Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Fru talman! Vi har i dag att behandla betänkande UU16. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

I år firar organisationen OSSE 40 år. Det sker om ett par veckor i Helsingfors där OSSE en gång, 1975, bildades. På den tiden hette organisationen Europeiska säkerhetskonferensen, ESK.

Organisationen bildades som ett forum för politiska förhandlingar mellan öst och väst. År 1993 fick organisationen ställning som regional organisation i FN enligt FN-stadgans kapitel VIII.

Det kan finnas skäl att reflektera över organisationens tillblivelse. Det känns tyvärr som en tanke att organisationen 40 år senare får visa hela sitt spelregister med tanke på konflikten i Ukraina - den ryska interventionen, övergreppen i östra Ukraina och den illegala annekteringen av Krim.

OSSE omfattar i dag 57 stater. Det är en effektiv organisation i det internationella säkerhetsarbetet, och den omfattar hela Europa, Centralasien, Kanada och USA. De senaste ett och ett halvt åren har organisationen, såsom också redogörs för i dagens betänkande, verkligen fått använda alla sina delar och hela sitt register. När vi i dag jämför hur de olika parlamentariska församlingarna och riksdagens olika organ arbetar kan vi se hur olika organisationerna är med tanke på den situation som råder mellan Ryssland och Ukraina.

Nordiska rådet har drabbats av olika former av problem i relationen till Ryssland, måste dra ned sin verksamhet på sparlåga och i stort sett lägga ned sin verksamhet i Ryssland. Europarådet valde förra våren, då jag själv var med och röstade, att suspendera Rysslands rösträtt, vilket i sin tur innebär en del andra konsekvenser för Rysslands arbete i Europarådet. Vi kan vidare se hur man arbetar inom IPU.

För OSSE förhåller det sig faktiskt annorlunda. Organisationen är en plattform för att försöka använda dialogen som ett redskap att nå framåt. Det är bra att det finns olika organisationer och att Sverige är delaktigt och aktivt i alla organisationerna.

OSSE bildades genom sitt namn från början - ESK - som ett forum för förhandlingar mellan öst och väst. I dag är OSSE det organ som används för dialogen i de så kallade Minsksamtalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Från svenskt håll har vi varit aktiva. Vi har varit kritiska i många sammanhang när det gäller Rysslands agerande i samband med den illegala annekteringen av Krim. Men vi har också varit konstruktiva. Vi har genom den parlamentariska församlingen varit flitigt aktiva i den politiska debatten. Vi har också varit aktiva genom att skicka valobservatörer till Ukraina, vilket har gett stöd till legitimiteten för Ukrainas statsledning.

När vi gick in förra året befann sig Ukraina i ett slags vakuum i och med att den tidigare regimens president hade flytt landet. Det var nödvändigt för den ukrainska statsledningen att få legitimitet. I maj förra året genomfördes ett presidentval. Vi hade flera svenskar på plats. I oktober förra året genomfördes ett parlamentsval. Båda var oerhört viktiga för att ge Ukraina en legitim ledning.

Jag är stolt över mina kollegors insatser i de här sammanhangen. Jag hade själv förmånen att av Schweiz ordförandeskap bli utnämnd till särskild koordinator för valobservationen i oktober. Det var en av de största valobservationer som OSSE någonsin genomfört. Vi var närmare 900 valobservatörer i Ukraina i oktober. Jag tror att det är den näst största valobservation som någonsin genomförts av OSSE.

Det här genomfördes i ett läge då Ukraina var extremt utsatt. Man hade tiotusentals - om inte redan då hundratusentals - internflyktingar. Delar av landet befann sig i en krigssituation, och delar av landet var annekterade av Ryssland. I detta läge gick Ukraina till val. Men när vi summerade resultatet och alla de rapporter vi fick in från valobservatörer som befunnit sig i stora delar av landet kunde vi se att Ukraina hade klarat av detta val på ett imponerande sätt. Enligt de rapporter vi fick in hade det i 99,8 procent gått väldigt bra till i vallokalerna.

Vi kunde också se framsteg från att det var presidentval i maj till dess att det var parlamentsval i slutet av oktober. Man lyckades ha fler vallokaler i Luhansk och Donetsk oblast, vilket var ett framsteg.

Vi vet alla att såväl konflikten i Ukraina som konflikten kring den illegala annekteringen av Krim aldrig kan lösas med andra medel än samtal och diplomati. Våld kan aldrig vara vägen framåt. Så sent som i går talade jag på Odihrs konferens om mänskliga rättigheter i Polen. Jag fick tillfälle att diskutera med Odihrs chef, ambassadör Link.

Det är klart att Ukraina befinner sig i en mycket svår situation. Ekonomin är på fortsatt kraftig nedgång - första kvartalet i år minskade bnp med 17 procent. Samtidigt är kraven på reformer i landet viktiga för landets framtid och för att världssamfundet ska vilja bidra med ytterligare resurser för Ukrainas framväxt och utveckling.

Konflikten i östra Ukraina måste få ett slut. Den ryska inblandningen i ett självständigt land som Ukraina måste få ett slut. De ständiga påståendena att man inte är inblandad är inte med sanningen överensstämmande, och det är nästan frustrerande att man inte kan få till stånd ett seriöst samtal om sakernas tillstånd.

Många av de gånger jag har besökt Ukraina under det senaste året har jag haft tillfälle att resa in i Luhansk oblast. Det är svårt att beskriva hur förstörd infrastrukturen är i de här områdena. Då kan man bara tänka sig hur det står till i Donetsk. Där kan det knappast finnas mycket fungerande infrastruktur kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

OSSE försöker nu på olika sätt bidra till stabilitet men också till framsteg i förhandlingarna mellan alla berörda parter. Vi har många observatörer inom det så kallade SMM på plats i det här området. De försöker genom sin närvaro medverka till att dämpa konflikten. Tyvärr fortgår våldet varje dag. Varje dag är det människor som både dödas och skadas trots att det råder vapenvila. Ändå finns det ingen annan väg. OSSE, 40-åringen, är fortfarande vital och använder alla sina redskap för att försöka bidra till en lösning på den här konflikten.

Det har visat sig att i det här läget finns det ingen annan funktion som kan ersätta OSSE och som båda parter accepterar. Både Ryssland och Ukraina accepterar och vill ha OSSE som sin plattform för dialog. Samtidigt kan vi inte vara utan alla de andra organens agerande. EU:s sanktioner, bilaterala samtal och stöd till Ukrainas regering men också den svenska regeringens starka stöd har stor betydelse.

Vi blickar framåt inför 40-årsjubileet i Helsingfors om ett par veckor. OSSE är en organisation som har skäl att reflektera över sin utveckling. OSSE är i dag en i hög grad operativ organisation med flexibel uppbyggnad. Vi har många fältkontor i många länder där demokrati och respekt för mänskliga rättigheter är bristvaror.

Samtidigt ser vi att länder som saknar demokrati och har brist på mänskliga rättigheter men samtidigt har en stark ekonomi, länder i Centralasien, i snabb takt lägger ned OSSE:s kontor. De vill inte ha ögon och öron på plats som kan uppmärksamma deras brister på de här områdena.

Likaså vet vi att vi har problem när det gäller yttrandefrihet och journalisters frihet i många av de här länderna. Sverige stöder särskilt Dunja Mijatovic och hennes arbete. Den parlamentariska församlingen - i vars byrå jag ingår sedan förra sommaren, då jag blev vald till vicepresident - försöker på olika sätt stödja hennes arbete så att hon ska kunna fortsätta uppmärksamma bristen på yttrandefrihet. Vi ser att fler och fler journalister i länder som till exempel Azerbajdzjan, Kazakstan och Vitryssland har stora svårigheter att utöva ett självständigt arbete. Och då har vi inte nämnt situationen i Ryssland, som ju är bedrövlig när det gäller journalisters möjligheter att fritt och kritiskt bedriva sitt arbete.

Vi ser ändå med tillförsikt fram mot jubileumstillställningen i Helsingfors, för OSSE är en flexibel och vital organisation som har en förmåga att fortsätta utvecklas och förändras i takt med de utmaningar den står inför.

För oss i den parlamentariska församlingen är det viktigaste arbetet, förutom de debatter vi har om olika resolutioner och ställningstaganden, att vi kan medverka till att ge legitimitet genom våra valobservationer i de fall regeringar eller parlament förtjänar det och att vi kan ge kritik eller helt enkelt förklara val illegitima i de fall stora övergrepp begås mot grundläggande regler om hur fria och demokratiska val ska utföras.

I höst kommer det att hållas val i ett flertal olika länder, där vi kommer att närvara. Det kommer att hållas val i Vitryssland i november. Det kommer att hållas val i Kirgizistan, i Azerbajdzjan och kanske i ytterligare något land. Det säger sig självt att det i flera av de länderna kommer att krävas att vi har en ordentlig närvaro på plats. Det kommer också att vara viktigt att vi ger seriösa och vederhäftiga utlåtanden om dessa val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

I detta anförande instämde Arhe Hamednaca (S).

Fru talman! Det betänkande vi debatterar nu är utrikesutskottets betänkande 2014/15:16 om Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2014/15:67 med redogörelse för verksamheten hösten 2013 och hela 2014 samt OSSE:s redogörelse till riksdagen, 2014/15:OSSE1.

Jag vill börja med att säga några ord om OSSE-delegationen 2014. Jag kan inte göra detta utan att nämna delegationens dåvarande ordförande, Walburga Habsburg Douglas. Hon var en fantastisk person som jag har haft som min ledstjärna under den tid jag har varit engagerad i OSSE.

Walburga Habsburg Douglas drev demokratifrågorna framåt med stor emfas. Det var ingen fråga som var för liten, och hon lyckades också uträtta väldigt mycket för demokratin, för att undanröja diktaturer, för att minska kommunismens inflytande och för att se till att den enskilda individen hade rätt och möjlighet på sin sida. Walburga Habsburg Douglas var inte bara ordförande för den svenska OSSE-delegationen. Hon har också varit rapportör för tredje kommittén, där mänskliga rättigheter ligger. Hon har också varit vicepresident i OSSE, ordförande i EPP-gruppen och även varit OSSE PA:s särskilda representant för Moldavien.

Med de inledningsorden går jag vidare till det som behandlas i betänkandet. Precis som tidigare talare har sagt är OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, en unik organisation. Med tanke på de oroligheter vi ser i världen i dag är organisationen mycket relevant.

Organisationen arbetar med säkerhetsfrågor ur ett annat perspektiv än vi normalt brukar lägga i begreppet säkerhetsfrågor. Det är fokus på mänskliga rättigheter och demokrati, och det är frågor som är fundamentala i ett samhälle. Ett samhälle som ska vara säkert ska också respektera individen, tryck- och yttrandefrihet och också låta medborgarna ge uttryck för sitt önskemål om landets ledning i fria och demokratiska val.

OSSE är en stor organisation också till ytan, inte bara till verksamheten. 57 länder deltar, från USA och Kanada i väster till Mongoliet i öster.

Hur arbetar då OSSE? Dels finns regeringssidan med dess exekutiva del. Regeringarnas ministrar träffas regelbundet i Wien, liksom det finns ministerråd som också sammanträder regelbundet. Dels finns OSSE:s parlamentariska församling, där vi har tre sessioner om året. Därutöver finns byrån, med de ledande funktionärerna som träffas, och ett antal verksamheter, däribland valobservationerna, som är OSSE:s stora bidrag till demokratin.

Jag skulle vilja lyfta fram samma sak som tidigare talare tog upp, nämligen OSSE:s missioner. De gör en stor insats för demokratin. Tyvärr talas det inte så ofta om missionerna, men jag vill lyfta fram dem. Det är väldigt konkreta insatser för att öka demokratin.

Jag tänker på Kirgizistan, till exempel, där det finns ett universitet för unga personer boende i länderna runt omkring - Tadzjikistan, Kirgizistan, Moldavien, Georgien och Ryssland. Alla ungdomarna har en grundläggande universitetsutbildning med sig och får en fördjupning i journalistik, i demokrati, och går sedan ut i världen rustade med en kunskap som är mycket värdefull för demokratiutvecklingen och för tryck- och yttrandefrihet i deras respektive länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

I Kirgizistan finns även en annan mission som jag vill lyfta fram. Den handlar om rättstrygghet. Det är en mission som syftar till att utveckla polisen, så att polisen ska bedriva sin verksamhet utifrån en lagstiftning, rättssäkert - inte arrestera människor utan anledning och inte uppbära mutor för att personer inte ska arresteras. Sverige är i allra högsta grad delaktigt i denna mission genom att poliser också från Sverige deltar. Det är en väldigt handgriplig och handfast mission som leder till en positiv utveckling.

Jag ska också nämna en annan del. OSSE arbetar även i genderfrågor, med att stärka kvinnor och kvinnliga politiker. I Tadzjikistan finns en mission. Att den finns just där beror på att missionens chef och handläggare är engagerade och kunniga i att stärka kvinnor, men det är också för att det finns ett underskott på kvinnliga parlamentariker där. Kvinnliga parlamentariker har i princip inte funnits i Tadzjikistan, men med hjälp av missionens arbete har det börjat komma fler kvinnor i politiken på nationell nivå.

Verksamheten går ut på att kvinnorna ska bygga nätverk. De skaffar sig också kunskap och bygger upp sitt självförtroende för att kunna ta plats i politiken. Det är en viktig del i OSSE:s verksamhet. Jag ska inte rabbla upp fler, men jag nämnde dessa tre missioner för att ge en uppfattning om den bredd som finns i OSSE:s verksamhet.

Under det gångna året har naturligtvis stort fokus legat på händelseutvecklingen i Ukraina. OSSE arbetar, precis som andra verksamheter, för en fredlig utveckling och en fredlig lösning på problemen i Ukraina, där Krim är annekterat av Ryssland och där det finns utbrytarverksamheter i den östra delen. OSSE:s bidrag är till en del att det finns observatörer på plats i landet, som gör ett fantastiskt arbete. Jag vill här i riksdagen säga att Sverige gör en värdefull insats här. Vi har gjort så under 2014 och fortsätter också nu att bidra med såväl personella som ekonomiska resurser. Här är det viktigt att inte bara Sverige fortsätter utan att resten av OSSE:s länder också bidrar med resurser.

Jag vill lyfta fram ytterligare några frågor som jag tycker är viktiga. Vitryssland är ett av OSSE:s medlemsländer. Vitryssland är också Europas sista diktatur. Min kollega Christian Holm är ordförande för OSSE:s särskilda arbetsgrupp för Vitryssland. Det innebär att han leder ett arbete för att stödja demokratiutveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Det är viktigt att de demokratiska krafter som finns i Vitryssland också får ett stöd för att kunna gå vidare.

Jag vill också ta upp valövervakningen, som har nämnts här tidigare. Den är en viktig del i OSSE:s arbete. En förutsättning för att människor ska kunna leva i en demokrati är rätten att bilda partier, rätten att engagera sig politiskt och rätten att själv få gå in i ett valbås och välja vilket parti som ska få ens röst - och att få göra detta i enskildhet, utan att någon övervakar vad man röstar på och utan att någon efteråt följer upp vad man har röstat på.

För att öka andelen demokratiska val, så att fler människor ska få denna rätt, arbetar vi från OSSE:s sida genom valövervakningar.

Jag får ibland höra: Ni kan ju inte se något när ni kommer en enda dag och gör observationer. Jo, OSSE som organisation ser väldigt mycket genom att det finns personer på plats genom Odihr några månader i förväg. De ser efter hur samhället fungerar. Vad är det för lagstiftning som finns? Hur fungerar valmyndigheten? Hur ser det ut med frivilligsamarbetet och mänskliga rättigheter? Sedan kommer observatörerna in som är ute på valdagen. De noterar, iakttar och pratar med människor. Vad är det som händer? Efter valdagen finns Odihr på plats och följer upp. Hur tas resultatet om hand? Allt detta tillsammans ligger till grund för OSSE:s ställningstagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Ibland får jag också frågan: Hur ser det ut i Sverige? Varför kommer inte OSSE hit och övervakar? Sverige bjuder in OSSE. Men OSSE har bedömt att en valövervakning här inte har behövts. Däremot finns det rapporter som OSSE tar fram. De finns tillgängliga för alla att gå in och läsa på OSSE:s hemsida, och där har OSSE iakttagit hur valen genomförs i Sverige.

Som jag nämnde arbetar OSSE i ett brett perspektiv. Vad är det för dimensioner som ingår? Det är framför allt tre dimensioner. Det är säkerhetsperspektivet, ekonomi och miljö samt demokrati och mänskliga rättigheter.

Fru talman! Med detta säger jag tack för mig.

(Applåder)

Fru talman! OSSE är, som det här betänkandet framhåller, det enda säkerhetspolitiska samarbetsorganet i Europa där alla europeiska stater plus USA, Kanada och länderna i Centralasien deltar på lika villkor. Just detta gör att organisationen besitter en unik potential för att skapa långsiktig säkerhet i Europa på ett sätt som Nato, en USA-ledd kärnvapenallians, aldrig kommer att kunna göra. Ja, kanske har rentav de historiker rätt som hävdar att om Nato upplösts samtidigt med Warszawapakten, skulle vi aldrig hamnat i dagens situation med på nytt stigande öst-väst-spänningar.

I kärnvapenåldern måste nämligen säkerhet alltid byggas gemensamt med den potentielle motståndaren. Gemensam säkerhet var också mycket riktigt titeln på den stora nedrustningsrapport som en internationell högnivåpanel under Olof Palmes ledning tog fram åt Förenta nationerna 1982. Åtskilligt har givetvis ändrat sig sedan kalla krigets dagar, men tyvärr inte fullt så mycket som vi ibland gärna vill tro. Alltjämt står stora ryska och amerikanska kärnvapenarsenaler klara att avfyras.

OSSE genomför under svåra omständigheter viktiga uppdrag i Ukraina, alltifrån valövervakning till militära inspektioner i östra Ukraina, där OSSE-observatörer tagits tillfånga av ryskstödda separatister. Svenska parlamentariker spelar fortlöpande en aktiv roll i OSSE:s parlamentariska församling. Kent Härstedt har som vice ordförande i denna församling och tillika koordinatör för OSSE:s valövervakningsmission vid parlamentsvalet i Ukraina i oktober 2014 verkat med stor skicklighet i ett svårt läge. Jag vill också ta tillfället i akt och instämma i Margareta Cederfelts hyllning av Walburga Habsburg Douglas och hennes mycket inspirerande och djupa engagemang i OSSE:s arbete. Det är positivt att OSSE:s speciella övervakningsmission i Ukraina fått förlängt mandat till mars 2016 och att detta beslut fattades i konsensus av organisationens 57 medlemsstater.

Fru talman! OSSE spelar en viktig roll också för att befrämja demokrati och grundläggande fri- och rättigheter och saknar, diplomatiskt uttryckt, inte arbetsuppgifter i Vitryssland, Ryssland och Ukraina, och inte att förglömma de centralasiatiska länderna. För att bevara sin trovärdighet är det av stor vikt att OSSE även uppmärksammar människorättsbrott begångna av västländer, och framför allt handlar det då om USA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Förenta staterna och Vitryssland är de enda av OSSE:s 57 medlemsländer som tillämpar dödsstraff. I december 2014 publicerade USA:s kongress en 6 700 sidor lång rapport över hur underrättelseorganet CIA under kriget mot terrorismen illegalt genomfört avancerad tortyr mot fångar i hemliga fängelser, så kallade svarta hål. Jag vill gärna ta tillfället i akt och rikta ett varmt tack till den amerikanska kongressen som arbetat utomordentligt ambitiöst med att bringa ljus i mörkret.

Djupt problematiskt är naturligtvis också att USA i jakten på terrorister använder sig av obemannade beväpnade flygplan, så kallade drönare, som i bland annat Pakistan, Afghanistan och Jemen förorsakat ett stort antal civila offer. FN:s specialrapportör för utomrättsliga avrättningar, den sydafrikanske folkrättsprofessorn Christof Heyns, har i skarpa ordalag kritiserat USA:s drönarkrig och varnat för att detta skapar ett mycket farligt prejudikat som kan leda till att flera andra länder, och på sikt kanske även terrorgrupper, följer efter. Då undergrävs hela den internationella rättsordningen.

Fru talman! Jag yrkar avslutningsvis bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Valter Mutt tog upp mänskliga rättigheter och de kränkningar som begås bland annat av USA. Jag kan nämna att i OSSE arbetas bland annat med mänskliga rättigheter i tredje kommittén.

Som säkert Valter Mutt känner till har ordföranden för tredje kommittén - Isabel Santos från Portugal - tagit upp frågan om Guantánamo och också gjort en speciell rapport om hur det ser ut i Guantánamo. Den har lyft upp synpunkten att Guantánamo ska stängas. Det är en del som visar på bredden i OSSE:s arbete och att OSSE inte väjer för svåra och komplicerade frågor.

Inom OSSE finns också ett arbete när det gäller antiterroristverksamhet, som jag inte ska gå närmare in på här. Det är också en viktig del för att främja mänskliga rättigheter.

Fru talman! Jag är inte själv del i den parlamentariska OSSE-delegationen och gör därmed inte anspråk på att besitta Margareta Cederfelts sakkunskap. Jag tackar för dessa sakupplysningar.

Fru talman! I dag när vi debatterar OSSE-delegationens årliga skrivelse vill jag passa på att lyfta fram ett speciellt område som OSSE jobbar med. Det är valobservationerna.

Det finns två delar i valobservationerna som OSSE jobbar med. Den ena är långtidsobservatörer som utses av myndigheter. I vårt fall är det för tillfället Folke Bernadotteakademin. De jobbar under fem till tio veckor i respektive land när observationer ska ske. Det är ett väldigt viktigt jobb som de utför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Vi som är med i OSSE-delegationen, och för den delen också övriga riksdagsledamöter, har förmånen att vara med i den korttida observationen. Det är den andra delen där vi ofta är fyra fem dagar i landet. Vi får väldigt mycket information. Sedan går vi ut på valdagen, besöker vallokalerna och försöker göra den observation som behövs för att det ska genomföras rättvisa val.

Anledningen till att jag står i talarstolen över huvud taget är att jag under mina valobservationer i nästan tio länder i de flesta av länderna har fått en och samma fråga. Det har nästan alltid varit exakt samma fråga. Varje gång frågan ställs till mig undrar jag om det står i mina ögon eller står skrivet på mig någonstans att även jag för mer än 20 år sedan diskuterade samma fråga med mina vänner i dåvarande hemstaden Banja Luka: Är demokrati någonting för oss, och vad för den med sig?

Fru talman! Det är den fråga som jag har fått av en taxichaufför i Belgrad. Det är den fråga som jag har fått utanför vallokalen i Kocani i Makedonien av en äldre romsk man. Jag har fått frågan av en kassörska i en matvaruaffär i Podgorica i Montenegro och i Grodno i Vitryssland. Och i vallokalen i staden Tjerkasy i Ukraina den 25 maj 2014 frågade en ung man: Är demokrati verkligen någonting för oss?

Jag har alla gånger försökt att svara likadant och ge det svar som jag tycker är viktigt att kunna ge: att det som bygger demokrati, den pusselbit som demokrati behöver, är du, frågeställaren. För att kunna bygga demokrati i det här landet behövs du och det demokratiska tänkande som du kan vara med och bygga. Men frågan är egentligen om man orkar, för det är en sak till som krävs när det gäller demokrati som jag ofta får poängtera när jag träffar dessa människor som ställer frågan, nämligen tålamod.

Många människor i de här länderna har en törst efter demokrati och suger in allt vad demokrati heter och allt som demokrati kan innebära, men i den törsten händer det ibland att man går för fort fram och försöker hitta genvägar. Då händer det som har hänt i Ukraina och i många andra länder som får fram demokratiska krafter, att väldigt många inte har tålamod att vänta.

Här är det utomordentligt viktigt att den svenska staten, att vi i riksdagen med alla krafter som finns, möjliggör för dessa organisationer att ställa krav på de länder som finns med i den demokratiska processen att fullfölja de lagar som behövs. Det är viktigt att föra över den erfarenhet som finns hos oss i Sverige i dag av 200 år av fred och demokratiutveckling. Vi måste föra över varenda möjlighet som vi ser att göra det genom att ställa krav bilateralt till de andra länderna.

I Sverige finns faktiskt en dold kraft i form av alla människor som har flytt hit, ofta från länder där demokrati är under utveckling. Där finns en möjlighet för mig, som ursprungligen kommer från Bosnien, för nästa talare, Arhe - för alla oss som bor i det här landet, oavsett om vi är politiskt engagerade eller inte - att när vi kommer till det forna hemlandet agera för att motverka korruption och visa att korruption är något ont för landet. Vi ska visa med vårt handlande vad demokrati är, för är vi demokrater har vi demokrati med oss. Då finns den i våra huvuden och våra hjärtan, och då tar vi demokratin med oss vart än vi åker i världen.

Därför är det så viktigt för Sverige att bilateralt ställa krav på demokratiska lagar i andra länder. Men det räcker inte om man inte tänker demokrati. Därför är det också viktigt att använda sig av den dolda kraften, nämligen alla som har flyttat hit som har kunnat anpassa sig till det här samhället och demokratiska förhållanden. De kan vara en del av den demokrati som vi har i landet och använda det i kampen för att föra in demokrati i gamla hemländer. Det är faktiskt en tillgång i demokratiarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Fru talman! Jag hoppas att även vår svenska delegation i OSSE förmår att se till att man när man valövervakar om tio år inte behöver få frågan: Är demokrati någonting för oss? Och jag hoppas att det blir demokrati i många fler länder.

Fru talman! Jag är ny ledamot i OSSE och känner mig stolt över att representera Sverige men också stolt över att tillhöra ett gäng väldigt engagerade människor med stor kunskap.

Sedan jag blev ledamot i OSSE har jag redan hunnit övervaka val i fem länder, och i morgon åker jag till Turkiet, det sjätte landet.

För oss som tror på demokrati och mänskliga rättigheter och för oss som talar om demokrati härifrån anser jag att det är jätteviktigt att vara närvarande i växande demokratier där människor längtar, precis som föregående talare sa, efter att tala om de frågor som vi där möter. Det finns säkert människor där som inte gillar att vi är där. Men vi ser också människor som är glada just för att vi är där och bevakar. Och vi ser en växande demokrati, framför allt i de civila samhällena, i kvinnorörelsen och ungdomsrörelsen i de här länderna. Jag tycker att det är jätteviktigt.

Jag anser att det finns stora frågor för OSSE i den tid vi lever. Margareta Cederfelt talade i repliken om terroristfrågan. Men det är inte bara den. Migrationsfrågan och hur det ser ut i Medelhavet är också en säkerhetsfråga. Detta är en del av de frågor som vi kan jobba med i framtiden.

Jag anser också att OSSE kanske skulle bli lite tuffare i sin roll. Precis som föregående talare Jasenko sa skulle man kunna vara tuff mot växande demokratier.

Till sist tycker jag att det behövs förbättringar i OSSE som organisation. Det är en stor organisation med olika politiska traditioner från öst till väst, och det är ingen lätt uppgift organisationen har. De som har lång erfarenhet av organisationen - Kent och Margareta - vet vad jag menar. Det behövs förbättringar i det inre arbetet inom OSSE, framför allt när det gäller öppenhet.

Det viktigaste som jag vill nämna är valobservationer - att vara där, att hjälpa de växande demokratiska krafterna, att se till att det går till på rätt sätt men också att stötta de krafter som vill bygga en rättsstat. Det är viktigt och bra, tycker jag.

Jag måste erkänna något beträffande vår grupp, den svenska delegationen. Alla tackar den svenska delegationen, och jag är tacksam över att tillhöra den här genuina gruppen, alltid pålitlig. Det finns många andra också, men jag känner mig stolt över att vara en del av den här organisationen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 4 juni.)