Skatteförfarande

Herr talman! Dagens betänkande rymmer många varierande frågor som många människor möter i sin vardag. Hur vi som beslutsfattare hanterar skatteförfarandet påverkar i stort sett alla, både privatpersoner och företag.

En av de viktigaste förändringarna när det gäller området skatteförfarande är övergången mellan analog och digital ekonomi. Betänk mängden blanketter med de korrigeringar och det krångel som kunde följa tidigare. I dag, när mycket sköts elektroniskt, kan risken för fel allteftersom minimeras. Förra veckan såg vi ett glädjande bevis på detta när 707 743 personer deklarerade första dagen som det var möjligt, den 20 mars, vilket är nytt rekord. Nästan 150 000 fler personer än förra året valde att deklarera på detta sätt.

Steg för steg har det blivit färre blanketter och på vissa områden mindre tid som går åt till att administrera. Vi måste värna och stärka denna positiva trend. Det gäller främst på individnivå. För företagen kan vi tyvärr se att regelkrånglet fortsätter att öka. Det är dessutom så att Sverige utmärker sig negativt. Världsbanken, som har tittat över administrationen i Sverige och andra länder, konstaterar att det för vår del tar 122 timmar per år för ett företag att hantera bolags-, arbetskrafts- och konsumtionsskatter. Detta kan jämföras med Finland, där det enligt samma studie tar 93 timmar, och med Norge, där det tar 83 timmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Det är märkligt att svenska företag ska behöva lägga 50 procent mer tid på skatteadministration än vad ett norskt företag behöver göra. Det indikerar att vi är på fel väg.

Herr talman! Det borde inte finnas politiska motsättningar på detta område. Vi borde kunna enas om att företagare ska vara företagare, inte administratörer och blankettifyllare. Dit verkar det dock tyvärr vara långt att gå.

Herr talman! Jag vill också ta upp företrädaransvaret. Vi har från Alliansens sida lagt fram en motion. Reglerna för det personliga betalningsansvaret för företrädare för aktiebolag har visat sig leda till att styrelseledamöter kan åläggas ett personligt betalningsansvar på ett sätt som inte framstår som proportionerligt.

Här i riksdagen har frågan varit uppe flera gånger. I april 2015 gav riksdagen regeringen i uppdrag att se över företrädaransvaret och bestämmelserna, som tycks ha blivit för hårda och därmed ändrats på ett sätt som gör att rättssäkerheten och förutsägbarheten inte uppfylls.

Statskontoret har fått ett uppdrag. Uppdraget är tyvärr inte heltäckande och innefattar inte att se över hela företrädaransvaret. Därför vill vi från Alliansens sida att regeringen ger ett utökat uppdrag till Statskontoret att utreda hela företrädaransvaret och inte bara en begränsad del.

Med det sagt vill jag konstatera, herr talman, att jag står bakom de centerpartistiska reservationerna, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 1. Jag vill också, analogt med vad jag sa, yrka bifall till Alliansens reservation nr 13.

Herr talman! I detta motionsbetänkande behandlas sex alliansreservationer och tre moderata reservationer. Vi står naturligtvis bakom dessa, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till alliansreservation 13, om personligt betalningsansvar, samt till reservation 8 från Moderaterna, som handlar om omprövning av skattebeslut.

Herr talman! Grunden för all vår gemensamma välfärd är arbete. Det är genom att människor arbetar, driver företag och betalar skatt som vi skapar förutsättningar för ett samhällsansvar där vi både delar på det gemensamma och kan stötta enskilda när livet tar en oväntad vändning.

Skatter fyller en viktig funktion för att finansiera våra gemensamma välfärdsfunktioner. Skatterna måste därför utformas för att säkerställa skatteintäkter utan att skapa onödiga hinder, kostnader och tröskeleffekter. Det är viktigt att skattesystemet är transparent och legitimt och att det, i enlighet med Skatteverkets devis, "ska vara lätt att göra rätt".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Det måste bli mer transparent så att arbetstagare tydligt kan se på lönebeskedet vad av lönen som är skatt och arbetsgivaravgifter. Skatteuttaget måste bli synligt och lätt att förstå. Ekonomistyrningsverket bör därför få i uppdrag att utreda hur skattesystemet kan bli mer transparent. Det är rimligt att Skatteverket ska informera invånarna om jobbskatteavdragets påverkan på den totala beskattningen av arbetsinkomster.

I dag finns skatter som kontraproduktivt hämmar tillväxt och arbete utan att bidra till höjda skatteintäkter. Drivkraften för att arbeta får inte hämmas av höga skatter och svaga incitament till arbete. Försörjningsstödet, som i sin konstruktion och tillämpning har svaga incitament till arbete, leder inte sällan till marginaleffekter på över 100 procent. Det är fullständigt orimligt!

Nu ser vi hur utbetalningen av försörjningsstöd ökar. Det går bra för Sverige ekonomiskt, men om vi skrapar på fasaden är det uppenbart att det går riktigt bra för delar av Sverige medan ett stort antal kommuner brottas med arbetslöshet på över 10 procent - i högkonjunktur. Var finns regeringens reformer, som är nödvändiga inför den lågkonjunktur som vi alla vet kommer att komma?

Herr talman! Demografins utmaningar är oroande. Situationen i Sverige i dag är allvarlig, eftersom en person ska försörja 1,74 personer. Detta innebär att nästan två personer skattemässigt ska försörjas av en person. Det är därför primärt och akut att fler människor hjälps åt att bidra till vår gemensamma välfärd, och det kan enbart ske genom arbete. Men då måste näringspolitiken vara bejakande och underlätta för företag att kunna verka och anställa.

Vi från Alliansen har åtskilliga gånger uppmärksammat behovet av en översyn av certifierade kassaregister. Det är åtta år sedan reglerna infördes. När vi träffar de berörda näringsidkarna kantas deras berättelser av teknikproblem och oro över att inte kunna tillämpa reglerna på rätt sätt. Det behövs en översyn av tillämpningen av kassaregister - omgående!

Sverige behöver fler företag, inte färre. De jobb som tillkommer i privat sektor är själva förutsättningen för att kunna upprätthålla välfärdssamhället. Vi behöver företag som tänker nytt och framåt och som vågar ta risker. Därför måste trösklarna för att starta eget sänkas, och informationen om hur man startar företag måste förbättras.

Ung Företagsamhet är ett suveränt sätt för unga att prova på entreprenörskap från ax till limpa. UF är en framgångsrik plantskola för många elever som senare i livet startar eget. Tyvärr får inte alla elever möjlighet att starta UF-företag. Vi hoppas och tror att många fler kommer att få den möjligheten.

I dag måste de elever som startar UF-företag avveckla sina företag. Eftersom Sveriges tillväxt är helt beroende av företagsamhet borde Skatteverket få i uppdrag att se över möjligheten till ett snabbspår för eleverna från UF-regelverk till F-skattsedel och förenkling för att sälja tjänster. Det skulle kunna bli en smidig övergång från UF-företag till att starta ett vanligt företag.

Den snabbt växande delningsekonomin förändrar och utmanar våra traditionella föreställningar om ekonomins funktionssätt, förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare samt hur framtidens skattesystem ska utformas. Men även här behövs ordning och reda genom att en åtgärdsplan tas fram så att berörda myndigheter kan tillmötesgå den digitala ekonomins krav och funktion. Lagstiftningen måste hålla jämna steg med utvecklingen, inte minst avseende integriteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Skattefusk, skatteflykt och aggressiv skatteplanering måste ständigt och tydligt bekämpas. Samtidigt måste alla seriösa företag ges en minskad skatteadministration. Allt detta måste balanseras, vilket regeringen inte lyckats med.

Dagens skatteadministration är krånglig och tar tid, och det finns en ständig oro hos företagare över att göra fel, vilket många nya entreprenörer vittnar om. Inte sällan har detta hämmat företag att starta och anställa. Det är oerhört allvarligt om Sveriges tillväxt hindras av en attityd från regeringspartierna med stöd av Vänstern, som lägger ytterligare skatteadministrativ börda på företagen.

Vi moderater vill i stället underlätta för företagen genom att ge Skatteverket i uppdrag att förenkla företagens redovisning genom driftsäkra digitala lösningar. Dessvärre har Skatteverkets digitala trassel många gånger under det senaste året orsakat stora problem och merarbete för företagare.

Herr talman! Förutsägbarhet är ett nyckelord för såväl företag som privatpersoner. Men när Skatteverket ändrar tillämpningen av skatteregler ändras förutsättningarna över en natt. Företag och enskilda har inte fått någon som helst möjlighet att förbereda sig för detta. Resultatet blir inte sällan taxeringsbeslut som leder till stora skatteskulder. Vi moderater vill därför att regeringen utreder möjligheterna att begränsa Skatteverkets möjligheter att fatta retroaktiva beslut när inga nya omständigheter framkommit i det enskilda fallet.

Finns det någon som på fullt allvar tror att järnvägsspår kommer att byggas ut till varje samhälle och by och att det dessutom kommer att gå pendlingstrafik till jobb och studier? Nej, det är en omöjlighet. För många människor som valt och väljer att bo och verka i landsorten är bilen nödvändig. Reseavdraget är en förutsättning för att inte drabbas av orimliga kostnader, men avdrag görs inte alltid sanningsenligt, enligt flera undersökningar. Men med dagens teknik är det enkelt att kontrollera hur avdraget används. Vi moderater vill därför att Skatteverket effektiviserar kontrollen av reseavdragets användning genom att använda ny teknik.

Herr talman! Regeringen har med kirurgisk precision höjt skatter och avgifter, vilket hämmar entreprenörskap, flit och ansvar. Resultatet från denna mandatperiod är subventionerade cyklar, naturguider, fördubblade vårdköer, minskad polistäthet och, sjuka personer som hamnar mellan stolarna när Försäkringskassan ska spara.

Sverige behöver fler som arbetar och betalar rimlig skatt och en politik som bejakar entreprenörskap och välfärdens kärna.

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna menar att Skatteverket ska verka för ett upprätthållande av skattemoral, minskade skattefel och god service till inte minst företagare. Vi ser ett behov av att skapa en tydligare årsredovisning av statens skatteutgifter och vad den samhällsekonomiska nyttan är med dessa. Det är också viktigt att medborgarna har god kunskap om vilka skatter de faktiskt betalar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Exportindustrin är den motor som skapar förutsättningarna för Sveriges välfärdsutveckling och genererar de resurser som krävs för att finansiera välfärdens vidmakthållande. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, vilket kräver en mängd åtgärder som sammantaget bygger en aktiv och offensiv näringspolitik. En viktig sådan åtgärd är att Sverige stärker sina bi- och multilaterala kontakter med andra länder på skatteområdet.

De brister som finns i tempot vad gäller att teckna nya skatteavtal och att uppgradera och komplettera befintliga skatteavtal gör att förutsättningarna för svensk exportindustris konkurrenskraft försämras, om inte dag för dag så i alla fall år för år. Sverige kan långsiktigt tappa stora delar av skattebasen för företagsbeskattning om vi inte har internationellt konkurrenskraftiga skattevillkor för våra internationellt verksamma företag. Det går alltså inte att utesluta att bristerna i arbetet med bilaterala skatteavtal har bidragit till att den ekonomiska utvecklingen i Sverige har stagnerat.

Inom ramen för OECD:s arbete med ett omfattande åtgärdspaket mot skatteundandragande och vinstförflyttning, det så kallade BEPS, ett problem som expanderat kraftigt i takt med att globaliseringen har utvecklats, har man tagit fram en konvention för ett multilateralt skatteavtal. Det innebär en rad möjligheter att minska komplexiteten i skatteavtal och skapa en bättre ordning för uppdatering av skatteavtal när det gäller vissa åtgärder inom detta område. Sverige har skrivit under ett avtal om att tillämpa konventionen, med vissa inskränkningar, i tillämpliga delar i Sveriges skatteavtal. Det innebär att befintliga skatteavtal kommer att behöva uppdateras, också på grund av detta tillägg.

Vi välkomnar att Sverige har tagit detta steg och anser också att regeringen bör dedikera tillräckliga resurser för att fullfölja genomförandet av de nya tilläggen, som kommer att kräva omförhandling av en lång rad skatteavtal. Detta har vi påtalat vid flera tillfällen och i olika sammanhang, men regeringen har inte visat särskilt stora tecken på att vilja åtgärda det. Jag vill därför yrka bifall till reservation nr 20.

Herr talman! Nu ska jag göra något som jag aldrig har gjort tidigare och instämma med de två föregående talarna gällande reservation nr 13. För tre år sedan beslutade utskottet om en skrivning i betänkande 2014/15:SkU20 med följande lydelse: "Skattesystemet ska gynna ett gott företagsklimat. Utskottet anser att det finns anledning att snarast se över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten och förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan."

Detta resulterade i att regeringen i september förra året gav Statskontoret i uppdrag att utreda frågan. Men som har konstaterats omfattar det till exempel inte aspekten grov oaktsamhet, som är en viktig fråga. Sverigedemokraterna stod bakom detta den gången och gör det även nu, så jag yrkar bifall till reservation 13.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! I budgetpropositionen för 2018 är det tydligt uttalat att den svenska modellen bygger på att alla bidrar till vår gemensamma välfärd. Det är denna solidariska handling från varenda arbetare under alla år som har hållit ihop Sverige.

Därför är det djupt oroväckande när en del människor väljer att inte bidra med sin del till statskassan, och det gäller också företag. Hela vår välfärd bygger på den solidariska principen att vi alla ska bidra så att vi alla kan ha det bra.

I mitt anförande kommer jag att fokusera på två viktiga frågor.

Den första handlar om bankernas roll. Internationellt förs en debatt om bankernas roll i aggressiv skatteplanering. Banker, revisionsbyråer, skattejurister och skattekonsulter tjänar stora pengar på att tillhandahålla rådgivning och tjänster som leder till såväl skatteflykt som aggressiv skatteplanering. Det är uppenbart att dessa rådgivare är en viktig del av skatteflyktsindustrin. Det är bra att regeringen har överenskommit med Vänsterpartiet om att tillsätta en utredning för att tvinga dessa att anmäla nya skatteupplägg. Det är vi väldigt positiva till.

EU-kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag som innebär att banker och andra finansiella mellanhänder i förväg måste rapportera alla gränsöverskridande skatteupplägg som de gör för kunders räkning till respektive nationell skattemyndighet om de har vissa kännetecken.

I princip alla finansiella tillgångar är placerade hos banker eller andra finansiella intermediärer. Något hårdraget kan man säga att utan banker blir det inga överföringar till skatteparadis.

Ekonomen Daniel Waldenström har i en artikel på ekonomistas.se pekat på att straffen måste vara hårda för bankerna när det gäller att hjälpa till att gömma undan pengar. Waldenström menar att böter förmodligen inte räcker som straff eftersom bankerna och deras ägare är så solida; de har ju mycket pengar. Han menar att en bank som vid upprepade tillfällen har gjort sig skyldig till skatteflykt bör få sin rätt att verka som bank i Sverige indragen, det vill säga förlora sin bankoktroj.

Vänsterpartiet håller med om denna ståndpunkt. Regeringen bör ta fram lagstiftning som innebär att en bank som upprepade gånger medverkar till aggressiva skatteupplägg ska förlora sin rätt att verka som bank i Sverige. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Jag vill snabbt lyfta fram en annan sak. Det gäller brevlådeföretag. Våren 2016 avslöjade de så kallade Panamadokumenten att den Panamabaserade advokatfirman Mossack Fonseca hade hjälpt mängder med förmögna individer att gömma undan inkomster och förmögenheter via så kallade brevlådeföretag. På så sätt hade dessa individer sluppit betala skatt.

Brevlådeföretag är företag utan verksamhet. De finns bara till namnet. Den vanligaste anledningen till att starta ett brevlådeföretag är att man vill dölja inkomster man har haft, hemma eller utomlands. Regeringen bör se över möjligheterna att förbjuda brevlådeföretag vars enda syfte är skatteplanering. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Inom ramen för de pågående förhandlingarna om nytt direktiv för offentlig land-för-land-rapportering ska regeringen verka för att gränsvärdet för rapportering sänks. Man ska verka för att bestämmelser som möjliggör för medlemsstaterna att tillfälligt undanta vissa delar av den information som företagen ska offentliggöra slopas, och man ska verka för att företagens rapporteringsskyldighet fullt ut ska gälla även länder utanför EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Vidare anförs att Sverige har ett ansvar för att utvecklingsländerna får sitta med vid bordet när arbetet mot skatteflykt och aggressiv skatteplanering diskuteras och beslutas. Sverige bör verka för att det inom ramen för FN upprättas ett organ, där utvecklingsländerna finns med, för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Som stor biståndsgivare bör Sverige stödja utvecklingsländerna i att upprätta fungerande strukturer för att driva in skatter samt stödja det civila samhället så att de kan agera som watchdogs i fråga om att utkräva ansvar av politiker och företag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Jag står bakom Vänsterpartiets samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 17.

(forts.)

Herr talman! Vi politiker slänger oss ofta med många olika siffror när vi talar om skatter och skattetryck och försöker hävda att vi som medborgare betalar mycket eller lite skatt. Jag hävdar att vårt skattetryck är högt. Skattetrycket i Sverige sjönk under alliansregeringsåren, en trend som denna regering har gjort till sin största uppgift att bryta. Sverige hade under 2017 det femte högsta skattetrycket inom OECD. Skattetrycket har höjts från 42,6 procent 2014 till 43,9 procent 2017.

Studier visar dock att svenskarna i gemen inte vet hur högt skattetrycket är. En orsak till detta är att stora delar av skattetrycket kan betecknas som dolda och inte är synliga för medborgaren. Om stora delar av skatterna är dolda för medborgarna är det svårare att bilda opinion för lägre skatter men samtidigt enklare att höja skatterna.

För att förtroendet för skattesystemet framöver ska fortsätta att vara stort behöver vi göra vad vi kan för att informera om hur det fungerar och hur mycket skatt vi egentligen tar ut. För att tydliggöra för den enskilde löntagaren hur mycket skatt och sociala avgifter han eller hon betalar in bör arbetsgivaravgifterna anges på lönebeskedet. Uppgifterna bör omfatta såväl de lagstadgade avgifterna som de avgifter som avtalats med de fackliga organisationerna, så kallade avtalsförsäkringar och avtalspensioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Vissa arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor redovisar detta redan i dag, men de flesta löntagare får inte denna information. Även i detta sammanhang borde den offentliga sektorn föregå med gott exempel och snarast synliggöra skatter och avgifter på lönebeskedet.

Herr talman! Sedan de nya reglerna om kassaregister började tillämpas den 1 januari 2010 har det framkommit att det finns vissa otydligheter när det gäller hur lagen tolkas och tillämpas. Det har exempelvis visat sig vara svårt att tillämpa reglerna på ett rättssäkert sätt.

Otaliga exempel finns på att företagare vill göra rätt men att väder och vind hindrar. Vi måste se över kassaregisterlagen, då den träffar ambulerande torghandlare på ett sätt som inte kan vara rätt och riktigt. Torghandlare som vill göra rätt ska inte hindras från det på grund av väder och vind. Vi måste se över detta och hitta ett sätt att beskatta ambulerande torghandlares verksamhet som kan kontrolleras på annat sätt än genom kassaregister.

På senare tid har flera fall uppmärksammats där enskilda företagare har lidit rättsförluster i skatteprocesser trots att de slutligen har fått rätt i processerna. Den som enligt Skatteverkets beslut har en skatt eller avgift att betala är nämligen skyldig att betala den även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Skatteverket kan bevilja anstånd, men görs inte detta betyder det att företagaren får betala skulden innan den vunnit laga kraft och betala något som kanske aldrig kommer att vinna laga kraft. Det bör göras en översyn av anståndsreglerna i skattemål. För att stärka rättssäkerheten i skattemål bör huvudregeln vara att anstånd ska beviljas.

Samma sak gäller för att ersättningsreglerna vid skattemål ska kunna förbättras. Man bör göra det möjligt för företag att söka interimsersättning för rättegångskostnader i väntan på prövning i högre instans när Skatteverket överklagar.

På senare tid har även uppmärksammats att företagare som gjort mindre fel fått ganska stora skattetillägg, som känns orimliga och kanske vittnar om en något stelbent hantering från vår myndighet - en myndighet som ändå har ganska gott renommé bland oss medborgare.

Min önskan när man nu går vidare med förenklingen och digitaliseringen av informationsinhämtningen är att man försöker se sig både som en myndighet och som en hjälpande hand för att företagen ska kunna göra rätt, när det är uppenbart att inget ont uppsåt har funnits. Förenklingen är nödvändig när vi begär allt fler uppgifter vid allt fler tidpunkter. Att göra rätt som företagare ska vara förstahandsalternativet men även det enkla alternativet.

Vi kan givetvis i denna kammare hjälpa till med att skynda på processen för att förenkla skattereglerna så långt som möjligt samt när det gäller mervärdesskatten försöka att så långt som möjligt hålla oss till en mervärdesskattesats. Det blir enklare att redovisa, kontrollera och följa.

Med de orden vill jag yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 16 och Alliansens reservation 13.

Herr talman! Skatteförfarandet handlar om utformningen av medborgarnas och företagarnas lagstadgade skyldighet att betala skatter och avgifter till staten eller andra samhällsorgan. Huvudsyftet med beskattningen är att finansiera offentlig sektor, vars kärna är vård, skola och omsorg men också sådant som polis, rättsväsen och försvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Men skatten kan också ha andra syften, som att jämna ut inkomster eller påverka personers handlingar. Genom skatter finansierar vi också stora samhällsinvesteringar i olika former av infrastruktur: järnvägar, vägar, bostäder med mera.

Människors vilja att arbeta är grunden för välståndet i Sverige, oavsett om man väljer att bli företagare eller löntagare. Vi socialdemokrater har inget emot företagare, snarare tvärtom: Vi behöver fler företagare. Men företagare är inte bättre människor än löntagare. Löntagare är minst lika begåvade och kreativa som företagare, vilket uttrycks i att löntagare ute på sina arbetsplatser ofta bidrar till uppfinningar, produktutveckling och förbättringar av produktionsprocesser och arbetsmetoder.

De borgerliga partierna vill gärna informera mer om skatter och sociala avgifter med motiveringen att det är svårt att bilda opinion mot lägre skatter. Så kan man naturligtvis tänka, men då måste man också vara tydlig med att de sociala avgifterna inte är skatt utan avstått löneutrymme som inbetalas för att säkra de förmåner vi har från socialförsäkringssystemet, till exempel ersättningar vid sjukdom, och den framtida pensionen.

Alternativet till att ta ut dessa avgifter vore att de i stället utbetalades som lön till löntagarna, som sedan privat fick teckna dessa försäkringar. Vi socialdemokrater vet att kollektiva socialförsäkringar av den typ vi har byggt upp i Sverige är ett bättre sätt att garantera en generell välfärd med hög kvalitet för så många som möjligt.

I skolan, i riksdagsinformationen och via Skatteverket går det ut en omfattande information om varför vi behöver skatter. Felet, kan jag tycka, är att information om vad stora, ofinansierade skattesänkningar betyder inte ges. De betyder färre platser i äldreomsorgen, färre sjuksköterskor, färre lärare, färre åklagare som kan väcka åtal, färre poliser som kan gripa brottslingar och färre Viggenplan som kan försvara Sverige. Detta är vad stora, ofinansierade skattesänkningar betyder, och det borde man kanske också informera om, gärna också på lönebeskeden.

Herr talman! Att motverka skattefusk och skatteundandragande är en fortsatt hög politisk prioritering. Det måste bekämpas så att företagare som gör rätt för sig inte tvingas konkurrera med skojare och fuskare som använder svart arbetskraft och struntar i skatter och avgifter och därför kan dumpa sina priser, till exempel vid upphandlingar.

Regeringen Reinfeldt genomförde reformen med certifierade kassaregister 2010 och slopade också undantaget för torg- och marknadshandlare den 1 januari 2014. Vad som återstod för den nya regeringen att lösa var frågan om de utländska torghandlarna, för vilka skattefuskfönstret stängdes 2017.

Tillsammans har vi gjort detta bra, och ert krav på utvärdering blir säkert aktuellt i framtiden. Nu känns det dock något tidigt att göra, med tanke på att det sista fönstret stängdes 2017.

Även när det gäller personalliggare och oannonserade kontrollbesök i olika branscher har vi agerat tillsammans, och borgerligheten har varit med. Jag noterar att det inte finns någon reservation i denna fråga utan att utvidgningen har fullt stöd bland de borgerliga partierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Vår socialdemokratiska och miljöpartistiska regering har också glädjande nog tillsatt en F-skatteutredning. Syftet med översynen är bland annat att bekämpa skattefusk och skatteundandragande. Utredningen kommer också att titta på frågan om huruvida anställda tvingas bli företagare eller uppdragstagare för att kunna behålla sina jobb.

Herr talman! Skatteverket är som polisen. Det står för ordning och reda. Det är en myndighet som har tagit stora kliv från byråkratbeteende till serviceorgan. Det är en myndighet som har tagit ännu större steg i digital utveckling. Skatteverket ser genom skatteförfarandet till att ta ut de skatter som vi i riksdagen har lagstiftat om.

Det är klart att Skatteverket gör fel. Inte ens påven är ju ofelbar. Fel ska rättas till. Ibland behöver också omprövningar göras av enskilda skattebeslut såväl som av uttolkningen av skattelagstiftningen. Men i grund och botten är beskattning något bra och sunt. Det är en hörnsten i att upprätthålla förtroendet för demokratin, för utan skatter kan staten inte leverera något till medborgarna. Utan allt det som finansieras via beskattningen skulle demokratin bli tom och röstandet meningslöst. Det insåg den unga socialdemokratin, som satte demokratin och rösträtten i centrum för sin agitation, väl medveten om att man sedan med demokratins hjälp skulle kunna börja bygga upp en välfärdsstat.

Välfärdsstaten är på plats, men dess förutsättningar ändras ständigt i fråga om gamla och nya utmaningar. Vem trodde ens på 60-talet att medborgarnas allt längre livslängd skulle blir en stor ekonomisk utmaning?

Herr talman! Vi kommer att behöva en ny blocköverskridande skattereform av samma slag som den 1990-1991. Den kommer inte att handla om att sänka skatter utan snarare om vilken skattenivå vi långsiktigt behöver hålla oss på för att klara framtidens utmaningar.

Med detta sagt, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkande SkU12 och avslag på alla reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Ja, Maria Strömkvist, det är intressant att lyssna på detta om skattehöjningar och skattesänkningar. Ni har höjt skatterna, och vårdköerna har aldrig varit längre än under den här mandatperioden. Den som har behov av assistans har aldrig varit mer orolig. Det är glesare mellan poliserna än någonsin. Och nu ska blinda, enligt regeringens förslag, redovisa kostnader med kvitto.

Vi kan konstatera att det finns en majoritet för ett tillkännagivande avseende företrädaransvaret. Det är en fråga som vi i Alliansen har drivit under flera år. Detta är fruktansvärt orättvist för många. Det leder också till att många som vill starta företag eller kliva in i ett bolag inte vågar, för de får då ett oproportionerligt betalningsansvar.

Redan 2015 fick regeringen ett tillkännagivande avseende företrädaransvar - det är alltså ett personligt betalningsansvar när man är ledamot i en bolagsstyrelse. Man återkom 2017 med ungefär halva uppdraget. Halva tillkännagivandet hade lagts i en utredning.

Det som vi nu driver är att man måste ta hela delen. Vi säger alltså: Gör om, gör rätt! I det som kom i uppdragsform 2017 uteblev rekvisit om grov oaktsamhet. Då undrar jag: Hur kommer ni att hantera detta nu? Regeringen valde - ni valde - att inte ta hela tillkännagivandet, utan gjorde bara en del. Nu kommer det att finnas en majoritet för att man ska göra rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Ja, det är precis som Lotta Finstorp säger. Nu blir det en majoritet för ett tillkännagivande. Det blev klart för en stund sedan när vi såg att Sverigedemokraterna återigen krokade arm med borgerligheten. Då får väl regeringen helt enkelt återkomma.

Det som är lite oseriöst med förslaget är att detta ska redovisas den 1 april 2018. Det känns lite som att man snabbt kastar in någonting utan att tänka. Men vi får se vad regeringen återkommer med efter att vi har voterat, och vi får se hur voteringen går i morgon.

Herr talman! När det gäller datumet, den 1 april 2018, tror jag att vi kan leva med att man flyttar det några månader framåt. Men det måste bli rätt nu, så att hela detta förslag kommer med i utredningen. Det måste förändras.

Det ska vara lätt att göra rätt - det är Skatteverkets devis. Jag tror att alla partier kan skriva under på att det verkligen är väldigt bra. Det måste vara på det sättet. Då måste också lagstiftningen följa den devisen - att det ska vara lätt att göra rätt. Därför är det märkligt att de rödgröna partierna säger nej till våra förslag som just tar sikte på att underlätta både för enskilda och för företagare i fråga om att kunna göra rätt. I dag lever många med oro i magen: Tänk om jag gör fel!

Jag vet också att Skatteverket nästan alltid har haft datorhaveri när momsen ska redovisas, till exempel. Då får man mejla Skatteverket och begära någon sorts anstånd tills Skatteverkets digitaliserade system fungerar igen. Även när det gäller kassaregisterlagen är företagarna jätterädda för att göra fel. Det handlar om väder och vind, precis som vi har hört Larry Söder ta upp. Jag tog också upp det i mitt anförande. Det är ett riktigt och verkligt problem i vardagen som måste hanteras.

Skatteverket har gjort en egen översyn, men det skulle behövas en mycket större, där man greppar mycket mer. Det har vi också drivit under denna mandatperiod. Nu har det gått åtta år. Det är klart att det finns mycket att titta på kring detta. Det som Skatteverket kräver tekniskt fungerar inte. Det är dessutom inte vädersäkrat. Det finns en berättelse om marknadsföretagaren som står på Jokkmokks marknad i 25 minus och som inte kan göra rätt därför att systemet inte fungerar när det är sträng kyla. Vad säger ni om det?

Herr talman! Naturligtvis ska det vara lätt att göra rätt, precis som Lotta Finstorp säger. Ett skattesystem med flera hundra undantag underlättar inte precis. Det viktigaste är kanske att göra om och göra rätt, alltså vidta åtgärder i hela skattesystemet för att det ska bli lätt att göra rätt. Men motionen, som ni har en reservation om, handlar inte riktigt om det, utan den handlar om att man inte ska kunna rätta till det man har gjort fel.

Jag tänker att det inte alltid är lätt att vara i majoritet och försöka vara alla till lags. Ibland verkar det vara lika svårt i opposition. När regeringen lägger fram en efterlängtad proposition eller gör en konsekvensanalys kritiseras det ofta från oppositionen i termer av att det är för lite och för sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Jag har i stort sett ingen som helst erfarenhet av att vara i opposition. Men jag tänker att om olyckan skulle vara framme ska jag faktiskt ha som ledstjärna att vara konsekvent.

Herr talman! De som har svårast att hävda sin talan är vanligtvis mindre enskilda aktörer som står mot staten och dess myndigheter. Det kan handla om överklaganden generellt, och det kan handla om specifika omständigheter för vissa yrkeskategorier. Gemensamt har de i båda fallen en rejäl uppförsbacke när staten, skatterättsnämnder och förvaltningsdomstolar ges tolkningsföreträde och när den enskilde blir ekonomiskt diskriminerad.

Det handlar om rättstrygghet för liten som stor, till sjöss och på land. Låt mig ge två exempel som härrör från mina två motioner, vilka behandlas i detta betänkande.

Att fajtas mot myndigheter i domstol kan ha sitt pris. I reglerna för ersättning i skattemål framgår att den som i ett ärende eller mål har haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt också har rätt till ersättning om den sökandes yrkanden i ärendet bifalls helt eller delvis. Man kan även få ersättning om frågan är av vikt för rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för ersättningen. Bedömningen av vilka kostnader som den sökande skäligen kan ha haft för att tillvarata sina intressen varierar i hög grad från fall till fall.

Herr talman! En statlig utredning från 2013 visar att den som helt eller delvis vinner gillande vid rättegång i skattemål genomsnittligen får 49 procent av sina ombudskostnader täckta. Resterande 51 procent får man stå för själv - även när det är staten som genom Skatteverket haft fel från början!

Ordningen innebär att man aldrig kan räkna med att få sina ombudskostnader täckta, inte ens när man har rätt. Ytterst innebär det i praktiken att det främst är större företag och människor med ekonomiska resurser som kan ta ett skattemål till domstol och betala för sitt ombud. Många mindre företagare och vanliga medborgare har inte råd att ens vinna i domstol eftersom man inte kan räkna hem kostnaderna som man har erlagt för att försvara sig.

Alla människor ska, oavsett ekonomiska resurser, kunna försvara sin rätt i skattemål. Framför allt ska man vara säker på att man får sina ombudskostnader täckta i de fall man vinner. Därför behöver regelverket för ersättningsreglerna i skattemål ses över. Det vore till gagn för en ökad rättssäkerhet och skulle bidra till att fler människor faktiskt också vågar kämpa för sin rätt.

Herr talman! Ett annat exempel är sjömän. Ett stort antal svenskar som arbetar på norska supplyfartyg tilläggsbeskattas numera efter en ny tolkning av det nordiska skatteavtalet. Ärendet har nått ända upp i Skatterättsnämnden och gäller hur det nordiska skatteavtalet ska tolkas.

Sedan några år tillbaka har Skatteverket gjort en ny tolkning gällande hur personer från ett nordiskt land som arbetar ombord på supplyfartyg i ett annat nordiskt land ska beskattas. Det handlar om att svenskar som arbetat på norsk sockel tidigare endast har betalat skatt i Norge. Numera ska de dels betala full skatt i Norge, dels skatta i Sverige men då efter att den norska skatten räknats av.

Tidigare beskattades alla svenska sjömän i Norge lika, oavsett vilken typ av båt man jobbade på. Runt 2010 började svenska Skatteverket att tilläggsbeskatta svenska sjömän på norska supplybåtar i Norge. På grund av denna "mindre ändring", som Skatteverket säger, påstår Skatteverket att regeringen därmed avser att tilläggsbeskatta svenskar anställda på norska supplybåtar i Norge. Detta medan alla övriga svenska sjömän på alla andra typer av båtar undantas från svensk tilläggsskatt.

För den enskilde sjömannen kan det bli fråga om att betala en tilläggsskatt på mellan 30 000 och 100 000 kronor - summor som är betydande för vilken privatperson som helst, oavsett inkomst.

Själva tvistefrågan, det vill säga vilka formuleringar i det nordiska skatteavtalet som Skatteverket numera baserar sina tilläggsbeskattningar på, är minst sagt komplicerad. Det som är ändrat och har ställt till allt är att man nu beskriver fartyg i en stat i stället för i en annan stat. De många tvetydiga formuleringar som finns i skatteavtalen har drabbat ett stort antal svenskar som jobbar på norska supplyfartyg.

Skatteförfarande

Sjömän är relativt sett ingen stor yrkeskategori i Sverige. Därför kan ett så här orimligt förhållande fortgå utan att tillräckligt mycket ljus sätts på frågan.

Jag hade häromåret en interpellationsdebatt om detta med finansministern. Anmärkningsvärt nog möttes jag av total oförståelse från ministern, som dessutom ansåg att frågan inte var särskilt angelägen då det - lyssna nu - handlade om en ganska välavlönad grupp. Sjömän - en välavlönad grupp!

Svenska sjömän som tjänstgör i andra länder behöver liksom alla andra yrkesgrupper, människor och företag rimliga regler och skattevillkor att arbeta efter. Därför är det nödvändigt att regeringen ser över de skattevillkor som gäller för svenska sjömän som tjänstgör i andra länder så att påföljande effekter av dubbelbeskattning undanröjs.

Herr talman! Med dessa båda exempel har jag visat att de som har svårast att hävda sin talan och inte har tillräckligt med resurser vanligtvis är mindre, enskilda aktörer som står mot staten och dess myndigheter. Det ska handla om rättstrygghet för liten som stor, till sjöss och på land. Med detta ber jag att få instämma i min kollega Lotta Finstorps yrkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)