Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål
Protokoll från debatten
Anföranden: 2
Anf. 96 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål heter alltså propositionen som vi nu ska debattera. I mycket korta drag handlar den om hur en rättslig prövning ska genomföras och vilken domstol eller annan myndighet som blir behörig när det finns ett internationellt inslag. I stort är detta bra, och det är välkommet att det nu blir förtydligat.
Vi motsätter oss alltså inte på något sätt själva propositionen men anser att den kunde ha varit bättre. Det är kanske det faktum att den sittande regeringens dagar nu är räknade, och att det därför är bråttom att få igenom så mycket som möjligt innan valet, som gör att förslaget inte tar någon hänsyn till remissinstansernas önskemål.
Det blir inte alltid bra när man lägger olika lagar som ett lapptäcke på varandra. Sveriges Kommuner och Regioner har i sitt remissvar efterfrågat bättre riktlinjer men har inte fått gehör för sitt önskemål. Man kan misstänka att tidsbristen, när valet nu närmar sig, är påverkande. Det blir det enskilda barnet som drabbas av bristen på riktlinjer för hur lagen ska tolkas av socialnämnderna. Regeringen väljer dock att bortse från Sveriges Kommuner och Regioners remissvar.
Flera remissinstanser trycker också på barnperspektivet. Värmlands tingsrätt ifrågasätter till exempel hur det säkerställs att ett barns uppfattning kommer till uttryck i beslutsprocessen. Risken finns enligt tingsrätten att det först vid tillämpningen kommer fram vilka nationella regler som bör finnas.
Just detta med hur barn ska komma till tals tas också upp av Föreningen Vårdnad Boende Umgänge i Sverige, VBU, i deras remissvar. Där lyfter VBU bland annat fram problematiken med att barn inte alltid säger det som de faktiskt vill. Det får aldrig bli så att man tar ifrån barnen rätten till en förälder, enbart utifrån vad som barnet sagt vid ett tillfälle utan att förstå konsekvenserna av sitt yttrande.
Det bör vara barnets vilja och uppfattning som ska styra, och inte barnets uttryckta ord. Barn ska få komma till tals. Det är då extra viktigt att deras ord inte får en annan betydelse än deras egentliga uppfattning. För barn har oftast ett annat ordförråd och ett annat sätt att uttrycka sin vilja. Därför måste barns vilja vara styrande snarare än deras val av ord och uttryckssätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad rättssäkerhet och snabbare verk-ställighet i interna-tionella familjemål
Alla lagar som vi har beslutat om ska följas upp. Vi har en särskild önskan i vår följdmotion om att ta hänsyn till barnperspektivet vid en uppföljning. Tyvärr var det inget som fick gehör under beredningen, vilket vi givetvis beklagar särskilt ur ett barnperspektiv.
Fru talman! Jag vill dock som avslutning skicka med en uppmaning till regeringen, trots att Sverigedemokraternas önskan om en uppföljning med barnperspektiv ser ut att falla. Jag hoppas att den kommande regeringen har barnperspektivet i åtanke i den kommande uppföljningen.
Låt barnperspektivet vara en del av uppföljningen, och glöm inte bort att det faktiskt är barnets välmående det ytterst handlar om. Jag yrkar bifall till reservationen.
Anf. 97 Elin Lundgren (S)
Fru talman! Vilken ära att få vara sist ut i den här torsdagens debatter!
I EU har man alltså antagit en ny förordning när det gäller frågor om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn. Den är en omarbetning av versionen från 2003, så det här är inte något helt nytt. Men förordningen är alltså uppdaterad och moderniserad, och det är det som föranleder oss att uppdatera den svenska lagstiftningen.
Förordningen innehåller, som föregående talare sa, regler om vilken medlemsstats domstolar eller andra myndigheter som är behöriga att pröva frågor av det här slaget med en internationell anknytning. Den nya förordningen syftar till att stärka barns och föräldrars rättssäkerhet, förbättra tillgången till en rättslig prövning och effektivisera förfarandet. Alla vinner ju på att till exempel vårdnadstvister går fortare.
Alla avgöranden om föräldraansvar görs direkt verkställbara i andra EU-länder. Det blir förbättringar gällande informationsutbytet mellan medlemsstaternas myndigheter, vilket underlättar domstolarnas handläggning och kan förbättra beslutsunderlagen.
Jag vill särskilt lyfta att det införs en skyldighet för domstolen att låta ett barn uttrycka sina åsikter och att beakta åsikterna i förhållande till barnets ålder och mognad. Det här kan också göras utan att föräldrars tillåtelse behövs. Detta är något som stämmer överens med den i Sverige relativt nya lagstiftningen på området när det gäller inhemska ärenden om vårdnad, boende och umgänge.
I och med detta stärks barns egen möjlighet att berätta om sin situation - något jag tycker är väldigt angeläget. Här går också det svenska förslaget längre än vad minimiförslaget från EU anger. Vi ger alltså barn större rätt i de här ärendena än vad EU tycker att vi behöver göra.
Utifrån den reservation som Sverigedemokraterna har i ärendet gällande tydligheten i regelverket kan man läsa i regeringens proposition att information om ny lagstiftning är något som Sveriges Domstolar och Domstolsakademin arbetar med. Information om verkställighet av utländska avgöranden finns tillgänglig på Sveriges Domstolars webbplats. Jag skulle alltså inte säga att det här är ett ärende som regeringen har hastat fram för att bli klar före valet, utan om man läser propositionen ser man klart och tydligt att det finns svar till sådant som lyfts av några av remissinstanserna.
Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd tar fram handläggningsstöd för socialnämnderna, och Europeiska rättsliga nätverket tar fram en handbok om den nya förordningen. Allt detta sammantaget kan man anta kommer att fylla behoven av kunskap på området för alla berörda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad rättssäkerhet och snabbare verk-ställighet i interna-tionella familjemål
Vi anser att förslaget från regeringen är väl avvägt, och jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 14 juni.)
Beslut
Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål (CU26)
I EU har en ny Bryssel II-förordning antagits som gäller frågor om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn.
Förordningen syftar bland annat till att stärka barnens och föräldrarnas rättssäkerhet i tvister där barn är inblandade och det finns en internationell anknytning samt till att effektivisera det rättsliga förfarandet. EU-förordningen börjar tillämpas fullt ut den 1 augusti 2022.
Regeringen har lagt fram ett förslag till en ny lag som kompletterar bestämmelserna i Bryssel II-förordningen. Den nya lagen behövs för att EU-förordningen ska kunna tillämpas i den svenska rättsordningen.
Riksdagen sa ja till den nya lagen som träder i kraft den 1 augusti 2022.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.