Statlig förvaltning

Debatt om förslag 18 mars 2021
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 4

Anf. 23 Sofia Westergren (M)

Fru talman! I dag debatterar vi statlig förvaltning och statistikfrågor. Betänkandet handlar sammanfattningsvis om myndigheter. Myndigheters uppgift är att tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som riksdag och regering har beslutat om. Myndigheterna ska jobba för medborgarna och vara en servicefunktion för dem. Här är Skatteverket ett bra exempel - man gjorde ett krafttag och lyckades. Under S-ledning finns tecken på att detta arbete har avstannat.

Det finns myndigheter som har en växande aktivism bland personalen. Tyvärr märks detta på flera länsstyrelser och på Lantmäteriet. Jag får många vittnesmål om Länsstyrelsen i Västra Götaland, min valkrets, gällande miljöaktivism bland tjänstemän. Tyvärr är länsstyrelserna också myndigheter som inte talar till medborgare med en röst, utan sökande kan få olika svar beroende på avdelning eller person.

Myndigheter kan inte alltid vara lösningen. Det måste finnas en gräns för hur mycket staten ska svälla. I dag finns det 458 myndigheter. Jag ska ge några exempel. Ett är Nordiska Afrikainstitutet, ett centrum för samhällsvetenskaplig forskning om Afrika. Myndigheten ligger i Uppsala. Den senaste myndigheten heter Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Sedan finns även Nämnden för hemslöjdsfrågor och Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, som startade 2018.

Fru talman! Jag vill berätta lite mer om Mynak. Myndighetens uppgift är att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö. Mynak har dock stora problem med sin egen arbetsmiljö, så de behöver i sin tur ta in konsulter på området. Flera chefer och anställda har till och med slutat för att arbetsmiljön har varit så dålig. Även en konsultfirma som var inblandad i verksamheten sa upp sig från uppdraget efter att ha hindrats att göra intervjuer med personal som slutat. Anställda på Mynak larmar om Sveriges sämsta arbetsmiljö. Generaldirektören har uppmuntrat personalen att ha korta kjolar och höga klackar. En medarbetare fick höra att hen var tjockast på myndigheten.

Moderaterna är konstruktiva och har bidragit med många bra inspel till dagens ärende om statlig förvaltning.

Den svenska välfärdsmodellen bygger på ett samhällskontrakt mellan medborgare och stat. Sverige har världens femte högsta skattetryck, men det syns inte när det gäller vare sig våra skolresultat, tillgängligheten inom vården eller polistätheten.

Vi har sett att den grova kriminaliteten ökar, och skjutningarna når nivåer som utmärker Sverige från andra länder. I kriser har det gång på gång visat sig att Myndighetssverige inte är på tå, utan det är en alltför stor och tung byråkrati. Moderaterna vill införa tjänstemannaansvar, vilket skulle ge myndigheterna ökad skärpa.

Nu står landet inför det faktum att vi har mindre vaccin, och det kommer att ta längre tid att få alla vaccinerade. Det tog lång tid att stänga flygplatser, och det tog extra lång tid att få snabbtester på plats.

Moderaterna vill ha färre och effektivare myndigheter som fokuserar på kärnuppdraget och minskar byråkratin. Moderaterna föreslog att det ska finnas en väg in och att uppgifterna ska samköras mellan myndigheter, så att personen inte ska behöva upprepa sig gång på gång. Moderaterna har pressat regeringen genom tillkännagivanden om att myndigheterna snabbt och effektivt ska kunna dela information med varandra för att effektivisera bättre och stävja fusk och brott.

Också myndigheterna efterfrågar samordning och effektivare lösningar. Den trötta regeringen har inte levererat detta. Det är mycket dåligt. Under förra mandatperioden höjde regeringen exempelvis skatterna med 60 miljarder och utgifterna med 100 miljarder kronor. Addera därtill den ekonomiska kris som pandemin orsakar.

Behovet av att prioritera kärnan i statens och välfärdens uppdrag har sannolikt inte varit större i modern tid. Sverige behöver en myndighetsreform med syfte att dels minska antalet myndigheter, dels öka deras effektivitet och fokus på kärnuppdraget.

Moderaterna står bakom samtliga sina motioner, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 1.


Anf. 24 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Jag tänkte börja med lite statistik och stora undersökningar som har gjorts. Sverige är, tror jag, det åttonde bästa landet i världen att leva i. När det gäller livskvalitet ligger vi trea, och när det gäller jämställdhet är vi tvåa. När det gäller uppväxtvillkor är vi också tvåa, och när det gäller näringslivsvänlighet tror jag att vi låg åtta. Vi har gjort mycket som är bra. Sedan finns det saker att förbättra.

Den ekonomiska ojämlikheten har ökat mycket, framför allt under den moderatledda regeringen. Så ser det ju ut när högern styr. Det hör liksom till. Det sitter i deras dna. De sänker skatter för dem som har det bäst, och de som får betala kalaset för de rika är framför allt de som jobbar i välfärden, de som är beroende av välfärden och de sjuka. Så ser det ut.

Staten har en viktig uppgift som arbetsgivare. Det är väldigt många människor som berörs av hur anslagen till de statliga myndigheterna räknas upp. Ingången i uppräkningen av myndigheternas anslag i statsbudgeten förutsätter att verksamheten varje år kan bli mer effektiv, vilket i praktiken innebär att anställda på landets statliga myndigheter tvingas finansiera en del av sin egen löneökning med ökad arbetsbelastning.

Anslagen räknas årligen upp med ett index för löneökningarna för tjänstemän i tillverkningsindustrin, men för att tvinga fram en löpande effektivisering görs sedan ett produktivitetsavdrag som beräknas utifrån statistik för effektiviseringarna i privat tjänstesektor. Men privat tjänstesektor är självklart inte detsamma som myndighetsutövning. Att ständigt kräva effektiviseringar i myndighetsutövning med rättssäkerhet som grund leder till ökad arbetsbelastning och ökad arbetsrelaterad ohälsa snarare än till nya arbetsmetoder.

I teorin är det väl fullt möjligt - så är det ju i teorin; det löser sig av sig självt där - att produktivitetskravet ska ge verksamheterna incitament att byta till billigare men bättre arbetsmetoder. Men hur det i slutänden ska göras talar man inte om i statsbudgeten, utan det blir de som jobbar inom verksamheten som ska lösa det. De ska liksom se till att budgeten hålls med minst bibehållen eller allra helst ökad kvalitet. Men hur blir exempelvis handläggningen på Försäkringskassan bättre av en minskad peng för handläggningen? Hur hanteras den sjukskrivne av Försäkringskassan om det hela tiden krävs effektiviseringar? Hur kommer delaktigheten att hanteras då, till exempel delaktigheten i den försäkrades rehabilitering? Vi har ju sett att Försäkringskassan har dragit sig tillbaka på ett omfattande sätt från just de sjukas rehabilitering.

Och hur påverkas kvaliteten i mötet mellan arbetsförmedlaren och den långtidsarbetslöse? Hur blir möjligheten att få stöd och hjälp av arbetsförmedlaren, och hur blir stödet bättre om det hela tiden måste bli effektivare?

På universitet och högskolor innebär kravet på effektivisering att kostnaden per examinerad student hela tiden måste minska. Men hur minskar man lärarnas tid för studenterna utan att kvaliteten blir lidande? Jag har i alla fall inte sett något svar, men de som står bakom den här modellen kanske ge svaren här i dag? Jag tror att handläggaren på Försäkringskassan skulle uppskatta svaret liksom läraren på högskolan eller arbetsförmedlaren på Arbetsförmedlingen. Egentligen har de ju aldrig fått det svaret.

Jag yrkar bifall till reservation 6.

Till sist vill jag ta upp arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning. Den är mycket hög - betydligt högre än i befolkningen totalt. Regeringen har sedan 2016 satsat på att skapa praktikplatser för personer med funktionsnedsättning på olika myndigheter, och det är en bra och viktig reform. Hittills har 435 arbetssökande haft praktik på någon av de mer än 80 myndigheter som deltar.

Satsningen har nu förlängts. Det är också bra, men regeringen bör inte nöja sig med det. För att personer inte ska riskera att endast få en möjlighet till praktik behöver nästa steg tas. Regeringen bör därför utvärdera reformen, alltså den befintliga satsningen på praktikplatser, för att få fler myndigheter att ta emot praktikanter och arbetssökande med funktionsnedsättning och - vilket också måste vara en del av målet - i förlängningen erbjuda dem anställning.


Anf. 25 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Detta handlar om statlig förvaltning. Det är väldigt viktigt att vi har en god förvaltning och bra myndigheter som genomför den politiska inriktningen i Sverige och som också fattar beslut på ett korrekt och väl underbyggt sätt. I allt väsentligt gäller ju detta för Sverige, och det ska vi vara väldigt tacksamma och stolta över, tycker jag.

Vi har en förvaltning med väldigt lite korruption, väldigt hög kvalitet och många oförvitliga tjänstemän. Det är också en styrka för Sverige som land. Det gör det lättare att lita på beslut. Det gör det lättare att göra affärer i Sverige. Det gör också att tilliten till myndigheter kan hållas hög, och detta är något som är oerhört viktigt att värna.

Med detta sagt måste vi också hela tiden titta på effektivitet. Vi ska inte bygga ut förvaltningen i en allt snabbare takt utan tänka efter, så att vi också klarar att fokusera på de uppgifter som är de allra viktigaste. Det är därför det är så viktigt att varje gång innan man startar en ny myndighet fundera igenom: Kan uppgifterna utföras av någon annan myndighet? Vilka uppgifter kan vi ta bort när vi lägger till nya uppgifter och skapar nya myndigheter? Där tycker vi att regeringen har ett jobb att göra. Man gör inte riktigt den typen av reflektioner.

Det är också viktigt att hela tiden jobba med effektivitet så att vi kan få fram mer resurser till kärnuppgifterna, till välfärden och till att värna den som är utsatt, den som är skör och den som behöver det offentligas hjälp. Då är det viktigt med välfungerande förvaltning, men det är också viktigt att vi jobbar med effektivitet.

I betänkandet har Kristdemokraterna en reservation, nummer 8, och jag yrkar bifall till den. Det handlar om vikten av transparens kring offentligheten och kring de skatter och avgifter som vi som medborgare betalar in till det offentliga. Vi menar att de statliga arbetsgivarna bör gå före och tydligt redovisa samtliga skatter och avgifter, inklusive arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och annat, som arbetsgivarna betalar in, så att det blir synligt för arbetstagarna. Vissa gör det redan i dag, inom både privat och offentlig sektor, men vi menar att det bör ske genomgående i den statliga förvaltningen.

Fru talman! I vår budgetmotion har vi föreslagit att systemet med rikthyra ska förändras på så sätt att det blir mindre förmånligt för myndigheter att placera sig själva i Stockholms innerstad och mer förmånligt att placera sig på andra platser, inte minst i förorter till våra storstäder och då kanske framför allt Stockholm, för att bidra till bättre förutsättningar i dessa stadsdelar. Man kan enkelt ta sig dit med god kollektivtrafik och klara kompetensförsörjningen och samtidigt bidra till mer stabilitet, fler arbetstillfällen och mer kringservice och annat i områden som skulle vara betjänta av detta. Alla myndigheter behöver inte ligga i Stockholms innerstad, fru talman.


Anf. 26 Adnan Dibrani (S)

Fru talman! Vi ska i dag debattera finansutskottets betänkande FiU25, vilket många kollegor redan talat om. Jag yrkar redan nu bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Statlig förvaltning och statistikfrågor är olika former av motioner som rör myndighetsstrukturer, digitalisering och it generellt i den statliga förvaltningen. Statlig förvaltning är en viktig fråga för oss. Det är viktigt att staten tar sitt ansvar för hela Sverige och att Sverige håller ihop. Då är statens lokala närvaro A och O. Människor, orter och bygder ska inte lämnas så att de känner sig övergivna.

Under lång tid har människor i vårt land upplevt urbaniseringens starka kraft, och i samband med detta har många verksamheter försvunnit från landsbygden och även från allt större orter, ibland till och med hela kommuner. Även boende i förorterna runt om i Sverige upplever att servicen försvinner i olika centrumbildningar, och samhällets service men också den kommersiella servicen har försvunnit på många ställen.

Själva upplevelsen av utarmning är viktig. En undersökning gjord av Statskontoret visar att medborgarna är nästan dubbelt så nöjda med servicen när de har Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och polisen i bygden. Att myndigheterna finns i närheten där man bor är viktigt för många medborgare, särskilt för dem som bor på landsbygden. Den geografiska närheten är dock inte den viktigaste faktorn i kontakten med myndigheterna, utan det är mycket viktigare att man får svar på frågor och att handläggningen går snabbt, oavsett vilken typ av område man bor i.

Fru talman! Det finns flera vinster med att ha statlig närvaro i hela landet. Demokratin stärks med en utökad statlig närvaro, och det är mycket viktigt i dessa tider. Vi kan se att medborgarna ute i landet är gladare över att ha myndigheter just på sina orter än vad stockholmarna många gånger är, om jag får säga så. Detta tror jag beror på att man tar det för givet - här är det inte många som går runt och är oroliga för att olika myndigheter ska försvinna. Det är liksom en del av staden.

Landets ekonomiska tillväxt gynnas också. En tidigare utredning från Statskontoret säger att man inte kan se några direkta dynamiska effekter, men jag kan lova att ute på de platser i landet där myndigheterna är stora arbetsgivare är folket ganska nöjda med att de har ett jobb och inte särskilt oroade över eventuella brister på dynamiska effekter. För oss socialdemokrater är myndigheterna ett viktigt tillskott på den lokala arbetsmarknaden, inte minst för att de många gånger erbjuder intressanta karriärvägar.

Fru talman! Sverige har bland de bästa förutsättningarna när det gäller digitalisering. Digitaliseringen är ett viktigt verktyg för att effektivisera den offentliga förvaltningen, och de statliga myndigheterna måste samverka på ett bättre sätt. Pandemin har satt hela vårt samhälle i blixtbelysning - det behöver jag inte påminna någon här om. Inte minst har den visat på behovet av digitalisering och hur digitaliseringen öppnar nya dörrar för att hålla kontakt med nära och kära. Många jobbar dessutom hemifrån i dag och vet hur viktigt detta är.

Statlig förvaltning

Det pågick redan före pandemin ett intensivt digitaliseringsarbete hos våra svenska myndigheter, och det finns en rad utredningar på regeringens bord för att stärka myndigheternas arbete med såväl digitalisering som öppna data.

Många gånger lyfter vi fram dem som jobbar inom vården och hur viktiga de är för oss, men det är många inom de olika myndigheterna i dag som får ta emot hot och hat och som verkligen har ett helsike. Jag vill därför ge en eloge till alla som jobbar inom våra myndigheter men framför allt till dem som har fått många olika arbetsuppgifter och just nu har ett elände med att få det att fungera. De lyckas väldigt väl, så all eloge till dem!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Kommunala frågor

Beslut

Nej till motioner om statlig förvaltning (FiU25)

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om den statliga förvaltningen från den allmänna motionstiden 2019 och 2020. Motionerna handlar exempelvis om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it inom den statliga förvaltningen. Ett annat område är staten som arbetsgivare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp samt att myndigheterna i stor utsträckning själva bestämmer hur verksamheten ska organiseras.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.