Processrättsliga frågor

Herr ålderspresident! I detta motionsbetänkande behandlar vi ett antal motioner från den allmänna motionstiden. Det handlar om frågor som ligger inom ramen för processrätt och andra domstolsrelaterade frågor samt en del annat.

Utskottet har två tillkännagivanden till regeringen. Det första gäller tydligare och skärpta regler för ordning och säkerhet vid våra domstolar. Det andra gäller möjligheten att införa undantag från tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt. Jag kommer att beröra dessa två frågor var för sig.

Herr ålderspresident! För att vårt rättsväsen ska fungera optimalt krävs det att hela rättskedjan fungerar, från det initiala gripandet av den misstänkte till huvudförhandling i domstol. Stor kraft har de senaste åren lagts på att öka det fysiska skyddet vid våra domstolar. Det arbetet har varit mycket framgångsrikt. Sex tingsrätter har den senaste tiden fått så kallad fast säkerhetskontroll med larmbågar, och på sina ställen har röntgenutrustning använts med gott resultat. De flesta övriga tingsrätter har ordningsvakter på plats. Antalet ordningsvakter har den senaste fyraårsperioden ökat från 80 till 125 personer. I dag saknas det ordningsvakter endast i totalt 16 domstolar i landet, varav 10 är tingsrätter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Arbetet med att stärka det fysiska skyddet och därmed säkerheten i domstolarna fortsätter givetvis. En problematik har ännu inte kunnat åtgärdas fullt ut, nämligen säkerheten och ordningen inne i själva rättssalen vid domstolsförhandling. Målsäganden och vittnen kan inne i rättssalen utsättas för verbala attacker av åhörare eller på annat sätt störas eller skrämmas till att inte medverka i rättegången.

Jag har själv som en gång varandes såväl nämndeman som notarie i domstol - dock inte samtidigt, kan jag meddela alla oroliga - sett hur åhörare medvetet försökt påverka deltagare i rättegångar med allt från synliga symboler på sina kläder till högljutt hånskrattande åt målsägande som utsatts för brott. Det är oacceptabelt.

För att försöka komma till rätta med det meddelade alliansregeringen i augusti 2014 att man avsåg att tillsätta en utredning som bland annat skulle överväga eller föreslå förbud mot att vid rättegång bära symboler som av dem som medverkar i rättegången kan uppfattas som hotfulla. Utredaren skulle även ta ställning till reglering av bruket av elektronisk utrustning, till exempel mobiltelefoner, ta ställning till om ordföranden i domstolen ska ges ökade befogenheter att upprätthålla ordningen i rättssalen samt lämna förslag till reglering av kameraövervakning i rättssalen vid huvudförhandling.

Detta arbete vill vi att regeringen fortsätter med och återkommer med lagförslag om hur säkerheten i rättssalarna vid domstolarna kan bli bättre, därav det första tillkännagivandet till regeringen.

Herr ålderspresident! Utskottets andra tillkännagivande till regeringen berör möjligheten till kameraövervakning av vilt. I juli 2014 redovisade Jaktutredningen sitt delbetänkande angående möjlighet att underlätta tillståndsgivningen för kameraövervakning av vildsvin. I åtskilliga delar av vårt land har stora vildsvinsflockar blivit ett bekymmer för lantbrukare, skogsägare och andra privatpersoner. Vildsvinen förstör planteringar och odlingar, vilket kostar ägarna stora belopp.

Om en möjlighet till kameraövervakning infördes vore detta till stor fördel för möjligheten att förhindra skadegörelse från dessa djur och effektivisera jakten, anser vi. I detta fall bör inte tillstånden för kameraövervakning begränsas till just vildsvin utan utsträcka sig även till annat vilt. Vi anser att regeringen snarast bör återkomma med lagförslag i frågan - därav det andra tillkännagivandet till regeringen.

Herr ålderspresident! I betänkandet har allianspartierna en gemensam reservation som berör handläggningstiderna i tvistemål i allmänhet och skiljeförfarandet i synnerhet. Ett aktivt näringsliv ställer höga krav på bra företagsklimat, goda villkor för företagande och - när omständigheterna så kräver - snabba och effektiva handläggningstider för uppkomna tvistemål.

Den tidigare alliansregeringen tillsatte i februari 2014 en särskild utredare som skulle se över lagen om skiljeförfarande i syfte att säkerställa att skiljeförfarandet i Sverige kan fortsätta att vara en modern, effektiv och attraktiv tvistlösningsform för svenska och utländska parter. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2015, och det är vår förhoppning att nuvarande regering tar till sig utredningen och genomför erforderliga förändringar för att korta handläggningstiderna och stärka skiljeförfarandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Herr ålderspresident! I betänkandet tas också frågan om kameraövervakning på allmänna platser upp. Ett flertal välskrivna motioner återfinns kring möjligheten att på ett lättare sätt använda sig av kameraövervakning i brottsbekämpningen på våra gator och torg - allt i syfte att öka tryggheten för medborgarna och hjälpa till i polisarbetet med att öka uppklaringen av brott.

Den 1 juli 2013 trädde den nya kameraövervakningslagen i kraft. Den ersatte då ett antal bestämmelser från olika lagar. Därmed var alla regler kring kameraövervakning samlade i en enda lag. I den nya lagen uttrycks särskilt att man vid tillståndsprövningen ska beakta om ändamålet med övervakningen är att avslöja och utreda brott. Detta välkomnade vi då, och det välkomnar vi fortfarande.

Vi lägger stor vikt vid att den bedömning som görs mellan möjligheten att avslöja eller utreda brott och skyddet av den personliga integriteten är noga och väl övervägd. Övervakningskameror kan vara ett mycket gott komplement till utredningsarbetet hos polisen och våra andra brottsbekämpande myndigheter. Från moderat håll kommer vi noggrant att följa hur tillståndsprövningen görs vid dessa avvägningar och i synnerhet notera om tolkningen enligt vår mening svänger alltför mycket åt något håll.

Herr ålderspresident! Jag gläds åt tillkännagivandena och yrkar bifall till vår reservation nr 8.

(Applåder)

Herr ålderspresident! I justitieutskottets betänkande Processrättsliga frågor har Sverigedemokraterna sju reservationer. Reservationerna berör bland annat frågor om utökade möjligheter till användning av kameraövervakning på allmän plats och vid skolor samt utökade möjligheter för polis att använda sig av avlyssning mot bland annat grov organiserad brottslighet. Vi står bakom alla våra reservationer, men jag väljer att begränsa mitt yrkande till reservation 1, som handlar om anonyma vittnen.

Till att börja med kan vi konstatera att Europarådet och Europadomstolen tillåter anonyma vittnen under vissa förutsättningar. Anonyma vittnesmål ska vara en exceptionell åtgärd. Den tilltalade bör få möjlighet att ifrågasätta vittnets behov av anonymitet, hans trovärdighet och källan till hans vetskap. Anonymitet bör endast beviljas då vittnets liv eller frihet är i fara eller när en undercoveragent riskerar att avslöjas. Andra åtgärder ska vidtas för att skydda vittnet. En fällande dom ska inte endast eller i avgörande grad grundas på anonyma vittnesmål.

Vidare kan vi konstatera att närliggande länder som Norge, Danmark, Storbritannien och Nederländerna i dag accepterar anonyma vittnen i domstolar. Utifrån de begränsande kriterierna och det faktum att flera länder tillämpar anonyma vittnesmål tror jag att det är väldigt få som tycker att det är orimligt att använda anonyma vittnen eller som frågar sig varför denna möjlighet i dag behövs. Men i den här kammaren är det tydligen så många att ett ifrågasättande av detta behov blivit regeringspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

För er kan jag då berätta att jag är född och uppvuxen i en stad som i dag är starkt påverkad av det segregationssamhälle som nuvarande och tidigare regeringar bär ett tungt ansvar för. Den staden heter Eskilstuna. Egentligen är den tyvärr inte så olik många andra medelstora städer i vårt land. I Eskilstuna finns 4 av de omtalade 55 bostadsområden i Sverige där kriminella nätverk har ett påtagligt inflytande över lokalsamhället. Det kunde vi läsa om i en nationell rapport som kom i höstas. I dessa fyra bostadsområden i min hemkommun - Lagersberg, Nyfors, Skiftinge och Årby - har skottlossningar och mord skett på öppna gator med jämna mellanrum allt oftare under senare år.

Jag kan ge ett exempel på polisens uppgivenhet. Den 19 december 2014 lät det så här i lokaltidningen:

"Mångårige och luttrade polisen Lars Franzell, chef för grova brottsroteln på länskriminalen skräder inte orden. Utan omsvep konstaterar han att polisen ofta jobbar i uppförsbacke. Och framför allt nu, efter den senaste skjutningen i Årby.

När den utpekade gängledaren sköts till döds på öppen gata i Skiftinge centrum i augusti förra året hade polisen klara problem med att få folk att höra av sig och berätta vad de sett och hört. Än i dag är Skiftingemordet inte löst och ingen misstänkt gärningsman har ställts inför rätta. Också den gången gick Lars Franzell ut i media och kritiserade människor för att de inte pratade med polisen.

Han gör samma sak nu, efter skjutningen av den 25-årige mannen i Årby i lördags kväll.

Franzell menar att det kan vara förståeligt om kriminella uppmanar andra kriminella att hålla tyst . och att hålla polisen utanför.

- Men när vanligt folk uppmanar annat vanligt folk att inte prata med polisen... ja då är det illa . säger han. - - -

- Det är bedrövligt att folk inte vågar eller inte har lärt sig det här. Hur ska man då kunna få bort kriminella från ett område, undrar Lars Franzell. - - -

Hittills har polisen inte fått in ett enda tips."

Denna artikel är inte unik. För bara tre dagar sedan, i söndags förmiddag, brann det av nya skott i närheten av en livsmedelsbutik nära Lagersberg i Eskilstuna. Polisen upplever samma sak över hela landet: Det är oerhört svårt att få in vittnesuppgifter, särskilt vid allvarliga brott, och än värre att få någon att vittna. Många gånger ställs rättegångar in då vittnen dragit sig ur på grund av sin utsatta situation.

Tyvärr är det inte så svårt att ha förståelse för att människor generellt, och särskilt människor som bor i segregerade och mångkulturella områden, drar sig för att ha med polisen att göra. Man anpassar sig såklart efter de förutsättningar som råder. Om kriminella nätverk kontrollerar ett bostadsområde anpassar sig de boende efter de premisserna. Man vill helt enkelt inte stöta sig med den som bestämmer. Och under de senaste regeringarnas maktinnehav har antalet bostadsområden där kriminella upplevs bestämma tyvärr ökat i antal.

Trots att samhället har förändrats och att det blivit allt svårare att få människor att vittna anser regeringen att det inte finns något behov av att tillåta anonyma vittnen. Det konstateras att frågan har prövats förut och att det har vidtagits lite andra åtgärder för att skydda befintliga vittnen från att utsättas för påtryckningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Problemet med att få in vittnesuppgifter kan dock inte begränsas till att utöka insatserna för befintliga utsatta vittnen. Den grova organiserade brottsligheten utgör ett så allvarligt hot att vissa vittnen bör kunna erbjudas anonymitet. Problemet är ju så påtagligt att polisen inte ens får in några vittnesuppgifter från början, trots att polisen i upprepade fall vet att människor befunnit sig i närheten av en brottsplats.

Herr ålderspresident! Det här handlar om unika situationer där samhällsutvecklingen nu kräver unika lösningar för att beivra allvarliga brott, brott som annars riskerar att stärka den grova organiserade brottslighetens varumärke med en förstärkt bild av dess våldskapital. Varför ska vi inte stödja skötsamma medborgare som vill vittna men som kanske bor i ett område där kriminella nätverk i dag sätter dagordningen och där det finns en rädsla för att bli angiven som en person som samarbetar med polisen?

Det är i mitt tycke inte för mycket begärt av en regering att visa på lite handlingskraft till förmån för vittnen och brottsutsatta. Det är trots allt ni som har skapat dessa områden, med segregationen, motsättningarna, utanförskapet, uppgivenheten och rädslan. Det finns människor där ute som behöver vårt stöd för att vi tillsammans ska kunna återta den kontroll som kriminella nu sitter på.

Herr ålderspresident! Min fråga är om det utifrån hur samhället nu utvecklas finns några vettiga skäl över huvud taget för att inte pröva möjligheten med anonyma vittnen. Den möjligheten finns i närliggande grannländer. Finns det verkligen något vettigt skäl att inte pröva anonyma vittnen när ingen ens vågar prata med polisen, när skottlossningar och mord sker i tätbefolkade bostadsområden? Tillåt mig att tvivla på att vår befolkning delar regeringens uppfattning att det har gjort tillräckligt för att stödja vittnen och brottsoffer i det fallet.

Herr ålderspresident! Jag har en bakgrund som företagare. Jag drev företag i elva år innan jag i den första vändan kom in i riksdagen som ersättare. Det var en fantastisk resa på många sätt. Jag ångrar inte en sekund att jag och min kompanjon fattade beslutet att starta företag.

Det var i många stycken en omtumlande resa. Som företagare bär man ansvar för precis allting som händer. Man är allting från städare till it-tekniker, säljare och verkställande direktör och ofta också styrelseledamot i det lilla företaget.

Vi hade nog en del tur. Det finns skräckhistorier där företagare vittnar om hur de ibland drabbas orätt när de får påhälsning från Skatteverket. Ibland är de konsekvenserna ganska allvarliga. Vi måste ställa oss frågan hur det egentligen står till med rättssäkerheten för företagare när de gäller just skattemål.

Detta har jag motionerat om. Många av de hemställanspunkterna hanteras i detta betänkande. Först och främst kan man konstatera att det är så himla onödigt. Det är Centerpartiets uppfattning att det ska vara enklare, roligare och mer lönsamt att driva företag. Jag vet att Alliansen är på samma linje, och jag tror att samtliga partier i Sveriges riksdag erkänner entreprenörskapets betydelse för ett välmående samhälle.

Skatteverket är en myndighet med två ansikten. Å ena sidan är det den myndighet som konsekvent toppar listor över företagares nöjdhet med bemötande och service. Å andra sidan kan myndigheten vara en mardröm för den företagare som, rätt eller orätt, misstänks för fel eller oegentligheter då det kommer till skatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Grundproblemet är sannolikt att svensk skattepolitik inte moderniserats i takt med att samhället utvecklats. Skattelagstiftningen utgår fortfarande från att så kallade riktiga företag är stora företag med specialistfunktioner för att hantera ekonomi, skatter och juridik. Småföretag betraktas i stället alltför ofta med misstro och förväntas efterleva lagstiftning som till och med andra myndigheter har svårt att förstå och tillämpa korrekt.

Följden blir att företagares rättssäkerhet lätt hamnar på undantag. Den enskilde företagaren har sällan möjligheter att processa framgångsrikt mot Skatteverket med dess utredningsresurser. Domstolar utan tillräcklig kompetens blir lätt beroende av Skatteverkets bedömningar och underlag.

Herr ålderspresident! Även i fall då företagaren till sist får rätt är skattelagstiftningen utformad så att företaget kan ha drivits i konkurs och företagaren försatts i personlig konkurs långt innan processen är avgjord, utan att någon kan ställas till svars för det. Mekanisk tillämpning av skatteregler och bristande förståelse för hederliga företagares möjligheter att förstå och tillämpa 20 000 sidor skatteregler bidrar till personliga och företagsmässiga tragedier och försämrar företagsklimatet i Sverige.

För Sverige som land innebär bristande rättssäkerhet inte bara att en mängd personer hamnar i olycka, utan det ökar den risk företagare tar då de startar företag, expanderar och anställer. I förlängningen påverkar det företagandet negativt, vilket i sin tur betyder färre nya jobb och mindre skatteintäkter för vår gemensamma välfärd.

Herr ålderspresident! Det är därför hög tid för en omfattande reform för ökad rättssäkerhet för företagare i skattepolitiken. Riksdagen antog i samband med vårpropositionen 2008 riktlinjer för skattepolitiken. Den fastställde att den ska ge goda förutsättningar för varaktigt hög sysselsättning, goda villkor för företagande och investeringar, generell och rättvist fördelad välfärd, effektiva ekonomiska styrmedel och ett legitimt och rättvist system.

Riktlinjerna ger en bra inriktning för skattepolitiken. Det är positivt att företags förutsättningar att investera lyfts upp som ett av de fem huvudmålen liksom frågan om skattesystemets legitimitet. Samtidigt är det talande att tonvikten i fråga om företags villkor läggs vid investeringar snarare än entreprenörskap, risktagande och lönsamhet, liksom att legitimitet uteslutande handlar om att minska skattefel, skattebrott och skattefusk. I det senare fallet är det värt att notera att legitimitet också handlar om att skatter tas ut på ett rimligt sätt, att risktagande premieras och att åtgärder vid fel upplevs som proportionerliga.

Herr ålderspresident! Om just detta har jag motionerat i en ganska omfattande motion, och en del av hemställanspunkterna behandlas här i detta betänkande och i denna debatt. Det är sällsynt att enskilda motioner går igenom. Inte heller i dag kommer riksdagen att bifalla min motion. Men min förhoppning, herr ålderspresident, är att vi i dag sår ett frö, ett tankespår att ta vidare.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Herr ålderspresident! Mina allianskolleger har på ett förtjänstfullt sätt kommenterat huvuddragen i detta betänkande. Folkpartiet vill kommentera Nämndemannautredningens förslag och kommentarer och inte minst frågan om kameraövervakning.

Nämndemannautrednigens förslag har delvis genomförts i en ny lag i höstas. Det gäller till exempel högre krav på lämplighet vid tillsättningar men också att man förenklar processen när det gäller antal nämndemän för mål och sammansättning. Det är positivt. Men det finns flera delar som ännu bereds i Regeringskansliet. Det återstår att se hur långt den nya regeringen är beredd att reformera och modernisera denna nämndemannaorganisation.

Folkpartiets uppfattning är att det måste till fler förändringar i organisationen. Det gäller den partipolitiska processen hos oss internt vid nominering med hänsyn till exempelvis ålder. Men det gäller även de mer formella delarna, exempelvis det som också utredningen föreslog - att nämndemän ska slopas helt i högre instans, det vill säga hovrätt och kammarrätt. Folkpartiet förordar en sådan förändring och hoppas att det kommer ett sådant förslag.

Herr ålderspresident! När det gäller kameraövervakning vill jag i denna debatt passa på att betona vikten av den nya lagstiftningen från 2013. Den betonar visserligen förhållandet mellan ändamål och personlig integritet. Men samtidigt innebär de ändringarna flera lättnader i regelverket när man ansöker om tillstånd att sätta upp kameror.

För Folkpartiets del är det viktigt att inslaget med skadeståndsinstitut finns kvar om en enskild upplever att den övervakats på ett felaktigt sätt. Vi har också vidhållit kravet på att tillämpa en tillståndsprocess i varje enskilt ärende.

Herr ålderspresident! Folkpartiet menar att den nya kameraövervakningslagen, även om vi inte förordar generella lättnader, också måste kunna användas i ett brottsförebyggande syfte. Det är inte rimligt som det är i dag i vissa kommuner, till exempel i min hemkommun Västerås. Där gör kommunen, eller ibland länsstyrelsen, bedömningen att det i princip krävs att området först ska ha utsatts för omfattande skadegörelse, återkommande brott och glaskrossning innan man över huvud taget får ett godkännande.

Ett annat väldigt aktuellt fall är länsstyrelsen i Skåne. Där har man avslagit den judiska församlingens ansökan om kameraövervakning av synagogan. Folkpartiet har i en interpellationsdebatt för snart två veckor sedan lyft upp detta med inrikesminister Anders Ygeman.

Det kan inte vara så att man, trots de lättnader alliansregeringen genomförde 2013, först måste få sin fastighet eller verksamhet sönderslagen innan man får sätta upp en kamera. I det aktuella fallet med synagogan i Malmö har man satt upp staket. Man har till och med investerat i dyra pansarglas för att skydda sin religiösa församling och sina medlemmar.

Herr ålderspresident! Det är inte rimligt att man i en sådan situation där individer och församlingar känner ett hot och ett behov av ytterligare skydd måste ges tillstånd att sätta upp kamera med en så byråkratisk process.

Med anledning av att kameraövervakningslagen kommenteras i betänkandet vill Folkpartiet öppna för ett eventuellt behov av en ny förändring av lagstiftningen. Det måste också gå att tillämpa en lag för att förebygga brott, inte bara i efterhand som en brandkårsutryckning. Där kommer vi att sätta press på inrikesministern och den nya regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

(Applåder)

Herr ålderspresident! Riksdagen kommer i dag att ge regeringen ett enigt tillkännagivande om att snarast lägga fram ett konkret lagförslag om att det inte ska behövas tillståndsprövning för att kameraövervaka exempelvis vildsvinsåtlar.

Utskottet uttalade när den nya kameraövervakningslagen infördes att det finns ett samhälleligt intresse av att kunna använda kameraövervakning för att bedriva en effektiv jakt. Det gäller i första hand när det handlar om arter som kan orsaka skador för jordbruket och den biologiska mångfalden, till exempel vildsvin och mårdhund.

Varför är det här viktigt? Jag tänkte berätta hur det var när jag för vad som nu börjar bli ett antal år sedan arbetade på en tidning. Det kanske inte är den största tidningen - den heter Västgöta-Bladet och finns i Tidaholm eller Tiahôlm, som man säger där.

Då fick jag förmånen att komma ut och träffa en lantbrukare som hade fått en hel åker mer eller mindre upplöjd av vildsvin. Det var inte svårt att ta bilder till artikeln. På mindre lokaltidningar, och även på större, ska man i dag fotografera, skriva och redigera själv. Det var samma sak här; det gällde att illustrera detta med bilder. Det var inte särskilt svårt, för det såg ut som om någon hade gått loss med en jordfräs på åkern. Lantbrukaren var helt förtvivlad. För honom var skadan stor.

Detta är inte den enda berättelsen om lantbrukare som redan i dag under ett hårt tryck ser att vildsvinspopulationen har ökat kraftigt och därmed också skadorna på deras jordbruk. Vi ser det i Jönköpings län, som jag kommer ifrån, och i de södra delarna av vårt land.

Lantbrukare har som sagt redan i dag tuffa förhållanden. De gröna näringarnas lönsamhet och utveckling får inte försvåras ytterligare av en kraftigt växande vildsvinspopulation. Ansvaret för att begränsa skadeverkningarna ligger till stor del på markägare och jägare.

Jag inser att huvuddelen av den här frågan ligger på ett helt annat riksdagsutskotts beredningsområde. Men vi har i vårt betänkande i justitieutskottet i dag ett viktigt tillkännagivande att ta ställning till för att underlätta jakt på inte minst vildsvin.

Herr ålderspresident! För tv-tittare och åhörare kan det kännas som tvära kast i diskussionen, men jag vill också nämna något om det andra eniga tillkännagivande som finns i betänkandet och som handlar om att tydliggöra och skärpa reglerna kring ordning och säkerhet i domstolarna.

Båda dessa tillkännagivanden bygger på alliansmotioner. I detta tillkännagivande lyfter man bland annat fram behovet av en utredning som ska titta på att överväga och föreslå ett förbud mot att vid rättegång bära symboler som kan uppfattas som hot mot personer som medverkar i rättegången eller mot domstolens personal. I tillkännagivandet finns också ett uppdrag om att göra en bred översyn av ordningsreglerna vid och kring huvudförhandlingar i domstolarna.

Den grova organiserade brottsligheten orsakar stort lidande och stor skada för både enskilda människor och företag, men också för samhället i stort. För att bekämpa den grova organiserade brottsligheten måste de brottsbekämpande myndigheterna ha tillgång till effektiva arbetsmetoder. Rättegångar måste kunna genomföras på ett effektivt och rättssäkert sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Jag tillstyrker därför de båda tillkännagivandena och yrkar bifall till Alliansens reservation nr 8 i betänkandet. Jag står också bakom Kristdemokraternas reservation, men yrkar för tids vinnande inte bifall till motionen.

Motionen handlar om att vittnen ska kunna vittna anonymt under särskilda omständigheter. Allt fler människor i Sverige är rädda för att vittna. Ett återkommande skäl är att de hotas av kriminella personer och att de upplever att polisen inte kan skydda dem. Detta leder till inställda förhandlingar, vilket i sin tur innebär ett hot mot rättssäkerheten och stora kostnader för samhället.

För att komma till rätta med detta, herr ålderspresident, och för att skapa ett tryggare samhälle anser Kristdemokraterna att vittnen, efter en noggrann prövning av lämpligheten i vissa fall, ska tillåtas att vittna anonymt.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

2 902 motioner kom in 2014 i riksdagen. Så många väcktes. Det är olika typer av motioner. Det finns enskilda motioner med idéer från enskilda ledamöter. Partierna väcker motioner, och ibland är det också flera partier som gör det tillsammans. Bland andra har Alliansen väckt flera motioner.

Man kan säga att motionerna innehåller stort och smått och hytt och mytt. I detta motionsbetänkande behandlas 56 motioner, varav tre alliansmotioner. På två av dem blir det bifall helt eller delvis. Man kan fundera över varför vi hänger på dem. Det beror naturligtvis på att Sverigedemokraterna har hängt på Alliansens motioner. Som Kent Ekeroth tidigare sa är det många idéer från Sverigedemokraterna som Alliansen har. Men i det här fallet har vi från vår sida tyckt att det kan vara bra att påminna regeringen i de frågor som vi har.

Den första gäller kameraövervakningen när det handlar om vildsvin. Regeringen bör överväga att införa ett undantag från tillståndsplikten när det gäller kameraövervakning av vilt. Detta var en proposition; i många av de ärenden man motionerar om är arbete på gång. Här var det aviserat att det skulle komma en proposition den 17 mars. Det visar sig nu att man har fått bakläxa. Förarbetet har inte skötts ordentligt. Det saknas integritetsskydd, och därför har man nu varit tvungen att omarbeta propositionen. Den kommer att komma i slutet av sommaren.

Alliansregeringen har haft åtta år på sig för detta. Ett slarvigt berett underlag från den förra regeringen har stoppat upp processen. Eftersom vi socialdemokrater och även Miljöpartiet, tror jag, menar allvar i sakfrågan vill vi för regeringen påpeka vikten av att vi får en proposition så fort som möjligt. Därför går vi med på tillkännagivandet.

Nästa tillkännagivande rör ordning och säkerhet i domstolarna. Detta att det blev besvärligt i domstolarna är inte precis någonting som har startat direkt efter regeringsskiftet, utan så här har det varit i minst åtta år. På denna tid hade regeringen kunnat ordna detta. Vi säger i tillkännagivandet att utskottet vill att regeringen utreder hur reglerna för ordning och säkerhet kan tydliggöras och skärpas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

I rapporten Ordning i domstol - Förutsättningar och arbetsformer som ligger till grund för detta identifierar Domstolsverket ett antal åtgärder som har betydelse för ordningen i domstol. Bland annat vill man ha fler ordningsvakter.

Man kan även här säga att alliansregeringen har haft ganska lång tid på sig att ordna detta. Det fanns en utredare, men han slutade och man brydde sig inte om att tillsätta någon ny. Det finns verkligen anledning att ordna detta.

Det finns ett neddraget anslag. Tyvärr är det ju så att Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringen får regera med Alliansens budget, och det är bortdraget närmare 200 miljoner kronor från Regeringskansliet. Det gör att många utredningar har fått läggas ned även om de har varit angelägna. Vi tycker trots det att detta är en mycket angelägen fråga, och därför vill vi att utredningen ska komma igång.

Ett rättssamhälle som vårt måste värna ordning och säkerhet i domstolarna och att människor kan känna sig trygga. Efter åtta år av passivitet vill vi nu att regeringen genom ett snabbt arbete ser till att det kommer en utredare och sätter igång med detta.

Herr ålderspresident! Jag kunde inte låta bli att begära replik när Susanne Eberstein talar om de åtta förlorade åren. Jag hade ju just i mitt anförande berättat hur mycket kraft som har lagts på att öka det fysiska skyddet vid våra domstolar. Jag kan ta det igen: fasta säkerhetskontroller, röntgenutrustning vid inpassage till domstolar och en ökning under de senaste fyra åren från 80 ordningsvakter vid domstolarna till 125 i dag. Och som jag nämnde är det alltså 16 domstolar i hela riket som inte har ordningsvakter i dag, varav 10 är tingsrätter.

Jag tar alltså lite illa vid mig när Susanne Eberstein säger att vi inte har gjort någonting för att stärka skyddet vid våra domstolar. Vi får ta tag i saker hela tiden. Vi har arbetat med det fysiska skyddet. Nu går vi även in i själva rättssalen, för att stärka skyddet för dem som vittnar och för dem som är målsägande. Det gör vi bland annat genom att vi exempelvis vill förbjuda att man sitter med symboler som kan verka stötande för dem som ska vittna eller kanske för brottsoffer som har utsatts för någonting.

Vi ser fram emot att regeringen tar ett krafttag, tar detta till sig och kommer att genomföra detta. Det ligger helt i linje med vad vi har försökt åstadkomma hela tiden när det gäller att öka säkerheten vid våra domstolar. Vi välkomnar att Susanne Eberstein tar på sig att se till att förbättringarna av säkerheten vid domstolarna genomförs.

Herr ålderspresident! Eftersom det har blivit modernt att tillrättavisa varandra i riksdagens kammare vill jag påpeka att jag heter Eberstein, utan tyskt uttal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

År 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014 - varför gjordes det inte mer då? Och det hade varit fullständigt skandalöst om man inte hade gjort något alls. De åtgärder som ledamoten talar om är alltså ganska självklara. Men de räcker inte, eftersom vi till och med måste ha ett tillkännagivande.

Herr ålderspresident! Jag vill tacka Susanne Eberstein för svaret. Jag ber om ursäkt för mitt uttal. Vi skåningar bor närmare Tyskland än de flesta och har därför det tyska uttalet.

Man kan alltid säga att man vill ha mer. Men vi har höjt anslagen just för att öka säkerheten vid våra domstolar så att domstolarna kan säga: Detta fungerar inte. Domstolarna sa bland annat att det allra största behovet gällde just att åhörare som kommer till domstolarna hade med sig olika tillhyggen för att komma in i rättegångssalen. Det var det mest akuta som domstolarna nämnde. Därav har vi infört larmbågar, röntgenutrustning och säkerhetssalar vid våra domstolar. Så visst har det gjorts saker vid våra domstolar.

Jag har själv sett vad man beslagtar från åhörare. Vi tror att det är ungefär som vid säkerhetskontrollen på planet, en nagelsax eller något liknande. Men det handlar om riktiga tillhyggen som tas med in i rättssalen. Domstolsverket sa att det var det akuta behovet. De var oroliga för säkerheten, såväl för andra åhörare, personal, vittnen och målsägande som för brottsoffer vid våra domstolar.

Återigen: Det fysiska skyddet har ökat. Det är framgångsrikt. Men nu går vi in i själva rättssalen för att genomföra förändringarna där. Det hoppas jag att vi alla kan vara överens om, även jag och Susanne Eberstein.

Herr ålderspresident! Ledamoten berömmer sig för allt som har gjorts under de många åren. Men vi är överens om att det inte alls är tillräckligt. Inte sant, Anders Hansson? Annars skulle vi väl inte ha ett tillkännagivande.

Det är klart att ni skulle ha gjort mycket mer under de åtta åren för att ordna upp det. Det var det jag menade med att räkna upp alla årtal. Vad har ni gjort? Jo, ni har gjort enstaka saker. Och det har vi aldrig satt oss emot. Det är alldeles utmärkt. Men det räcker inte. Och det borde ha gjorts mycket tidigare.

Det är det jag vill säga.

Herr ålderspresident! Kammaren debatterar i dag processrättsliga frågor. Det handlar alltså främst om domstolarnas arbete.

Att domstolarnas arbete är effektivt och rättssäkert är en av de viktigaste faktorerna för en fungerande rättsstat i ett demokratiskt samhälle. Rättegångar som drar ut på tiden i onödan innebär inte bara ett lidande när ett brottsoffer är inblandat, utan det kan också leda till långa häktningstider eller, när det handlar om tvistemål, stora ekonomiska förluster. Därför är det viktigt med effektivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Just i straffprocessen är det centralt att vittnen och målsägande vågar ställa upp och berätta om det som de varit med om och sett. Därför är det, precis som Susanne Eberstein talade om tidigare, viktigt att vittnen och målsäganden känner sig trygga i rättssalen.

Den borgerliga regeringen har inte gjort tillräckligt på åtta år. Kanske prioriterade de höjda straff på än det ena än det andra, snarare än att säkerställa att de som är åtalade för brott blir dömda. Om vittnena inte vågar berätta kommer vi nämligen inte att komma dit. Vi talar alltså om själva kärnan i domstolsprocessen.

Herr ålderspresident! Även rättssäkerheten är av central betydelse. Processen ska gå till på ett förutsägbart sätt. Och den som är åtalad för ett brott ska också ha förutsättningar att försvara sig. Antagandet att man är oskyldig tills man är lagligen dömd är centralt. Därför är det också viktigt att vi inte naggar rättssäkerheten i kanten genom att exempelvis införa anonyma vittnen, vilket några av ledamöterna har förespråkat i dag.

Anonyma vittnen betyder att den som är åtalad inte vet vem som har sagt någonting om det som har hänt. Möjligheten att ifrågasätta den utsagan kan förminskas eller gå förlorad. Om försvararen har tillgång till dessa uppgifter hamnar försvararen också i en svår position där man inte kan berätta allt man vet för sin klient. Jag tror att det tål att funderas på, även för dem som i dag förespråkar anonyma vittnen, att vi då är inne och tullar på ett av de mest centrala begreppen i processrätten: rättssäkerhet.

Ytterligare en viktig del av processrätten och det system som vi i Sverige har är den demokratiska insynen i form av nämndemän. Visst har det funnits många problem med hur nämndemannasystemet har fungerat, inte minst att det har varit en skev representation. Det har varit alltför många gamla och alltför få i arbetsför ålder. Det har varit alltför många som har vit hudfärg och alltför få med annan etnisk bakgrund. Det har gjorts en utredning som också har kommit med förslag för att förbättra nämndemannasystemet. Och det välkomnar Miljöpartiet. Däremot vänder vi oss emot de förslag om att slänga ut barnet med badvattnet och helt avskaffa den viktiga demokratiska insynen i högre rätt som det också har talats om här i dag.

Jag tror att det är viktigt att den nuvarande regeringen gör bättre ifrån sig än den förra när det gäller säkerhet i domstolarna. Men jag vänder mig emot att vi ska mäta framgången i det arbetet med hjälp av antalet ordningsvakter. Jag tror inte att tryggheten i ett samhälle kan avgöras av eller mätas med antalet ordningsvakter eller övervakningskameror. Det är väl snarare ett mått på otrygghet, ett mått på att vi inte har lyckats förebygga de hot som kommer.

Därmed är det inte sagt att vi inte ska sätta in åtgärder, till exempel ordningsvakter, där det behövs. Men låt oss påminna oss själva om att det idealiska naturligtvis vore noll i stället för över hundra.

Herr ålderspresident! Annika Hirvonen nämner att vi inte ska använda antalet ordningsvakter som ett mått på att vi har varit framgångsrika. Jag tycker att det ligger en del i det. Man kan naturligtvis säga att vi helst hade sett att det inte behövdes några ordningsvakter. Då finns det en liten risk att jag säger att vi inte heller behöver någon polis, för vi kan alla vara snälla mot varandra och leva i en trevlig värld tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Men vi måste vara så pass verklighetsförankrade att vi förstår att världen ser ut som den gör, och då behöver vi faktiskt ha poliser, tulltjänstemän, ordningsvakter, larmbågar vid våra domstolar och röntgenutrustning så att vi kan ta personer som tyvärr inte har samma goda rättsmedvetande som Annika Hirvonen och jag har utan vill förstöra en rättegång.

Nej, vi kan inte mäta framgången i hur många ordningsvakter vi har i en domstol. Då vill jag fråga Annika Hirvonen om hon tycker att det är fel att vi har ökat antalet under en fyraårsperiod från 80 till 125, när Domstolsverket självt anser att säkerheten och tryggheten vid våra domstolar har ökat.

Jag är lite osäker på hur jag ska uppfatta det. Vill Annika Hirvonen minska antalet ordningsvakter, eller vad menas?

Herr ålderspresident! Tack, Anders Hansson, för frågan! Jag tycker att det är väldigt viktigt att resonera om vad det är vi ska mäta.

Jag tror, precis som Anders Hansson var inne på här, att vi ska mäta tryggheten. Exemplet om antalet poliser tycker jag också illustrerar de problem som kanske har funnits de senaste åtta åren med vilka mått man har valt för tryggheten i samhället. Det huvudsakliga och nästan enda målet har varit att man ska ha just 20 000 poliser. Jag hoppas att vi snarare skulle vilja mäta kvaliteten och andelen brott som klaras upp, att fokus ska läggas på det vi faktiskt vill uppnå och inte på medlet, det vill säga antalet ordningsvakter eller antalet poliser.

Jag tror nog, precis som diskussionen tidigare med Susanne Eberstein handlade om, att det hade behövts fler åtgärder än vad den tidigare regeringen mäktade med att prioritera, snarare än mindre och färre.

Herr ålderspresident! Visst är det så. Vi ska naturligtvis mer ha ett mått på trygghet än på medel, men medel är ju också en väg till målet. Vi behöver därför ha poliser på våra gator och torg. Vi kan inte bara prata om att vi vill ha det på ett visst sätt och så hoppa över hur vi ska nå dit.

Jag tycker att reformen med fler poliser, där Alliansen ökade antalet poliser med 2 500, var synnerligen god. Sedan tycker jag inte att man ska slå sig till ro med det och säga att vi nu har 2 500 fler poliser. Där delar jag fullständigt Annika Hirvonens uppfattning, och nu har vi också genomfört en förändring av polisen, som ska bli en enda myndighet i stället för dagens 21 och där man betonar vikten av lokala, närvarande poliser. Det var det som alliansregeringen sa tidigare: Fler poliser, så att vi får ut poliser på gator och torg!

Sedan är jag tyvärr den förste att erkänna att polisen kanske inte fullständigt mäktade med att ta emot 2 500 poliser och få ut dem i yttre tjänst. Vi har haft kraftfulla samtal med rikspolischefen om detta och sagt att det är oacceptabelt. Fler poliser ska ut i verksamheten, ut på våra gator och torg, för att förebygga brott.

När vi är inne på förebyggande av brott: Annika Hirvonen nämnde tidigare att man inte skulle mäta framgången i antalet ordningsvakter och inte heller i antalet övervakningskameror. Men övervakningskameror är också ett medel för att nå målet. Rätt använda övervakningskameror kan vara en väldig tillgång för polisen. Genom att sätta upp en kamera vid ett torg där man vet att det händer mycket hemskheter får polisen ytterligare ett komplement i sitt arbete för att kunna nå dit både Annika Hirvonen och jag vill, nämligen att klara upp brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Herr ålderspresident! Anders Hansson pratade om fler poliser på gatorna, och då skulle jag vilja betona på gatorna. Bara fler poliser, till exempel fler poliser i receptioner eller fler poliser som är föräldralediga, ökar ju inte tryggheten och säkerheten i samhället, även om det naturligtvis i och för sig är behjärtansvärt och mycket bra att poliser är föräldralediga när det finns skäl.

Även om den här debatten handlar om processrättsliga frågor engageras jag väldigt mycket av hur vi mäter och vilka mål vi sätter upp och vilka frågor vi ställer till våra myndigheter, för utefter detta får vi svar.

Jag tror att det är dags för regeringen att gå bort från new public management-tänket och börja mäta det som spelar roll, sätta de mål som leder i rätt riktning och slopa pinnjakten. Därför vill jag också betona att det är viktigt att vi här i riksdagen inte hemfaller åt att slå oss för bröstet över antalet ordningsvakter eller poliser, utan snarare sätter fokus just på det som är viktigt.

Som jag nämnde tror jag inte heller att antalet övervakningskameror är ett klokt mått för oss att styra efter. Det går säkert att analysera resultaten lite olika. Inte minst måste även integritetsaspekterna väga mycket tungt när det gäller just övervakningskameror.

Vi behöver helt klart styra våra myndigheter så att vi uppnår kvalitet och resultat snarare än fina siffror på papperet.

Herr ålderspresident! Först en liten reflexion: Det har talats här i debatten om säkerheten i våra domstolar. Domstolsverket kom 2012 med en rapport till Justitiedepartementet, där man efterlyste möjligheten att montera säkerhetskameror i rättssalarna som kunde sättas igång i samband med överfall. Det tillsattes en departementsutredning som skulle ha gått i mål i juni 2014, men det gjorde den inte.

Finns det möjligen någon företrädare här från S som kan förklara varför den nuvarande regeringen inte har tillsatt någon ny utredning på detta viktiga område? Det var det ena. Nu till det jag egentligen tänkte säga.

Ett resultat av höstens val är en kraftig ökning av antalet nämndemän från Sverigedemokraterna. Ett annat ytterkantsparti, Feministiskt initiativ, klarade inte riksdagsspärren men röstades in i 13 kommuner och fick därmed också mandat att nominera nämndemän. Av demokratiska skäl är det inte möjligt att på förhand sortera bort vissa partiers företrädare. Även extrempartier till höger och vänster måste med nuvarande system ha rätt att nominera nämndemän.

Klokt nog tog alliansregeringen till sig av den allt hårdare kritik som på senare år har framförts i samhällsdebatten mot just nämndemannasystemet. Genom ett av den förra riksdagens sista beslut skärptes kraven på nämndemännen. Sedan september kan domstolarna begära utdrag ur polisens belastningsregister. Nämndemän får inte längre ha gått i konkurs. Det har också blivit lättare att avsätta nämndemän som har begått brott eller som på annat sätt är olämpliga. Numera gäller också att nämndemän måste genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Allt detta, herr ålderspresident, är steg i rätt riktning, men de undanröjer inte grundproblemet med politiskt valda lekmän i våra domstolar. Varje gång nämndemän tvingas lämna sina uppdrag på grund av att de har gjort bort sig - och det händer ganska ofta - rubbas förtroendet för domstolarnas verksamhet. Statskontoret har nyligen redovisat sin analys av Nämndemannautredningens förslag om att införa en så kallad fri kvot så att minst 50 procent av nämndemannauppdraget ska kunna sökas av svenska medborgare utan politisk koppling, samtidigt som partierna fortfarande ska kunna nominera sina egna trotjänare och sympatisörer till att vara domare.

Statskontoret skriver att den fria kvoten inte skulle påverka representationen av nämndemän med utländsk bakgrund men leda till en viss underrepresentation av kvinnliga nämndemän. Intresset för nämndemannauppdrag kommer fortfarande att vara störst i gruppen äldre, konstaterar man och hänvisar till en medborgarundersökning. Någon påtaglig föryngring av nämndemannakåren skulle det alltså inte bli.

Sammantaget bedömer Statskontoret att införandet av en fri kvot troligen inte skulle leda till en mer allsidigt sammansatt nämndemannakår. Men för att locka yngre personer till uppdrag föreslås i stället ändrade tjänstgöringsvillkor och en dubblering av heldagsersättningen från 500 kronor till 1 000 kronor. Det blir åtskilliga miljoner som jag inte har hört att regeringen är beredd att skjuta till. Kort sagt, herr ålderspresident: Jag tvivlar på att det är meningsfullt att gå vidare med förslaget om den fria kvoten.

Våren 2013 föreslog Straffprocessutredningen och Nämndemannautredningen att nämndemännen ska avskaffas i hovrätterna och kammarrätterna. Dessvärre valde alliansregeringen att inte genomföra utredningens förslag i dessa delar. Den formella motiveringen för att nämndemän ska delta även i överrätterna är att de precis som i underrätterna bidrar till ökad insyn och garanterar att domstolarnas dömande ligger i linje med allmänna värderingar i samhället.

Men närmare betraktat är det oklart på vilket sätt insynen blir bättre. Nämndemännen är i likhet med yrkesdomare förbjudna att yppa vad som sägs under domstolens överläggningar. Det högtidliga talet om medborgerliga värderingar och mångfald är väl egentligen rätt tomt prat. Det går aldrig att få en representativ sammansättning inom gruppen av två eller tre nämndemän.

I enlighet med de båda utredningarna menar jag - och som jag hörde Folkpartiet framhålla tidigare - att tiden är mogen för att avskaffa nämndemännen, åtminstone i överrätterna. Vi ska ha klart för oss att när den ordningen infördes 1975 av dåvarande justitieminister Lennart Geijer var tanken att hovrätterna skulle inrätta sig i det socialistiska ledet och bli mer mottagliga för signaler från progressivt politiskt håll. Det är så det står i förarbetena.

Förra höstens uppstramning av nämndemannasystemet markerar början på en omprövning i riktning mot minskat nämndemannainflytande. Jag hoppas såklart att denna omprövning fortsätter och på sikt kommer att leda fram till en ordning med enbart juridiskt utbildade domare i våra domstolar. Men innan vi är där kan ett naturligt andra steg vara att återgå till den ordning som gällde fram till 1982, nämligen att nämndemännen har kollektiv rösträtt i tingsrätt och länsrätt. Ett tredje steg är att avskaffa nämndemännen i överrätterna, precis som Straffprocessutredningen och Nämndemannautredningen föreslog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

I JuU15 behandlas också min motion om en försöksverksamhet med tv-sända rättegångar. För mig är det självklart att en offentlig rättegång ska kunna följas av alla som vill följa den, inte bara av ett begränsat antal åhörare som får plats i rättssalen.

Lika självklart är det att den personliga integriteten måste beaktas, liksom att närvaron av tv-kameror inte får gå ut över rättssäkerheten eller kvaliteten i den dömande verksamheten. Om en domstol i något fall bedömer att en tv-sändning av rättegången påtagligt skulle försvåra utredningen av saken ska det med mitt förslag alltid vara möjligt för domstolen att besluta att förhöret inte ska tv-sändas. Möjligheten att hålla förhandlingar bakom stängda dörrar ska också finnas kvar, även om det nu drygt 60 år gamla fotoförbudet uppmjukas något.

Med detta sagt hade jag inte väntat mig annat än att utskottet skulle avstyrka min motion. Jag tycker ändå att utskottet argumenterar lite väl svagt, inte minst när det gäller tv-sända rättegångar. Utskottet hänvisar till ett frågesvar från 2008 där justitieministern svarar att hon är tveksam till att det finns ett allmänintresse av att sända rättegångar i tv. Hon säger att det finns andra sätt att förbättra allmänhetens insyn i domstolsprocessen och att det för närvarande inte finns några planer på att ta initiativ i frågan. Jag vill verkligen inte gräla med utskottet, men jag konstaterar att det är sju år sedan frågesvaret levererades.

Debatten om tv-sända rättegångar har inte varit livlig - jag säger inte det - men positionerna har flyttats fram. Några exempel på det är att Svea hovrätts nuvarande och föregående president båda har bytt fot och nu uttalar sig för tv-sända rättegångar. Lagmannen och utredningsproffset K-G Ekeberg konstaterade i samband med Svea hovrätts 400-årsjubileum att det utan tvivel finns mål som har stort allmänintresse och där den utvidgade offentligheten inte är till skada för parterna eller förhörspersonerna. I sådana mål kan han hålla med om att tiden kan vara mogen för att försiktigt öppna för tv-sända rättegångar.

Vi var rätt många som våren och sommaren 2012 satt bänkade framför tv:n och via SVT följde Oslo tingsrätts tv-sändningar av Breivikrättegången. Även i Finland och Danmark finns möjlighet att tv-sända rättegångar. I våra nära grannskap uppfattas tv-sända rättegångar som ett naturligt inslag i det demokratiska samhället. Krigsförbrytartribunalen i Haag tv-sänder förhandlingar mot misstänkta krigsförbrytare. Europadomstolens rättegångar kan följas på domstolens hemsida.

Herr ålderspresident! Jag tänker inte yrka på någonting, men jag är glad och nöjd att jag har kunnat bidra i debatten om hur riksdagen kan medverka till att stärka rättssäkerheten och insynen i våra domstolar.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag fick en direkt fråga av Maria Abrahamsson. Utredaren slutade sitt uppdrag - och det fanns anledningar till det - i juni 2014. Om man hade tyckt att det var en mycket viktig utredning hade man dagen efter kunnat tillsätta en ny utredare. Det var ju fråga om en ensamutredare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Bland det första en ny regering gör vid byte av majoritet är att gå igenom alla pågående utredningar. Vissa läggs ned och vissa fortsätter. Den här gången blev det extra besvärligt för min regering eftersom det blev minus 200 miljoner i budgeten. Därför måste man sortera extra. De uppgifter som jag har fått är att regeringen har en avsikt att tillsätta en utredare. Dessutom arbetar Domstolsverket hela tiden med att frågorna ska skötas ordentligt.

Herr ålderspresident! Vad gäller det första påståendet från Susanne Eberstein, att man dagen efter kunde ha tillsatt en ny intern departementsutredare: Det hade man kunnat göra, men jag tror inte att alliansregeringen var ensam om att ha gått in i en valrörelse då. Jag tror att även Socialdemokraterna hade tagit steget in i valrörelsen.

Det är väl också allmän kutym att man inte tillsätter så många utredningar bara några månader före ett val. Det har i alla fall jag för mig, men det kanske är en nyordning.

Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att man står här och anklagar den borgerliga alliansen för att inte bry sig om säkerheten i domstolarna när man själv nu har makten och möjligheten att på Justitiedepartementet damma av Domstolsverkets rapport, som visar att majoriteten av domare och även parter verkligen skulle uppskatta om det fanns en möjlighet att vara säkerhetsövervakade i den mån det behövs. Det är som sagt fritt fram för Justitiedepartementet att ta initiativ där. Det gör man inte. Men det är ju lovande om Susanne Eberstein har rätt i att det är på gång. Det ska jag kontrollera.

Jag vill säga något om detta ständigt återkommande att regeringen nu får regera med Alliansens budget och att det innebär mindre anslag för att tillsätta utredningar. Regeringen tillsätter faktiskt utredningar som majoriteten i opposition inte ens vill ha. Jag tänker på Bromma flygplats. Jag tänker på att regeringen tillsätter en samordnare som ska utreda något som en majoritet i riksdagen har sagt att den inte vill ha utrett. Jag tycker att ni i så fall borde hushålla lite bättre med pengarna.

Herr ålderspresident! Att hushålla med pengarna betyder inte att vi ska göra precis som de som numera är opposition vill. Jag har aldrig hört förut att man i en regering slutar att regera i juni valåret. Jag trodde tvärtom att man var skyldig att sköta landet ända fram till valdagen och kanske till och med efter valdagen fram tills en ny regering tillträder.

Det står i betänkandet - som Maria Abrahamsson kanske inte har läst, och det kan jag förstå - att regeringen ska tillsätta en ny utredare. Det kommer att komma.

Jag vill också kommentera det här med tv-sända rättegångar. Jag tycker att det är en jättesvår fråga. Blir vittnena mer villiga att vittna? Känner sig målsäganden uthängd eller är orolig för att medverka? Vad händer med den som blir dömd, som då har varit i varje människas hem i det här landet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Jag tror att det krävs en ganska stor integritetsutredning av det här med tv-sända rättegångar. Men jag vill inte svara ja eller nej på det. Jag tycker bara att det är en mycket svår fråga.

Herr ålderspresident! Jo, jag har läst betänkandet. Annars hade jag inte noterat att utredningen i departementet inte gick i mål i juni 2014. Jag hade inte vetat det om jag inte hade läst betänkandet. Men jag är som sagt tacksam om den kommer att tillsättas igen.

Huruvida en regering slutar att regera i juni eller inte när det är val i september är väl inte riktigt vad det handlar om när man inte tillsätter en intern utredning. Det är väl inte detsamma som att sluta regera. Då har vi kanske lite olika syn på det.

Susanne Eberstein kom in på min motion om tv-sända rättegångar. Hade Eberstein läst min motion hade hon vetat under vilka förutsättningar som jag föreslår att man ska kunna inleda en försöksverksamhet med tv-sända rättegångar. Detta med integritet och annat är sådant som jag berör uttryckligen och förhållandevis omfattande i motionen. Är det så att Eberstein är tveksam till hur hon ska ställa sig till frågan får hon gärna läsa min motion, så kan vi ta en diskussion sedan.

Herr ålderspresident! Det är många som är nya i justitieutskottet och i riksdagen, och därför ska man väl ursäkta en viss historielöshet. Men jag tycker ändå att några saker bör påpekas.

Det har sagts ett flertal gånger i den här debatten att under åtta år har ingenting gjorts åt säkerheten i våra domstolar. Det är en ren oförskämdhet. Jag vill påminna om att vi genomförde en omfattande genomgång av tingsrättsorganisationen och gjorde stora förändringar i syfte att få bättre resurser för upprustning och renovering.

I dag har de flesta domstolar upprustats - också ur säkerhetssynpunkt. Vi har också byggt en hel del nya domstolslokaler, där säkerhetsfrågorna har stått i centrum. Det är en väsentlig sak som har varit möjlig tack vare alliansregeringens utomordentligt stora insatser för att höja anslagen också till rättsväsendet.

Omorganisationen har varit viktig, men därtill kommer att vi i omgångar har anslagit särskilda medel för säkerhetshöjande åtgärder, vilket Anders Hansson framhöll. Det har varit centralt.

I dag använder vi också ny teknik i våra domstolar. Vi har sett till att det finns möjlighet att vittna på distans och en rad andra möjligheter som inte fanns tidigare och som syftar till att höja säkerheten.

I inget av de här fallen har jag, vad jag kan erinra mig, fått något förslag om ökade resurser eller säkerhetshöjande åtgärder från kammarens partier under de här åren. Då tycker jag att det är oförskämt att säga att ingenting har gjorts.

Det som vi nu diskuterar och som vi har ett tillkännagivande om kan jag berätta om bakgrunden till. Vi har naturligtvis utrett både det ena och det andra, men vi fick återkommande rapporter om bristande ordning och störningar i rättssalarna. Regeringen bad då Domstolsverket att komma med ett yttrande om hur det såg ut. Svaret var att det inte var några större bekymmer. Men vi fick fler rapporter om detta, inte minst mot bakgrund av rättegångar som rörde grov organiserad brottslighet där detta med symboler och aktiviteter var väldigt tungt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Detta var skälet till förslaget som vi lade fram i vår motion och som vi också drev i regeringsställning - att vi måste sätta igång en utredning för att noga se över vilka verktyg domstolschefer ska ha för att de bättre än i dag ska kunna säkerställa ordningen och tryggheten i våra rättssalar. De har ansvaret i dag, och de kan vidta åtgärder. Men vi kände och bedömde att mer behöver göras eftersom detta sätts i system och oron bland en del som finns i rättssalen är påtaglig. Det var direkta berättelser från enskilda rättegångar som gjorde att den här frågan var relativt ny.

Jag vågar påstå att vi har jobbat med säkerhetsfrågorna under de här åtta åren. Men det finns mycket mer att göra. Det gör det alltid, för det är som Maria Abrahamsson säger: Frågor rör på sig. Det gäller också öppenheten i våra domstolar, frågor om nämndemannasituationen och mycket annat.

Maria Abrahamsson och jag har i många år haft lite olika uppfattning om just nämndemännen. Det är en fråga som stöts och blöts av och till. Men när det gäller både den och frågan om vilken insyn vi ska ha i domstolarna måste vi ligga i takt med tiden och vända på de olika frågeställningar som finns.

Jag uppskattar att det väcks seriösa och väl genomarbetade motioner som tar tag i de här frågorna på ett seriöst sätt. Sedan kan vi bli bättre på att svara från utskottets sida. Så är det alltid.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Vem som har sagt att ingenting har gjorts vet inte jag, men det får vi väl läsa i protokollet i morgon.

Javisst, mer måste göras. Jag håller med. Mycket mer måste göras, och om man hade gjort tillräckligt under åren 2006-2014 för att domstolarna skulle vara en trygg plats för människor som tvingas dit eller måste vara där, då hade inte Alliansen så snart efter valet och avgången behövt göra en motion tillsammans.

Självklart har det gjorts saker under de här åren. Ingen har påstått något annat. Men jag har sagt att det inte har gjorts tillräckligt, och det är det jag saknar.

Herr ålderspresident! Både Susanne Eberstein och jag är erfarna i politiken, och vi är båda väl insatta i att politiken inte stannar av.

Det är väl självklart att man kan väcka motioner även om regeringen har avgått. Det är väl självklart att det ständigt tillkommer nya saker som behöver göras.

Det var också skälet för alliansregeringen att i en rad olika frågor förbereda för den kommande mandatperioden, och det är delvis det underlaget vi har på vårt bord när vi lägger fram de förslag som vi nu får tillkännagivanden om.

Arbetet avslutas inte. Jag tror inte att man någonsin blir färdig när det gäller politik, och jag skäms inte ett ögonblick för att hävda att det behöver göras mer eller att man behöver motionera, komma med förslag eller ibland helt tänka om. Hela detta utvecklingsarbete måste göras inom politiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

När det gäller säkerheten i domstol har vi inte lyft den här typen av frågor av det enkla skälet att vi frågat Domstolsverket om deras syn på ordningen i domstol och fått till svar att de inte tyckte att detta var ett stort problem. Men vi möter nu rader av exempel där man pekar på att det finns ett allvarligt problem. Då är det ganska naturligt att tycka att det finns skäl att utreda vad mer som kan göras. Det är en ståndpunkt som jag är glad över att utskottet i dag står för.

Det är alltid lätt att säga: Det där borde man ha tänkt på för tio år sedan. Men då hade i vart fall inte jag fått höra de berättelser om incidenter och annat som nu ligger till grund för Alliansens ställningstagande.

Herr ålderspresident! Det här är ju inte nya problem. Vi har haft grov brottslighet i Sverige under många år. Det har handlat om att man har haft västar på sig i domstolarna och att vittnen känt sig hotade. Vi har pratat om de här problemen i många år. Att Domstolsverket skulle ha sagt att det inte är några problem känner jag inte alls igen.

Mycket behöver göras. En del har gjorts. Men jag säger fortfarande: 2006 tillträdde alliansregeringen med Beatrice Ask som justitieminister. Ni gjorde alldeles för lite, och nu ska vi se till att det blir bättre.

Herr ålderspresident! Låt mig säga att ni har börjat väldigt dåligt, Susanne Eberstein, för när det har kommit så få förslag som hittills väntar jag med spänning på fortsättningen. Men vi kommer så småningom också att få utvärdera vad socialdemokrater och miljöpartister har gjort i regeringsställning. Jag är ganska trygg i att det kommer att bli en intressant diskussion om detta också.

Herr ålderspresident! Det blir spännande om åtta år. Det kanske inte är före detta justitieministern och jag som står här då, men det finns anledning att utvärdera vad vi socialdemokrater kommer att kunna göra i den här frågan de närmaste åtta åren, för jag hoppas att vi kommer att ha förtroende så lång tid. Jag tycker att ni gjorde för lite.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)