Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Fru talman! Det här är egentligen Julia Kronlids fråga. Jag kommer att läsa upp hennes anförande gällande Riksrevisionens rapport om vägen tillbaka till arbete efter nekad sjukpenning.

Jag vill börja med att under punkt 1 yrka bifall till utskottets förslag och under punkt 2 yrka bifall till reservation l av Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Riksrevisionens rapport bygger på undersökningar hos flera statliga arbetsgivare om hur dessa arbetar med omställning och rehabilitering. Rapporten visar på allvarliga brister i stödet till individen. Trots att det finns tydliga lagkrav på upprättandet av en plan för individen fungerar varken uppföljning, samordning eller informationsutbyte i processen att stödja den sjukskrivnes återgång i arbete.

Konsekvensen har blivit att personer förutom beskedet om att bli utförsäkrade och nekade sjukpenning dessutom lämnas åt sitt öde och inte får rätt stöd och hjälp för återgång i arbete. Vidare pekade utredningen även på att Försäkringskassan inte delgivits eller inhämtat information från den sjukskrivnes arbetsplats om möjliga planer på anpassning eller rehabilitering.

Det har tyvärr också visat sig vara mer regel än undantag att den sjukskrivne inte erbjuds omställningsmöten mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan där den sjukskrivne får viktig information om exempelvis inskrivning på Arbetsförmedlingen och regelverket kring detta, vilket i vissa fall kan få allvarliga konsekvenser för den enskildes ekonomi om reglerna inte följs.

Fru talman! Mot bakgrund av dessa allvarliga brister har regeringen tillsatt en del utredningar, men utskottet anser inte detta vara tillräckligt. Det är därför glädjande att utskottet har kunnat enas om ett tillkännagivande till regeringen där yrkanden från oss i Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern delvis bifalls.

Socialförsäkringsutskottet anser att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta för återgång i arbete för den som nekats sjukpenning. Samarbetet och informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan måste bli mer effektivt. Omställningsmöten måste ske tidigt i processen och vara ändamålsenliga, och effektiva åtgärder för att underlätta återgången i arbete måste tas fram och implementeras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Det är också viktigt att det sker ett informationsutbyte mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren i god tid före dag 180 inför ett beslut om nekad sjukpenning.

Utöver detta hade vi ett par andra förslag och har en gemensam reservation tillsammans med Kristdemokraterna som har framfört liknande förslag. Där framför vi bland annat att i stället för att Försäkringskassan tidigt i sjukskrivningsprocessen endast ska informera den försäkrade om ett eventuellt avslagsbeslut bör myndigheten prioritera att i god tid upprätta en individuell och långsiktig plan för återgång i arbete.

Regeringen bör också redan i dag besluta om att Försäkringskassan i större utsträckning ska begära in en plan för återgång i arbete från arbetsgivaren. Vi menar vidare att det måste ske en tätare samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det gäller behovet av förbättrad information om den sjukpenninggrundande inkomsten.

Det som kan hända i dag är att en person som av Försäkringskassan anses ha arbetsförmåga blir utförsäkrad trots att personen fortfarande är sjuk. Samma person bedöms av Arbetsförmedlingen inte vara anställbar och skrivs således in med förhinder. Detta kan senare få konsekvensen att Försäkringskassan nollar personens SGI, alltså den sjukpenninggrundande inkomsten. Detta beslut försätter människor i en omöjlig återvändsgränd och en hopplöst svår ekonomisk situation.

Det här är ett regelverk som år efter år resulterat i mänskligt lidande, och det måste åtgärdas så att bedömningen från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen stämmer överens.

Fru talman! Utöver det som lyfts fram i betänkandet och i reservationen anser vi att regeringen borde se över systemet från grunden, eftersom personer trots att de jobbat en stor del av sitt liv innan de blev sjuka kan få sin sjukpenninggrundande inkomst helt nollad på grund av informationsbrist och byråkratiska regelverk.

En återgång i arbete borde också kunna göras mycket mer flexibel där återgången kan ske i små steg samt med möjligheten att prova att börja arbeta eller studera på låg nivå med bibehållen ersättning.

Genomgående problem är att sjukskrivna personer får alltför svagt stöd och alltför dålig tillgång till adekvat rehabilitering samtidigt som vi har ett alltför fyrkantigt regelverk som utförsäkrar människor innan de är redo att återgå i arbete. Detta har inte minst märkts nu när vårdpersonal som har ställt upp och vårdat covid-19-sjuka själva har blivit långvarigt sjuka. De har sedan utförsäkrats på grund av ett stelbent regelverk. Den hårda belastningen på vården gör också att tillgången till övrig vård och behandling är begränsad.

I ett sådant läge är det hoppingivande att regeringen nu arbetar med att förändra regelverket för rehabiliteringskedjan för att förhindra inhumana utförsäkringar. Det är dock sorgligt att det skulle krävas en pandemi för att regeringen skulle vakna och agera.

Samtidigt bör det sägas att ingen mår bra av för lång sjukskrivning om man har förmåga att återgå i arbete, om än i små steg.

Jag hoppas därför att regeringen tar till sig dagens tillkännagivande och får ordning på stödet till individen i processen att återgå i arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Fru talman! Riksrevisionens rapport visar tydligt på problem och svårigheter när det gäller Försäkringskassans sätt att hantera sjukskrivningar. De har inte kontakt med arbetsgivaren om den sjukskrivnes möjligheter till återgång i nuvarande arbete. De informerar inte heller den sjukskrivne i god tid om vilket beslut det kommer att bli, avslag eller bifall. De kommunicerar inte heller med Arbetsförmedlingen och förmedlar inte till den sjukskrivne vilka konsekvenserna kan bli av att skrivas in hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande med förhinder.

Det är graverande. Och det påtalar Riksrevisionen i sin rapport. Det är fyra riktigt graverande missar som leder till stora konsekvenser för den som är sjukskriven.

Dessutom är det landets stora myndigheter som brister i sina uppdrag i fråga om att lämna in planer för hur en sjuk arbetstagare ska kunna återgå i arbete. Det gäller inga mindre än Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan själv, Polismyndigheten, Kriminalvården och Skatteverket. Det om något visar vilka otydliga regler som gäller för sjukskrivningsprocessen.

Regeringen brister alltså i sin tydlighet gällande hur myndigheterna ska agera. Det gäller framför allt Försäkringskassan. Jag och Centerpartiet har i flera år påpekat och kommit med förslag på hur det skulle kunna bli tydligare och bättre. Men regeringen har inte tagit till sig det, och de har inte agerat på något sätt. Det är de personer som mest av alla behöver hjälp och stöd som drabbas.

Fru talman! Nu senast lade jag och Centerpartiet fram ett utskottsinitiativ, som gjorde att regeringen reagerade lite snabbare. Huvudpoängen var att ge tydliga riktlinjer som inte skulle kunna missförstås. Men exakt vad regeringen kommer att föreslå i det avseendet har vi ännu inte sett. Det jag föreslog var att tydliggöra hur man som sjuk ska kunna återgå i arbete, först och främst hos sin arbetsgivare men därefter hos en annan arbetsgivare. Det tredje alternativet var att man skulle kunna få veta vilket arbete man annars skulle kunna utföra. Det förutsätter att man får rehabilitering och att man kan slutföra den.

Jag förväntar mig att regeringen agerar enligt mitt förslag. Det skulle bland annat lösa de problem och brister som Riksrevisionens rapport visar på.

Utskottets förslag är ett steg i rätt riktning. Därför yrkar jag och Centerpartiet bifall till det. Men jag yrkar också bifall till min och Centerpartiets reservation under punkt 2, som handlar om att ge arbetsgivarna möjlighet att vara delaktiga i det stöd man behöver ge en arbetstagare som ska komma tillbaka till arbetslivet.

Fru talman! Riksrevisionens rapport visar att det finns stora brister när det gäller samordningen och hanteringen av den som blivit nekad sjukpenning och därför ska återgå i arbete. Det är förstås oacceptabelt. Vänsterpartiet föreslår därför att Försäkringskassan ska ha en samordningsskyldighet. Vi vill att Försäkringskassan ska kalla den sjuke, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, behandlande läkare och facklig organisation till ett möte om risk för nekad sjukpenning finns.

Människor som nekas sjukpenning förlorar ofta i dag sin sjuklönegrundande inkomst, SGI. En anledning till det är en påtaglig bristande insikt i hur det är att vara drabbad av sjukdom. Personer som är sjuka kan på grund av smärtor eller kognitiva svårigheter, som beror på sjukdomen, ha svårt att ta in information. Man behöver inte vara Einstein för att förstå att den som är sjuk och utsatt för den press som risken att nekas sjukpenning innebär kan få problem med att hantera all den information som ges.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Att man inte har fått veta, eller inte har uppfattat, att man från dag ett måste infinna sig på Arbetsförmedlingen och trots att man är sjuk vara aktivt arbetssökande är inte förvånande. Ni hör själva hur galet det här är, att vara aktivt arbetssökande och sjukskriven!

Fru talman! Hela utgångspunkten är fel. Systemet är fel. Det har det varit länge, inte minst sedan alliansregeringen monterade ned socialförsäkringarna och drog igång jakten på sjuka. Det måste alltså göras om, hela sjukförsäkringen och rehabkedjan, eftersom det inte funkar. Rehabiliteringen måste återigen bli mer individanpassad och realistisk. Och kroniskt sjuka måste få rätt till varaktig sjukersättning som man kan leva på.

Fru talman! Andelen som utförsäkras vid dag 180 har fyrdubblats sedan den socialdemokratiska regeringen införde målet om nio sjukdagar och har ökat från 29 till 40 procent mellan 2019 och 2020 för att nu uppnå något slags rekord. Rekordet verkar grunda sig på att Försäkringskassan har infört något som kallas kvalitetssäkrande arbete. Utan byråkratsvenskan innebär det att de dubbelkollar alla beslut om ja till förlängd sjukpenning.

Det är uppenbart att Försäkringskassan måste styras tydligare. Så här kan inte en myndighet som ska finnas till för medborgarna fungera. Vi föreslog förra veckan en ökad styrning, men det fanns tyvärr inte majoritet som stod bakom det förslaget.

Fru talman! Mer än hälften av dem som nekas sjukpenning återgår inte i arbete. Att de inte gör det beror till största delen på att de är just sjuka. Det handlar inte till största delen om en administrativ miss. Det är helt enkelt så att är man sjuk så är man det, oavsett vad reglerna och Försäkringskassan beslutar.

Fru talman! Ofta sägs det nu för tiden att det viktiga är att alla som nekas sjukpenning förstår vad som beslutas och varför de inte får sjukpenning, inte beslutet i sig. Visst ska man sträva efter begriplighet. Men ärligt talat vad finns det att förstå? Du är sjuk men genom en magisk formel har någon med makt att bestämma avgjort att du i stället är frisk, och du får därför ingen ersättning. Din situation och det som faktiskt är helt reellt förnekas totalt. Acceptans är det som ska frälsa oss från ondo. Men acceptans bygger inga välfärdsystem. Det får inte känslan av förnedring att försvinna när man har blivit djupt orätt behandlad.

Vänsterpartiet har länge drivit på för att förändra sjukförsäkringen. För bara en vecka sedan fanns det ingen majoritet för det. Sedan dess har vi lyckats få med oss flera partier för att ta ett första viktigt steg i den riktningen. Det är otroligt viktigt.

Att det blev så beror till stor del på att sjuka själva länge kämpat och vågat kliva fram och berätta. Många är de som ska ha ett stort tack. Christine Udding är en undersköterska som ryckte in i pandemin och blev smittad i jobbet. Hon har blivit som en vän för mig. Hon nekas i dag sjukpenning fast hon är långtidssjuk i covid-19. Hon och andra sjuka med olika typer av diagnoser ställde sig längst fram och vittnade om systemets brister. Tack vare det fick Vänsterpartiet igenom en ändring av prövningen vid dag 180. Men det börjar inte att gälla förrän i mars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Ska Christine och andra som kämpat för att detta ska bli av nu bli utan ersättning? Det är otänkbart för mig. Vänsterpartiet förslog därför senast i dag att regeringens tillfälliga förordning som ska hindra människor från att bli utförsäkrade under pandemin förlängs och breddas så att Christine och andra sjuka omfattas. Vi utgår från att fler partier sluter upp kring detta. Allt annat vore otänkbart.

Många tusentals personer söker bara i år försörjningsstöd trots att de samtidigt är sjukskrivna av en läkare. För dem och alla som förlorat sin SGI till följd av åren med stelbenta regelverk och orättvisa beslut måste samhället ta ansvar. Därför vill Vänsterpartiet att det tillsätts en statlig kriskommission som ser över det här, för det är inte värdigt. Människor som kastats ut utan ersättning måste få rätt till det igen.

Fru talman! Jag tycker att vi bör ägna mindre tid åt byråkratiska överväganden, detaljer och omskrivningar och mer åt själva kärnan. Det handlar om vad som egentligen krävs om vi ska kunna laga sjukförsäkringen på riktigt och att kunna få arbetsplatser som inte har en arbetsmiljö som kör slut på oss. Det måste funka som det var tänkt, så att sjuka får rätt till ersättning och arbetsgivaren tar ansvar för arbetsmiljön.

Med det yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation.

Fru talman! Här och nu debatterar vi en mycket viktig rapport från Riksrevisionen om vägen tillbaka till arbete för dem som blivit nekade sjukpenning. Det är en rapport som pekar ut ett antal problem som finns. I socialförsäkringsutskottet har vi enats om att göra ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning. Det är bra, och det är något som vi kristdemokrater har drivit på för att det ska bli av.

Förutom punkt 1, som jag naturligtvis yrkar bifall till, har Kristdemokraterna också en reservation - reservation 1 - tillsammans med Sverigedemokraterna. Det finns nämligen mer att göra.

Riksrevisionen pekar tydligt, tycker vi, på ett bristande samarbete mellan myndigheter. Det fungerar inte som det är tänkt. Låt oss ta omställningsmöten som exempel. Omställningsmöten är något som Försäkringskassan erbjuder en person som antingen riskerar att inte längre ha rätt till sjukpenning eller som får avslag. Mötet ska ske med Arbetsförmedlingen, och den sjukskrivne ska då få nödvändig information från Arbetsförmedlingen för att omställningen till arbetslivet ska bli så smidig som möjligt.

Riksrevisionen skriver att dessa omställningsmöten, som jag utgår från att alla i denna kammare tycker är viktiga, bedöms sakna ett mervärde. Jag studsade till när jag läste detta i rapporten. Men det var å andra sidan inget mot hur jag reagerade när jag sedan läste hur regeringen responderar på hur man nu ska ta tag i detta: "Regeringen kommer att följa myndigheternas arbete med att vidareutveckla sin samverkan." Ni får ursäkta men detta är verkligen inte hållbar lösning. Man kan, för att använda sig av idrottsterminologi, säga att regeringen lämnar walkover.

Vi kristdemokrater menar att de som här faller mellan stolarna förtjänar något bättre, åtminstone ett politiskt ledarskap. En åtgärd som vi föreslår är att man tilldelar en myndighet ledarskap för dessa möten och att åtgärder tas fram för att man ska kunna se till att dessa möten blir så effektiva och ändamålsenliga som det är tänkt att de ska vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Fru talman! Rapporten från Riksrevisionen belyser något viktigt, nämligen att rehabiliteringsprocessen inte kommer igång i tid. En konsekvens av att man inte kommer igång i tid blir att den som ska få stöd inte får det stöd som han eller hon har rätt till.

När vi kristdemokrater var med och reformerade sjukförsäkringen var det för att stödja och bättre hjälpa personer i behov av sjukpenning att återkomma till sin tidigare vardag. Efter en sjukskrivning skulle de få möjlighet att återkomma till arbete. Rehabiliteringskedjan bygger på ett ansvarsutkrävande av arbetsgivare, myndigheter och sjuk- och hälsovård. Det är inte bara den enskilde som bär på ansvaret att bli återställd psykiskt och/eller fysiskt. Att insatser inte sätts in i tid är graverande, för vi läser i Riksrevisionens rapport om de konsekvenser som detta får.

Här kan givetvis regeringen säga att det är någon annans ansvar, vilket är ganska vanligt i dessa tider. Men vi menar att regeringen både kan och bör ta initiativ här. En utredning överlämnades till regeringen i april i år. Den heter Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Där finns förslag om att ålägga Försäkringskassan att oftare begära ut en rehabiliteringsplan från arbetsgivare och att Försäkringskassan ska få ett tydligare mandat att leda det man kallar koordineringen.

Fru talman! Vi debatterar nu vägen tillbaka efter nekad sjukpenning. Det vore ett grovt tjänstefel av mig att inte ta upp detta som vi nu dagligdags läser om, nämligen människor som utförsäkras när de nekats sjukpenning till följd av att de är långtidssjuka i covid-19. En väg tillbaka är precis lika viktig för denna grupp. Men vad gör man om det över huvud taget inte finns någon väg? Vägen har kanske inte byggts för att man befinner sig på en helt ny och okänd mark. Man vet inte hur man ska kunna bygga vägen.

För de långtidssjuka är detta en adekvat beskrivning. Det finns just nu ingen väg tillbaka. De nekas en väg, för att vi saknar kunskap, möjlighet och resurser. Att bli utförsäkrad efter dag 180 är mot den bakgrunden oacceptabelt.

När Riksrevisionen skrev sin rapport var långtidssjuka i covid-19 ett okänt fenomen. Även i dag vet vi väldigt lite. Men vad vi vet är att dagens regelverk i kombination med den låga kunskapen gör att vägen tillbaka är omöjlig att beskriva för denna nya unika grupp människor som nu blir utförsäkrad.

Det var därför som Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna lade fram ett utskottsinitiativ om ett tillfälligt särskilt undantag för dem som har insjuknat i covid-19 och har nedsatt arbetsförmåga. Vi föreslog att de ska prövas mot ordinarie arbete efter dag 180. Detta initiativ vann stöd hos Sverigedemokraterna, men övriga partier röstade nej. Detta kan vara värt att notera när vi nu diskuterar den angelägna frågan om hur vi ska hjälpa personer tillbaka till arbete efter nekad sjukpenning.

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till Liberalernas reservation 4 under punkt 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Fru talman! Själva fundamentet till ett välfärdsland är att alla har rätt till en grundläggande trygghet. Måttet som ett välfärdssamhälle mäts med är hur väl det tar hand om sina allra minsta, svagaste och mest utsatta.

Fru talman! Alla ska vi kunna känna oss trygga vid sjukdom, såväl långvarig som kortvarig. Det är därför avgörande att vi via sjukförsäkringssystemet ser till att alla människor har rätt till försörjning ifall de till följd av sjukdom saknar arbetsförmåga. Sjukförsäkringen måste givetvis vara aktiv och individuellt anpassad efter den sjukskrivne och dess situation. Sjukskrivningsperioden ska ge tid och möjlighet till stöd, rehabilitering och återhämtning. Bara så kan man som sjuk komma tillbaka till arbete och sitt vanliga liv så snart som möjligt.

Allt detta ställer väldigt stora krav på oss som politiker. Ett ständigt reformarbete krävs för att socialförsäkringssystemet i varje tid och i varje stund ska kunna leverera den trygghet och lyhördhet mot den enskilde som man rättmätigt kan förvänta sig som medborgare i ett välfärdsland, samtidigt som skattebetalarnas pengar ska användas rättssäkert och effektivt enligt den arbetslinje som har tjänat Sverige så väl.

Mot bakgrund av detta har jag och Liberalerna inlett ett arbete för att Försäkringskassans arbetssätt ska genomgå ett större reformarbete och utvecklas. Dagens försäkringskassa brottas återkommande med lågt förtroende från allmänheten. Detta är inte hållbart, fru talman. Tilltron och tilliten till den myndighet som har som yttersta uppdrag att bistå den enskilde i dennes mest utsatta och avklädda stunder i livet får inte brista. Det får inte ens finnas tveksamheter.

Därför har vi från Liberalerna under hösten väckt två motioner där nya tag efterfrågas. På riksdagens bord ligger nu därför flera viktiga förslag om steg mot ett bättre fungerande sjukförsäkringssystem. Hit hör förslaget att utreda ett reformerat arbetssätt för Försäkringskassan genom utökat samarbete mellan sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och den enskilde. Det behövs mer stöd och vägledning genom sjukdomsperioden och myndigheter som strävar efter att bistå i läkningsprocessen, inte motverka den, som det i dag kan tyckas att man gör.

Fru talman! Det är med detta för ögonen som vi tagit del av regeringens skrivelse angående Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning. En del av granskningen har gällt Försäkringskassans information till sjukskrivna i samband med avslagsbeslut och övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen vid omställning.

Fru talman! Granskningen visar att det finns betydande brister - vilket är ett ganska tunt ord i detta sammanhang - i erbjudandena om det som heter omställningsmöte och som föregående talare beskrev mycket väl. Den försäkrade får inte del av viktiga fakta, och kommunikationen med personer med funktionsnedsättning brister särskilt mycket, pekar Riksrevisionen på. Det är mycket allvarlig kritik med tanke på att den enskilde är i klart underläge mot en av våra största myndigheter.

Fru talman! På detta svarar regeringen i väldigt utsmetade och generella ordalag att granskningen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Men den här kammaren förväntar sig mer, fru talman. Vi förväntar oss konkreta besked. Vi kräver handling från regeringen mot bakgrund av de brister som Riksrevisionen uppdagat och som kombinerat med Försäkringskassans låga förtroende redan i utgångsläget är förödande för den enskilde som befinner sig i ett utsatt läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Därför, fru talman, bör riksdagen i enlighet med vår reservation tillkännage för regeringen att en utredning ska tillsättas om hur samordningen efter nekad sjukskrivning kan stärkas. En sådan utredning ska i första hand överväga förbättrade arbetssätt i kontakten mellan Försäkringskassan, sjukvården, arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och den enskilde. Försäkringskassan, fru talman, ska vara en partner för de sjuka i arbetet för att komma tillbaka. Så är inte fallet i dag, vilket understryks mycket tydligt av Riksrevisionens granskning.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag under punkt 1 och till reservation 4 under punkt 2.

Fru talman! Just nu hör många sjuka av sig för att berätta att de riskerar att utförsäkras. Det är fråga om undersköterskor som tog stort ansvar tidigt under coronakrisen, barnskötare, lärare, förskollärare och omsorgspersonal. Ofta är det personer som arbetar i välfärdsyrken. Så ser orättvisan ut i sjukförsäkringen. Den drabbar kvinnor oftare än män. Jag tror dessutom att vi är många här som har en bekant eller nära anhörig som kan vittna om hur illa det fungerar.

Vår sjukförsäkring måste renoveras. I dag hamnar människor i kläm. Systemet bygger på fasta tidsgränser, och den så kallade rehabiliteringskedjan fungerar inte. Nu i kristider blir det extra tydligt. Reglerna och tolkningarna av dessa ger inte sjuka rätt till ekonomiskt stöd.

Den senaste veckan visar dessutom statistik från Försäkringskassan att allt fler av ansökningarna om sjukpenning avslås vid dag 180 och därefter. Det är en dramatisk ökning, men den följer en trend. Det betyder att många i dag tvingas tillbaka till jobbet fast de är sjuka alternativt får söka försörjningsstöd.

När du är som allra svagast ska samhället vara som allra starkast, menar jag.

Sedan i våras ligger det på bordet färska utredningsförslag om hur vi kan fixa sjukförsäkringen. De är klara att genomföras, men vi har saknat den majoritet som behövs för att göra det. Till slut har dock flera partier svängt om och anslutit sig. Det innebär att vi nu kan ta första steget för att genomföra förbättringar. Detta är mycket välkommet.

Fru talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning samt socialförsäkringsutskottets betänkande. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Låt oss vara ärliga! Vi vet att rehabiliteringen inom ramen för sjukförsäkringen måste utvecklas, men samtidigt visar erfarenheten av hur rehabiliteringskedjan fungerar att fokus i dag snarare hamnar på att bevaka hårdare systemgränser än på att understödja sjuka människor för att få dem tillbaka i arbete. Rapporten vi debatterar i dag ger stöd för denna uppfattning. Granskningen ger också stöd för det arbete regeringen påbörjat för att öka rehabiliteringens viktiga roll i sjukskrivningsprocessen. Jag tänkte återkomma till det.

Riksrevisionen finner i undersökningen att många arbetsgivare saknar en ordentlig plan för sjukskrivnas återgång i arbete, att Försäkringskassan i för stor utsträckning inte efterfrågar insatserna i god tid före dag 180 i rehabiliteringskedjan och att det saknas tydlig och begriplig information till den sjukskrivne i god tid före ett avslag. Det är något som skulle ge ökad förståelse för vad som händer när man får ett avslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Riksrevisionen rekommenderar vidare att mötesformerna ska utvecklas i samband med nekad sjukpenning för att den som nekas och inte ställer sig till arbetsmarknadens förfogande inte ska bli av med sin ekonomiska trygghet.

Vi socialdemokrater har ända sedan den moderatledda regeringen förändrade sjukförsäkringen varit tydliga med att sjuka människor måste ges möjlighet att bli friska. De hårda och kantiga reglerna i dagens system måste därför filas ned, och rehabiliteringen måste stå i fokus.

Vi välkomnar ett helhetsgrepp där såväl myndigheter som arbetsgivare förstår och tar sitt ansvar för att minska sjukskrivningarna, förbättra arbetsmiljön och säkerställa att den som är sjukskriven får relevanta insatser och rehabilitering för att så snabbt som möjligt återkomma till sitt arbete.

Rapporten vi debatterar visar att många i dag hellre väljer att försöka gå tillbaka sjuka till sitt jobb än att riskera att bli utförsäkrade. Och många fortsätter att jobba i samma utsträckning som före sjukskrivningen. Det leder i sin tur till att fler återvänder till sjukskrivning efter 9-15 månader. För mig visar det att vi har ett viktigt arbete att göra i regelverken men också att fler arbetsgivare ska ta sitt ansvar för rehabiliteringen.

Vi instämmer därför i vad regeringen säger i sitt svar till rapporten och välkomnar också att ett enigt utskott uppmanar regeringen att fortsätta arbetet med att ta ett samlat grepp om sjukförsäkringen.

Regeringen har inlett detta arbete genom att förstärka rehabiliteringens roll och plats i sjukförsäkringen. Flera utredningar har lämnat förslag, och det har vi hört om tidigare i debatten. I ett uppdrag till Försäkringskassan nu under hösten säger man att myndigheten ska återkomma med svar på hur uppföljning av ärenden och beslutsgången i sjukförsäkringen kan bli tydligare och mer begriplig.

Under föregående mandatperiod genomfördes reformen Förstärkt rehabilitering och återgång i arbetet med tydliga krav på arbetsgivaren att ta fram en plan för återgång i arbete tillsammans med ett ekonomiskt stöd för rehabilitering. Dessutom förtydligades samordningsansvaret för Försäkringskassan.

Denna reform utvärderas just nu av Inspektionen för socialförsäkringarna, och tillsammans med förslagen från utredningen Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess kan ytterligare steg tas för en bättre rehabilitering.

Det är också viktigt att förstärka arbetsgivarens roll och ansvar i rehabiliteringen, och det är avgörande att förbättra arbetsmiljön och därigenom minska sjukskrivningarna. En god arbetsmiljö med goda arbetsvillkor, och inte minst ett systematiskt väl fungerande arbetsmiljöarbete där arbetsgivare och fackliga representanter samverkar, är avgörande för att se till att människor får vara friska. Coronakrisen har väl med all tydlighet visat oss att det är viktigt att detta fungerar?

Fru talman! Låt mig avsluta där jag inledde. För en vecka sedan gav regeringen och samarbetspartierna besked, och nu tas de första stegen mot en förbättrad sjukförsäkring genom att man möjliggör för fler att få sjukpenning efter dag 180. Det är ett viktigt besked, och det är första gången sedan 2008 som vi i bred samstämmighet i riksdagen är överens om att vi ska förstärka sjukförsäkringen, göra den mer begriplig och rättvis. Den ska ge människor möjlighet att bli friska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Det är fullständigt avgörande att sjukförsäkringen fungerar, både för alla som drabbas av sjukdom och för tilliten till systemet.

Den som är sjuk ska ha rätt till trygghet. Att tvinga människor till fattigdom gör ingen friskare - tvärtom.

Att fixa sjukförsäkringen handlar om rättvisa, om jämställdhet och om jämlikhet.

Mitt svar till er som hör av er till mig och till andra ledamöter med berättelser om avslag och oro för att utförsäkras, till alla er som har tagit stort ansvar under coronakrisen, till välfärdsarbetarna och till alla er som har arbetat ett långt och slitsamt liv är att vi socialdemokrater ser revorna i sjukförsäkringen, och vi är inte nöjda. Vi ska förbättra sjukförsäkringen och sätta igång detta arbete nu i linje med det besked som kom förra veckan. Men vi är också redo att ta ytterligare steg för att stärka rehabiliteringen och göra sjukförsäkringen bättre.

(Applåder)

Fru talman! Antalet sjukskrivna personer har varierat stort under 2000-talet. Som högst var det 2002. Cirka 900 000 personer var då inskrivna hos Försäkringskassan. Nu ser vi cirka 600 000 personer i sjukskrivning. Det är ett stort antal människor som är i behov av behandling och rehabilitering, och det är av stor vikt att alla inblandade parter tar sitt ansvar i denna process för att det ska bli så bra som möjligt för den enskilde.

Riksrevisionen har granskat fem av våra största statliga myndigheter för att se om de lever upp till de lagkrav som finns. Rapporten visar med stor tydlighet att ingen av myndigheterna gör detta. Rehabiliteringskedjan är en väl fungerande kedja att följa för den sjukskrivne och övriga inblandade parter. Men om någon längs kedjan inte lever upp till det som krävs brister hela rehabkedjan. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken.

Fru talman! Riksrevisionens granskning visar på brister i processen för återgång vid nekad sjukpenning. De statliga myndigheterna följer inte lagkravet att upprätta en plan för återgång till arbete i samtliga sjukfall. Försäkringskassan saknar information om arbetsgivarnas insatser i cirka 25 procent av de granskade ärendena. Det är ovisst om den information som Försäkringskassan ger den sjukskrivne som är på väg att närma sig dag 180 och skriva in sig hos Arbetsförmedlingen i många fall når den sjukskrivne. Vad den bristande informationen fram till den sjukskrivne beror på, om det är otydlighet eller annat, är svårt att säga. Men kommunikationen brister med stor tydlighet.

Riksrevisionen har granskat om processen återgång i arbete vid nekad sjukpenning fungerar effektivt. Granskningen har genomförts mot bakgrund av sjukförsäkringens krav på omställning på grund av fler avslagsbeslut på ansökan om sjukpenning.

Fru talman! Vid ett avslagsbeslut av ett sjukintyg uppstår det olika situationer. Cirka 50 procent är åter i ordinarie arbete 6-12 månader efter avslag. Många fortsätter att arbeta på den nivå de hade vid avslagsbeslutet, och en stor del återvänder till en ny sjukskrivningsperiod inom 9-15 månader.

Det är viktigt att arbetsgivaren har en tydlig plan för återgång i arbete, och det saknas i drygt 30 procent av alla granskade ärenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Försäkringskassan informerar alltid de försäkrade om tveksamheter i fråga om att bevilja sjukpenning. Däremot informerar inte alltid Försäkringskassan om ett kommande avslag i god tid. Alla personer som får ett avslag på sin sjukpenning ska erbjudas ett omställningsmöte, vilket sker vid väldigt få tillfällen.

Enligt Riksrevisionens granskning är det oklart vilket värde ett omställningsmöte har. Av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kategoriseras vissa som arbetssökande med förhinder, och dessa personer får ingen hjälp till omställning. Den informationen når aldrig fram till den sjukskrivne.

Fru talman! Den granskning som Riksrevisionen gjort är av stor betydelse för att belysa behovet av en förändring av hur vi arbetar med rehabiliteringskedjan, hur kommunikationen sker med inblandade aktörer och hur betydelsefullt det är att handläggare på Försäkringskassan tar in en samlad bild av den sjukskrivne så att rätt beslut kan fattas. I dag saknas många diagnoser i Försäkringskassans medicinska beslutsstöd, vilket gör att många personer som är sjukskrivna med psykiatriska diagnoser inte får rätt bedömning. I all den statistik som går att läsa är det den psykiska ohälsan som ökar mest när det gäller sjukskrivningar, och därför behövs det ett beslutsstöd som är anpassat efter psykiatriska diagnoser på ett helt annat sätt än i dag.

Vi är i behov av att arbetsgivarna tar ett större ansvar i ett tidigt stadium och gör en rehabiliteringsplan för återgång till arbete tillsammans med sin medarbetare.

Utskottet har i ett tillkännagivande till regeringen lyft fram behovet av att åtgärda alla dessa brister som Riksrevisionen sett hos de stora myndigheter som granskats.

Det är inget som är så svårt som kommunikation, och det är i denna granskning ett genomgående problem hos alla granskade myndigheter. Om inte statens egna stora myndigheter kan leva upp till lagstadgade krav gällande rehabiliteringskedjan, hur ska vi då kunna ställa det kravet på alla små och medelstora företag med mycket mindre resurser?

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! Sjukförsäkringssystemet har som övergripande syfte att ge den enskilde trygghet när man blir sjuk - ekonomisk ersättning under en kortare eller en längre tid. Om man antas kunna återgå i arbete ska man få stöd och hjälp med rehabilitering. Visar det sig att man kommer att behöva byta arbete ska man få stöd i den omställningen. De som sannolikt inte kommer att kunna återgå i arbete alls eller bara kan återgå till en liten del ska få möjlighet till sjukersättning och känna en trygghet i den stödformen. Så ska det vara.

Betänkandet som vi debatterar i dag utgår från en rapport från Riksrevisionen, som har granskat vad som händer när man inte får sjukpenning trots att man är sjuk - vägen tillbaka till arbete efter ett beslut om nekad sjukpenning från Försäkringskassan.

Ett nekande beslut definieras av att Försäkringskassan och den försäkrade gör olika bedömning av sjukdomen, eller rättare sagt sjukdomens effekter på arbetsförmågan. Detta, att man får avslag, är ju något som händer. Och som vi nog kan konstatera händer det lite för ofta, och det händer allt oftare - i synnerhet efter den punkt ett halvår in i sjukskrivningen då bedömningen av arbetsförmågan ska göras mot hela arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Riksrevisionen gör i rapporten ingen bedömning av rehabiliteringskedjan i sig. Men det vore väl, fru talman, nästan oetiskt att i det läge där vi befinner oss, med ett sjukförsäkringssystem som visar öppna revor, inte backa ett steg och åtminstone säga något om att sjuka människor får ett nekande.

För hade vi haft ett fungerande, tryggt system som man kan lita på hade det inte varit något problem. Men det system vi har, med rehabiliteringskedjan, som den borgerliga majoriteten införde 2008 och som Miljöpartiet då röstade emot, är i grunden problematiskt.

Vi matas med berättelser från människor som är för sjuka för att arbeta men ändå får nej från Försäkringskassan. Vi har läst rapporter från Inspek-tionen för socialförsäkringen, ISF. Vi har läst Sjukförsäkringsutredningens olika betänkanden. Vi har Mandus Frykmans utredning om sjukskrivningsprocessen. Och för en dryg månad sedan kom forskaren Niklas Altermark med boken Avslagsmaskinen.

Bilden är ganska tydlig: Systemet kring rehabiliteringskedjan fungerar inte. Det står helt klart att vi behöver en reformagenda för att reparera revorna i sjukförsäkringen. Jag är tacksam över att vi har en regering som nu tar kliv mot en trygg sjukförsäkring för alla.

Men vi är inte där än. Miljöpartiet vill gå längre. Vi vill genomföra förslagen i de liggande utredningarna. Vi har i regering tillsatt ytterligare en utredning, om sjuk- och aktivitetsersättningen. Men vi har fler förslag.

Detta om orsakerna bakom nekandena. Men, fru talman, vi borde egentligen backa ytterligare ett steg och fråga oss: Varför blir människor sjuka över huvud taget? Vad kan vi göra för att minska inflödet i sjukförsäkringen? Vad är det som krävs för att vi ska ställa om till mer hållbara liv och arbetsliv? Vi hamnar troligen i svar som trygghet på arbetsplatsen, kortare arbetstid och minskad stress. Men det handlar också om vad vi äter, vad vi gör och hur vi lever våra liv.

Hållbarhet i livets alla skeden är för Miljöpartiet en grundläggande fråga, som inte går att frikoppla från politiken gällande sjukvården eller sjukförsäkringen.

Men tillbaka till Riksrevisionens rapport. Riksrevisionen har undersökt anställda vid fem stora statliga verk, som varit sjuka under en tid och som under sin sjukdomsperiod blivit utförsäkrade eller nekade sjukpenning. Frågorna har gällt vad som händer dessa personer under processen på vägen tillbaka till arbete eller, alternativt, tillbaka till en ny sjukskrivningsperiod för dem som inte klarade arbete.

Riksrevisionen undersöker aktörerna i den här processen, det vill säga:

Arbetsgivarna - upprättar de en plan för att den sjuke ska kunna gå tillbaka till jobbet?

Försäkringskassan - får den information från arbetsgivarna om vilka insatser som har gjorts? Ger Försäkringskassan själv rätt information till den sjuke, i rätt tid?

Arbetsförmedlingen - tar man emot de personer som bollas från Försäkringskassan om de behöver ställa om och söka nytt jobb på hela arbetsmarknaden? Fungerar samspelet mellan de två myndigheterna i denna överlämningsprocess?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Resultatet av granskningen är något nedslående. Arbetsgivarna upprättar inte alltid planer för återgång i arbete som de ska. Försäkringskassan får inte information från arbetsgivarna i den utsträckning man kan förvänta sig. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör inte heller sina delar; de kallar inte till omställningsmöten så som de ska. Och den information Försäkringskassan ger till de sjuka når inte alltid fram, vilket naturligtvis är väldigt illa.

Riksrevisionen riktar inte någon kritik mot regeringen. Däremot ger man ett antal rekommendationer till de två myndigheterna, som är av sådan karaktär att det kan vara rimligt att regeringen faktiskt, så som också ett enigt utskott menar, tar ett helhetsgrepp om den här processen.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder, som redovisas i svaret i betänkandet. Man har gett i uppdrag till både ISF och Försäkringskassan att följa upp, utvärdera och redovisa åtgärder. Men som utskottet också uttalar behövs ett samlat grepp.

Vi har ett stukat sjukförsäkringssystem, och detta är en av de delar som verkligen behöver rättas till.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 december.)