Nordisk balansavräkning

Fru talman! Riksdagen har att ta ställning i detta betänkande om en nordisk balansavräkning. Betänkandet innehåller främst förslag om ändringar i ellagen, vilket ska skapa juridiska förutsättningar för en sådan gemensam balansavräkning.

Sverigedemokraterna ser positivt på ett sådant utökat samarbete. Det ger förutsättningar för en fortsatt utveckling av en gemensam nordisk elmarknad med Norge och Finland. Samarbetet genererar också goda förutsättningar för en trygg energiförsörjning. Mot den bakgrunden är vi positiva till de huvudsakliga förslagen som lämnas i propositionen men anser att det på en punkt krävs ett förtydligande från riksdagen.

Enligt regeringens förslag ska den systemansvariga myndigheten, Svenska kraftnät, få uppdra åt någon annan att utföra balansavräkningen. För att skapa förutsättningar för en gemensam nordisk balansavräkning har Svenska kraftnät därför inlett ett samarbete med stamnätsföretagen i Norge respektive Finland och bildat ett bolag för just det ändamålet. Bolaget ägs till en tredjedel av respektive stamnätsföretag.

Regeringens förslag utgår från ett samarbete i ett nordiskt perspektiv, och avsikten initialt är helt uppenbar för alla. Att det sker på föreslaget sätt har Sverigedemokraterna inga invändningar mot, men vi anser att det är angeläget att riksdagen tydliggör att balansavräkningen inte ska utföras av någon aktör utanför det gemensamma nordiska samarbetet.

I behandlingen av den motion som vi väckt med anledning av detta, och som i betänkandet avstyrks, är motiveringen för avstyrkandet av motionen att det gemensamma bolaget genom de nuvarande ägarförhållandena har en fast nordisk förankring och att riksdagen därmed inte behöver tydliggöra att balansavräkningen inte utförs av någon aktör utanför det nordiska samarbetet.

Men, fru talman, i de ändringar som nu genomförs i ellagen anges inte specifikt det bolag som är aktuellt i förslaget. Där anges inte heller regleringar om bolagets driftställe eller om ägarförhållandena för bolaget. I en förlängning kan det öppna mandatet i lagstiftningen innebära en fortsatt utvidgning utanför den nordiska elmarknaden där riksdagen inte behöver tillfrågas. Det är en farhåga som Sverigedemokraterna har om att riksdagens ställning förminskas.

Sverigedemokraternas uppfattning är därför att riksdagen jämte lagändringen ska begära att regeringen säkerställer att den systemansvariga myndigheten inte uppdrar åt någon aktör utanför det gemensamma nordiska samarbetet att utföra balansavräkningen.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.

Den här propositionen handlar i huvudsak om att fortsätta arbetet med en nordisk elmarknad. Det finns viktiga vinster med att ha en nordisk elmarknad. En större elmarknad ökar förutsättningarna för en väl fungerande marknad där effektiviteten gör att konsumenterna inte behöver betala några överpriser. En större elmarknad ökar också leveranssäkerheten, och behovet av reservkraft i varje land minskar, allt till nytta för konsumenterna och för klimatet.

De förändringar som föreslås här är ganska tekniska till sin karaktär. Svenska kraftnät ska få möjlighet att uppdra åt annan aktör att utföra själva balansavräkningen. I propositionen beskrivs bakgrunden till förslaget. Avsikten är att balansavräkningen ska utföras av ett gemensamt bolag där Svenska kraftnät äger en tredjedel och dess motsvarigheter i Finland och Norge äger lika stora andelar. Hela förslaget syftar till att, som jag inledde med att säga, möjliggöra en bättre fungerande nordisk elmarknad.

Den systemansvariga myndigheten, Svenska kraftnät, ska även fortsättningsvis ha ansvaret för att balansavräkningen utförs under former som är förenliga med utövandet av det övergripande systemansvaret i Sverige och för att balansavräkningen utförs på ett sätt som är förenligt med ellagens bestämmelser. Vi ser därför inget skäl till att tillstyrka motionen från Sverigedemokraterna utan yrkar avslag på den.

De förändringar som här föreslås utgör alltså ett steg på vägen till en bättre fungerande nordisk elmarknad. Det ser ut att finnas stora vinster i en gemensam balansavräkning dels för att det sker på en plats i stället för på flera platser, vilket leder till minskad administration, dels för att regelverken för de olika länderna på sikt kan harmoniseras.

Avsikten är alltså att den gemensamma marknaden ska bli effektivare och att det ska bli lättare för de elhandlare och balansansvariga som vill bedriva verksamhet i flera nordiska länder. Men det kommer att krävas ytterligare steg för att det ska fungera optimalt och för att det verkligen ska bli så enkelt som vi vill. Den här propositionen är i alla fall ett första steg.

Avslutningsvis: Propositionen innehåller också förslag om att Energimyndigheten ska överta uppgiften att lämna kontrolluppgifter om avyttring av elcertifikat. Ändringen är naturlig eftersom Energimyndigheten har tagit över uppgiften som kontoföringsmyndighet för elcertifikat från Svenska kraftnät. Vi välkomnar därför även detta förslag.

Fru talman! Senast i går fick vi höra från EU:s energikommissionär Sefcovic att den nordiska regionen är ett föredöme på den europeiska energimarknaden. Fortfarande står vi dock inför flera utmaningar. Vi behöver samarbeta ännu mer, vi behöver harmonisera våra regelverk och vi behöver ta bort regelkrångel för att den nordiska elmarknaden ska fungera till och med mer optimalt än den gör i dag. Därför yrkar vi bifall till propositionen och avslag på reservationen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)