Större komplementbostadshus

Fru talman! Jag önskar att jag kunde säga: Här står vi äntligen med en lagstiftningsprodukt som regeringen har fått till på bästa sätt. Man har lyckats med ambitionen att göra det enklare och billigare att bygga små hus och små bostäder.

Tyvärr är så inte fallet, inte heller denna gång. Det är häpnadsväckande, kan man tycka, med tanke på det låga reformtempo som regeringen håller. Inte ens med denna snigelfart lyckas man få det man får ur händerna rätt. Vi kan konstatera att vår nye bostadsminister Per Bolund - eller nye och nye, men vår bostadsminister sedan ett år tillbaka - knappt har levererat ett enda bostadspolitiskt förslag. Och när vi nu äntligen står här med ett bostadspolitiskt förslag, som man i och för sig kan tycka är ett bostadspolitiskt förslag på marginalen, har regeringen ändå lyckats krångla till det långt mycket mer än nödvändigt.

Det var ju så att en utredning från Boverket föreslog att vi skulle kunna bygga komplementbyggnader och komplementbostadshus upp till 30 kvadratmeter. När regeringen får denna utredning i sin hand väljer man att krångla till regelverket och säga: Nej, vi ska inte ha en ordning där vi har en typ av attefallshus. Vi ska ha en ordning där vi har två typer av attefallshus, där den variant som får vara 30 kvadratmeter kommer att omfattas av en lång rad krav, nämligen samma krav som gäller för att uppföra ett nytt bostadshus. Man behöver ha en tillgänglighetsanpassad toalett, man behöver isolera huset, man behöver ha treglasfönster, man behöver ha en lång rad saker som gör att denna byggnad blir onödigt dyr.

Och låt oss konstatera: 75 procent av de attefallshus som hittills har byggts i Sverige har inte uppfyllt de här kraven. De skulle alltså med dagens lagstiftning inte få uppgå till 30 kvadratmeter.

Fru talman! Om man strävar efter att förenkla för byggande bör man inte bry sig om ifall folk väljer att bygga en bastu, ett växthus, ett övernattningsrum eller en byggnad som håller full bostadsstandard för åretruntboende. Vi bör inte stå och försöka styra det härifrån med pekpinnar. Det är naturligtvis välkommet om folk vill bygga till den högre standarden, men vi ska inte likt regeringen tvinga människor att välja ett alternativ som är långt mycket dyrare än vad som egentligen är nödvändigt och som i många fall helt saknar ändamålsenlighet.

För låt oss konstatera: Med den nya kraven kommer i princip hela storleksvinsten med förslaget, det vill säga de 5 kvadratmeterna, att gå åt till isolering och tillgänglighetsanpassning av badrum. Låt oss ställa oss frågan: Är det verkligen så att man i en byggnad på 30 kvadratmeter känner att man vill använda 4 av dessa kvadratmeter till en toalett? Jag tvivlar faktiskt på det. Detta är en onödig byråkratisering från regeringens sida som helt saknar efterfrågan på den svenska marknaden.

Vill man inte ta mitt ord för sant kan man för all del läsa den intervju som Svenska Dagbladet gjorde med Sveriges största tillverkare av attefallshus. Han konstaterar där att detta är ett hinder och något som inte är efterfrågat av den breda kundbas som bygger attefallshus. Han konstaterar att 75 procent, som sagt, av de attefallshus som byggs i dag även med detta regelverk bara kommer att få uppgå till 25 kvadratmeter eftersom de inte uppfyller de högre ställda kraven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Större komplement-bostadshus

Därför har vi moderater i all vår vishet lagt fram ett kompletteringsförslag som skulle innebära att riksdagen längre fram i vår stiftar skarp lag om att ändra denna fadäs från regeringens sida.

Vi har alltså lagt fram ett förslag som nu snart ska till Lagrådet för yttrande och som innebär att samtliga hus av attefallsstorlek ska få uppgå till 30 kvadratmeter. Det vore i sanning att förenkla det här institutet. Sedan ska vi naturligtvis se till att regeringen tar ytterligare steg mot att återkomma med fler bygglovsbefriade åtgärder och att man kanske på sikt kan göra de här byggnaderna ännu större.

Att hålla på som regeringen gör och krångla till det här genom att införa olika storlekskategorier med olika krav saknar helt ändamålsenlighet och är heller inte efterfrågat av branschen.

Med anledning av det, fru talman, skulle jag vilja yrka bifall till förslaget i propositionen men också säga till alla som funderar på vad som händer med det här att de ska ha förtröstan. Det kommer ytterligare ett förslag från Sveriges riksdag längre fram i vår som kommer att ställa den här oredan till rätta. Jag skulle också vilja yrka bifall till vår reservation 1 om att regeringen ska återkomma med fler bygglovsbefriade åtgärder.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 och säga att jag gläds över att regeringen nu äntligen kommer med en proposition på området för att kunna utöka antalet kvadratmeter gällande de klassiska attefallshusen.

Vi har väntat länge på förslaget. Det har legat länge på regeringens bord, för man menade att man skulle se till att det var ordentligt grundat när det lades fram och överklaganden och liknande hade gåtts igenom. Däremot syns det i vår reservation 2 att vi tycker att regeringen borde ha gått ett steg längre när det gäller bygglovsbefriade ärenden och att de inte ska behöva hanteras på det sätt som regeringen föreslår i dag utan att man ska ha en mer förenklad form för detta.

Vi menar att det här är en god möjlighet, som också framgår i propositionen, att kunna få fram fler bostäder, även om vi kanske inte tror att det kommer att innebära någon större förändring på den bostadspolitiska marknaden.

Vi har också läst svaren från ett antal remissinstanser som oroar sig för de kulturhistoriska värdefulla områdena och menar att det finns risk att man förvanskar bebyggelsemiljön i de aktuella områdena. Vi tycker att det är viktigt att man följer upp så att det inte blir så som remissinstanserna är oroliga för, alltså att kulturmiljöområden kan påverkas negativt. Vi har inte sett några större problem med de tidigare attefallshusen, men i och med att det här innebär fler kvadratmeter kan man tänka sig att intresset för de här husen blir större. Vi menar att det är en viktig fråga att följa. I och med att vi nu lägger fram en rad förslag som gör det enklare att bygga komplementbostadshus och komplementbyggnader kan det få en påverkan på många andra områden i bebyggelsemiljön.

Sverigedemokraterna ställer sig också bakom det framtida skarpa förslaget från Moderaterna gällande att antalet kvadratmeter ska ökas från 25 till 30 också när det gäller komplementbyggnader och inte bara komplementbostadshus. Det är en fråga som kommer att dyka upp i en senare debatt i riksdagen, men vi kan redan nu meddela att vi ställer oss bakom Moderaternas förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Större komplement-bostadshus

I stora drag är det positivt att det kommer fram nya förslag på området, även om vi tycker att man hade kunnat gå mycket längre inom en rad områden som berörs av den här propositionen. Men vi har också känt, precis som utskottet uttalar, att vi inte bör förlänga processen, utan vi yrkar först bifall till förslaget i den här propositionen för att i ett andra skede komma med ett skarpt förslag där vi också utökar antalet kvadratmeter för komplementbyggnader.

Fru talman! Ibland känner man att man vill skrika lika högt som Gert Fylking gjorde när han skrek: "Äntligen!" Äntligen har vi ett förslag från regeringen som på något sätt kan påverka bostadssituationen, om än på marginalen. Äntligen har vi ett förslag från regeringen om att attefallshusen nu ska få möjlighet att växa från 25 till 30 kvadratmeter.

Vi kristdemokrater ställer oss bakom den förändringen. Vi anser att attefallshusen blir mer användbara av att bli lite större. I dessa tider när vi bygger alltför lite och det råder brist på bostäder är detta en välkommen förändring även om den inte kommer att vara den lösning som gör att vi kan andas ut. Jag är dock orolig över att regeringen nu slår sig för bröstet över denna förändring och i varje debatt vi har om bristen på bostäder kommer att ta fram detta som ett bevis på en hög reformtakt. Takten på nya reformer är väldigt låg, och det står väl klart med all önskvärd tydlighet att bostäder och bostadsbristen inte står i fokus för januaripartierna.

Ändringen innebär att den tillåtna byggnadsarean för ett komplementbostadshus som får uppföras utan krav på bygglov i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus utökas från 25 till 30 kvadratmeter. Förslaget syftar till att öka byggandet av komplementbostadshus och göra det möjligt att uppföra sådana hus med en högre boendekvalitet. Detta ställer vi kristdemokrater oss bakom.

Vi är dock inte nöjda med att förändringen bara gäller komplementbostadshus och inte alla attefallshus. Det vore naturligt att det gällde alla attefallshus, och jag är glad att utskottet har tagit beslutet att påbörja arbetet med en lagtext som kommer att göra det möjligt, i enlighet med Moderaternas förslag. Det kommer att ta ett tag innan det arbetet är färdigt, men jag har stor tillförsikt när det gäller att det kommer att bli bra både som lagtext och för medborgaren.

Sedan anser vi att intentionen med att attefallshuset skulle vara enkelt för den enskilde att uppföra genom att bara anmäla att man tänker göra det har slagits sönder i Byråkratisverige. Vi vill tillbaka till det läget att det bara ska behövas en anmälan till kommunen att man avser att uppföra ett attefallshus, och jag har förstått att regeringen har samma uppfattning och arbetar med ett förslag om det.

Rekordmånga unga bor hemma hos sina föräldrar trots att de egentligen skulle vilja flytta hemifrån. 280 000 är ofrivilligt hemmaboende, enligt Hyresgästföreningen. Att vara mambo är nu den vanligaste boendeformen för en ung person. Planer på att bilda familj eller börja ett nytt arbete i en annan stad kan inte bli verklighet utan får skjutas upp till en osäker morgondag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Större komplement-bostadshus

Jag skulle vilja vädja till januaripartierna att prioritera bostadsfrågan och ta tag i bostadsbristen i Sverige som inte kan lösas utan modiga förslag på att underlätta kreditrestriktionerna, fortsätta att effektivisera planprocessen och ge dem som bygger en möjlighet att kunna bygga och förvalta utan att vara oroliga för att gå med förlust.

Än en gång vill vi se förslag kring bospar och startlån och se över kreditrestriktionerna. Men framför allt vill vi se mod och ansvarstagande. Jag kan inte se att regeringen och januaripartierna visar mod eller ansvarstagande för den bostadsbrist som vi har i Sverige - inte här i kammaren och inte i debattartiklar. Denna regering har lett landet i fem år, och man har inte visat på mod eller ansvarstagande. Jag hoppas att man i denna debatt kommer att visa det och att den blir en början på att januaripartierna och regeringen tar ansvar för bostadsfrågan.

Med dessa ord yrkar jag bifall till reservation 2.

(Applåder)

Fru talman! När det gäller mod och ansvar har det de senaste fem åren byggts betydligt fler bostäder än under alliansregeringens sammanlagda tid. Men jag håller med om att vi behöver ta ansvar och vara modiga. I fråga om de fem kvadratmeter som vi debatterar i dag handlar det kanske inte om mod och ansvar för att lösa bostadsbristen. Men det finns lösningar. För att lösa bostadsbristen i Sverige behövs flera olika delar. Det här är en del, fru talman.

Statsministern och regeringen har bjudit in stora delar av branschen till ett möte nu i februari, just för att ta gemensamt ansvar. Det här är ingenting som politiken kommer att lösa på egen hand, varken på riksnivå eller kommunal nivå. Men tillsammans med branschen kommer vi att ta steg framåt. Det tycker jag är att visa mod.

Jag går vidare till förslaget. Fem kvadratmeter till är vad det här lagförslaget handlar om. Fem kvadratmeter kan verka ganska litet. Men det kan vara ganska mycket. I Sverige har vi ett regelverk som innebär att bostäder som är under 35 kvadratmeter undantas från en lång rad av de saker som Carl-Oskar Bohlin tidigare nämnde i talarstolen. Man behöver inte ha ett tillgängligt komplementbostadshus om bostaden är på 30 kvadratmeter, som Carl-Oskar Bohlin sa. Det går att läsa om detta. Det står att det kan men inte att det ska vara på det sättet.

Detsamma gäller när vi bygger små lägenheter. Där gäller också andra regler. Och de förändringarna har vi infört ganska nyligen.

De här fem kvadratmeterna kan innebära att det blir en tillgänglig bostad. De kan innebära att man får en toalett, kanske till och med en vettig toalett för dem som vill ha en sådan. Men det måste inte vara tillgänglighetsanpassat.

Varför väljer regeringen att i den här delen gå vidare bara när det gäller komplementbostadshus? Det handlar om det rättsliga läget. Enligt Europakonventionen lever vi inte upp till de krav som ställs på överklagandemöjligheter. Men på grund av bostadsbristen väljer regeringen att gå vidare med just bostadsdelen, innan vi har lyckats lösa det rättsliga läget vad gäller överklagandemöjligheterna. Innan vi har rett ut det rättsliga läget är det dock inte ansvarsfullt att gå vidare och se över om även andra komplementbyggnader ska utökas i area.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Större komplement-bostadshus

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Låt oss börja där Emma Hult slutade. Det stämmer att det finns undantag för bostäder som är mindre än 35 kvadratmeter. Men de undantagen avser att man kan kombinera samma yta för flera saker. Det medger dock inte undantag från tillgänglighetskraven för badrum. Därför har vi i dag en situation som bland annat innebär att det byggs studentbostäder med alldeles för stora badrum i förhållande till vad som efterfrågas. Det skulle naturligtvis bli konsekvensen av även de här kraven, i förhållande till byggnadens storlek.

Det här är ett exempel på att regeringen ständigt bestämmer sig för att krångla till saker.

Jag vill ställa några raka frågor till Emma Hult. Varför är det ett problem om människor vill uppföra ett växthus på 30 kvadratmeter? Varför är det ett problem om människor vill uppföra en bastu eller ett förråd på 30 kvadratmeter? Varför är det ett problem om människor vill ha ett övernattningsrum på 30 kvadratmeter som inte håller åretruntstandard?

Varför ser regeringen det här som ett så stort problem att man till och med väljer att frångå sin egen utredning och lägga tid och energi på att krångla till ett från början enkelt förslag? Det är helt obegripligt, fru talman. Oavsett om man tycker att det här är en viktig reform eller en förändring på marginalen är det obegripligt att vår regering kan ägna sig åt att krångla till enkla förslag som är färdiga och klara att genomföras.

Fru talman! Jag vill tacka Carl-Oskar Bohlin.

Hade det rättsliga läget varit ett annat hade det inte varit ett problem. Jag kan personligen tycka att det i viss mån är problematiskt att vi går fram med att utöka antalet kvadratmeter när det gäller komplementbostadshus. Men i den andra vågskålen ser jag att det i den här situationen är viktigt att vi kan skapa fler bostäder.

Jag tycker inte att det är ett problem om människor vill bygga ett växthus på 30 kvadratmeter. Det kan man göra i dag, men man måste söka bygglov för det.

Det rättsliga läget är sådant att vi, enligt Europakonventionen, inte har rett ut hur grannarna ska ha rätt att klaga eller inte. Jag tycker därför att vi först måste reda ut det. Det har regeringen också aviserat att man ska göra. Det är kärnan i den här utmaningen.

Fru talman! Det finns tyvärr inte särskilt mycket i Emma Hults resonemang som hänger ihop. Om rättsläget nu skulle vara så problematiskt i förhållande till Europakonventionen hade man inte gått fram ens med det här förslaget. Rättsläget blir inte mer tydligt bara för att man ställer krav på ett tillgänglighetsanpassat badrum. Det är ett helt och hållet obegripligt argument.

Dessutom är Sverige en suverän stat. Och det här är den statens högsta beslutande organ. Det är vi i det här rummet som äger det rättsliga läget och som avgör vad vi vill göra med det, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Större komplement-bostadshus

Om regeringen tycker att frågan är för dåligt beredd hade man kunnat åtgärda det. Man har pratat om det här i två års tid, och utflödet av det som från början var enkelt och lättbegripligt för alla inblandade blir ett tillkrånglat förslag. Man gör också en lång rad svenskar besvikna. De har väntat på att få bygga ytterligare fem kvadratmeter. Men det visar sig att för att kunna göra det måste de bygga ett tillgänglighetsanpassat badrum, vinterisolera, ha treglasfönster och vad det nu kan vara. Det är helt onödigt och helt bortkastat från regeringens sida, fru talman.

Fru talman! Jag vet inte om Carl-Oskar Bohlin uppfattade något av det jag just sa som lustigt eftersom han inledde sin slutreplik med att skratta åt det. Det är lite härskartekniksaktigt. Men vilken taktik Carl-Oskar Bohlin vill använda är upp till honom.

Regeringen lägger till fem kvadratmeter så att man kan bygga en toalett, så att det kan bli en dräglig bostad och så att vi kan se till att skapa fler bostäder i Sverige för att fler ska få någonstans att bo. Det är vad regeringen gör.

Jag vill att vi reder ut det rättsliga läget innan vi går vidare med de delarna. Det är också vad civilutskottet kommer att göra, i och med det som Moderaterna har drivit fram i utskottet.

Vi behöver skapa fler bostäder. Det här är ett led i att göra det.

Fru talman! Jag tvivlar inte på att Emma Hult både har mod och tar ansvar. Tyvärr visar historien att regeringen inte har samma mod eller tar samma ansvar som Emma Hult.

Vi som vet hur planeringsprocesserna går till i kommunerna vet att det tar runt tre, fyra eller fem och kanske sex eller sju år innan en bostad är färdigställd. Det betyder att de bostäder som färdigställdes 2015-2018 egentligen är en konsekvens av det arbete som alliansregeringen gjorde 2006-2014. Det betyder också att de bostäder som färdigställs just nu är en konsekvens av det arbete som gjordes av den regering som satt 2014-2018. Och det är otvetydigt att antalet bostäder som byggs i Sverige minskar. Det minskade 2018, det minskade 2019 och det finns prognoser som visar att det kommer att minska även 2020. Även prognoserna för 2021 visar att det kommer att minska.

Det är därför jag talar om att det är viktigt att politiker och januaripartierna är modiga och vågar ta ansvar. Det är de som har ansvaret för Sverige. De har ansvaret för att se till att det finns förutsättningar för människor och företag att bygga bostäder.

Det är jättebra att man kommer fram med en sådan här produkt, så långt det är möjligt. Jag inser att det finns saker som gör det problematiskt att fullt och fast lägga fram förslag för alla attefallshus. Därför är jag glad och lycklig att utskottet har gjort en annan värdering.

Jag menar dock att om man har mod och vill ta ansvar finns det fler åtgärder som måste vidtas. Fler saker måste till för att vi ska få upp antalet bostäder som byggs i Sverige.

Är Emma Hult beredd att driva på bostadsministern så att prognoserna för 2021 och kanske framåt visar ett ökat byggande så att vi kan få fler bostäder i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Större komplement-bostadshus

Fru talman! Jag tackar Larry Söder för komplimangen som han inledde replikskiftet med. Men jag tror att både jag och regeringen tar ansvar och har mod.

Jag tror att en kommuns genomsnittliga planeringsprocess inte är fyra år utan kanske två, så den där peaken 2017 kan vi nog ändå ta lite kredd för. Men det är framför allt arbetet i kommunerna, där vi ibland styr tillsammans och ibland är mot varandra, som gör att det byggs så pass mycket som det har gjort. Vi bygger inga bostäder från regeringens sida eller från nationellt håll.

Ja, jag är absolut beredd att driva frågan vidare. Vi behöver se till att det byggs fler bostäder och att vi får en prognos som är om inte hög och ökande så i alla fall jämn, så att vi har bra spelregler för dem som bygger och för dem som ska bo i vårt land. Det behöver vi göra tillsammans, för det här är någonting som behöver hålla över lång tid.

Det här är ett förslag som gör att det förhoppningsvis kommer att tillskapas fler bostäder. Den lagstiftning som ni genomförde när ni satt i regering hade uppenbart vissa brister, eftersom det har funnits en rättslig osäkerhet som vi nu försöker reda ut. Jag hoppas att vi tillsammans ska kunna göra det, så att det kan bli enkelt att bygga komplementbostadshus också i framtiden.

Fru talman! Om man har mod och tar ansvar, varför vågar man då inte lägga fram ett förslag om att se över kreditrestriktionerna? Om man har mod och tar ansvar, varför ser man då inte över möjligheten att införa bospar? Om man har mod och tar ansvar, varför ser man då inte till att det går att ta startlån? Jag vet att de tankarna finns, men man vågar inte.

Om man har mod borde man också ta hjälp av alla partier i Sveriges riksdag för att se var vi kan hitta varandra, vad den gemensamma nämnaren är och vad vi kan gå fram med. Men man har inte modet till det.

Vi i oppositionen har under ganska lång tid frågat när det blir bostadspolitiska samtal, så att vi under former kan diskutera hur vi kan lösa detta. Det här är inte ett problem bara för regeringen. Det är ett problem för svenska folket, och det är Sveriges riksdag som ska hjälpa till i sådana delar. Var finns modet till detta? Om man inte vågar det menar jag att man inte tar ansvar.

Fru talman! Nu handlar den här debatten om fem kvadratmeter i komplementbostadshus. Men jag gillar att Larry Söder breddar den.

Alla de åtgärder som Larry Söder valde att ta upp är sådant som vi diskuterar. De hade kunnat genomföras med någon tidigare regeringskonstellation, men det gjordes inte då heller. Precis som Larry Söder vet finns det utmaningar vad gäller både finansiering och utformning.

Jag hoppas att det möte i februari som statsministern tillsammans med bostadsministern har kallat till kommer att leda framåt också i de frågorna. Jag hoppas att branschen ser till att framföra att vi behöver både detta och annat för att kunna komma vidare. Jag är också övertygad om att det kommer att behöva komma till ekonomiska reformer på det här området. Det är inte bara vår kära plan- och bygglag som det behöver göras fler hål i och fler undantag från. Det är inte så vi bygger alla de bostäder som behöver byggas i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Större komplement-bostadshus

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i civilutskottets betänkande CU6.

Regeringen gav Boverket i uppdrag att se över frågan om domstolsprövning av de nya bygglovsbefriade åtgärder som infördes 2014 och utreda förutsättningarna för att utöka byggnadsarean från 25 till 30 kvadratmeter för de i dag bygglovsbefriade komplementbostadshusen och komplementbyggnaderna, i vardagligt tal kallade attefallshus. I uppdraget ingick även att se över förutsättningarna för en sammanslagning och förenkling av bestämmelserna om bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus.

Regeringen har utifrån Boverkets förslag och utifrån remissinstansernas synpunkter, inte minst Lagrådets, konstaterat att en större översyn av regleringen om bygglov behöver göras för att inte bestämmelser ska strida mot Europakonventionen.

I princip samtliga remissinstanser förutsätter att de rättsliga bristerna i regelverket hanteras. Dock vill regeringen redan nu genomföra en del av de förändringar som Boverket föreslagit, nämligen utökningen av byggnadsarean för komplementbostadshus. Vi socialdemokrater delar regeringens syn utifrån följande argument.

Att utöka byggnadsarean från 25 till 30 kvadratmeter kommer att kunna skapa bättre boendekvaliteter i de bostäder som redan i dag byggs. Det skulle göra dessa mer attraktiva genom att grundläggande funktioner ryms inom byggnaden och därmed göra bostaden mer självständig gentemot huvudbyggnaden. Även valfriheten skulle öka för den enskilde genom att större möjligheter till alternativa planlösningar ges, samtidigt som kraven på tillgänglighet kan uppfyllas.

Komplementbostadshus utan bygglov har endast haft en begränsad betydelse för bostadsförsörjningen, men med en ökad byggnadsarea från 25 till 30 kvadratmeter bedömer en fjärdedel av Sveriges kommuner att byggandet av komplementbostadshus kan öka. Med hänsyn till det stora behov av bostäder som finns i stora delar av vårt land känns det angeläget att snarast förändra denna del för att öka tillgången till bostäder.

Vad gäller bostadsförsörjningen behöver det produceras bostäder som svarar mot vad folk har råd att efterfråga. Komplementbostadshusen kan vara en del i detta genom denna förändring.

En bidragande del till att bostadsproduktionen har sjunkit, speciellt av dyra bostadsrätter i Stockholm, är att prisbilden blivit för hög. Detta flaggade Sveriges Byggindustrier för redan våren 2015. I deras rapport, som jag hänvisat till sedan dess, framhåller de att bostäder i den prisklass som då byggdes endast kunde efterfrågas av ca 170 000 hushåll fram till 2020 i ett högscenario.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Större komplement-bostadshus

Nu har dock denna nivå passerats med råge. Mellan 2015 och 2019 har det påbörjats över 280 000 bostäder. Men rapporten visar ändå på att ingen kan vara förvånad över att marknaden på dyra bostäder var mättad.

Det var också därför den socialdemokratiskt ledda regeringen införde investeringsstödet - för att billigare hyresrätter som normalinkomsttagare kan efterfråga skulle byggas. Det har inte bara skapats 25 000 nya hyresrätter med stödet. Det är även en tydlig signal om behovet av bostäder med lägre kostnader.

Flera bostadsutvecklare arbetar med att ta fram bostäder i olika former som svarar mot vad folk har råd att efterfråga. Exempelvis finns det en kooperativ bostadsutvecklare som på riktigt prövat formen hyrköp. Hushåll som i dag kanske inte har tillräckligt med eget kapital för insatsen får möjlighet att hyra bostaden under några år för att kunna spara ihop pengar och sedan köpa sin bostadsrätt.

Fru talman! Det viktiga är ändå att alla parter tar sitt ansvar för att det produceras bostäder som det stora flertalet kan efterfråga. Det har sjunkit, men det vi ser i Boverkets prognoser är en stabilisering kring 50 000 bostäder per år. Det är historiskt sett en ganska hög siffra, men den är absolut inte tillräcklig.

Det kommer dock inte att byggas fler bostäder än vad folk har råd med. Därför behöver det, om byggandet ska öka ytterligare, byggas fler bostäder för normalinkomsttagare. Då kan inte priserna skena iväg. Men det är det som har skett under många år, och därmed har många människor stängts ute från att kunna efterfråga en nyproducerad bostad.

Fru talman! Därför behövs åtgärder som investeringsstödet, som nu ligger klart i budgeten, fler förenklingar i planprocessen för att snabba på byggandet och därmed hålla nere kostnaderna, förenklade redovisningsregler för allmännyttan på svaga bostadsmarknader med mera - för att nämna några av de förslag som finns med i januariavtalet.

Som Emma Hult precis nämnde har statsministern tillsammans med bostadsministern bjudit in branschföreträdare för diskussion i februari om hur byggandet ska kunna öka. Det krävs att alla parter tar sitt ansvar. Stat, företag och kommuner måste göra sitt yttersta för att vi ska kunna trygga en god bostadsförsörjning.

För att sluta där jag började mitt inlägg: Utökningen av byggarealen för komplementbostadshusen är en liten men inte desto mindre viktig del av bostadsförsörjningen.

Fru talman! Jag vill återigen yrka bifall till förslaget i civilutskottets betänkande CU6.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Leif Nysmed, för ett anförande som förvisso till största del handlade om helt andra saker än de vi står här och debatterar i dag.

Jag kan inte låta bli att fastna vid argumentet som framförs att man krånglat till förslaget för att rättsläget är osäkert. Det man hänvisar till är att etableringen av ett attefallshus inte går att överklaga av till exempel grannar. Men varför skulle rättsläget bli mer klart bara för att man uppställer kravet på att attefallshuset innehåller ett stort badrum? Det är helt och hållet ologiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Större komplement-bostadshus

Jag skulle vilja återgå till det som är pudelns kärna i detta. Regeringen tycker inte om valfrihet. Regeringen tycker inte om när människor får bestämma själva hur deras byggnader ska se ut och vad de ska innehålla. Det framgick tidigare i replikskiftet med Emma Hult. Anledningen till att vi utökar med fem kvadratmeter är att man ska bli tvungen att bygga ett badrum. Det är för att det ska kunna få plats ett större badrum.

Tänk om man inte vill ha ett badrum i sitt attefallshus. Tänk om man vill bygga ett växthus. Tänk om man vill bygga en bastu eller göra någonting helt annat. Varför ägnar regeringen så stor kraft och möda åt att krångla till saker för människor när det hade varit mycket enklare att bara följa utredningens förslag?

(Applåder)

Fru talman! Om vi skulle följa Boverkets förslag skulle vi inte ha lagt fram det här förslaget över huvud taget. Det står tydligt i propositionen. Det kan du läsa själv. Det är bara att bläddra upp sidorna.

Vi väljer dock att gå fram med just bostadsdelen och möjliggöra för dem som vill bygga en bostad av sitt attefallshus att kunna göra det. Det ska kunna ske så snart som möjligt redan nu från mars. Det trodde jag att vi var överens om i utskottet.

När det gäller det rättsliga läget har vi ingenting emot att man ska kunna utöka den andra delen till 30 kvadratmeter. Men det är utifrån det rättsliga läget som det är problematiskt att gå fram med större förändringar. Därför väljer vi att ta den del som vi tycker är viktigast, och det är bostadsdelen. Komplementbostadshusen kan utökas med fem kvadratmeter.

Sedan förstår jag inte riktigt. Om vi bygger ett bostadshus i form av ett attefallshus, varför skulle det vara så konstigt att man vill ha ett sjyst badrum eller en sjyst toalett? Vad är det problematiska i det? Det är en möjlighet som öppnas och inte ett måste. Vi har lite olika uppfattningar i den frågan. Det märker jag. Vi kommer nog inte att lösa den frågan här i talarstolen.

Det är något som öppnar valfriheten för dem som kommer att kunna få en bostad i ett attefallshus framöver. Vi får väl återkomma till den andra frågan, som jag inte tror att vi är så jätteoense om heller.

Fru talman! Argumentationen saknar helt logik. Å ena sidan säger man: Nuvarande läge strider mot EKMR. Därför går vi fram med ett förslag som också strider mot EKMR för att vi tycker att det är angeläget. Man får väl helt enkelt låta Europadomstolen pröva frågan och sedan återkomma med att ändra lagstiftningen i övrigt.

Det är helt orimligt att lösa den frågan genom att dra gränsen vid att kräva ett större badrum för vissa attefallshus och inte göra det för andra och därmed säga att vi har löst frågan. Det saknar helt logik.

Det som är min poäng, Leif Nysmed, är att jag inte vill tvinga människor att välja det ena eller det andra. Det är klart att det är sjyst med att bra badrum. Det är klart att de som vill bygga ett bra badrum ska få göra det. Det är därför vi röstar igenom propositionen i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Större komplement-bostadshus

Min fråga till dig är: Varför vill ni beröva andra människor som inte vill ha ett badrum i sitt attefallshus möjligheten att bygga 30 kvadratmeter? Det är pudelns kärna. Då håller det inte med någon logik att stå och hänvisa till EKMR när man går fram med ett förslag som möjliggör byggandet av hus på 30 kvadratmeter men ställer krav på hur de ser ut inuti. Det är väl knappast det som människor vill överklaga.

Fru talman! Jag förstår inte riktigt problematiken i det du säger, Carl-Oskar. De som väljer att bygga ett komplementbostadshus bör ha en toalett, eller hur? Det behöver vara en bra toalett, kan vi tycka. Det finns heller inte något krav på att den ska se ut på ett visst sätt. Det finns undantag, som vi har hävdat här.

För dem som vill bygga en bastu finns det inte några krav på att de ska ha en toalett eller om de vill bygga en större friggebod. Du kan bara bygga 25 kvadratmeter än så länge. Det är vad det hänger på. Men du behöver inte ha en toalett i friggeboden. Det kan vi stryka på en gång. Det gäller just komplementbostadsdelen.

Det är viktigt att vi går fram med just bostadsdelen. Den är ändå pudelns kärna i detta. Vi vill redan nu öka möjligheten innan vi har fått igenom några förändringar. Utredningen tittar på det stora om hur vi undviker att krocka med Europakonventionen. Det måste vara vårt mål att inte göra det.

Detta är en lite mindre del. Skulle vi ha hela delen och tillåta att alla attefallshus får vara 30 kvadratmeter skulle det bli ett mycket större frånsteg än vad det är i dag. Vi får väl se om vi har gjort den bedömningen rätt eller inte när vi fortsätter behandlingen i utskottet.

Det ska bli intressant att se vad Lagrådet säger till oss i sitt remissyttrande. Det kan möjligtvis få mig att ändra uppfattning om det har en bra argumentation för det. Men just nu ser inte jag den möjligheten. Det viktiga är att vi får gå vidare med bostadsdelen för att också kunna skapa fler attraktiva bostäder i attefallsformen.

Fru talman! Replikskiftet mellan Leif Nysmed och Carl-Oskar Bohlin visade tydligt skillnaden mellan oppositionen och majoriteten när det gäller attefallshuset. Jag tänkte bredda diskussionen lite grann.

Leif Nysmed tog i talarstolen upp frågan om investeringsstödet. Jag vill fråga varför Leif Nysmed tycker att det är viktigare med företagsstödspolitik i stället för bostadspolitik. Företagsstöd är det när man ger ett stöd till ett företag, vilket investeringsstödet är.

Jag har i denna talarstol pläderat ganska många gånger för att i stället ha ett bospar. Det är ett stöd som går till den enskilda människan som behöver en bostad, det vill säga bostadspolitik. Varför är Leif Nysmed så vurmande för företagsstödspolitik och inte för bostadspolitik?

(Applåder)

Fru talman! Larry Söder undrar varför jag vurmar för investeringsstödet. Det är en rent praktisk och pragmatisk fråga. Jag vet att det i slutändan ger lägre hyror än de hyror som tas fram genom presumtionssystemet som finns i dag, presumtionshyrorna. Det är det helt avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Större komplement-bostadshus

Ska vi bygga bostäder - oavsett om det är ägt boende eller hyrt boende - måste kostnaden ned för att normalinkomsttagare ska kunna efterfråga bostäder. Det är en pragmatisk fråga. Det är inte en ideologisk fråga eller någonting. Det är inget som Karl Marx har skrivit om tidigare i någon bok på 1800-talet. Det är en pragmatisk lösning som ger resultat.

Det sätter också press på övriga marknaden att hålla nere slutkostnaden för den som antingen ska köpa eller hyra sin bostad. Får vi inte fram fler hyreslägenheter kommer inte övriga marknaden som inte kan styras heller att hålla igen kostnaderna. Det är min uppfattning.

Jag tycker att det behövs ett stöd som gör att normalinkomsttagare även kan efterfråga en nyproducerad bostad.

Fru talman! Jag noterade att Leif Nysmed inte svarade på frågan varför han inte tyckte att bostadspolitik var viktigare än företagsstödspolitik. Jag ska förenkla frågan för Leif Nysmed så att den kanske blir enklare att svara på. Är Socialdemokraterna för eller emot bospar? Det räcker med ett ja eller nej på den frågan.

Fru talman! Larry Söder ställer frågan om jag är för eller emot ett bospar. Jag tycker att det är en intressant form att titta på. Vi har inte tagit ställning för eller emot det. Men ett bospar riktar sig till dem som har möjlighet att bospara. Alla människor har inte möjlighet att bospara även i ung ålder.

Sedan måste vi komma ihåg att bostadspolitik någonstans handlar om att se till att människor kan ha en god bostad som man också har råd med. Jag tycker att investeringsstödet är tydligt bostadspolitiskt, för det ger människor möjlighet att efterfråga en ny bostad.

Det finns dock ett problem. Vi pratar hela tiden om att man ska öka belåningen för att få en bostad. Men det är ju begränsat till den del av befolkningen som har trygga anställningar och goda inkomster.

Det finns de som har goda inkomster men inte trygga anställningar. Vi har någonting som vi kallar för allmän visstidsanställning, som stökar till det för väldigt många. Då spelar det ingen roll om man har bosparat under hela sitt unga liv för att kunna köpa en bostadsrätt, för man kommer inte ens in på banken. Du får inte ens låna telefonen på banken, var det någon som sa. Jag tyckte att det var lite skämtsamt och roligt, men det var det kanske bara jag som tyckte.

Det handlar alltså också om arbetsmarknadens politik i den här frågan om man ska kunna öka belåningen. Vi har tyvärr i dag en stor grupp unga, upp till 35 år, inom Kommunal som inte ens är välkomna in på banken. Det är de här människorna vi också måste tänka på i sammanhanget.

Större komplement-bostadshus

Det är alltså inte bara att säga ja eller nej till bospar och tro att man har löst bostadspolitiken med det. Det krävs mycket mer, och det krävs mer omfattande frågor. Men jag är inte avvisande på något sätt till att diskutera bosparformen vidare.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)