Riksrevisionens rapport om kommunersättningar för migration och integration
Protokoll från debatten
Anföranden: 3
Anf. 79 Carina Ohlsson (S)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till socialförsäkringsutskottets förslag i betänkandet om Riksrevisionens rapport om kommunersättningar för migration och integration och yrkar avslag på reservationen från Centerpartiet.
Staten ersätter kommunerna för mottagandet genom ett trettiotal ersättningar. Migrationsverket betalade 2016 ut drygt 20 miljarder kronor till kommunerna för asylsökande och 12 miljarder kronor för nyanlända. Ca 130 årsarbetare hanterade ersättningarna hos Migrationsverket, och ca 490 årsarbetare gjorde detsamma hos kommunerna.
Av rapporten kan utläsas att flertalet ersättningar kräver ett ansökningsförfarande med olika krav på detaljnivå och att kommunerna uppfattar regelverket som svårt och krångligt. Det leder i sin tur till fördröjda utbetalningar, eftersom ansökningarna i många fall kan innehålla fel eller måste kompletteras. Eftersom ersättningssystemet många gånger är komplicerat är det inte förvånande att kommunerna anser att systemet är svårt att tillämpa. Det finns därför all anledning för regeringen att vidta åtgärder för att underlätta för kommunerna.
Herr talman! Det är därför positivt att regeringen i november 2015 tillsatte Mottagandeutredningen. Den ska bland annat lämna förslag om hur den statliga ersättningen till kommuner och landsting bör utformas, i syfte att effektivisera och förenkla systemet. Den ska också föreslå hur schablonersättningar kan användas i större utsträckning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2018.
Regeringen anser också att det kan finnas skäl att följa upp kommunernas kostnader. Utformningen av en eventuell uppföljning hänger i viss utsträckning samman med hur ersättningssystemet är utformat. Flera rapporter har dock visat på svårigheter att följa upp kommunernas kostnader då det till exempel saknas uppgifter om kostnader för olika typer av tjänster och hur de är fördelade på olika grupper. Kommunerna har också olika system för uppföljning och redovisning.
Regeringen delar också Riksrevisionens bedömning när det gäller att ersättningssystemets nuvarande utformning medför betydande administrativa kostnader för både kommuner och landsting. Regeringen anser dock att det finns ett fortsatt behov av att tydligt rikta medel till vissa verksamheter. Träffsäkerheten i systemet behöver avvägas mot ett enklare system som i högre grad än nu är baserat på schabloner. Men det behöver alltså också fortsättningsvis vara riktade insatser. Det är där svårigheten ligger när det här ska sammanvägas.
Regeringen har redan nu vidtagit åtgärder för att förenkla och effektivisera delar av ersättningssystemet. Det handlar bland annat om det nya ersättningssystemet för mottagande av ensamkommande barn och unga, som trädde i kraft den 1 juli förra året.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om kommun-ersättningar för migra-tion och integration
Herr talman! Det ska också sägas i sammanhanget att Riksrevisionen har skickat ut en enkät till kommunerna. Svaren visar att majoriteten av kommunerna bedömer att ersättningarna för 2016, året som man alltså har sett över, sammantaget motsvarade eller översteg kostnaderna för mottagandet.
Skillnaderna är dock stora mellan olika kommuntyper. En majoritet av kommunerna i storstadsområdena bedömer att ersättningarna sammantaget var lägre än kostnaderna, medan motsatsen gällde bland glesbygdskommuner och mindre städer. Det kan vara intressant att utreda varför bedömningen är olika i storstadsområden och i glesbygd och mindre städer.
Anf. 80 Paula Bieler (SD)
Herr talman! Sverigedemokraterna kommer inte att delta i omröstningen i den här frågan. Bakgrunden till det är egentligen ganska enkel. Det här handlar om en skrivelse. Riksrevisionen har gjort en granskning av kommunersättningssystemet. Som så ofta när Riksrevisionen gör sina granskningar utgår man från hur direktiv och politik är utformade i dag, från syftena och från hur det skulle kunna effektiviseras.
Sverigedemokraternas uppfattning skiljer sig något från övriga partiers när det gäller hur ersättningssystemet ska utformas över huvud taget, vilka kostnader som är rimliga att ersätta och vem som ska bära huvudansvaret. På det sätt som politiken har förts, att man på statlig nivå har beslutat om storlek på mottagandet i praktiken genom de regler som har satts, menar vi att staten bör bära alla kostnader.
Hela mottagandesystemet bör byggas om radikalt. Att i ett sådant läge gå in och peta i detaljer om hur man effektiviserar kommunersättningen, om man ska schablonisera det ena eller det andra, är att fokusera på fel uppgifter. Det som behövs är en ordentlig översyn av politiken på migrations- och integrationsområdet. Vad väljer man att lägga svenska skattemedel och resurser på? Hur vill vi att vår migrationspolitik ska se ut?
Om Sverigedemokraterna hade haft mer makt i det här landet och om vår politik hade präglat det här området hade det inte funnits behov av den sortens massiva ersättningssystem över huvud taget. Då hade vi haft en migrationspolitik som fungerade och som innebar att man kom in i samhället på ett helt annat sätt, och stora ersättningar för skulder som byggs upp till följd av ansvarslöshet hade helt enkelt inte behövts.
Om det blir votering i den här frågan, vilket jag misstänker eftersom det finns en reservation från ett annat parti, kommer Sverigedemokraterna som sagt att avstå. Det finns ingen mening med att peta i smådetaljer. Det behövs en helhetsöversyn.
I detta anförande instämde Crister Spets (SD).
Anf. 81 Fredrik Christensson (C)
Herr talman! Vi diskuterar ju kommunersättningar. Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation i betänkandet.
Riksrevisionens rapport visar att utformningen i ersättningssystemen har medfört betydande administrativa kostnader, och det påverkar både statens och kommunernas kostnader. Ansökningsförfaranden har också medfört ökade kostnader. Centerpartiet vill i stället se mer schabloniserade ersättningar och att det inte ska finnas några ansökningskrav - detta för att man ska få bort mycket av den administrativa bördan och för att skapa bättre planeringsförutsättningar för kommunerna.
Riksrevisionens rapport om kommun-ersättningar för migra-tion och integration
Med detta vill jag yrka bifall till vår reservation.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 15.)
Beslut
Ersättningar till kommuner för migration och integration (SfU14)
Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Kommunersättningar för migration och integration - ett ogenomtänkt system. Regeringen håller med om att det behövs uppföljning av kommunernas faktiska kostnader för mottagandet av asylsökande och att systemet är svårt och kostsamt och att schablonersättningar bör användas så mycket som möjligt.
Regeringen nämner också svårigheter att följa upp kommunernas kostnader. Exempelvis saknas uppgifter om kostnader för olika typer av tjänster fördelade på olika grupper av individer. När Mottagandeutredningen är klar, den 31 mars 2018, avser regeringen att se över behovet av förändringar i ersättningssystemets utformning.
Riksdagen ser positivt på detta och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna. Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.