Tillgänglighetskrav för vissa medier

Herr talman! Tillgång till medier, nyhetsförmedling, konst och litteratur är avgörande förutsättningar för att var och en efter sina behov och förutsättningar ska kunna vara delaktig i samhället och demokratin. Funktionsrättskonventionen, antagen av FN:s generalförsamling 2006, tar fasta på dessa rättigheter och kräver att stater vidtar åtgärder för att säkerställa tillgänglighet och att människor ska kunna leva självständiga liv. Sverige har också sedan ett antal år tillbaka fått skarpa propåer av FN-organet om att vidta åtgärder.

EU har sedan 2019 antagit tillgänglighetsdirektivet, som ska tillämpas i alla medlemsländer. Det skulle göras med start 2025. För svenskt vidkommande har avvägningar om anpassningen till våra mediegrundlagar, om tryck- och yttrandefriheten, gjort att ärendet har dragit ut på tiden. Många tycker nog att det har gått alltför lång tid. Det kan jag ha viss förståelse för.

Lagen som det ska utgås ifrån i EU-direktivet ställer tillgänglighetskrav på en rad kommersiella produkter och tjänster, däribland EU-böcker och programvara för att läsa EU-böcker.

Konstitutionsutskottet har behandlat det förslag som regeringen nu lagt fram och som baseras på den statliga Utredningen om

mediegrundlagarna och tillgänglighetskrav för vissa medier, SOU 2024:96. Där nådde en parlamentarisk referensgrupp, som jag för övrigt själv ingick i tillsammans med representanter från ett flertal partier, fram till enighet om förslagen som nu läggs fram utifrån mediegrundlagarna.

Utredningen föreslog ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen för att säkerställa att krav på tillgänglighet kan ställas på medietjänster som omfattas av grundlagsskyddet som sådant. Förslaget innebär att riksdagen antar som vilande förslaget till lag om ändring i det som ibland omnämns som mediegrundlagarna: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Det bygger i huvudsak på att det införs nya delegationsbestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som under vissa förutsättningar gör det möjligt att i vanlig lag reglera vissa krav på tillgänglighet.

När det gäller tryckfrihetsförordningen förtydligas krav om att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation om syftet är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning eller krav om att införa och på ett visst sätt utforma information om programmet och förse programmet med vissa tekniska funktioner och med möjlighet till alternativ presentation av innehåll.

I fråga om yttrandefrihetsgrundlagen slås det fast en förpliktelse om att den som sänder program har att införa och på ett visst sätt utforma information om en tjänst som denne tillhandahåller.

Utrymmet för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning, utvidgas. Det ska också bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information på bland annat eböcker och ehandelstjänster.

Det slås också fast skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, och att detta ska kunna gälla även andra än public service-företagens program. Förslagen handlar även om krav på tekniska funktioner i program, exempelvis att en tv-tittare ska kunna styra till exempel textning eller tolkning, och att dessa måste sändas med programmen.

Herr talman! Det kan i sammanhanget betonas att det inte får göras några andra begränsningar i tryck- och yttrandefriheten på mediegrundlagarnas område än de som följer av just dessa grundlagar: 1 kap. 1 § femte stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen.

Under beredningsarbetet besökte jag för egen del Myndigheten för tillgängliga medier, som för övrigt är belägen i Malmö, för att få en inblick i det arbete som redan pågår på området. Myndighetens historiska exposé kan vara värd en reflektion och ger en inblick i frågorna som berörs och hur de hanterats över tid.

Utlåning av talböcker inleddes på 1950-talet. År 1980 inrättades myndigheten Tal- och punktskriftsbiblioteket. År 1988 tillkom myndigheten Taltidningsnämnden. Den första boken på lättläst svenska gavs ut 1968. Det var en bearbetning av Per Anders Fogelströms Sommaren med Monika. År 1984 startades den lättlästa tidningen 8 sidor.

Taltidningar, punktskrifter och lättlästa böcker och tidskrifter har bidragit till delaktighet och nyhetsförmedling. Men med den tekniska utvecklingen förändras medievanor och med det förutsättningarna för tillgängligheten för användare och konsumenter.

Herr talman! Då det handlar om en grundlagsfråga är det en rad avvägningar som ställs mot varandra. Jag vill nämna en del remissutlåtanden som kommit in. Kritiska synpunkter på själva regleringen som sådan kommer från Utgivarna, Tidningsutgivarna, Journalistförbundet samt TV4. De menar att syftet som sådant är gott men att stor försiktighet bör råda när lagstiftaren vill ändra i grundlagarna.

I det aktuella förslaget finns inslag som innebär ett ingrepp i utgivarintegriteten, exempelvis att det i lag kan meddelas föreskrifter om att den som sänder program på ett visst sätt ska utforma informationen om en tjänst. Utgivarna menar att det finns alternativ som är mindre styrande, såsom branschöverenskommelser som innebär att branschen som sådan åtar sig att säkerställa kraven på tillgänglighet.

Utgångspunkten för detta skulle vara att medierna har den bästa kompetensen att utforma tjänsterna. Det är också en ordning som ligger i linje med mycket av den svenska samhällsmodellen. Vi behöver i många sammanhang värna en modell där berörda parter tar sitt ansvar och gör överenskommelser på långsiktig basis som bygger på just detta.

En rad remissinstanser efterlyser emellertid starkare skrivningar och kritiserar att införandet dröjt alltför länge. Synskadades Riksförbund menar, i likhet med flera instanser, att inget annat land än Sverige sätter företags etableringsfrihet framför individers rätt till information och yttrandefrihet i grundlagen. En mer allmän lösning skulle enligt Synskadades Riksförbund ha undvikit nya utredningar och förseningar av själva genomförandet. Synskadades Riksförbund konstaterar dock att ett sådant krav, om det skulle tillgodoses, skulle innebära en ny utredning. De tillstyrker därför det förslag som lagts fram.

Jag noterar också en rad synpunkter i remissvaret från Funktionsrätt Sverige, som tar upp en del luckor och brister som Sverige fortfarande har att rätta till. De hänvisar också till att regelverket i sig är krångligt utformat. Det handlar om definition av eböcker och avsaknad av konsekvensanalyser. Funktionsrätt Sverige framför kritiska synpunkter med en uttalad förhoppning, som det uttrycks i remissvaret, att regering och riksdag långsiktigt ska säkerställa rättigheterna. Det är, som jag ser det, en förhoppning som behöver förverkligas. Därför blir lyhördheten och uppföljningen viktig. Demokratin är till för alla.

Jag vill yrka bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande KU32 så som det läggs fram.

Herr talman! I dag behandlar vi ett viktigt förslag som handlar om något mycket grundläggande: att fler människor ska kunna ta del av information, tjänster och medier på lika villkor. Regeringen föreslår ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Syftet är att göra det möjligt att ställa fler krav på tillgänglighet även när det gäller produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Det handlar om att Sverige fullt ut ska kunna leva upp till EU:s tillgänglighetskrav.

I praktiken innebär det att personer med funktionsnedsättning lättare ska kunna använda exempelvis eböcker, ehandelstjänster och medietjänster. Det kan handla om textning, uppläst text, syntolkning, tydligare produktinformation eller tekniska funktioner som gör det mer tillgängligt.

Förslaget innebär också att lagstiftning om tillgänglighet bara ska kunna införas under tydliga villkor. För det första ska syftet vara att stärka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. För det andra ska reglerna bygga på skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i EU. Det är en viktig avvägning. Vi värnar våra grundlagar och våra grundlagsskyddade friheter samtidigt som vi ser till att de här friheterna också blir verkliga för fler människor. Yttrandefrihet och informationsfrihet har begränsat värde om människor i praktiken stängs ute.

Förslaget öppnar bland annat för att produktinformation, till exempel på förpackningar, kan göras mer tillgänglig, att eböcker kan få bättre funktioner och alternativa format, att ehandelstjänster kan bli enklare att använda och att nätinnehavare kan behöva vidarebefordra tillgänglighetstjänster som textning och tolkning även för andra aktörer än public service. De här lagförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Herr talman! Ett tillgängligt samhälle är inte bara ramper och hissar. Det byggs också digitalt och i informationen som vi möter i medierna och som vi tar del av. Det här är ett steg mot ett öppnare och mer inkluderande Sverige. Jag står bakom utskottets förslag och yrkar bifall till propositionen.

Herr talman! I början av 2019 antogs EU:s tillgänglighetsdirektiv, som började gälla i mitten av förra året och som syftar till att ställa krav på tillgänglighet när det gäller olika produkter och tjänster. I direktivet anges att medlemsstaterna är skyldiga att säkerställa att de produkter som de ekonomiska aktörerna släpper ut på marknaden och de tjänster som de tillhandahåller endast är sådana som uppfyller tillgänglighetskraven. Tillgänglighetsdirektivet är ett så kallat fullharmoniseringsdirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna är förhindrade att införa eller behålla bestämmelser som avviker från det som föreskrivs.

I samband med genomförandet av tillgänglighetsdirektivet bedömde regeringen att vissa tjänster som omfattas av direktivet skulle kunna komma att omfattas av mediegrundlagarnas tillämpningsområde och att direktivets krav i vissa fall skulle innebära en begränsning av den grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten. Regeringen konstaterade då att bestämmelserna i den nya tillgänglighetslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i mediegrundlagarna men att det kan finnas behov av att utreda frågan om grundlagsändringar.

När riksdagen behandlade propositionen i början av den här mandatperioden uttalade både konstitutionsutskottet och socialutskottet att de instämde – eller att vi instämde; det är faktiskt KU som behandlar det här ärendet – i regeringens bedömning och såg behovet av att utreda ändringar i mediegrundlagarna utifrån direktivet.

Nu har frågan utretts, och regeringens förslag innebär att det införs nya delegationsbestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav. En första förutsättning för att de här bestämmelserna ska kunna tillämpas är, som tidigare talare varit inne på, att syftet med kraven är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

Bland annat gäller detta att utrymmet för att ställa krav på produktinformation på en förpackning utvidgas samt att det blir möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat eböcker och ehandelstjänster. Det blir också, som Per-Arne Håkansson var inne på, en skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster som till exempel textning och tolkning på samma sätt som redan i dag gäller för program från public service-företagen.

Herr talman! Detta ärende är lite krångligt att sätta sig in i, men det har ett väldigt viktigt och grundläggande syfte: att stärka tillgängligheten i samhället. Det är avgörande för att alla människor ska kunna delta på lika villkor. Det blir också tydligt genom detta ärende att tillgänglighet handlar om så mycket mer än bara fysisk tillgänglighet till byggnader och transporter. Det är minst lika viktigt med tillgång till information, utbildning, arbete och digitala tjänster. När samhället är tillgängligt minskar också utanförskapet, och fler får möjlighet att bidra med sina erfarenheter och kompetenser. Det gynnar både individen och samhället i stort, eftersom mångfald och inkludering skapar starkare gemenskaper och bättre förutsättningar för utveckling.

Funktionsrätt är en väldigt viktig fråga för Vänsterpartiet, och vi har drivit den länge. Detta visar sig också exempelvis genom Funktionsrätt Sveriges betygsättning av riksdagens partier, där Vänsterpartiet toppar. Men även för mig personligen, som arbetat större delen av mitt yrkesliv som stödassistent till personer med funktionsnedsättning, är detta en hjärtefråga. Vänsterpartiet är därför positivt till detta förslag och står bakom det.

Herr talman! Detta ärende innebär som sagt ändringar i två av våra grundlagar. Därför kommer det att behandlas igen efter valet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)