Stärkt skydd för barn i internationella situationer

Debatt om förslag 23 maj 2012
poster
  • Bädda in video
  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 1

Anf. 38 Thomas Finnborg (M)

Fru talman! Regeringen föreslår i propositionen att Sveriges riksdag ska godkänna Haagkonventionen som svensk lag. Konventionen åsyftar ett stärkande av skyddet för barn i internationella situationer. På så sätt vill man undvika konflikter mellan olika rättssystem som gäller behörighet, tillämplighet, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och skydd för barn. I korthet innebär propositionen att konventionen blir en del av svensk lagstiftning med viss anpassning till rådande lagstiftning och praxis. Frågor om denna anpassning som uppstått har noga utretts och analyserats i tre tidigare utredningar under två tidigare regeringar. Och självklart ska varje tveksamhet eller fråga om juridisk kompatibilitet uppmärksammas. Det är dock regeringens uppfattning att så har skett och att inga hinder för införlivande av Haagkonventionen i svensk lagstiftning föreligger. Fru talman! En kort bakgrundsbeskrivning kan vara på sin plats. År 1996 anslöt sig Sverige till Haagkonventionen. Europeiska unionen var däremot inte ansluten eftersom endast enskilda stater kan tillträda konventionen. Samtliga dåvarande EU-länder undertecknade konventionen 2003, och efter flera utredningar och anpassningar är nu tiden mogen för ett formellt svenskt tillträde - således regeringens proposition. Konventionen syftar alltså till att stärka skyddet för barn i internationella situationer. Genom tillämpning av konventionen vill man nu undvika konflikter mellan olika rättssystem. Dessutom utvecklas det internationella samarbetet vad gäller skydd för barn. Grundprincipen är att barnets hemvistland anses vara det land som är bäst lämpat för beslut om barnets bästa. Konventionen bygger även på att de ingående staterna har förtroende för varandras rättssystem, praxis och beslut. Detta är särskilt viktigt i en alltmer global värld där arbete, hushåll och relationer korsar gränser, språk och kulturer. I en alltmer krympande värld är det viktigt att vi i Sverige bidrar till enklare hantering av internationella frågor. Regeringen vill dock att Sverige reserverar sig mot användandet av franska språket i meddelanden till svenska myndigheter. Annars anser regeringen att konventionen ska inkorporeras i svensk lagstiftning. Utskottet anser att propositionens skrivning ligger i linje med Miljöpartiets motion. Jag yrkar därför avslag på motionen och bifall till propositionen.

Beslut

Starkare skydd för barn i internationella situationer (CU23)

Riksdagen godkände 1996 års Haagkonvention. Konventionen handlar om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn och ska stärka skyddet för barn i internationella situationer. Genom konventionen ska man kunna undvika konflikter mellan olika rättssystem om behörighet, tillämplig lag eller erkännande och verkställighet av domar och andra avgöranden. Syftet med konventionen är också att utveckla det internationella samarbetet när det gäller skydd av barn.

Konventionen blir en del av svensk lagstiftning genom en särskild lag. I lagen finns också regler om förutsättningarna för att placera ett barn över nationsgränserna. För att en sådan placering ska få ske måste det bedömas vara bäst för barnet att placeras i det aktuella landet. Det ska vidare inte längre krävas att barnet och barnets föräldrar är svenska medborgare för att en anmälan om gemensam vårdnad ska kunna göras direkt till Skatteverket. Det ska räcka att barnet är folkbokfört här i landet.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.