Partnerskapsavtalet mellan Europeiska gemenskapenoch dess medlemsstater och staterna i Afrika,Västindien och Stillahavsområdet
Debatt om förslag 31 oktober 2001
Protokoll från debatten
Anföranden: 3
Anf. 28 Carina Hägg (S)
Herr talman! Partnerskapsavtalet mellan Europe-
iska gemenskapen och dess medlemsstater och Afri-
ka, Västindien och Stillahavsområdet - det är ett
väldigt långt och omständligt namn. Annars brukar vi
kalla det Cotonouavtalet. Det kanske är ett svårt ord,
men ändå det som vi i dagligt tal använder och som vi
kommer att möta framöver. Vi har redan mött det här
begreppet, Cotonouavtalet, eftersom man har börjat
arbeta efter de principer som har tagits fram i det här
avtalet när det gäller EU:s relationer med Zimbabwe.
Jag tycker att det är oerhört värdefullt att vi också i
dag har en del praktiska exempel på att det går att
jobba i den här riktningen.
Det finns inga motioner, reservationer eller sär-
skilda yttranden i det är betänkandet. Utrikesutskottet
har i alla delar varit enigt om betänkandet UU3. Men
jag vill ändå här i dag yrka bifall till betänkandet. Jag
tycker att det finns anledning att från den här talar-
stolen understryka vikten av att vi i dag kan anta det
här betänkandet, att vi är eniga och att vi ser att ett
långt och mödosamt arbete ändå har givit resultat så
att vi kan stå här i dag.
Cotonouavtalet överensstämmer väl med de ut-
vecklingsstrategier som utskottet tidigare har före-
språkat. Genom avtalet åtar sig parterna att verka för
att utrota fattigdomen, åstadkomma en hållbar ut-
veckling och uppnå en stegvis integrering av AVS-
länderna i världsekonomin. Redan tidigare har man
talat om respekt för mänskliga rättigheter, demokra-
tins principer och rättsstaten. Det här bygger man
vidare på. Utskottet noterar med tillfredsställelse att
avtalet innebär en bättre fokusering på fattigdomsbe-
kämpning samt att det lägger stor vikt vid ökad re-
spekt för de mänskliga rättigheterna, demokratins
principer, rättsstatens principer och en god samhälls-
styrning. Det här visar också hur viktigt det är att man
lägger en grund och att man sedan, när man förhand-
lar vidare, kan bygga vidare på den och ta vara på de
erfarenheter man har gjort.
Vi har också sett att man har haft generella pro-
blem när det gäller effektiviteten, och det är också
sådant som man har vägt in i detta arbete.
Utskottet vill framhålla att avtalet betonar de icke-
statliga aktörernas kompletterande roll i utvecklings-
processen och understryker det civila samhällets
betydelse för att uppnå partnerskapsavtalets mål, dvs.
att det är viktigt att man kan involvera så stora delar
som möjligt av samhället när man ska sträva mot ett
mål, att man har så många människor med sig även
om man kan verka på olika delar av samhällets områ-
den.
Principen om en regelbunden och allsidig politisk
dialog mellan parterna skapar också möjlighet till
ökad ömsesidighet, förståelse och stabilitet i utveck-
lingen.
Utskottet delar alltså regeringens uppfattning att
det nya partnerskapsavtalet utgör en bra grund för
förbindelserna mellan Europeiska gemenskapen och
dess medlemsstater och AVS-staterna. Avtalet ligger
alltså väl i linje med svenska och internationella ut-
vecklingsmål.
Med det anförda vill jag säga att vi från utskottets
majoritet är tillfreds med detta. Och som jag sade
inledningsvis är vi mycket nöjda med att vi i dag har
kommit så långt att vi kan ställa oss bakom det och
att vi har ett dokument som är så klart att man redan
nu kan börja arbeta aktivt efter det.
Anf. 29 Göran Lennmarker (M)
Herr talman! Orsaken till att jag har begärt ordet i
ett ärende där utskottet är helt enigt beror inte på att
jag i största allmänhet vill stjäla kammarens tid utan
att det handlar om ett beslut som faktiskt är av myck-
et stor dignitet. Det handlar om ett avtal mellan EU
och 77 u-länder. Det inbegriper huvuddelen av jor-
dens låginkomstländer som ju finns i Afrika och även
länder i andra världsdelar. Detta avtal omfattar en
niondel av jordens befolkning. Det är alltså en stor
sak, och det är därför som jag vill markera det genom
att göra detta inlägg.
Det innebär också att EU tydligare markerar sin
roll när det gäller dess uppgift att bidra till att utrota
fattigdomen i världen. Man kan fråga sig vad EU har
för roll i detta. EU har en stor roll i sitt närområde, i
Central- och Östeuropa, Balkan och i Medelhavsom-
rådet. Där är EU huvudaktören när det gäller att få
länderna in på en god utveckling, snabb tillväxt,
snabb social utveckling och en snabb välståndsut-
veckling.
När det gäller u-världen i största allmänhet har
EU en mycket specifik roll som nu betonas i detta
avtal, som kanske på sitt sätt är EU:s viktigaste roll i
detta, nämligen att fokusera på den regionala integra-
tionen. Det som vi har gjort i Europa så framgångsrikt
är att vi har lärt oss att samarbeta med varandra. Eu-
ropa är ju en världsdel som historiskt sett har varit
mycket blodig med krig och konflikter. Vi har många
olika språkområden och olika religioner som har haft
svårt att leva i fred med varandra. Det har för övrigt
även gällt här i Norden. Vi har lärt oss av historien.
Vi har lärt oss att man måste skapa starkt regionalt
samarbete, alltifrån Nordiska rådet fram till Europe-
iska unionen.
Vad man nu i detta avtal kan göra i större ut-
sträckning är att ge EU möjligheten att dela med sig
av de europeiska erfarenheterna, vilka stora fördelar
integrationen har. Vi ska komma ihåg att många av u-
länderna, även u-länder med ganska stora befolkning-
ar, har ekonomier som motsvarar svenska medelstora
städer. Det är mycket små ekonomier. Och de har
naturligtvis mycket svårt att få utveckling om de var
och en sitter för sig och inom gränser med höga tull-
murar ska bygga upp egna finansiella system, egna
myntväsen och allt det som inte ens Sverige en gång i
tiden hade. Vi var ju t.ex. del av ett gemensamt valu-
taområde ända fram till 1973. Inte ens ett ganska väl
utvecklat land som Sverige klarade av detta på egen
hand. Och här ligger EU:s stora roll, att hjälpa till att
bygga det regionala samarbetet. I Europa är det ju
byggt på starka organisationer för att värna demokra-
ti, mänskliga rättigheter, handel, ekonomisk integra-
tion och även säkerhet.
Jag tror att detta Cotonouavtal med 40 av världens
fattigaste länder, inalles 77 u-länder, på detta sätt kan
bli oerhört viktigt för att kanske ge EU en avgörande
roll i strävan att utrota fattigdomen på jorden. Det är
alltså ett stort och viktigt avtal som riksdagen sanno-
likt enhälligt kommer att ratificera.
Anf. 30 Bertil Persson (M)
Herr talman! Detta tunna lilla papper innehåller
ett avtal mellan världens näst största ekonomi och
huvuddelen av världens fattiga länder. Det är alltså ett
oerhört viktigt avtal, precis som Göran Lennmarker
påpekade. Det är dessutom det första avtalet mellan
EU och den fattiga världen som vi på allvar är med
om att utforma. Vi har varit med i Lomésamarbetet,
men det var ett färdigt avtal som vi då skrev under.
Den här gången har vi fått vara med och utforma det
hela.
Detta är viktigt också såtillvida att EU har varit
dåligt på att få resultat vid samarbete med den fattiga
världen. Man har hela tiden dragit på sig stora reser-
vationer därför att man inte har fått i gång de verk-
samheter som man skulle ha i gång. Man har i vårt
tycke inriktat sig alldeles för mycket på de gamla
koloniländerna med deras kopplingar till EU-länder.
EU har också länge varit en propp för dessa länders
marknadstillträden.
När det gäller jordbruket har vi fått återreglera vår
verksamhet, och subventionerna inom EU har sänkt
världsmarknadspriserna och därigenom försvagat
ekonomin för de fattiga länderna. Vi har haft be-
gränsningar när det gäller textilimporten. Och jord-
bruksprodukter och textilprodukter är de fattiga län-
dernas viktiga produkter, och detta har varit allvarligt.
Nu gäller det att utrota fattigdomen i världen. 1,2
miljarder människor kan inte fortsätta att svälta. Och
det allra viktigaste är marknadstillträde, att mobilisera
ländernas egna resurser och att säkra kapitaltillgång-
arna. Då ska man komma ihåg att det inte är banker-
nas pengar som det handlar om, utan de pengar som
kan investeras är ju den rika världens pensionstill-
gångar. Det ställer alldeles speciella krav på systemen
i de fattiga länderna. Det fordras rättsstater, mänskli-
ga rättigheter och demokrati.
Skuldfrågan måste lösas, och Sverige måste vara
berett att betala sin andel av de kraftigt skuldsatta
fattiga ländernas skuldbörda.
Sedan har vi biståndet, och det gäller att få detta
resultatinriktat. En hoppfull sak är de millenniemål
som den rika världen nu har skrivit under, även Sve-
rige, där man får mätbara mål när det gäller resultaten
av att utrota fattigdomen.
Detta Cotonouavtal är ett viktigt steg. Sverige har
medverkat, och riksdagen har i högsta grad medver-
kat för att skapa ett bra avtal som ger förutsättningar
för en bättre utveckling i den fattiga världen. Herr
talman! Det är ett viktigt beslut som vi ska fatta i dag.
Dokument
Beslut
Partnerskapsavtal mellan EU och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (UU3)
Riksdagen godkände ett partnerskapsavtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet å andra sidan. Vidare godkände riksdagen två kompletterande interna avtal mellan medlemsstaterna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag