Subsidiaritetsprövning av förslag till förordning om ändring av förordning om kreditvärderingsinstitut

Fru talman! Det är ett enigt utskott som beslutat lämna en subsidiaritetsinvändning och därtill ett motiverat yttrande angående förslag till ny förordning om kreditvärderingsinstitut, så som kommissionens förslag nu är utformat. Det kommer således inte att bli någon debatt, men det kan vara intressant att kort beskriva ärendet i alla fall. Subsidiaritetsprincipen anger att EU ska vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen bäst kan nås genom åtgärder på unionsnivå. Därtill föreskriver proportionalitetsprincipen att åtgärderna inte ska gå utöver vad som är nödvändigt för att nå de uppställda målen. Det är viktigt att säga att det inte är sakfrågan vi hanterar i det här ärendet, utan det är en subsidiaritetsprövning. Den kan dock inte göras utan att vi granskar sakfrågan för att kunna göra en riktig bedömning. Låt mig därför börja med att säga att utskottet välkomnar kommissionens arbete med att försöka stärka regelverket omkring kreditvärderingsinstitut och användningen av kreditbetyg samt att kvaliteten ökar inom detta område. På en väl fungerande finansmarknad är det viktigt att kreditvärderingsinstituten fungerar och att kreditbetygen är trovärdiga. Finans- och skuldkriser har tydligt visat att det funnits problem på det här området, och därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att komma till rätta med de problem som finns. Utskottets uppgift har varit att bedöma på vilken nivå detta bäst görs, och i det stora hela är detta en global verksamhet som inte begränsas av några nationsgränser varför mycket av detta arbete lämpar sig bäst på EU-nivå och på global nivå. Vår bedömning är dock att kommissionens förslag i vissa delar går för långt för att man ska uppnå målen på bästa sätt och att vissa åtgärder i stället riskerar att försämra marknadens funktionssätt. Särskilt gäller det i de delar som rör ett harmoniserat civilrättsligt ansvar, och det är det som är motivet till vår invändning och vårt motiverade yttrande. Den nu gällande förordningen gör det möjligt för varje land att reglera det civilrättsliga ansvaret i enlighet med respektive lands rättsordning i övrigt, och vi anser att det är en handlingsfrihet som är helt nödvändig även i framtiden. De skadeståndsrättsliga regelverken ser olika ut i olika medlemsländer, och därför uppstår både principiella och praktiska problem med en långtgående harmonisering i denna del. Fru talman! Enligt utskottets mening skulle detta innebära att målen inte bäst nås genom åtgärder på unionsnivå, så som kommissionens förslag nu är utformat i dessa delar. Det ger därför grund till en subsidiaritetsinvändning enligt utskottets mening. Med andra ord anser inte utskottet att förslaget i dess nuvarande utformning är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag till beslut.