Social ekonomi
Debatt om förslag 24 oktober 2001
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenMargareta Andersson (C)
- Hoppa till i videospelarenLars Wegendal (S)
- Hoppa till i videospelarenMargareta Andersson (C)
- Hoppa till i videospelarenLars Wegendal (S)
- Hoppa till i videospelarenMargareta Andersson (C)
- Hoppa till i videospelarenLars Wegendal (S)
- Hoppa till i videospelarenDan Kihlström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenLars Wegendal (S)
- Hoppa till i videospelarenDan Kihlström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenLars Wegendal (S)
- Hoppa till i videospelarenIngegerd Saarinen (Mp)
- Hoppa till i videospelarenCharlotta L Bjälkebring (V)
Protokoll från debatten
Anföranden: 12
Anf. 91 Margareta Andersson (C)
Fru talman! Social ekonomi är ett nytt begrepp för
en gammal företeelse. Människors egen vilja och
förmåga att samarbeta och lösa aktuella problem i
sina egna liv och i den nära omgivningen blir ofta
inslag i den sociala ekonomin.
Under lång tid har många av de välfärdstjänster
som vi i dag ser som naturliga företeelser i samhället
organiserats på ett helt annat sätt. Kyrkan har tagit ett
stort ansvar för utbildning, sjukvård och kultur i stora
delar av Europa och även i vårt land. Mot slutet av
1800-talet uppstod arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen
och konsumentkooperationen. Bonderörelsen kom i
början av 1900-talet, och sedan har många fler orga-
nisationer vuxit fram för att förbättra människors
välfärd.
Försäkringskassorna har blivit samhällsorgan och
ingår som en viktig del i vårt nuvarande trygghets-
system. Konsument- och producentkooperationen har
vuxit och upplevs ibland ha förlorat en del av sina
grundläggande idéer. En nykooperativ rörelse har
uppstått där man startar föräldrakooperativ för barn-
omsorg, personalkooperativ i äldreomsorgen och
byalag för att behålla en lanthandel eller för att ta
hand om driften av en badplats eller idrottsanlägg-
ning.
Allt detta och mycket mer ingår i begreppet social
ekonomi, och det grundläggande viktiga är att verk-
samheten bedrivs för medlems- eller samhällsnyttan
utan vinstintresse. Om vinst uppstår ska den gå tillba-
ka till verksamheten eller återföras till medlemmarna
i verksamheten.
Fru talman! Det finns i dag alldeles för lite kun-
skaper om den sociala ekonomin och dess aktörer på
många håll i samhället. Bankernas personal vet inte
hur en ekonomisk förening fungerar, och man beviljar
inte alltid lån därför att man inte kan lagstiftningen.
T.o.m. vår näringsminister tyckte att det kunde behö-
vas lagstiftning och en ny företagsform för icke
vinstdrivande företag. Vi kan ju använda det som
redan finns och förbättra det och framför allt kunska-
pen om det.
I reservation 2 tar Centerpartiet upp att regeringen
borde ta upp en diskussion om ett gemensamt förhåll-
ningssätt på den offentliga sidan i förhållande till den
sociala ekonomin. Det är viktigt för kommuner och
landsting att ha bra lagstiftning och bra kunskaper i
ämnet när man ska diskutera frågor av den här ka-
raktären med företrädare för personal- eller brukar-
grupper som vill starta eget tillsammans. Ofta är det
kvinnor som har varit anställda i verksamheten och
som om den ska privatiseras vill sätta i gång något
eget. Det behövs både lagliga förutsättningar och en
vilja att förändra och pröva något nytt för att under-
lätta starten för den nya verksamheten.
Fru talman! Även ur demokratisk synvinkel är den
sociala ekonomin viktig. Den är ett sätt att få ett mer
demokratiskt arbetsliv. I en kooperativ verksamhet
har alla lika rösträtt och lika mycket att säga till om. I
dagens samhälle där så många mår dåligt och känner
så lite delaktighet är den sociala ekonomins arbets-
former något att ta till sig. En del går säkert att till-
lämpa även i andra driftsformer om viljan till föränd-
ring finns.
För många marginaliserade människor som inte
kommer in på arbetsmarknaden kan den sociala eko-
nomin erbjuda ett alternativ där man kan driva någon
verksamhet, t.ex. kaférörelse eller skrivservice. Den
förmåga till aktivitet som människor har kan tas till
vara. De får själva vara med och utforma verksam-
heten så att den passar deltagarna, och självförtroen-
det växer för den som känner sig behövd. Detta inne-
bär att kostnaderna för vård och sysselsättning kan
minska i kommunerna, som har ansvaret för syssel-
sättningen för funktionshindrade och andra som inte
kan komma in på den öppna arbetsmarknaden.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.
Anf. 92 Lars Wegendal (S)
Fru talman! I detta betänkande behandlas några
motioner från allmänna motionstiden 2000. Dessa
motioner handlar om det som vi i dag kallar för social
ekonomi. Med begreppet social ekonomi menas i dag
den organiserade verksamhet som bedrivs fristående
från den offentliga sektorn och det privata näringsli-
vet i syfte att göra konkret nytta för medlemmar eller
andra grupper och där vinstintresset är underordnat.
Företeelsen social ekonomi är inte ny. Det vet alla
vi som på något sätt har tagit del av arbetet inom
denna sektor, vi som arbetat inom folkrörelserna, vi
som arbetat inom föreningslivet eller på ett eller annat
sätt medverkat i ett kooperativ. Men som politikom-
råde är det nytt. Först i förra årets budgetproposition
presenterade regeringen ett nytt politikområde och
mål för detta politikområde. Det kallas folkrörelsepo-
litik. Syftet med att bilda ett eget politikområde är att
skapa ett samlat synsätt och agerande från statens sida
i relationerna till folkrörelserna och föreningslivet.
Och målet ska vara att människor ska ha bästa möjli-
ga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av
folkrörelser och föreningar. Nu pågår ett relativt om-
fattande arbete för att både utom och inom statsför-
valtningen sprida kunskap om föreningars och folkrö-
relsers villkor.
Den sociala ekonomin och dess verksamheter och
samhällsnytta måste synliggöras, och den måste bli
mätbar. Det är först i ett läge där man får en samlad
bild av all den samhällsnytta som kommer ur den
sociala ekonomin som förutsättningarna finns för t.ex.
utökad forskning inom området.
Fru talman! I detta betänkande behandlar vi tre
motioner. I den första handlar det om ett yrkande att
ge Stiftelsen Centrum för Samhällsarbete och Mobili-
sering, Cesam, ett uppdrag som ett nationellt kompe-
tens- och utvecklingscentrum. Cesam som bedrivit
sin verksamhet under många år har genom åren er-
hållit statligt stöd för att utveckla sin verksamhet.
Efter det att man fick avslag på en ganska stor ansö-
kan för ett demokratiprojekt förra året pågår nu kon-
tinuerliga diskussioner mellan Cesam och regeringen
om metoder för utvecklingsarbete. Jag utgår från att
det kommer att leda till något positivt för deltagarna i
den sociala ekonomins organisationer.
Fru talman! Att regeringen nu inrättat ett nytt po-
litikområde och att man både inåt och utåt för en
dialog i syfte att öka kunskaper och finna gemen-
samma förhållningssätt visar enligt vår mening att det
hos regeringen finns en hög ambition inom detta
område. Att man anordnade en mycket lyckad euro-
peisk konferens under ordförandeskapet visar också
på att man i ett europeiskt perspektiv har ambitioner.
Inte minst lyckades vi visa på att svensk idrottsrörelse
är en mycket viktig aktör inom den svenska delen av
den sociala ekonomin.
Avslutningsvis, fru talman, yrkar jag bifall till för-
slaget i utskottets betänkande KrU4 och avslag på
samtliga reservationer.
Anf. 93 Margareta Andersson (C)
Fru talman! Jag tycker att det är glädjande att man
gör en del saker från regeringens sida. Men ibland
undrar jag lite grann: Hur pass vitt är begreppet social
ekonomi för regeringen? Och finns det några svårig-
heter, eftersom det inom detta begrepp finns väldigt
olika former? Vi har kyrkan, idrottsrörelsen och alla
andra folkrörelser, men vi har också hela den ekono-
miska föreningsrörelsen med väldigt mycket verk-
samhet som också kommer in under den sociala eko-
nomin. Har man hittat en avvägning i detta samman-
hang? Man behöver ändra lagstiftningen på vissa
områden, och framför allt behöver man se över den
demokratiska delen av detta, vilket kanske inte är det
svåraste, utan att få ett alltför stort område. Hur har
man sett på den frågan? Vet Lars Wegendal något om
det?
Anf. 94 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Det är precis som Margareta Anders-
son beskriver detta. Det här är ett nytt begrepp i så
måtto att man i politiska sammanhang försöker föra
ihop det till ett politikområde. Det innebär ju att man
från regeringens sida måste diskutera väldigt noga
hur man ska klara av de gränser som finns både inom
regeringen, mellan departementen, men också ute i
samhället. Vilka delar ska föras in? Hur ska lagstift-
ningen kunna förbättras för att det ska bli rimliga
villkor för de människor som verkar inom den sociala
ekonomin? Det här tror jag inte är ett helt enkelt ar-
bete. Jag vet att man jobbar intensivt med det, och jag
hoppas att man också kommer med förslag i en nära
framtid om hur man vill att detta ska se ut.
Anf. 95 Margareta Andersson (C)
Fru talman! Jag tackar för detta. Det är ju än så
länge bara en diskussion om förutsättningarna.
Mycket finns redan i den organisation som är upp-
byggd på många ställen i det svenska samhället.
Kommer man att dela på begreppet? Här finns allt
från att driva kaféverksamhet för psykiskt handikap-
pade till att driva ekonomiska föreningar i ganska
stora bolag. Det finns bankföreningar - Förenings-
sparbanken i salig åminnelse - och nya banker på väg
med medlemsföreningar i stället för aktieägare. Det
finns så många olika faktorer. Har man ett bra samar-
bete mellan de olika departementen? Det är Kultur-
departementet, Näringsdepartementet och många fler
departement som är inblandade i detta. Kan man få en
balans när det gäller detta arbete?
Anf. 96 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Det som jag försökte beskriva i mitt
anförande innefattade just detta att man lägger väldigt
stor vikt vid att försöka få till stånd en enhetlig syn på
den sociala ekonomin från alla departement. Och
detta är inte helt enkelt. Det är ett nytt område i så
måtto att man för samman det i ett politikområde.
Jag skulle nog hellre se att man tog lite extra tid
på sig i stället för att försöka jäkta fram något som
inte blir bra. Låt dem alltså försöka hitta de rätta for-
merna! Samtidigt är det oerhört viktigt med dialogen
utåt, mot den sociala ekonomin - jag vet att en sådan
pågår. Det är fråga om just de problem som Marga-
reta Andersson beskriver - att det här är så omfattan-
de och innefattar så olika verksamheter att det säkert
inte är helt enkelt att sätta gränser för detta område.
Anf. 97 Dan Kihlström (Kd)
Fru talman! Några saker vill jag kommentera,
först detta med att den ideella sektorn, den sociala
ekonomin, skulle vara ett nytt politikområde. Det är
möjligt att det rent tekniskt är så i budgetpropositio-
nen. Dock är detta, som jag sade i mitt inlägg tidiga-
re, ingalunda en ny fråga. Jag hänvisade till att den
borgerliga regeringen i början av 1990-talet faktiskt
hade kommit en bra bit på vägen och hade en bered-
ning som jobbade inriktat på forskning och en bredd-
ning på området. Den beredningen lades ned år 1994.
Kanske är det bra att ha med det i debatten här.
Kanske är det också så att EU under senare år har
påverkat regeringen att ta nya tag. Den sociala eko-
nomin finns ju nu med på EU:s agenda, vilket gör att
den svenska socialdemokratiska regeringen har fått ta
tag i de frågorna. Det är kanske bra att lägga till också
detta.
Jag hade en liten fråga och skulle vilja ha en
kommentar av Lars Wegendal. En samrådsgrupp har
ju nu tillsatts, och det tycker jag är bra. Precis som
sagts här förut påverkas olika departement, så det
behövs samråd. Jag för min del tycker dock att det är
en stor brist att man inte har tagit med folk också från
folkrörelserna och folk som företräder den ideella
sektorn i det här arbetet. Även om gruppen ska jobba
en ganska kort tid är det, tycker jag, bra att ha en
bredd även i det arbetet. Jag skulle vilja ha en kom-
mentar från Lars Wegendal om den saken.
Anf. 98 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Naturligtvis är det här, precis som
Dan Kilhström säger, ingen ny företeelse. Vad Dan
Kihlström kallar för den ideella sektorn är något som
vi i hundratalet år har arbetat med i Sverige. Däremot
är begreppet social ekonomi förhållandevis nytt. Det
är säkerligen så som Dan Kihlström beskriver, att
detta begrepp alltmer har kommit in i samband med
EU-medlemskapet. Företeelsen är väldigt utvecklad,
inte minst i norra Italien där det i mycket stor ut-
sträckning handlar om ren företagsamhet - kooperativ
och liknande.
När det gäller den departementala gruppen delar
jag nog inte uppfattningen att där borde sitta med folk
utifrån. I stället är jag väldigt nöjd om gruppen snabbt
kan arbeta fram en bra plattform för regeringens ar-
betssätt gentemot den sociala ekonomin. Tids nog
kommer relationerna utåt att upparbetas - självklart
är de oerhört viktiga.
Anf. 99 Dan Kihlström (Kd)
Fru talman! Vi kan säkert hålla på med den dis-
kussionen väldigt länge. Jag vet att både regeringen
och vi i alla andra sammanhang är måna om att ha en
bredd och om att hämta in kompetens, även utanför
våra väggar. Därför tycker jag att det är lite märkligt
att man inte gör det på det här området. Det talas ju
om ett forum för samråd i frågor rörande folkrörelser
och social ekonomi. Naturligtvis är man i de olika
departementen kunnig på det här området, men nog
tycker jag att det skulle tillföra ännu mer kompetens
om det också fanns med folk utifrån i detta arbete.
Anf. 100 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Jag tror att det är bra att man inom
regeringen, mellan departementen, klarar ut vilka
spelregler som ska gälla, vad som ska vara vårt för-
hållningssätt gentemot den sociala ekonomin. Paral-
lellt med detta sker naturligtvis oerhört mycket kon-
takter med hela den sociala ekonomin - med före-
ningsrörelser, med folkrörelser och med alla de olika
kooperativ som Margareta Andersson beskrev. Jag är
inte rädd för att människorna ute i verksamheten ska
glömmas bort, utan jag vet att ministern på det områ-
det är oerhört aktiv.
Anf. 101 Ingegerd Saarinen (Mp)
Fru talman! För att företagande ska vara tänkbart,
möjligt och tillgängligt för så många som möjligt,
även för grupper som normalt sällan startar företag, är
det väsentligt att utveckla och stimulera en mångfald
ingångar till företagandet. Det har faktiskt visat sig att
företagande inom ramen för den sociala ekonomin
ofta bedrivs i kooperativ form.
Den ursprungliga kärnverksamheten för lokal ko-
operativ utveckling består i att tillhandahålla gratis
information och rådgivning till personer och grupper
som vill starta kooperativa företag. Efterhand har
dessa centrum fått allt större uppgifter i fråga om att
främja utvecklingen av företagande i den sociala
ekonomin genom lokala partnerskap samt i fråga om
att främja mobilisering för lokal utveckling och för att
skapa tillväxt och nya arbetstillfällen, liksom för att
behålla service av olika slag. Efterhand har man ock-
så kommit att ha allt större förväntningar på de lokala
kooperativa utvecklingscentrumen när det gäller att
ha en vidgad roll som företagsutvecklare inom den
sociala ekonomin.
I samband med lokalt utvecklingsarbete efterfrå-
gas ofta hjälp med att organisera företagande med
lokalt demokratiskt inflytande och småföretagssam-
verkan i samklang med det lokala utvecklingsarbetet.
Demokratiska former för brukarinflytande i driften av
verksamhet inom vård, omsorg och skola efterfrågas
också.
Ett annat behovsområde är stöd för personalöver-
tagande. Man hoppas även att den sociala ekonomin
via lokala kooperativa utvecklingscentrum ska kunna
stötta t.ex. kreditgarantiföreningar och när det gäller
företags möjligheter att på ett otraditionellt sätt få
pengar. Vi vet ju att det på landsbygden är väldigt
svårt för företag att få kapital. Även i detta avseende
skulle lokal kooperativ utveckling vara mycket aktiv.
När det fästs så väldigt stora förhoppningar vid
lokala kooperativa utvecklingscentrum är det märk-
ligt att dessa hålls så njuggt. Varje sådant här centrum
skulle behöva två basresurser för att klara alla de
viktiga uppgifter som vi vill att de ska klara. Det
tycks dock sitta väldigt hårt åt när det gäller att klara
av att få de här resurserna. Ändå säger regeringen
själv att de flesta lokala kooperativa utvecklingscent-
rum är små och att de därför är beroende av projekt-
och uppdragsmedel. Det här gör att utrymmet för att
kontinuerligt möta de nya behoven inom den sociala
ekonomin och vad gäller lokalt utvecklingsarbete är
litet.
Möjligheten att erbjuda personal fast anställning
är också liten. Därmed försvåras en kontinuerlig
kompetensuppbyggnad. I ljuset av detta som rege-
ringen själv säger i sin regionalpolitiska proposition
är det, tycker jag, oerhört märkligt att det sitter så hårt
åt att få en rimlig basfinansiering av de lokala koope-
rativa utvecklingscentrumen.
Anf. 102 Charlotta L Bjälkebring (V)
Fru talman! Den sociala ekonomin låter sig inte
utan vidare sorteras in på en vänster-höger-skala. Ni
får alltså inte tro att detta, bara därför att det finns
borgerliga motioner i fråga om det här betänkandet,
är ett högerprojekt.
I och med detta med social ekonomi återupplivas
för oss inom vänstern tanken om självförvaltning. Vi
anser att självförvaltning är ett sätt att bygga mot-
makter till kapitalismen och att utveckla verklig kol-
lektiv kraft och engagemang.
Vänsterpartiet har, som sagt, inte någon motion
som behandlas i detta betänkande, men jag vill ändå
säga något om vår syn på den sociala ekonomin.
Vänsterpartiet anser att social ekonomi är en or-
ganiserad verksamhet som primärt har ett samhälle-
ligt ändamål som bygger på demokratiska värderingar
och som är organisatoriskt fristående från den offent-
liga sektorn. Dessa sociala ekonomiska verksamheter
bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stif-
telser eller liknande. Verksamheterna inom den soci-
ala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta,
inte vinstintresse, som främsta drivkraft.
När man lyssnade till Dan Kihlström från krist-
demokraterna lät det som att det bara var välgörenhet
och ideell sektor som ingår i den sociala ekonomin.
Men för oss är det ett mycket vidare begrepp.
Vänsterpartiet anser att bildandet av och arbetet i
sociala företag ska uppmuntras och stimuleras av
samhället. Lagar och förordningar ska anpassas så att
den sociala ekonomin blir en naturlig del av samhäl-
let, men det är ingenting som vi i kulturutskottet kan
åstadkomma, så de förslagen får läggas fram i andra
utskott.
Det bästa stödet som man kan ge för att garantera
tillräckliga inkomster för de som arbetar inom den
sociala ekonomin är att handla de varor och tjänster
som där produceras, och det hoppas jag att vi allihop
gör.
Dokument
Beslut
Motioner om social ekonomi (KrU4)
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000/01 om social ekonomi. Motionerna behandlar frågor om Stiftelsen Centrum för Samhällsarbete och Mobilisering (Cesam), förutsättningar för det ideella folkrörelsearbetet, EU-samarbetet, överläggningar mellan representanter för staten och den sociala ekonomin samt det offentligas gemensamma förhållningssätt gentemot den sociala ekonomin.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag