktum är att det är två helt olika saker.

När jag reser utomlands vill jag hänföras av den inhemska kulturen. Jag vill uppleva det som gör varje suverän nation unik. Om vi ska bli lite visionära undrar jag hur mycket av Europas själ som egentligen skulle finnas kvar med en framtida EU-federation med en regering, en valuta och en flagga - det finns politiker i denna kammare som förespråkar en sådan. Jag vill bevara och bejaka en europeisk mångfald av kultur, arkitektur, språk och historia. Gigantiska unionsbyggen har testats förr, och resultatet blev utraderade nationella kulturarv och massiva inskränkningar i människors frihet.

Herr talman! Efter fem år i riksdagen förfäras jag av att se hur gränslöst mycket makt och pengar EU driver in från Sverige. Och till vadå? Det går till EU-museum, avloppssystem, infrastrukturprojekt och vägar i Rumänien. Det kan säkert vara bra. Men min uppdragsgivare är svenska folket. Därför har jag en plikt att sätta Sverige först. Vi lever inte i ett perfekt land med överflöd till den grad att vi kan bygga vägar åt andra innan vi rustar upp våra egna. Kolla bara på järnvägarna! Hur många tror att tågen kommer att gå i tid till julfirandet?

Trafikförseningar är det absolut minsta problem vi i Sverige har. Antalet hemlösa ökar. Den psykiska hälsan minskar bland unga kvinnor. Cancersjuka dör i väntan på operation. Vi har sprängningar, skjutningar och avrättningar. Låt oss trygga våra egna gator innan vi bygger vägar i andra länder. Låt oss värma våra hemlösa innan vi skickar skattepengar till EU. Låt oss mätta våra äldre innan vi bekämpar orättvisor i Europa. Låt oss först rädda Sverige innan vi räddar världen.

Detta vore en bra julklapp till svenska folket.

(Applåder)

Herr talman! Förra veckan röstade Europaparlamentet igenom det så kallade vägpaketet. Det är en viktig seger för Europas arbetare och i förlängningen hela unionen. Vägpaketet innebär att EU upprättar regler för löner, arbetsvillkor och transporter. Man upprättar även regler för när och hur åkare får befinna sig i ett annat medlemsland. Om man är i Sverige och jobbar är det de villkor som svenska arbetare har förhandlat fram som gäller för alla. Vi socialdemokrater har kämpat för detta. Det handlar om löntagarnas trygghet, om sund konkurrens mellan företag och om att vårt europeiska samarbete ska leda till förbättring för alla, inte bara för vissa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

När ekonomierna i Europa utvecklas, när vi når längre och när vi kan göra alltmer och göra det allt fortare och alltmer avancerat och specialiserat blir länderna naturligtvis alltmer sammanvävda. Därmed blir vi också mer beroende av varandra och förhoppningsvis mer samarbetande. I takt med att vi växer tillsammans uppstår såväl gemensamma möjligheter som gemensamma problem. Om vi vill ta vara på de gemensamma möjligheterna behöver vi lösa problemen tillsammans.

Grunden för att vi värnar det europeiska samarbetet är att nå nya gemensamma nivåer och åstadkomma nya gemensamma nyttigheter. Men då gäller det att vi bygger bort det destruktiva. Vi kommer inte att acceptera ett Europa där rörligheten används för att spela ut löntagare mot varandra och där villkor och välfärd undergrävs. Om det sker blir omvärlden mer ett hot än ett hopp för alla dem som drabbas av det. Reaktionen blir att man sluter sig. Utan tillit nås inga nya gemensamma nivåer, och de nya gemensamma nyttigheterna uteblir.

Herr talman! Isolering är dock en falsk trygghet. Vi måste därför visa på det uppbyggliga. För oss socialdemokrater hänger rättvisa och utveckling intimt ihop. Vårt Europa investerar i teknik och nya jobb. Vårt Europa ser till att människor ges möjlighet att rusta sig med utbildning för den nya arbetsmarknaden. Vårt Europa ser till att människor har bra löner, trygga försäkringar och en pålitlig välfärd.

Socialdemokratisk politik ser till att människor och samhälle tar sig igenom strukturomvandlingar och klarar omställningar. Det är denna modell - den socialdemokratiska svenska modellen - som har byggt Sverige, som vi är så stolta över. Ambitionen är att EU ska gå i samma riktning och bli det fredliga, sociala, produktiva, rättvisa och gröna projekt som det har möjlighet att bli.

Herr talman! Vad gäller EU-avgiften är det på sin plats att peka på att Sverige hör till dem som ständigt framhåller betydelsen av en stram budget. Varje skattekrona ska ge mesta nytta för medborgarna och för samhället. Vi är emot att pengar används till att subventionera improduktivt jordbruk. Vi vill i stället se satsningar på säkerhet, miljö och forskning. Vi värnar budgetdisciplin och att man klarar sina åtaganden. Detta är möjligen ingen särskilt lattjo hållning. Emellertid talar somt för att denna hållning över tid vinner mer gehör än vad det som är lattjo gör, eftersom den är ansvarsfull.

Herr talman! EU har en oerhört betydelsefull roll i att vara en samlad och stark röst för demokrati, folkrätt och rättsstat. I en omvärld som inte respekterar dessa principer blir detta än viktigare. Att vara den som framhärdar i detta grundar sig i insikten om att tillväxt är förbundet med frihet och välfärd. Det finns en röd tråd mellan att värna det sociala och att värna demokratin. Det hänger ihop, och vi måste klara alla delar - från kollektivavtalet till världsfreden.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. God jul!

Avgiften till Euro-peiska unionen

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Studiestöd