Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Partnerskapsavtalet mellan Europeiska gemenskapenoch dess medlemsstater och staterna i Afrika,Västindien och Stillahavsområdet

Betänkande 2001/02:UU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
31 oktober 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
Partnerskapsavtalet mellan Europeiska gemenskapenoch dess medlemsstater och staterna i Afrika,Västindien och Stillahavsområdet(doc, 90 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_uu_3(pdf, 206 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:3 Partnerskapsavtalet mellan Europeiska gemenskapenoch dess medlemsstater och staterna i Afrika,Västindien och Stillahavsområdet

Beslut

Partnerskapsavtal mellan EU och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (UU3)

Riksdagen godkände ett partnerskapsavtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet å andra sidan. Vidare godkände riksdagen två kompletterande interna avtal mellan medlemsstaterna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Propositioner: 1

Från regeringen

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-10-16
Justering: 2001-10-18
Trycklov: 2001-10-22
Betänkande 2001/02:UU3

Alla beredningar i utskottet

2001-10-16

Partnerskapsavtal mellan EU och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (UU3)

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen godkänner ett partnerskapsavtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet å andra sidan. Vidare föreslås riksdagen godkänna två kompletterande interna avtal mellan medlemsstaterna.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-10-31
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:UU3, Partnerskapsavtalet mellan Europeiska gemenskapenoch dess medlemsstater och staterna i Afrika,Västindien och Stillahavsområdet

Debatt om förslag 2001/02:UU3

Webb-tv: Partnerskapsavtalet mellan Europeiska gemenskapenoch dess medlemsstater och staterna i Afrika,Västindien och Stillahavsområdet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Carina Hägg (S)
Anf. 28 Carina Hägg (S)
Herr talman! Partnerskapsavtalet mellan Europe- iska gemenskapen och dess medlemsstater och Afri- ka, Västindien och Stillahavsområdet - det är ett väldigt långt och omständligt namn. Annars brukar vi kalla det Cotonouavtalet. Det kanske är ett svårt ord, men ändå det som vi i dagligt tal använder och som vi kommer att möta framöver. Vi har redan mött det här begreppet, Cotonouavtalet, eftersom man har börjat arbeta efter de principer som har tagits fram i det här avtalet när det gäller EU:s relationer med Zimbabwe. Jag tycker att det är oerhört värdefullt att vi också i dag har en del praktiska exempel på att det går att jobba i den här riktningen. Det finns inga motioner, reservationer eller sär- skilda yttranden i det är betänkandet. Utrikesutskottet har i alla delar varit enigt om betänkandet UU3. Men jag vill ändå här i dag yrka bifall till betänkandet. Jag tycker att det finns anledning att från den här talar- stolen understryka vikten av att vi i dag kan anta det här betänkandet, att vi är eniga och att vi ser att ett långt och mödosamt arbete ändå har givit resultat så att vi kan stå här i dag. Cotonouavtalet överensstämmer väl med de ut- vecklingsstrategier som utskottet tidigare har före- språkat. Genom avtalet åtar sig parterna att verka för att utrota fattigdomen, åstadkomma en hållbar ut- veckling och uppnå en stegvis integrering av AVS- länderna i världsekonomin. Redan tidigare har man talat om respekt för mänskliga rättigheter, demokra- tins principer och rättsstaten. Det här bygger man vidare på. Utskottet noterar med tillfredsställelse att avtalet innebär en bättre fokusering på fattigdomsbe- kämpning samt att det lägger stor vikt vid ökad re- spekt för de mänskliga rättigheterna, demokratins principer, rättsstatens principer och en god samhälls- styrning. Det här visar också hur viktigt det är att man lägger en grund och att man sedan, när man förhand- lar vidare, kan bygga vidare på den och ta vara på de erfarenheter man har gjort. Vi har också sett att man har haft generella pro- blem när det gäller effektiviteten, och det är också sådant som man har vägt in i detta arbete. Utskottet vill framhålla att avtalet betonar de icke- statliga aktörernas kompletterande roll i utvecklings- processen och understryker det civila samhällets betydelse för att uppnå partnerskapsavtalets mål, dvs. att det är viktigt att man kan involvera så stora delar som möjligt av samhället när man ska sträva mot ett mål, att man har så många människor med sig även om man kan verka på olika delar av samhällets områ- den. Principen om en regelbunden och allsidig politisk dialog mellan parterna skapar också möjlighet till ökad ömsesidighet, förståelse och stabilitet i utveck- lingen. Utskottet delar alltså regeringens uppfattning att det nya partnerskapsavtalet utgör en bra grund för förbindelserna mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och AVS-staterna. Avtalet ligger alltså väl i linje med svenska och internationella ut- vecklingsmål. Med det anförda vill jag säga att vi från utskottets majoritet är tillfreds med detta. Och som jag sade inledningsvis är vi mycket nöjda med att vi i dag har kommit så långt att vi kan ställa oss bakom det och att vi har ett dokument som är så klart att man redan nu kan börja arbeta aktivt efter det.
Göran Lennmarker (M)
Anf. 29 Göran Lennmarker (M)
Herr talman! Orsaken till att jag har begärt ordet i ett ärende där utskottet är helt enigt beror inte på att jag i största allmänhet vill stjäla kammarens tid utan att det handlar om ett beslut som faktiskt är av myck- et stor dignitet. Det handlar om ett avtal mellan EU och 77 u-länder. Det inbegriper huvuddelen av jor- dens låginkomstländer som ju finns i Afrika och även länder i andra världsdelar. Detta avtal omfattar en niondel av jordens befolkning. Det är alltså en stor sak, och det är därför som jag vill markera det genom att göra detta inlägg. Det innebär också att EU tydligare markerar sin roll när det gäller dess uppgift att bidra till att utrota fattigdomen i världen. Man kan fråga sig vad EU har för roll i detta. EU har en stor roll i sitt närområde, i Central- och Östeuropa, Balkan och i Medelhavsom- rådet. Där är EU huvudaktören när det gäller att få länderna in på en god utveckling, snabb tillväxt, snabb social utveckling och en snabb välståndsut- veckling. När det gäller u-världen i största allmänhet har EU en mycket specifik roll som nu betonas i detta avtal, som kanske på sitt sätt är EU:s viktigaste roll i detta, nämligen att fokusera på den regionala integra- tionen. Det som vi har gjort i Europa så framgångsrikt är att vi har lärt oss att samarbeta med varandra. Eu- ropa är ju en världsdel som historiskt sett har varit mycket blodig med krig och konflikter. Vi har många olika språkområden och olika religioner som har haft svårt att leva i fred med varandra. Det har för övrigt även gällt här i Norden. Vi har lärt oss av historien. Vi har lärt oss att man måste skapa starkt regionalt samarbete, alltifrån Nordiska rådet fram till Europe- iska unionen. Vad man nu i detta avtal kan göra i större ut- sträckning är att ge EU möjligheten att dela med sig av de europeiska erfarenheterna, vilka stora fördelar integrationen har. Vi ska komma ihåg att många av u- länderna, även u-länder med ganska stora befolkning- ar, har ekonomier som motsvarar svenska medelstora städer. Det är mycket små ekonomier. Och de har naturligtvis mycket svårt att få utveckling om de var och en sitter för sig och inom gränser med höga tull- murar ska bygga upp egna finansiella system, egna myntväsen och allt det som inte ens Sverige en gång i tiden hade. Vi var ju t.ex. del av ett gemensamt valu- taområde ända fram till 1973. Inte ens ett ganska väl utvecklat land som Sverige klarade av detta på egen hand. Och här ligger EU:s stora roll, att hjälpa till att bygga det regionala samarbetet. I Europa är det ju byggt på starka organisationer för att värna demokra- ti, mänskliga rättigheter, handel, ekonomisk integra- tion och även säkerhet. Jag tror att detta Cotonouavtal med 40 av världens fattigaste länder, inalles 77 u-länder, på detta sätt kan bli oerhört viktigt för att kanske ge EU en avgörande roll i strävan att utrota fattigdomen på jorden. Det är alltså ett stort och viktigt avtal som riksdagen sanno- likt enhälligt kommer att ratificera.
Bertil Persson (M)
Anf. 30 Bertil Persson (M)
Herr talman! Detta tunna lilla papper innehåller ett avtal mellan världens näst största ekonomi och huvuddelen av världens fattiga länder. Det är alltså ett oerhört viktigt avtal, precis som Göran Lennmarker påpekade. Det är dessutom det första avtalet mellan EU och den fattiga världen som vi på allvar är med om att utforma. Vi har varit med i Lomésamarbetet, men det var ett färdigt avtal som vi då skrev under. Den här gången har vi fått vara med och utforma det hela. Detta är viktigt också såtillvida att EU har varit dåligt på att få resultat vid samarbete med den fattiga världen. Man har hela tiden dragit på sig stora reser- vationer därför att man inte har fått i gång de verk- samheter som man skulle ha i gång. Man har i vårt tycke inriktat sig alldeles för mycket på de gamla koloniländerna med deras kopplingar till EU-länder. EU har också länge varit en propp för dessa länders marknadstillträden. När det gäller jordbruket har vi fått återreglera vår verksamhet, och subventionerna inom EU har sänkt världsmarknadspriserna och därigenom försvagat ekonomin för de fattiga länderna. Vi har haft be- gränsningar när det gäller textilimporten. Och jord- bruksprodukter och textilprodukter är de fattiga län- dernas viktiga produkter, och detta har varit allvarligt. Nu gäller det att utrota fattigdomen i världen. 1,2 miljarder människor kan inte fortsätta att svälta. Och det allra viktigaste är marknadstillträde, att mobilisera ländernas egna resurser och att säkra kapitaltillgång- arna. Då ska man komma ihåg att det inte är banker- nas pengar som det handlar om, utan de pengar som kan investeras är ju den rika världens pensionstill- gångar. Det ställer alldeles speciella krav på systemen i de fattiga länderna. Det fordras rättsstater, mänskli- ga rättigheter och demokrati. Skuldfrågan måste lösas, och Sverige måste vara berett att betala sin andel av de kraftigt skuldsatta fattiga ländernas skuldbörda. Sedan har vi biståndet, och det gäller att få detta resultatinriktat. En hoppfull sak är de millenniemål som den rika världen nu har skrivit under, även Sve- rige, där man får mätbara mål när det gäller resultaten av att utrota fattigdomen. Detta Cotonouavtal är ett viktigt steg. Sverige har medverkat, och riksdagen har i högsta grad medver- kat för att skapa ett bra avtal som ger förutsättningar för en bättre utveckling i den fattiga världen. Herr talman! Det är ett viktigt beslut som vi ska fatta i dag.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-10-31
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Partnerskapsavtalet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000. Därmed bifaller riksdagen regeringens proposition 2001/02:6 punkt 1.
  2. Internt avtal om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner det interna avtalet mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet. Därmed bifaller riksdagen regeringens proposition 2001/02:6 punkt 2.
  3. Internt avtal om åtgärder och förfaranden för genomförande av partnerskapsavtalet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner det interna avtalet mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om åtgärder och förfaranden för genomförande av partnerskapsavtalet. Därmed bifaller riksdagen regeringens proposition 2001/02:6 punkt 3.