Karl Sigfrid (M)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör frågor om integritet och sekretess. Motionerna handlar bland annat om en ny myndighet för integritetsskydd, skyddet för den personliga integriteten inom EU, tystnadsplikt för tolkar och insyn i apoteksverksamhet.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

20

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Beredning

2014-03-27

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-04-29

Debatt

2014-05-05

Beslut

2014-05-07

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2012. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 125 subsidiaritetsprövningar under 2012 och funnit att 21 EU-förslag strider mot principen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2012 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet lyfter fram två områden där lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas. Detta genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Inom finansutskottets område är det lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt som ökar på EU-nivå. Även inom justitieutskottets område straffrättsligt samarbete har lagstiftningen på EU-nivå stärkts. Justitieutskottet konstaterar att detta i många fall är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete.

Det är viktigt att regeringen gör klara och tydliga bedömningar av subsidiaritetsärenden. Detta för att riksdagens utskott ska få tillräckligt bra underlag för sina bedömningar.

Antalet förslag från EU-kommissionen med motiveringar ifråga om subsidiaritetsprincipen har ökat. KU betonar att det är mycket viktigt att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur kommissionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Beredning

2013-09-24

Justering

2013-12-05

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat ett dokument från EU-kommissionen om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld. Gränserna suddas snabbt ut mellan välkända konsumtionsmönster för tv-sändningar och efterfrågestyrda tjänster som levereras till datorer. Kommissionen vill inleda en bred allmän diskussion om konsekvenserna av den pågående omvandlingen.

KU konstaterar att den svenska grundlagens bestämmelser om etableringsfrihet innebär begränsade möjligheter att reglera beställ-tv, som vanligen tillhandahålls genom tråd. Enligt KU måste det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna används på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Tvingande regler som innebär att svenska myndigheter ska blockera eller kräva att Internetleverantörer blockerar webbsidor med visst innehåll är svåra att förena med informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. KU framhåller i stället lösningar som bygger på frivillighet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Beredning

2013-05-28

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Datum

2013-04-11

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Kommissionen har tidigare tagit initiativ till att förstärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten, det så kallade Barrosoinitiativet. I rapporten redovisas bland annat de viktigaste ämnen som parlamenten har lämnat yttranden till kommissionen om med anledning av initiativet. Kommissionen ger även sin syn på hur förbindelserna till de nationella parlamenten kan utvecklas under den närmaste framtiden.

KU påminner om att den politiska dialogen mellan Sverige och kommissionen sker genom regeringen, som är ansvarig inför riksdagen. Kommissionen har bland annat för avsikt att fördjupa dialogen med de nationella parlamenten om den europeiska planeringsterminen, vars syfte är att samordna den ekonomiska politiken. Här vill KU betona att det är viktigt att varje EU-lands budgetprocess respekteras så länge den följer fördragen och de behov som EU-samarbetet kräver. KU anser också att det är viktigt att det finns en parlamentarisk övervakning av den europeiska polisbyrån Europol och det europeiska organet för förstärkning av samarbetet på det rättsliga området, Eurojust. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Beredning

2013-02-21

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-20

Datum

2012-12-18

Svenska myndigheter samarbetar inom EU om tillsyn av marknaderna för el och naturgas. Tillsynsmyndigheter i andra länder eller mellanstatliga organ kan då lämna uppgifter till de svenska myndigheterna. Sekretess ska då gälla för sådana uppgifter om man kan anta att den svenska myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn motverkas om uppgiften röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Beredning

2012-10-18

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

• Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
• Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
• Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
• I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
• KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
• Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

89, 46 minuter

Beredning

2011-10-13

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

EU-kommissionens förslag till ny förordning om skydd av personuppgifter strider mot subsidiaritetsprincipen.  Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

I EU-kommissionens förslag regleras personuppgiftsskyddet för enskilda personer. Reglerna gäller som huvudregel all behandling av personuppgifter, till exempel inom myndigheter, företag och organisationer. Behandling av personuppgifter inom brottsbekämpande arbete ingår dock inte utan föreslås regleras för sig. EU-kommissionen föreslår att reglerna utformas som en förordning i stället för ett direktiv som tidigare. Skillnaden är enkelt uttryckt att en förordning träder i kraft direkt och på samma sätt i alla EU-länder som en del av den nationella lagstiftningen, medan ett direktiv sätter upp vissa mål och EU-länderna själva avgör hur målen ska uppnås.

Riksdagen anser att det behövs ett heltäckande och effektivt system för skydd av personuppgifter i EU. Riksdagen tycker generellt sett att ett sådant system bättre kan uppnås på EU-nivå än genom åtgärder av de enskilda EU-länderna. Riksdagen anser dock att EU-kommissionens val att utforma reglerna i form av en förordning innebär att man går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Ett direktiv skulle ge EU-länderna större möjlighet att ta hänsyn till nationella förhållanden när reglerna införlivas. Förslaget är också alltför detaljerat vad gäller regleringen av nationella tillsynsmyndigheter och administrativa sanktionsavgifter, anser riksdagen. Det ger även EU-kommissionen en omfattande rätt att besluta om kompletterande regler. Detta gör att EU-kommissionen på ett oförutsebart sätt kan påverka förordningens framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-03-29

Beslut

2012-03-29

Konstitutionsutskottet har granskat en rapport från EU-kommissionen om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Rapporten innehåller en redovisning av de viktigaste ämnen som föranlett yttranden från de nationella parlamenten till kommissionen under 2010 med anledning av det så kallade Barrosoinitiativet om en förstärkning av den politiska dialogen. I rapporten finns även en första lägesrapport över hur den nya mekanismen för subsidiaritetskontroll fungerar och kommissionens syn på utvecklingen under den närmaste framtiden.

Utskottet framhåller att ofullständiga eller uteblivna subsidiaritetsmotiveringar är en allvarlig brist i EU:s lagstiftningsprocess. Vidare förutsätter utskottet att kommissionen på lämpligt sätt klargör de otydligheter om tillämpningsområdet för mekanismen för subsidiaritetskontroll som utskottet pekar på i sitt utlåtande. Utskottet anser att den granskning av EU-dokument som de nationella parlamenten gör kan bidra till en tidig fördjupad debatt inom EU-länderna om EU-samarbetets utveckling och till att parlamentens synpunkter blir kända.

Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2011-12-01

Justering

2011-12-15

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

Inlämnad

2011-12-01

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:KU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Datum

2011-10-28

Inlämnad

2011-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:NU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2011-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:FiU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Datum

2011-06-28

Anföranden och repliker

87, 286 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-13

Beslut

2011-06-15

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-09

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Inlämnad

2010-10-26

Förslag

1

Utskottsberedning

2010/11:KU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag