Överföring av fastighetstillbehör
Debatt om förslag 22 november 2001
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenCarl-Erik Skårman (M)
- Hoppa till i videospelarenUlla-Britt Hagström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenYvonne Ångström (Fp)
- Hoppa till i videospelarenCarina Adolfsson Elgesta (S)
- Hoppa till i videospelarenUlla-Britt Hagström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenCarina Adolfsson Elgesta (S)
- Hoppa till i videospelarenUlla-Britt Hagström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenCarina Adolfsson Elgesta (S)
- Hoppa till i videospelarenCarl-Erik Skårman (M)
- Hoppa till i videospelarenCarina Adolfsson Elgesta (S)
- Hoppa till i videospelarenCarl-Erik Skårman (M)
- Hoppa till i videospelarenCarina Adolfsson Elgesta (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 12
Anf. 169 Carl-Erik Skårman (M)
Fru talman! "Överföring av fastighetstillbehör" är
väl någonting som får den normale medborgaren att
tänka på att trädgårdsmöblerna behöver ställas in i
uthuset över vintern. Så är det emellertid inte i det här
ärendet. Fastighetstillbehör är sådant som lednings-
rätt, servitut och gemensamhetsanläggningar - dvs.
tillgångar som man inte ställer in i ett skjul över vin-
tern!
I själva verkar är det här ett ärende med mycket
djupa ideologiska kopplingar. Det handlar om re-
spekten för den enskilda äganderätten och om hur
staten respekterar enskilda människors rätt.
Liksom i många andra ärenden där statens möjlig-
heter att tvångsvis avhända den enskilde medborgaren
hans ägodelar behandlas den enskilde ganska över-
siktligt. Visst behandlas statens och det allmännas
intressen i övrigt också ganska oengagerat. Men när
det gäller det allmännas intresse utökar propositionen
och majoritetens ställningstaganden det allmännas
makt över den enskilde medborgaren, vilket säkert
gör det lättare för det allmännas handläggare att över-
se med bristen på intresseanalyser.
Jag menar dock att det är en stor brist i proposi-
tionen att det inte finns någon tillfredsställande be-
hovsanalys som grund för propositionens förslag.
Viktiga principer kring servitut och fastighetstillbehör
i fastighetsrätten överges. Frågor som har mycket
nära samband med den av regeringen utlovade s.k.
tredimensionella fastighetsbildningen analyseras inte.
Detta borde ha gjorts innan förslaget lades fram.
Äganderätten är ett viktigt och betydelsefullt inslag i
det västerländska rättssamhällets stabilitet och bör
därför skyddas och inte inskränkas utan djuplodande
överväganden.
Av samma skäl anser vi moderater att det är vik-
tigt att se över och eliminera de inslag av godtycke
som finns i expropriationslagen. Det gäller expropri-
ationsmotiven och deras ändamål. Det kan inte vara
rimligt att exempelvis ett företag med statens stöd ska
kunna expropriera och därmed beröva en annan före-
tagare hans egendom och till den kopplade möjlighe-
ter till vinst och utkomst. Särskilt stötande är det om
den exproprierade egendomen senare används på ett
sätt som den tidigare fastighetsägaren haft önskemål
om att göra för egen del. Stötande är det också när
expropriation genomförs bara därför att man tror att
marken det gäller ska förväntas stiga i värde. I en tid
med snabba förändringar kan sådana situationer upp-
stå allt oftare.
Rätten till expropriation bör naturligtvis inskrän-
kas. Vi måste alla komma ihåg att det alltid finns
möjlighet att göra normala frivilliga förvärvsöverens-
kommelser. Expropriation bör endast kunna tillåtas
för stat och kommun - och då när det gäller ytterst
angelägna uppgifter och samhällsåtaganden, såsom
värnandet av människors liv, hälsa och säkerhet samt
skyddet av natur och miljö.
Ytterligare ett inslag i expropriationslagstiftning-
en som det är angeläget att ta upp i detta sammanhang
är ersättningen för exproprierad egendom. Inte nog
med att den vars egendom det är fråga om befinner
sig i ett maktlöst tillstånd, utan hans egendom kom-
mer också att avhändas honom vad han än gör. Där-
utöver är det de myndigheter som tar hans egendom
som bestämmer hur stor ersättningen ska vara. Ja, det
är t.o.m. så enligt den s.k. presumtionsregeln att det
ankommer på den drabbade att bevisa hur stort värdet
av marken var innan någon kom på idén att använda
egendomen till de ändamål som blivit motiv för det
tvångsvisa förvärvet. Även ersättningsreglerna bör
givetvis ändras och presumtionsregeln avskaffas.
Sammanfattningsvis, fru talman: Propositionen
ska avslås! Ändring av lagstiftningen vid överföring
av fastighetstillbehör bör inte genomföras utan att en
djupare analys av behovet och samordning med över-
vägandena i samband med den utlovade tillkomsten
av tredimensionell fastighetsbildning har gjorts.
Expropriationsmotiven och rättigheterna bör ses
över och inskränkas.
Ersättningen - det gäller både reglerna och storle-
ken - vid expropriering bör ses över och ge en för-
bättrad ställning åt den vars egendom tvångsvis berö-
vats honom.
På sedvanligt sätt, fru talman, står vi bakom de
moderata reservationerna men yrkar bifall endast till
den första för att voteringsprotokollet inte ska bli en
enformig upprepning av närvarolistan.
Anf. 170 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Fru talman! Promemorian Överföring av fastig-
hetstillbehör (Ds 2000:10) med förslag till lag om
ändring i jordabalken, fastighetsbildningslagen, an-
läggningslagen och ledningsrättslagen har lett till ett
mycket komplicerat ärende. Utgångspunkten i dag är
att föremål som tillhör en fastighet inte kan överlåtas
eller överföras från en fastighet till en annan separat
utan endast tillsammans med den mark där de är
anbragta. I dag krävs att ett fastighetstillbehör avlägs-
nas från en fastighet för att det rättsliga sambandet
mellan fastigheten och fastighetstillbehören ska kun-
na brytas.
Regeringen har i propositionen i och för sig tagit
hänsyn till flera av remissinstansernas åsikter, men
fortfarande kvarstår att förslaget innebär en ny inrikt-
ning. Principen om frivillighet överges när byggnad
eller fastighetstillbehör kan överföras med tvång på
ett mera generellt sätt. Förslaget i propositionen inne-
bär ett avsteg från huvudprincipen i svensk fastighets-
rätt. För att göra ett sådant avsteg måste starka skäl
finnas. Vi kristdemokrater anser inte att behovsfrågan
är tillräckligt belyst och analyserad i propositionen.
Eftersom bildande av servitut och inrättande av
gemensamhetsanläggningar har nära kopplingar till
tredimensionell fastighetsbildning är det rimligt att
behovsanalysen sker i samband med de överväganden
som pågår i detta ärende inom Regeringskansliet vad
gäller denna nya form av fastighetsbildning.
Fru talman! Det är ytterst anmärkningsvärt att bo-
stadsutskottet inte var inbjudet till den hearing som
hölls om dessa frågor i våras. Bostadsutskottet, som
har att behandla frågorna, borde ha fått vara med i ett
tidigt skede. Detta understryker behovet av ett samlat
departement för dessa frågor. Överföring av fastig-
hetstillbehör bröts ut från utredningen om tredimen-
sionell fastighetsbildning, just för att detta skulle
påskyndas. Det här har satt myror i huvudet på oss.
Visserligen är det något märkligt att staten har speci-
allagstiftning om att kunna förbehålla sig rätt till
ledningar på egen mark, men inte andra ägare, enligt
förbehållslagen. Vi måste dock ha ett bättre underlag
och klarhet inför ett beslut som ytterst rör principen
om äganderätten för den enskilde när intrång görs på
enskilds mark m.m.
Vi är givetvis beredda att lyssna på framställning-
ar från Telia, SJ, Vattenfall och Lantmäteriverket,
men vi yrkar nu avslag på lagförslagen under punkt 1
och hänvisar till 3D-utredningen, nämnda utredning
om tredimensionell fastighetsbildning, även om det
systemet inte kommer att gälla förrän år 2003.
För tids vinnande nöjer vi oss med att yrka avslag
under punkt 1 och hänvisar till vår motion.
Normalt räcker det alldeles utmärkt med servitut
enligt FBL, fastighetsbildningslagen, och AL, an-
läggningslagen. Behoven av att överföra äganderätten
uppkommer exempelvis om en exploatör av ett stork-
varter med garagelänga som gemensamhetsanlägg-
ning fortfarande äger byggnaden eftersom man inte
överlåtit marken till samfällighetsföreningen. Det
uppstår också problem om ett eldistributionsföretag
som sålt av sitt fastighetsinnehav finner att ägande-
rätten till företagens ledningsnät i vissa delar har gått
över till andra.
Intresset för tvångsregler verkar vara störst i fråga
om ledningar, mindre stort i fråga om gemensam-
hetsanläggningar och minst i fråga om servitutsföre-
mål. Redan gällande lagstiftning - - ledningsrättsla-
gen - ger dock möjlighet att tvångsvis upplåta ut-
rymme på annans fastighet för detta slag av ledning-
ar. För samfällighetsdelägare finns dispositionsrätt till
anläggning. Ofta kan problemen lösas genom mar-
köverföring.
Artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europa-
konventionen föreskriver att det måste föreligga ett
allmänintresse som grund för en inskränkning i nytt-
jandet av egendom. En avvägning måste göras mellan
detta allmänna intresse och den enskilde ägarens
intresse enligt proportionalitetsprincipen. Det som nu
är aktuellt är tvångsvis överförande av äganderätten
till bl.a. ledningar. Ianspråkstagande av ledningen
med äganderätten kan redan ske enligt en särskild
bestämmelse i expropriationslagen.
Fru talman! Några ord om ersättning vid tvångs-
förvärv av mark: De nuvarande ersättningsreglerna i
expropriationslagen bygger på tanken att en expropri-
ation ska kosta så lite som möjligt för det offentliga.
Det är nu snart 30 år sedan lagen tillkom. Vid den
tiden betraktades infrastruktur främst som en sam-
hällsservice som kom alla till godo. I dag ligger också
starka ekonomiska intressen bakom.
Ett exempel är bredbandsnäten som byggs ut i
hela Sverige antingen genom nedgrävning av kablar
eller genom att kablarna hängs upp i befintliga kraft-
ledningsstolpar. Ett annat exempel är expropriation
av mark för utbyggnaden av mobiltelenät.
Många markägare har reagerat mot det kommersi-
ella utnyttjandet av deras mark. Det man kraftigast
har reagerat mot är att det inte utgår någon ersättning
till markägaren för kabelframdragningen. Samtidigt
kan bredbandsaktörens verksamhet förväntas genere-
ra stora ekonomiska vinster. Markägare har ingen rätt
till andel i vinst. Kristdemokraterna anser att den som
avstår från sin egendom ska ha marknadsmässig er-
sättning.
Därmed har jag yrkat bifall till reservation 1 om
lagförslagen under punkt 1.
Anf. 171 Yvonne Ångström (Fp)
Fru talman! Ärade ledamöter! Folkpartiet finns
med på två reservationer i detta ärende. De två tidiga-
re talarna har på ett alldeles utmärkt sätt argumenterat
för de reservationerna - nr 1 och nr 3. Därför finns
det ingen anledning för mig att upprepa argumenten.
Inte minst med hänsyn till kammarens arbetstid och
de många ärenden som kvarstår på ärendelistan finns
det skäl att fatta sig kort.
Jag vill bara understryka det som har framförts i
reservation 1, nämligen att förändringarna riskerar att
urholka äganderätten. Det är Folkpartiet givetvis
emot. Jag yrkar alltså bifall till reservation 1.
I reservation 3 behandlas frågan om ersättning vid
tvångsförvärv av mark. Som framhålls i den reserva-
tionen är expropriationslagen föråldrad, och lagens
ersättningsregler är inte anpassade till dagens tvångs-
förvärv. Reglerna bör därför ses över, vilket anförs i
reservationen.
Jag står bakom reservationen, men yrkar för tids
vinnande inte bifall till den.
Anf. 172 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
Vi behandlar i dag betänkandet Överföring av
fastighetstillbehör. Det handlar om ändringar i jorda-
balken, fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen
och anläggningslagen. Det handlar mest om frågor av
lagteknisk karaktär.
Ett exempel på detta är den stukturomvandling
som i dag pågår i samhället i bl.a. den kommunala
sektorn. En stor del av det kommunala fjärrvärmenä-
tet ligger i gator, parkmark eller annan mark ägd av
kommunen. Pågående strukturomvandling i den
kommunala sektorn gör att det i dag är allt mindre
kommunal verksamhet som bedrivs i kommunal sek-
tor. Om man övergår till andra organisationsformer
kan problem uppstå vad gäller äganderätten till de
fjärrvärmeledningar m.m. som kan finnas i kommunal
mark. I en framtid kan problem av denna art även
uppstå när det gäller vatten och avloppsanläggningar.
Syftet med förslagen är att göra det möjligt att i
rättsligt hänseende överföra byggnader eller andra
anläggningar från en fastighet till en annan. Beslut
om överföring och frigörande ska under vissa förut-
sättningar kunna fattas även om ägaren till den tjä-
nande fastigheten motsätter sig åtgärden. Denne ska
ha rätt till ersättning om beslutet innebär en minsk-
ning av värdet på fastigheten. Lantmäterimyndigheten
föreslås få möjlighet att genom fastighetsbestämning
pröva om ett föremål utgör fastighetstillbehör eller
inte.
Fru talman! I betänkandet finns det fyra reserva-
tioner. Vad det gäller första reservationen angående
lagförslaget uppfattar jag det som att vi inte är oense
om sakfrågan utan om hur snabbt beslutet om lagför-
ändring kan genomföras. Den samlade borgerligheten
skriver så här i reservationen: "Innan man ruckar på
så viktiga principer krävs det även möjlighet för folk i
allmänhet att få bättre information för att få förståelse
för samt kunna bilda sig en mera tydlig uppfattning
om behovet. Vi anser att framför allt behovsfrågan
inte är tillräckligt belyst och analyserad i propositio-
nen."
Det är intressant att Moderaterna, Kristdemokra-
terna, Centerpartiet och Folkpartiet tycker det. Vi
brukar annars få höra att vi inte tar fram lagar till-
räckligt snabbt. När vi nu är förutseende gällande de
problem som finns i samhället får vi höra att vi går
för snabbt fram.
Dessa problem kommer med stor säkerhet att öka
om vi inte gör något och går, som i detta fall, lite
fortare fram. Detta kan vara speciellt intressant med
tanke på vad bostadsutskottet diskuterade på sitt
sammanträde i dag angående vad som ska gå fort och
vad som inte ska gå fort.
Det majoriteten i utskottet konstaterar är att en
promemoria finns och att den även har varit ute på
remiss.
Vad det gäller de övriga reservationerna om er-
sättning vid tvångsförvärv av mark samt expropria-
tionsändamålen hör vi de vanliga argumenten som vi
känner till sedan tidigare, där äganderätten är det
viktigaste. Utskottet har tidigare avstyrkt förslag om
expropriationslagens ersättningsregler, bl.a. med
motiveringen att de gällande reglerna i grunden är väl
avfattade när det gäller fastighetsägarens rätt till er-
sättning. Majoriteten i utskottet vidhåller den uppfatt-
ningen och anser att det inte har tillkommit några nya
skäl.
Med detta yrkar jag, fru talman, bifall till förslaget
i betänkandet och avslag på motionerna.
Anf. 173 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Fru talman! Visst förstår vi att någonting måste
göras i denna riktning i framtiden. Men vi måste ändå
se över om det verkligen föreligger ett allmänintresse
som grund för att inskränka nyttjandet av en egen-
dom.
Något som heller inte har framkommit i denna
proposition är den ekonomiska delen, som inte är
klarlagd och som det inte har skrivits om.
Vad vi inte gillar är att man bröt ut denna fråga
från den tredimensionella utredningen, där man kan
få ett mycket bättre helhetsgrepp. Det är väldigt vik-
tigt att det kommer fram.
Vi är oroliga för att huvudprincipen nu blir att
man alltmer generellt tar över tvångsvis. Nu regleras
det i de fyra olika lagarna, och man lyckas ändå
komma fram. Därför vill vi få detta genomlyst på ett
tydligare sätt.
Samtidigt reagerar vi mot att vi inte fick de upp-
gifter som kom från Justitiedepartementet under hea-
ringen. Vi i bostadsutskottet, som ska besluta i frå-
gan, har inte fått vara med på tidigare informationer.
Anf. 174 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det är i och för sig glädjande att
kristdemokraterna känner en oro över att saker och
ting går för fort fram, enligt er uppfattning. Tidigare
har vi blivit kritiserade för att vi inte har varit till-
räckligt snabba när det gäller tredimensionell fastig-
hetsbildning. Nu ska vi invänta en sådan. Någonstans
får jag en känsla av att kristdemokraterna är emot
bara för att man ska vara emot av principiella skäl.
Anf. 175 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Fru talman! Nej, det har egentligen inte med
snabbhet att göra, utan det har att göra med den eko-
nomiska ersättningen. Vi vill ha tydligt klarlagt vad
som gäller för den enskilde, för ägarintresset och när
allmänintresset står i konflikt med ägarintresset.
Vi har också sagt att det finns ekonomiska intres-
sen från andra parter i dagens samhälle som utvecklas
så snabbt. Får vi den ekonomiska delen och äga-
rintresset klarlagda har vi lättare att fatta beslut. Men
vi vill värna den enskilda ägaren.
Anf. 176 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Vi vet av erfarenhet att det är viktigt
för kristdemokraterna att värna den enskilda ägaren.
Det kan vara riktigt i somliga sammanhang. Ibland
kan saker och ting vara viktiga utifrån samhällets
utveckling.
I betänkandet står det när någonting ska anses va-
ra fastighetstillbehör. Det är ju inte aktuellt varje dag,
utan det handlar om någonting som håller på under
ganska så lång tid.
På s. 5 i betänkandet kan man läsa: "Åtgärden får
vidtas endast om den leder till en mer ändamålsenlig
markanvändning och fördelarna av den överväger de
kostnader och olägenheter som den medför. Om an-
läggningen utgör en byggnad får åtgärden vidtas
endast om det inte uppkommer väsentlig olägenhet
för någon sakägare. Därutöver skall det krävas att
byggnaden har ett endast obetydligt värde eller att
åtgärden i betydande mån förbättrar möjligheterna att
åstadkomma en ändamålsenlig markanvändning." Det
faktiskt detta som det handlar om.
Anf. 177 Carl-Erik Skårman (M)
Fru talman! Jag ska inte gnälla. Jag vill bara säga
att samordningen med den tredimensionella fastig-
hetsbildningen är viktig. Det är kanske ett bra tips att
påskynda framtagningen av den så att man får ett
homogent förslag även i detta avseende. Äganderät-
ten är viktig och behöver värnas.
Anf. 178 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! När det gäller den tredimensionella
fastighetsbildningen och det som vi går och väntar på
tror jag att vi är överens. Vi väntar på den. Den
kommer.
Anf. 179 Carl-Erik Skårman (M)
Fru talman! Det är kanske idé för utskottets soci-
aldemokrater att skynda på den ytterligare, så att man
kan få en samstämmighet mellan de olika förslagen
där man vill begränsa äganderätten. Det finns anled-
ning att vårda och värna äganderätten.
Anf. 180 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag vet att det är viktigt att värna om
äganderätten för moderaterna och Carl-Erik Skårman.
Men det gläder mig mycket att Carl-Erik Skårman
tycker att vi nu ska skynda på ärendet. Det är inte så
länge sedan som Carl-Erik Skårman var uppe i talar-
stolen och sade att vi skulle vänta med fastighetstill-
behör och de frågor som vi i dag debatterar.
Dokument
Beslut
Överföring av fastighetstillbehör (BoU2)
Det blir fr.o.m. den 1 januari 2002 möjligt att i rättsligt hänseende överföra byggnader eller andra anläggningar (fastighetstillbehör) från en fastighet till en annan. Fastighetstillbehören ska i samband med servitutsbildning och inrättande av gemensamhetsanläggning kunna överföras från den tjänande fastigheten till den eller de härskande fastigheterna. Vissa anläggningar som hör till en fastighet ska kunna frigöras från fastigheten i rättsligt hänseende i samband med upplåtelse av ledningsrätt. Beslut om överföring och frigörande ska under vissa förutsättningar kunna fattas även om ägaren till den tjänande fastigheten motsätter sig åtgärden. Ägaren ska ha rätt till ersättning om beslutet innebär en minskning av fastighetens värde eller annan skada.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag