Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Överföring av fastighetstillbehör

Betänkande 2001/02:BOU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 november 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
Överföring av fastighetstillbehör(doc, 155 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_bou_2(pdf, 385 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:2 Överföring av fastighetstillbehör

Beslut

Överföring av fastighetstillbehör (BoU2)

Det blir fr.o.m. den 1 januari 2002 möjligt att i rättsligt hänseende överföra byggnader eller andra anläggningar (fastighetstillbehör) från en fastighet till en annan. Fastighetstillbehören ska i samband med servitutsbildning och inrättande av gemensamhetsanläggning kunna överföras från den tjänande fastigheten till den eller de härskande fastigheterna. Vissa anläggningar som hör till en fastighet ska kunna frigöras från fastigheten i rättsligt hänseende i samband med upplåtelse av ledningsrätt. Beslut om överföring och frigörande ska under vissa förutsättningar kunna fattas även om ägaren till den tjänande fastigheten motsätter sig åtgärden. Ägaren ska ha rätt till ersättning om beslutet innebär en minskning av fastighetens värde eller annan skada.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 5
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-10-25
Trycklov: 2001-11-15
Justering: 2001-11-15
Reservationer: 4
Betänkande 2001/02:BOU2

Alla beredningar i utskottet

2001-10-25

Överföring av fastighetstillbehör (BoU2)

Bostadsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att göra det möjligt att i rättsligt hänseende överföra byggnader eller andra anläggningar (fastighetstillbehör) från en fastighet till en annan. Fastighetstillbehören ska i samband med servitutsbildning och inrättande av gemensamhetsanläggning kunna överföras från den tjänande fastigheten till den eller de härskande fastigheterna. Vissa anläggningar som hör till en fastighet ska kunna frigöras från fastigheten i rättsligt hänseende i samband med upplåtelse av ledningsrätt. Beslut om överföring och frigörande ska under vissa förutsättningar kunna fattas även om ägaren till den tjänande fastigheten motsätter sig åtgärden. Ägaren ska ha rätt till ersättning om beslutet innebär en minskning av fastighetens värde eller annan skada. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-11-22
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:BOU2, Överföring av fastighetstillbehör

Debatt om förslag 2001/02:BOU2

Webb-tv: Överföring av fastighetstillbehör

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Carl-Erik Skårman (M)
Anf. 169 Carl-Erik Skårman (M)
Fru talman! "Överföring av fastighetstillbehör" är väl någonting som får den normale medborgaren att tänka på att trädgårdsmöblerna behöver ställas in i uthuset över vintern. Så är det emellertid inte i det här ärendet. Fastighetstillbehör är sådant som lednings- rätt, servitut och gemensamhetsanläggningar - dvs. tillgångar som man inte ställer in i ett skjul över vin- tern! I själva verkar är det här ett ärende med mycket djupa ideologiska kopplingar. Det handlar om re- spekten för den enskilda äganderätten och om hur staten respekterar enskilda människors rätt. Liksom i många andra ärenden där statens möjlig- heter att tvångsvis avhända den enskilde medborgaren hans ägodelar behandlas den enskilde ganska över- siktligt. Visst behandlas statens och det allmännas intressen i övrigt också ganska oengagerat. Men när det gäller det allmännas intresse utökar propositionen och majoritetens ställningstaganden det allmännas makt över den enskilde medborgaren, vilket säkert gör det lättare för det allmännas handläggare att över- se med bristen på intresseanalyser. Jag menar dock att det är en stor brist i proposi- tionen att det inte finns någon tillfredsställande be- hovsanalys som grund för propositionens förslag. Viktiga principer kring servitut och fastighetstillbehör i fastighetsrätten överges. Frågor som har mycket nära samband med den av regeringen utlovade s.k. tredimensionella fastighetsbildningen analyseras inte. Detta borde ha gjorts innan förslaget lades fram. Äganderätten är ett viktigt och betydelsefullt inslag i det västerländska rättssamhällets stabilitet och bör därför skyddas och inte inskränkas utan djuplodande överväganden. Av samma skäl anser vi moderater att det är vik- tigt att se över och eliminera de inslag av godtycke som finns i expropriationslagen. Det gäller expropri- ationsmotiven och deras ändamål. Det kan inte vara rimligt att exempelvis ett företag med statens stöd ska kunna expropriera och därmed beröva en annan före- tagare hans egendom och till den kopplade möjlighe- ter till vinst och utkomst. Särskilt stötande är det om den exproprierade egendomen senare används på ett sätt som den tidigare fastighetsägaren haft önskemål om att göra för egen del. Stötande är det också när expropriation genomförs bara därför att man tror att marken det gäller ska förväntas stiga i värde. I en tid med snabba förändringar kan sådana situationer upp- stå allt oftare. Rätten till expropriation bör naturligtvis inskrän- kas. Vi måste alla komma ihåg att det alltid finns möjlighet att göra normala frivilliga förvärvsöverens- kommelser. Expropriation bör endast kunna tillåtas för stat och kommun - och då när det gäller ytterst angelägna uppgifter och samhällsåtaganden, såsom värnandet av människors liv, hälsa och säkerhet samt skyddet av natur och miljö. Ytterligare ett inslag i expropriationslagstiftning- en som det är angeläget att ta upp i detta sammanhang är ersättningen för exproprierad egendom. Inte nog med att den vars egendom det är fråga om befinner sig i ett maktlöst tillstånd, utan hans egendom kom- mer också att avhändas honom vad han än gör. Där- utöver är det de myndigheter som tar hans egendom som bestämmer hur stor ersättningen ska vara. Ja, det är t.o.m. så enligt den s.k. presumtionsregeln att det ankommer på den drabbade att bevisa hur stort värdet av marken var innan någon kom på idén att använda egendomen till de ändamål som blivit motiv för det tvångsvisa förvärvet. Även ersättningsreglerna bör givetvis ändras och presumtionsregeln avskaffas. Sammanfattningsvis, fru talman: Propositionen ska avslås! Ändring av lagstiftningen vid överföring av fastighetstillbehör bör inte genomföras utan att en djupare analys av behovet och samordning med över- vägandena i samband med den utlovade tillkomsten av tredimensionell fastighetsbildning har gjorts. Expropriationsmotiven och rättigheterna bör ses över och inskränkas. Ersättningen - det gäller både reglerna och storle- ken - vid expropriering bör ses över och ge en för- bättrad ställning åt den vars egendom tvångsvis berö- vats honom. På sedvanligt sätt, fru talman, står vi bakom de moderata reservationerna men yrkar bifall endast till den första för att voteringsprotokollet inte ska bli en enformig upprepning av närvarolistan.
Ulla-Britt Hagström (Kd)
Anf. 170 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Fru talman! Promemorian Överföring av fastig- hetstillbehör (Ds 2000:10) med förslag till lag om ändring i jordabalken, fastighetsbildningslagen, an- läggningslagen och ledningsrättslagen har lett till ett mycket komplicerat ärende. Utgångspunkten i dag är att föremål som tillhör en fastighet inte kan överlåtas eller överföras från en fastighet till en annan separat utan endast tillsammans med den mark där de är anbragta. I dag krävs att ett fastighetstillbehör avlägs- nas från en fastighet för att det rättsliga sambandet mellan fastigheten och fastighetstillbehören ska kun- na brytas. Regeringen har i propositionen i och för sig tagit hänsyn till flera av remissinstansernas åsikter, men fortfarande kvarstår att förslaget innebär en ny inrikt- ning. Principen om frivillighet överges när byggnad eller fastighetstillbehör kan överföras med tvång på ett mera generellt sätt. Förslaget i propositionen inne- bär ett avsteg från huvudprincipen i svensk fastighets- rätt. För att göra ett sådant avsteg måste starka skäl finnas. Vi kristdemokrater anser inte att behovsfrågan är tillräckligt belyst och analyserad i propositionen. Eftersom bildande av servitut och inrättande av gemensamhetsanläggningar har nära kopplingar till tredimensionell fastighetsbildning är det rimligt att behovsanalysen sker i samband med de överväganden som pågår i detta ärende inom Regeringskansliet vad gäller denna nya form av fastighetsbildning. Fru talman! Det är ytterst anmärkningsvärt att bo- stadsutskottet inte var inbjudet till den hearing som hölls om dessa frågor i våras. Bostadsutskottet, som har att behandla frågorna, borde ha fått vara med i ett tidigt skede. Detta understryker behovet av ett samlat departement för dessa frågor. Överföring av fastig- hetstillbehör bröts ut från utredningen om tredimen- sionell fastighetsbildning, just för att detta skulle påskyndas. Det här har satt myror i huvudet på oss. Visserligen är det något märkligt att staten har speci- allagstiftning om att kunna förbehålla sig rätt till ledningar på egen mark, men inte andra ägare, enligt förbehållslagen. Vi måste dock ha ett bättre underlag och klarhet inför ett beslut som ytterst rör principen om äganderätten för den enskilde när intrång görs på enskilds mark m.m. Vi är givetvis beredda att lyssna på framställning- ar från Telia, SJ, Vattenfall och Lantmäteriverket, men vi yrkar nu avslag på lagförslagen under punkt 1 och hänvisar till 3D-utredningen, nämnda utredning om tredimensionell fastighetsbildning, även om det systemet inte kommer att gälla förrän år 2003. För tids vinnande nöjer vi oss med att yrka avslag under punkt 1 och hänvisar till vår motion. Normalt räcker det alldeles utmärkt med servitut enligt FBL, fastighetsbildningslagen, och AL, an- läggningslagen. Behoven av att överföra äganderätten uppkommer exempelvis om en exploatör av ett stork- varter med garagelänga som gemensamhetsanlägg- ning fortfarande äger byggnaden eftersom man inte överlåtit marken till samfällighetsföreningen. Det uppstår också problem om ett eldistributionsföretag som sålt av sitt fastighetsinnehav finner att ägande- rätten till företagens ledningsnät i vissa delar har gått över till andra. Intresset för tvångsregler verkar vara störst i fråga om ledningar, mindre stort i fråga om gemensam- hetsanläggningar och minst i fråga om servitutsföre- mål. Redan gällande lagstiftning - - ledningsrättsla- gen - ger dock möjlighet att tvångsvis upplåta ut- rymme på annans fastighet för detta slag av ledning- ar. För samfällighetsdelägare finns dispositionsrätt till anläggning. Ofta kan problemen lösas genom mar- köverföring. Artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europa- konventionen föreskriver att det måste föreligga ett allmänintresse som grund för en inskränkning i nytt- jandet av egendom. En avvägning måste göras mellan detta allmänna intresse och den enskilde ägarens intresse enligt proportionalitetsprincipen. Det som nu är aktuellt är tvångsvis överförande av äganderätten till bl.a. ledningar. Ianspråkstagande av ledningen med äganderätten kan redan ske enligt en särskild bestämmelse i expropriationslagen. Fru talman! Några ord om ersättning vid tvångs- förvärv av mark: De nuvarande ersättningsreglerna i expropriationslagen bygger på tanken att en expropri- ation ska kosta så lite som möjligt för det offentliga. Det är nu snart 30 år sedan lagen tillkom. Vid den tiden betraktades infrastruktur främst som en sam- hällsservice som kom alla till godo. I dag ligger också starka ekonomiska intressen bakom. Ett exempel är bredbandsnäten som byggs ut i hela Sverige antingen genom nedgrävning av kablar eller genom att kablarna hängs upp i befintliga kraft- ledningsstolpar. Ett annat exempel är expropriation av mark för utbyggnaden av mobiltelenät. Många markägare har reagerat mot det kommersi- ella utnyttjandet av deras mark. Det man kraftigast har reagerat mot är att det inte utgår någon ersättning till markägaren för kabelframdragningen. Samtidigt kan bredbandsaktörens verksamhet förväntas genere- ra stora ekonomiska vinster. Markägare har ingen rätt till andel i vinst. Kristdemokraterna anser att den som avstår från sin egendom ska ha marknadsmässig er- sättning. Därmed har jag yrkat bifall till reservation 1 om lagförslagen under punkt 1.
Yvonne Ångström (Fp)
Anf. 171 Yvonne Ångström (Fp)
Fru talman! Ärade ledamöter! Folkpartiet finns med på två reservationer i detta ärende. De två tidiga- re talarna har på ett alldeles utmärkt sätt argumenterat för de reservationerna - nr 1 och nr 3. Därför finns det ingen anledning för mig att upprepa argumenten. Inte minst med hänsyn till kammarens arbetstid och de många ärenden som kvarstår på ärendelistan finns det skäl att fatta sig kort. Jag vill bara understryka det som har framförts i reservation 1, nämligen att förändringarna riskerar att urholka äganderätten. Det är Folkpartiet givetvis emot. Jag yrkar alltså bifall till reservation 1. I reservation 3 behandlas frågan om ersättning vid tvångsförvärv av mark. Som framhålls i den reserva- tionen är expropriationslagen föråldrad, och lagens ersättningsregler är inte anpassade till dagens tvångs- förvärv. Reglerna bör därför ses över, vilket anförs i reservationen. Jag står bakom reservationen, men yrkar för tids vinnande inte bifall till den.
Carina Adolfsson Elgesta (S)
Anf. 172 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Vi behandlar i dag betänkandet Överföring av fastighetstillbehör. Det handlar om ändringar i jorda- balken, fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och anläggningslagen. Det handlar mest om frågor av lagteknisk karaktär. Ett exempel på detta är den stukturomvandling som i dag pågår i samhället i bl.a. den kommunala sektorn. En stor del av det kommunala fjärrvärmenä- tet ligger i gator, parkmark eller annan mark ägd av kommunen. Pågående strukturomvandling i den kommunala sektorn gör att det i dag är allt mindre kommunal verksamhet som bedrivs i kommunal sek- tor. Om man övergår till andra organisationsformer kan problem uppstå vad gäller äganderätten till de fjärrvärmeledningar m.m. som kan finnas i kommunal mark. I en framtid kan problem av denna art även uppstå när det gäller vatten och avloppsanläggningar. Syftet med förslagen är att göra det möjligt att i rättsligt hänseende överföra byggnader eller andra anläggningar från en fastighet till en annan. Beslut om överföring och frigörande ska under vissa förut- sättningar kunna fattas även om ägaren till den tjä- nande fastigheten motsätter sig åtgärden. Denne ska ha rätt till ersättning om beslutet innebär en minsk- ning av värdet på fastigheten. Lantmäterimyndigheten föreslås få möjlighet att genom fastighetsbestämning pröva om ett föremål utgör fastighetstillbehör eller inte. Fru talman! I betänkandet finns det fyra reserva- tioner. Vad det gäller första reservationen angående lagförslaget uppfattar jag det som att vi inte är oense om sakfrågan utan om hur snabbt beslutet om lagför- ändring kan genomföras. Den samlade borgerligheten skriver så här i reservationen: "Innan man ruckar på så viktiga principer krävs det även möjlighet för folk i allmänhet att få bättre information för att få förståelse för samt kunna bilda sig en mera tydlig uppfattning om behovet. Vi anser att framför allt behovsfrågan inte är tillräckligt belyst och analyserad i propositio- nen." Det är intressant att Moderaterna, Kristdemokra- terna, Centerpartiet och Folkpartiet tycker det. Vi brukar annars få höra att vi inte tar fram lagar till- räckligt snabbt. När vi nu är förutseende gällande de problem som finns i samhället får vi höra att vi går för snabbt fram. Dessa problem kommer med stor säkerhet att öka om vi inte gör något och går, som i detta fall, lite fortare fram. Detta kan vara speciellt intressant med tanke på vad bostadsutskottet diskuterade på sitt sammanträde i dag angående vad som ska gå fort och vad som inte ska gå fort. Det majoriteten i utskottet konstaterar är att en promemoria finns och att den även har varit ute på remiss. Vad det gäller de övriga reservationerna om er- sättning vid tvångsförvärv av mark samt expropria- tionsändamålen hör vi de vanliga argumenten som vi känner till sedan tidigare, där äganderätten är det viktigaste. Utskottet har tidigare avstyrkt förslag om expropriationslagens ersättningsregler, bl.a. med motiveringen att de gällande reglerna i grunden är väl avfattade när det gäller fastighetsägarens rätt till er- sättning. Majoriteten i utskottet vidhåller den uppfatt- ningen och anser att det inte har tillkommit några nya skäl. Med detta yrkar jag, fru talman, bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.
Ulla-Britt Hagström (Kd)
Anf. 173 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Fru talman! Visst förstår vi att någonting måste göras i denna riktning i framtiden. Men vi måste ändå se över om det verkligen föreligger ett allmänintresse som grund för att inskränka nyttjandet av en egen- dom. Något som heller inte har framkommit i denna proposition är den ekonomiska delen, som inte är klarlagd och som det inte har skrivits om. Vad vi inte gillar är att man bröt ut denna fråga från den tredimensionella utredningen, där man kan få ett mycket bättre helhetsgrepp. Det är väldigt vik- tigt att det kommer fram. Vi är oroliga för att huvudprincipen nu blir att man alltmer generellt tar över tvångsvis. Nu regleras det i de fyra olika lagarna, och man lyckas ändå komma fram. Därför vill vi få detta genomlyst på ett tydligare sätt. Samtidigt reagerar vi mot att vi inte fick de upp- gifter som kom från Justitiedepartementet under hea- ringen. Vi i bostadsutskottet, som ska besluta i frå- gan, har inte fått vara med på tidigare informationer.
Carina Adolfsson Elgesta (S)
Anf. 174 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det är i och för sig glädjande att kristdemokraterna känner en oro över att saker och ting går för fort fram, enligt er uppfattning. Tidigare har vi blivit kritiserade för att vi inte har varit till- räckligt snabba när det gäller tredimensionell fastig- hetsbildning. Nu ska vi invänta en sådan. Någonstans får jag en känsla av att kristdemokraterna är emot bara för att man ska vara emot av principiella skäl.
Ulla-Britt Hagström (Kd)
Anf. 175 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Fru talman! Nej, det har egentligen inte med snabbhet att göra, utan det har att göra med den eko- nomiska ersättningen. Vi vill ha tydligt klarlagt vad som gäller för den enskilde, för ägarintresset och när allmänintresset står i konflikt med ägarintresset. Vi har också sagt att det finns ekonomiska intres- sen från andra parter i dagens samhälle som utvecklas så snabbt. Får vi den ekonomiska delen och äga- rintresset klarlagda har vi lättare att fatta beslut. Men vi vill värna den enskilda ägaren.
Carina Adolfsson Elgesta (S)
Anf. 176 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Vi vet av erfarenhet att det är viktigt för kristdemokraterna att värna den enskilda ägaren. Det kan vara riktigt i somliga sammanhang. Ibland kan saker och ting vara viktiga utifrån samhällets utveckling. I betänkandet står det när någonting ska anses va- ra fastighetstillbehör. Det är ju inte aktuellt varje dag, utan det handlar om någonting som håller på under ganska så lång tid. På s. 5 i betänkandet kan man läsa: "Åtgärden får vidtas endast om den leder till en mer ändamålsenlig markanvändning och fördelarna av den överväger de kostnader och olägenheter som den medför. Om an- läggningen utgör en byggnad får åtgärden vidtas endast om det inte uppkommer väsentlig olägenhet för någon sakägare. Därutöver skall det krävas att byggnaden har ett endast obetydligt värde eller att åtgärden i betydande mån förbättrar möjligheterna att åstadkomma en ändamålsenlig markanvändning." Det faktiskt detta som det handlar om.
Carl-Erik Skårman (M)
Anf. 177 Carl-Erik Skårman (M)
Fru talman! Jag ska inte gnälla. Jag vill bara säga att samordningen med den tredimensionella fastig- hetsbildningen är viktig. Det är kanske ett bra tips att påskynda framtagningen av den så att man får ett homogent förslag även i detta avseende. Äganderät- ten är viktig och behöver värnas.
Carina Adolfsson Elgesta (S)
Anf. 178 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! När det gäller den tredimensionella fastighetsbildningen och det som vi går och väntar på tror jag att vi är överens. Vi väntar på den. Den kommer.
Carl-Erik Skårman (M)
Anf. 179 Carl-Erik Skårman (M)
Fru talman! Det är kanske idé för utskottets soci- aldemokrater att skynda på den ytterligare, så att man kan få en samstämmighet mellan de olika förslagen där man vill begränsa äganderätten. Det finns anled- ning att vårda och värna äganderätten.
Carina Adolfsson Elgesta (S)
Anf. 180 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag vet att det är viktigt att värna om äganderätten för moderaterna och Carl-Erik Skårman. Men det gläder mig mycket att Carl-Erik Skårman tycker att vi nu ska skynda på ärendet. Det är inte så länge sedan som Carl-Erik Skårman var uppe i talar- stolen och sade att vi skulle vänta med fastighetstill- behör och de frågor som vi i dag debatterar.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-11-23
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lagförslagen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till a. lag om ändring i jordabalken, b. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), c. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144) och d. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149). Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:138 och avslår motionerna 2001/02:Bo1 och 2001/02:Bo2 yrkande 1.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
    Ledamöternas röster
  2. Ersättning vid tvångsförvärv av mark m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo2 yrkande 2, 2001/02:Bo202, 2001/02:Bo216 yrkande 3 i denna del och yrkande 4 samt 2001/02: Bo230.
    • Reservation 2 (m)
    • Reservation 3 (c, fp, kd)
  3. Expropriationsändamålen
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo216 yrkande 3 i denna del.
    • Reservation 4 (m)