Utgiftsområde 15 Studiestöd

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 4 under punkt 6. Naturligtvis står jag bakom de övriga reservationerna. Alla vet att vi inte har gott om tid i dag, och av det skälet tänkte jag hålla mig till cirka en minuts anförande. När man tittar på budgeten kan man vid första an- blicken tro att moderaterna och socialdemokraterna har i stort sett samma politik när det gäller studieme- del. Detta är naturligtvis inte sant. Måndagen den 12 november hade jag och utbild- ningsministern en interpellationsdebatt där vi mycket tydligt visade på de skillnader som finns mellan våra idéer om hur studiemedlet ska se ut. Jag behöver inte upprepa det i dag. Det är bara att gå till protokollet från måndagen den 12 november. Jag tänkte i stället ägna min minut åt att säga att det är fantastiskt trevligt att vi äntligen får en bred studiesocial utredning - en utredning som kanske för första gången någonsin sätter studenten och inte sys- temen i centrum. Det är lite extra roligt att socialde- mokraternas omsvängning till att vilja ha en sådan utredning kom samma dag - kanske t.o.m. samma timme - som vi satt i rikdagens utbildningsutskott och sammanträdde. Ibland tror man nästan på telepa- ti. Men som naturvetare är jag djupt skeptisk till det.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 under punkt 5. Självklart står vi bakom samtliga reservationer som kristdemokraterna är med på. Kristdemokraterna har under flera års tid krävt att ett helhetsgrepp måste tas när det gäller studiefinansi- ering. Enligt vår mening måste studiefinansierings- systemet vara långsiktigt hållbart och överblickbart både för den enskilde studenten och för samhället. Det ska motverka social snedrekrytering och locka till studier. Ett annat viktigt krav är att systemet måste vara rättvist och inte innehålla fallgropar som mot- verkar studier eller innebär att studenterna helt plöts- ligt står utan studiemedel, exempelvis i vuxenstudier eller om de av en eller annan anledning överskrider tolvterminersregeln. Först-till-kvarn-systemet måste förpassas till pap- perskorgen. Därför har kristdemokraterna år efter år krävt en studiesocial utredning för att öka studenter- nas trygghet och rättssäkerhet. Nu äntligen har även socialdemokraterna vaknat och insett vikten av en sådan utredning. Socialdemokraternas omvändelse gläder oss, och det tackar vi för. En annan sak som vi under många år har tagit upp i våra motioner är att studiemedel borde utgå under tio månader. I april maj detta år kom det glädjande beskedet att regeringen också vill införa tio månaders studiemedel. Även det vill jag tacka för. Herr talman! Kristdemokraterna anser vidare att alla ungdomar i gymnasial utbildning, såväl de som går i gymnasiesärskola som de som går i den vanliga gymnasieskolan, ska omfattas av samma studiestöds- system och garanteras rätt till tre års gymnasiestudier som eleven får förlägga när hon eller han själv vill mellan 16 och 25 års ålder. Med dagens system kan nämligen en särskoleelev i värsta fall få ca 25 000 kr mindre per år jämfört med den som går i den vanliga gymnasieskolan. Detta är diskriminerande och djupt orättvist. Kristdemokraterna har i olika sammanhang tagit upp frågan med utbildningsministern. Nu skriver utskottet i sitt ställningstagande att Utbildningsde- partementet håller på att ta fram direktiv till en utred- ning som ska se över frågan om studiestöd för elever i gymnasiesärskolan. Det vore glädjande om vi här i kammaren kunde få en försäkran om att en sådan utredning kommer, gärna också ett besked om när den kommer. I så fall vill jag säga tack en tredje gång. Avslutningsvis vill jag, herr talman, bara snabbt redogöra hur kristdemokraterna vill utforma studi- estödssystemet. Vi vill se ett nytt heltäckande studi- estödssystem med en ny struktur. För studerande på gymnasienivå föreslår vi en höjning av studiemedlen till 1 050 kr per månad under tio månader. För stude- rande mellan 25 och 55 år som saknar grundskole- eller gymnasiekompetens föreslår vi ett skattefritt bidrag som motsvarar hundra procent av totalbeloppet i studiestödet, ca 7 500 kr, under den del av året som studier bedrivs. Den studerande ges därutöver möjlighet att komplettera med en lånedel på upp till 3 000 kr per månad. För studerande vid universitet och högskolor föreslår vi en höjning av bidragsdelen i ett första steg till 36 % av totalbeloppet. Vi föreslår också att det s.k. inkomsttaket avskaffas. Kristdemokraterna anser att principen att lån ska återbetalas ska gälla. Ett annat viktigt krav från oss är att en möjlighet till dispens från tolvterminersregeln införs. De tidigare dispensreglerna bör återinföras. För yrkesverksamma föreslår vi att studiefinansie- ringen ska ske genom speciella utbildningskonton. Till slut ska jag ta upp korttidsstudiestödet. Vi an- ser att det inte ska fördelas av LO, TCO och Sisus. Enligt vår mening är det fullkomligt oacceptabelt att låta facket fördela statliga medel eller skattebetalar- nas pengar. Vi vill avskaffa stödet och i stället anslå 20 miljoner kronor till fortsatt stöd för studier i mind- re omfattning, som ska hanteras av CSN. För tids vinnande stannar jag här. Tack för ordet!

Herr talman! Studiemedelssystemet anses vara den största enskilda orsaken till den sociala snedre- kryteringen. För att underlätta för människor att ta steget in i högre utbildning vill Centerpartiet reforme- ra hela studiestödssystemet, eftersom vi ser att rege- ringens system inte är hållbart och inte löser de pro- blem som finns i dag. Vårt förslag innebär lika delar bidrag och lika de- lar lån inom ramen för det oförändrade totalbeloppet, alltså en 50-50-princip. I förening med Centerpartiets skatteförslag och ett höjt fribelopp kommer det här att möjliggöra för stora grupper att minska sin lånebörda redan under studietiden. Därmed blir det också lättare för personer från studieovana hem att ta steget in i den högre utbildningen. Därmed, herr talman, vill jag yrka bifall till reser- vation 3 under punkt 5 och slutligen säga att jag är väldigt glad åt att regeringen äntligen har vågat ta steget och insett studenternas studiesociala situation och ska införa en studiesocial utredning. Det krävdes några övertalningar och ett hårt arbete, men nu ska den komma under våren.

Fru talman! Ett fungerande studiestöd är natur- ligtvis viktigt för att alla ska ha en chans att studera. Ekonomin ska inte hindra dem som har intresse och fallenhet för studier. Folkpartiet har i sin motion föreslagit en rad för- ändringar, en del omedelbara och en del på sikt. Vi vill omedelbart höja totalbeloppet med ca 2 000 kr om året. Utgifterna för studenter har ökat med da- torinköp osv. Vi vill omedelbart ha en högre fribe- loppsgräns, så att man kan arbeta utan att studiemed- len urholkas. På sikt ska den här begränsningen av- skaffas helt. Det ska löna sig att arbeta även för stu- denter. Vi vill införa ett treterminssystem, så att studie- medel kan betalas ut under tolv månader, så att de som vill plugga intensivt ska slippa jaga sommarjobb. Vi vill ha ett flexibelt system med peng per poäng. Lyckas man dåligt ett år och kanske bara tar 5 poäng ska man ändå få lite studiestöd. Vi vill också ha generösare dispensmöjligheter. En sjuksköterska ska t.ex. ha möjlighet att, om han eller hon vill, utbilda sig till läkare. Vi vill också att servicen ska bli bättre på CSN. En viktig symbolisk men säkert också i praktiken bra åtgärd vore att införa omvända straffavgifter, så att CSN får betala ut straf- favgifter när utbetalningen kommer för sent, vilket vi har fått alltför många exempel på att den gör. Dessa förslag finansierar vi bl.a. genom att göra ändringar i vuxenstudiestödssystemet, så att samma principer ska gälla lika för alla och att inte vissa grupper med hög a-kassa ska få extrapengar av staten. Däremot väntar vi med spänning på att regeringen äntligen ska komma med ett förslag om avdragsgillt sparande i kompetenskonton. Herr talman! Jag tror att detta var en kort sam- manfattning av Folkpartiets politik, denna sena tim- me. Jag avslutar med att yrka bifall till Folkpartiets reservation 2 under punkt 5.

Herr talman! Miljöpartiet har som vision att införa studielön. Det skulle förbättra den ekonomiska situa- tionen för de studerande. Det skulle också automa- tiskt leda till att de studerande fick tillgång till det socialförsäkringssystem som anställda i övrigt har tillgång till. Det är en vision som det skulle kosta väldigt mycket att genomföra. I väntan på att vi ham- nar i ett läge där vi skulle kunna klara av det har vi alltså stött utvecklingen av studiemedelssystemet. Som ett resultat av vår samverkan med regeringen har det alltså kommit ett nytt studiemedelssystem där bidragsdelen är höjd. Det här för med sig ökade kost- nader, och dessa finns i årets budget. Självfallet står Miljöpartiet också bakom budgetförslaget på den punkten. Vi ser naturligtvis också med glädje att det nu kommer en studiesocial utredning, vilket är den andra biten i det krav Miljöpartiet har ställt upprepade gånger under de senare åren. Jag vill inskränka mitt anförande till detta i denna sena timme. Jag står alltså bakom utskottets betän- kande.

Herr talman! Kraven på kunskap och kompetens blir allt tydligare. Det har också fått sitt genomslag i utbildningsväsendet, inte minst under 1990-talet. Det märks t.ex. i gymnasieskolan, som har byggts ut, liksom i den eftergymnasiala utbildningen. Det som sker i studiestödsbudgeten är en spegling av utbildningspolitiken: Ökar satsningarna på hög- skole- eller vuxenutbildning ökar också behovet av studiestöd. Till de ändringar som hänger ihop med volymför- ändringar kommer också de förbättringar som har trätt i kraft i studiestödssystemet. Den 1 juli i år sked- de en rad förbättringar. Bl.a. höjdes bidragsdelen i studiemedelssystemet, det s.k. fribeloppet, och studi- ebidraget blev pensionsgrundande. Vi har redan hört utbildningsministern beröra att det rör sig om drygt 4 miljarder i ytterligare satsningar. Sammanlagt handlar satsningarna på studiestöd om 22 ½ miljard nästa år. Tittar vi bara kort på skillnaderna mellan samar- betspartiernas budget och de borgerligas budgetför- slag, som har berörts delvis i inläggen hittills, kan vi se att den stora skillnaden, från min utgångspunkt, gäller synen på vuxenutbildningen. De borgerliga partierna gör här stora besparingar. I ärlighetens namn ska sägas att Kristdemokrater- na inte står bakom besparingarna på vuxenutbildning- en, och det är bra. Kristdemokraterna har en bespa- ring på högskolesidan som hänger ihop med att man inte vill ge lika många möjlighet till högskolestudier vilket därmed också minskar behovet av studiestöd. Till sist vill jag bara nämna det faktum att rege- ringen nu tillsätter en studiesocial utredning, vilket också berördes här på förmiddagen. Genom denna utredning får vi möjlighet att belysa studenternas ekonomiska och sociala situation i förhållande till övriga förmånssystem, dvs. de som ligger utanför studiestödssystemet. Utbildningsutskottet har utöver den utredning som regeringen har tagit initiativ till också tagit initiativ till en översyn av studenthälsovården ur ett studieso- cialt perspektiv. Båda dessa initiativ är viktiga un- derlag inför kommande ställningstaganden. Låt oss hoppas att vi i utbildningsutskottet kommer att bli lika överens om de åtgärder som ska vidtas när beslut så småningom ska fattas som vi nu är om välsignel- sen med en översyn. Jag vill avsluta med att yrka bifall till förslaget till beslut i utbildningsutskottets betänkande och avslag på de reservationer som är fogade till betänkandet.

Herr talman! Det har sagts förut, men det förtjänar att sägas igen: Hur studiestödssystemet är utformat är kanske den viktigaste enskilda faktorn för att bryta den sociala snedrekryteringen. Det är därför väldigt bra att vi nu trots allt har fått ett studiestödssystem som uppmuntrar dem som är äldre och saknar grund- skole- och gymnasiestudier att studera och där bi- dragsdelen och fribeloppet kraftigt har höjts, i alla fall fribeloppet. Men för Vänsterpartiets del är detta inte tillräck- ligt. Vår principiella uppfattning är att studier i så stor utsträckning som det är rimligt ska likställas med arbete. Vi menar att det samhälle vi lever i ställer, och kommer i ökande grad i framtiden att ställa, ökade krav på att man varvar arbete och studier. Därför är det naturligt för oss att sträva efter att man ska kunna göra det i ständigt ökande utsträckning. Därför är det naturligt att arbeta för studielön. Herr talman! Jag hade kunnat ägna en stund åt de andra partiernas ställningstaganden. Man hade förstås kunnat ifrågasätta framför allt Moderaternas kraftiga minskningar av Kunskapslyftet. Man hade kunnat fråga Folkpartiet vilka domstolar som ska döma till indragna studiebidrag eller på vilket sätt "peng per poäng" skulle vara, som Ulf Nilsson sade tidigare, att stänga utbildningsfabriken och öppna den fria aka- demin. Visst finns det också frågor att ställa till Social- demokraterna och till Miljöpartiet. När är ni beredda att gå vidare? Vilka kommande höjningar av nivåerna är ni beredda att gå med på och när? Jag nöjer mig i dag med att konstatera att vår målsättning om studie- lön ligger fast. Vi kommer att fortsätta att höja nivå- erna i systemen. Herr talman! Vänsterpartiet har länge drivit frågan om tillsättandet av en studiesocial utredning. Vi före- slog så sent som förra året att en sådan utredning skulle tillsättas. Vi har nämligen mött många studen- ter och vuxenstuderande som befinner sig i komplice- rade situationer, hängande mellan olika system. Jag sade i förra årets debatt: "Med tanke på att fle- ra partier har motionerat i samma riktning under de senaste åren hyser vi fortfarande visst hopp om att tillräckligt många i kammaren inser det rimliga i vår reservation och gör den till riksdagens mening. Märkligare saker har trots allt hänt." Sedan tog det något år till, men det hände ändå. Även regeringen har tvingats inse att behovet av en studiesocial utredning är stort. Faktum är att utbild- ningsminister Östros kom till insikt under pågående utskottsmöte, fast han inte ens var på plats. Utskottet kunde då, kanske via telepati, "erfara", som det står i betänkandet, att det inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram direktiv till en sådan utredning. Raljanser åsido är det förstås utmärkt att arbetet nu kan komma i gång, och gärna skyndsamt. Vi kommer från Vänsterpartiets sida att nära följa det arbetet. Min gissning är ändå att partiernas åsikter när det gäller utredningens resultat förmodligen kommer att skilja sig ganska kraftigt åt. Men låt oss se hur det blir med den saken. Det är gott att vi är överens om att den ska tillsättas - nu, slutligen. Sedan återstår förstås bara att också förändra verkligheten.

Herr talman! Demokratin i Sverige är endast 80 år gammal. Den är något som vi måste vara rädda om och aldrig får ta för självklar. Demokratin måste varje dag erövras på nytt. Den viktigaste politiska frågan i en demokrati är utbildningen. Om inte människorna i landet har ut- bildning och kompetens för att kunna göra sig hörda och föra sin talan kan det uppstå olika våldsinslag som i sin tur kan föda nytt våld, när man inte vet något annat sätt att agera på. Här i kammaren har vi hela dagen debatterat och ska nu strax fatta beslut om utbildningen för våra barn och ungdomar i Sverige. Det handlar om framti- den och vägval för möjligheter till utbildning för dem som ska styra vår demokrati i framtiden. Herr talman! Jag tänkte uppehålla mig mycket kort vid motion Ub405, som handlar om studie- bidragssystemet för ungdomar. Vi motionärer är naturligtvis glada för att vi fr.o.m. 2003 betalar ut studiebidrag till ungdomar mellan 16 och 19 år tio gånger per år. Men vi är inte nöjda. I Sverige har utbildningsprocessen förändrats så att nästan alla ungdomar i dag läser tre år på gymna- siet. Det är positivt att alltfler i dag har möjlighet till en bra utbildning. I dagens Sverige kan ungdomarna i regel inte försörja sig själva förrän vid 19 års ålder. Ett barn under 16 år får barnbidrag tolv månader om året. En ung person över 16 år får nu studiehjälp i nio månader. När dagens system byggdes upp såg det annorlunda ut i Sverige. En majoritet av ungdomarna gick då direkt ut i jobb. Vi motionärer har förståelse för utskottets skriv- ning att en ytterligare höjning av studiebidraget krä- ver mer underlag. Men, herr talman, för att öka förut- sättningarna för de ungdomar som råkar vara födda i en familj med en inkomst som gör att det precis går runt och som kanske endast har studiebidraget att leva på är detta en nödvändig reform för framtiden och för att dessa ungdomar inte ska känna att de lever i ett klassamhälle. Det handlar om frihet, dvs. rätten att få utbildning. Det handlar om jämlikhet, att alla har rätt till utbild- ning. Då måste vi politiker skapa de förutsättningar- na. Vi motionärer ser fram emot nästa års budgetar- bete.

Herr talman! Sverige är på väg att klyvas. Befolk- ningsminskningen fortsätter i småorter och på lands- bygden, medan storstäderna och en del av studentor- terna är på väg att kvävas av inflyttning och för stor folkmängd. En viktig orsak till befolkningsminskningen är att det blir för få människor i fertil ålder på landsbygden och i småstäderna. Detta beror också på att det finns för få intressanta jobb för ungdomar. Det behövs alltså företag som kan erbjuda intressanta jobb på landsbygden och i glesbygden. Det absolut viktigaste för att detta ska kunna ske är att företagen kan få tag i kapital så att de kan in- vestera och att de kan få tag i kompetent arbetskraft som kan hjälpa dem med deras företag. Min motion om avskrivning av studielån som ett regionalpolitiskt medel tar fasta på detta. Det här är naturligtvis ingen lösning på det här problemet, utan det är en liten del av en lösning. I den regionalpolitis- ka utredningen har vi fått löfte om att en utredning ska göras som tar sikte på att undersöka den här frå- gan ur olika synvinklar, däremot inte just den synvin- keln att man ska kunna avskriva studielån på ett för- delaktigt sätt. Vi tycker att den här frågan i alla fall är värd en utredning. Eftersom problemet är väldigt stort och mycket allvarligt borde även den aspekten tas in, för den kan faktiskt spela en roll.