Nordisk balansavräkning

Betänkande 2015/16:NU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 oktober 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nordisk balansavräkning införs på elmarknaden (NU5)

Reglerna på el- och skatteområdet ändras i syfte att skapa förutsättningar för en nordisk balansavräkning. Av driftstekniska skäl måste en elleverantör leverera lika mycket el som dess kunder förbrukar. Det kallas balansansvar. Affärsverket Svenska kraftnät övervakar och säkerställer att balansen upprätthålls. De kostnader som uppstår sammanställer Svenska kraftnät i en så kallad balansavräkning. Kostnaderna fördelas sedan mellan de balansansvariga.

De ändrade reglerna innebär att Svenska kraftnät kan ge någon annan i uppdrag att utföra avräkningen. Ändringarna ska göra det möjligt för en aktör att utföra avräkningen mellan balansansvariga i flera länder.

Förändringarna på skatteområdet innebär att Energimyndigheten tar över Svenska kraftnäts uppgift att lämna kontrolluppgifter när elcertifikat säljs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-06-11
Justering: 2015-09-24
Trycklov: 2015-09-30
Reservationer: 1
Betänkande 2015/16:NU5

Alla beredningar i utskottet

2015-06-11

Nordisk balansavräkning införs på elmarknaden (NU5)

Reglerna på el- och skatteområdet ändras i syfte att skapa förutsättningar för en nordisk balansavräkning. Av driftstekniska skäl måste en elleverantör leverera lika mycket el som dess kunder förbrukar. Det kallas balansansvar. Affärsverket Svenska kraftnät övervakar och säkerställer att balansen upprätthålls. De kostnader som uppstår sammanställer Svenska kraftnät i en så kallad balansavräkning. Kostnaderna fördelas sedan mellan de balansansvariga.

De ändrade reglerna innebär att Svenska kraftnät kan ge någon annan i uppdrag att utföra avräkningen. Ändringarna ska göra det möjligt för en aktör att utföra avräkningen mellan balansansvariga i flera länder.

Förändringarna på skatteområdet innebär att Energimyndigheten tar över Svenska kraftnäts uppgift att lämna kontrolluppgifter när elcertifikat säljs.

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-10-13
Debatt i kammaren: 2015-10-14
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:NU5, Nordisk balansavräkning

Debatt om förslag 2015/16:NU5

Webb-tv: Nordisk balansavräkning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 161 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Riksdagen har att ta ställning i detta betänkande om en nordisk balansavräkning. Betänkandet innehåller främst förslag om ändringar i ellagen, vilket ska skapa juridiska förutsättningar för en sådan gemensam balansavräkning.

Sverigedemokraterna ser positivt på ett sådant utökat samarbete. Det ger förutsättningar för en fortsatt utveckling av en gemensam nordisk elmarknad med Norge och Finland. Samarbetet genererar också goda förutsättningar för en trygg energiförsörjning. Mot den bakgrunden är vi positiva till de huvudsakliga förslagen som lämnas i propositionen men anser att det på en punkt krävs ett förtydligande från riksdagen.

Enligt regeringens förslag ska den systemansvariga myndigheten, Svenska kraftnät, få uppdra åt någon annan att utföra balansavräkningen. För att skapa förutsättningar för en gemensam nordisk balansavräkning har Svenska kraftnät därför inlett ett samarbete med stamnätsföretagen i Norge respektive Finland och bildat ett bolag för just det ändamålet. Bolaget ägs till en tredjedel av respektive stamnätsföretag.

Regeringens förslag utgår från ett samarbete i ett nordiskt perspektiv, och avsikten initialt är helt uppenbar för alla. Att det sker på föreslaget sätt har Sverigedemokraterna inga invändningar mot, men vi anser att det är angeläget att riksdagen tydliggör att balansavräkningen inte ska utföras av någon aktör utanför det gemensamma nordiska samarbetet.

I behandlingen av den motion som vi väckt med anledning av detta, och som i betänkandet avstyrks, är motiveringen för avstyrkandet av motionen att det gemensamma bolaget genom de nuvarande ägarförhållandena har en fast nordisk förankring och att riksdagen därmed inte behöver tydliggöra att balansavräkningen inte utförs av någon aktör utanför det nordiska samarbetet.

Men, fru talman, i de ändringar som nu genomförs i ellagen anges inte specifikt det bolag som är aktuellt i förslaget. Där anges inte heller regleringar om bolagets driftställe eller om ägarförhållandena för bolaget. I en förlängning kan det öppna mandatet i lagstiftningen innebära en fortsatt utvidgning utanför den nordiska elmarknaden där riksdagen inte behöver tillfrågas. Det är en farhåga som Sverigedemokraterna har om att riksdagens ställning förminskas.

Sverigedemokraternas uppfattning är därför att riksdagen jämte lagändringen ska begära att regeringen säkerställer att den systemansvariga myndigheten inte uppdrar åt någon aktör utanför det gemensamma nordiska samarbetet att utföra balansavräkningen.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.


Anf. 162 Åsa Westlund (S)

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.

Den här propositionen handlar i huvudsak om att fortsätta arbetet med en nordisk elmarknad. Det finns viktiga vinster med att ha en nordisk elmarknad. En större elmarknad ökar förutsättningarna för en väl fungerande marknad där effektiviteten gör att konsumenterna inte behöver betala några överpriser. En större elmarknad ökar också leveranssäkerheten, och behovet av reservkraft i varje land minskar, allt till nytta för konsumenterna och för klimatet.

De förändringar som föreslås här är ganska tekniska till sin karaktär. Svenska kraftnät ska få möjlighet att uppdra åt annan aktör att utföra själva balansavräkningen. I propositionen beskrivs bakgrunden till förslaget. Avsikten är att balansavräkningen ska utföras av ett gemensamt bolag där Svenska kraftnät äger en tredjedel och dess motsvarigheter i Finland och Norge äger lika stora andelar. Hela förslaget syftar till att, som jag inledde med att säga, möjliggöra en bättre fungerande nordisk elmarknad.

Den systemansvariga myndigheten, Svenska kraftnät, ska även fortsättningsvis ha ansvaret för att balansavräkningen utförs under former som är förenliga med utövandet av det övergripande systemansvaret i Sverige och för att balansavräkningen utförs på ett sätt som är förenligt med ellagens bestämmelser. Vi ser därför inget skäl till att tillstyrka motionen från Sverigedemokraterna utan yrkar avslag på den.

De förändringar som här föreslås utgör alltså ett steg på vägen till en bättre fungerande nordisk elmarknad. Det ser ut att finnas stora vinster i en gemensam balansavräkning dels för att det sker på en plats i stället för på flera platser, vilket leder till minskad administration, dels för att regelverken för de olika länderna på sikt kan harmoniseras.

Avsikten är alltså att den gemensamma marknaden ska bli effektivare och att det ska bli lättare för de elhandlare och balansansvariga som vill bedriva verksamhet i flera nordiska länder. Men det kommer att krävas ytterligare steg för att det ska fungera optimalt och för att det verkligen ska bli så enkelt som vi vill. Den här propositionen är i alla fall ett första steg.

Avslutningsvis: Propositionen innehåller också förslag om att Energimyndigheten ska överta uppgiften att lämna kontrolluppgifter om avyttring av elcertifikat. Ändringen är naturlig eftersom Energimyndigheten har tagit över uppgiften som kontoföringsmyndighet för elcertifikat från Svenska kraftnät. Vi välkomnar därför även detta förslag.


Anf. 163 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! Senast i går fick vi höra från EU:s energikommissionär Sefcovic att den nordiska regionen är ett föredöme på den europeiska energimarknaden. Fortfarande står vi dock inför flera utmaningar. Vi behöver samarbeta ännu mer, vi behöver harmonisera våra regelverk och vi behöver ta bort regelkrångel för att den nordiska elmarknaden ska fungera till och med mer optimalt än den gör i dag. Därför yrkar vi bifall till propositionen och avslag på reservationen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-10-14
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Balansavräkning och avtal om balansansvar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).
  2. Ansvar för att utföra balansavräkningen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:3097 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD).
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940019
    M660018
    SD04306
    MP25000
    C20002
    V18003
    FP16003
    KD15001
    Totalt25443052
    Ledamöternas röster
  3. Kontrolluppgifter om avyttring av elcertifikat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).