Sekretess vid samarbete mellan europeiska energitillsynsmyndigheter

Herr talman! Förslaget om sekretess vid samarbete mellan europeiska energitillsynsmyndigheter kan tyckas vara en petitess. Det finns emellertid saker i ärendet som gör att riksdagen bör vara uppmärksam på det här ärendet. Enligt artikel 38 i elmarknadsdirektivet för EU ska Sverige säkerställa samma grad av sekretess som finns i det land varifrån uppgiften kommer. I det ursprungliga förslaget från regeringen var detta rakt infört i svensk lag. Det reagerade Lagrådet på, och regeringen har gjort förändringar så att den föreliggande propositionen tar hänsyn till Lagrådets synpunkter. Därför kan vi stödja föreliggande proposition. Jag yrkar bifall till den. Jag vill emellertid understryka vikten av att Sverige vid bindande internationella och europeiska överenskommelser inte undergräver den öppenhet som den svenska lagstiftningen sedan 1766 vilat på. Risken finns annars att en europeisk sekretesskultur smyger sig in i svensk lagstiftning. Det föreliggande förslaget skulle kunna ses som en del av en sådan tendens och kan då ses som en varningsklocka som riksdagen bör lyssna på.

Herr talman! Det svenska deltagandet i EU innebär att våra myndigheter alltmer samarbetar med sina motsvarigheter i andra medlemsländer. Det är i regel positivt, eftersom det gör det lättare att jämföra sig med andra. Man kan också förbättra sin verksamhet när man ser att den potentialen finns. Ska våra myndigheter kunna delta fullt ut måste vi anpassa våra sekretesslagar så att det inte uppfattas som osäkert att lämna information till Sverige. Målet är så klart, som Hans Ekström just påpekade, att även internationella samarbeten ska ha en så öppen form som möjligt, men vi kan inte själva diktera villkoren, utan ibland får vi acceptera att det finns många andra länder som saknar vår öppenhetstradition. Det kan dessutom vara fullt berättigat med viss sekretess, som till exempel när en utländsk energitillsynsmyndighet planerar en inspektion och den inspektionen kan försvåras av att den som inspekteras får reda på det i förväg. Om inte det räcker som argument för en något striktare sekretess har vi dessutom två EU-direktiv som vi är bundna av. Kan då inte EU:s krav tillgodoses inom ramen för nuvarande sekretesslagstiftning? kan man fråga sig. Räcker inte den sekretess som vi redan har? Regeringskansliets utredningar har kommit fram till att den inte gör det. Vi har visserligen i dag sekretess för uppgifter som kan skada enskildas integritet eller ekonomiska intressen, men det är oklart om vår sekretesslagstiftning kan användas för att skydda allmänna intressen, som det är fråga om här. Det här förslaget är relativt betydelselöst som begränsning av offentlighetsprincipen. Lagändringen tar inte sikte på att information om svenska förhållanden ska sekretessbeläggas utan enbart information från och om andra länder. Den svenska Energimarknadsinspektionens egenproducerade material ska i framtiden lämnas ut på samma villkor som i dag. I Sverige har vi en långtgående offentlighetsprincip som låter enskilda medborgare granska statliga myndigheters verksamhet. Den ordningen ska vi alltid skydda när vi behandlar förslag som det här om att införa ny sekretess eller förslag om att stärka sekretessen för viss information. När vi nu lagstiftar om sekretess för uppgifter från utländska energitillsynsmyndigheter ska grundregeln vara att även de är offentliga. Ett krav för att informationen ska få hemlighållas är att utlämnandet kan antas skada svenska myndigheters möjligheter att utföra inspektioner. Genom att utforma bestämmelsen på det här sättet har regeringen tillgodosett Lagrådets krav på att reglerna ska vara tydliga och tillämpningen förutsägbar. Med det yrkar jag bifall till det eniga förslaget i utskottets betänkande.