Näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat

Debatt om förslag 22 november 2023
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 1

Anf. 18 Martin Westmont (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation.

Det vi debatterar i kammaren just nu är ett förslag om att domstolen vid bedömningen om näringsförbud ska kunna ta hänsyn till näringsidkarens agerande i en annan stat.

Regeringens förhoppning är att minska riskerna för brottslighet. Förslaget som det ligger är en liten bit på vägen men förändrar inte mycket från hur det är i dag i fråga om att förebygga förekomsten av oseriös näringsverksamhet.

Sverigedemokraterna menar att det ska finnas ett krav att näringsidkarens agerande i en annan stat ska vara till grund för domstolens beslut. Det aktuella förslaget innebär inget krav på att beakta näringsförbud och åsidosättanden utomlands i varje enskilt fall utan endast att det ska finnas möjlighet att beakta dessa omständigheter vid prövningen.

Fru talman! Det är orimligt att en företagare som har stora skatteskulder i ett land där han eller hon har fått förbud att bedriva näringsverksamhet ges tillåtelse att driva företag i Sverige, liksom att en företagare som medvetet har lurat och bedragit konsumenter ges möjlighet att fortsätta med den verksamheten i ett annat land.

Den här sortens bedrägerier utförs många gånger av individer med hjälp av ett registrerat företag för att ge sken av att man är en seriös aktör som konsumenten kan lita på. Ett förfarande är så kallade bluffakturor.

Vi kan se att bedrägerier i olika skepnader ökar kraftigt. Vi ser att småföretag drabbas hårt. En annan utsatt grupp är våra äldre.

Vill vi på allvar stävja den här sortens bedrägerier måste vi också göra det svårare för de kriminella att verka bakom en registrerad näringsverksamhet, oavsett om det sker i Sverige eller i något annat land. En grundförutsättning för att genomföra fakturabedrägerier mot våra företag eller mot privatpersoner är ofta att man har en registrerad näringsverksamhet som ger sken av en seriös verksamhet.

Vi kan inte styra över hur andra länder agerar, men i Sverige ska vi vara tydliga med att om du i ett annat land har bedrivit näringsverksamhet som har haft så stora fel och brister att du har fått näringsförbud ska du inte kunna komma till Sverige, registrera ett nytt företag eller köpa en ny företagsstruktur och bedriva verksamhet.

Betyder det då att vi stänger dörren helt för att driva företag i Sverige för personer som har fått näringsförbud i en annan stat? Nej, fru talman, dörren är inte stängd, men ett första steg för att den ska öppnas är att man fullgör sina åtaganden i det land där man har misskött sig till den grad att man har fått näringsförbud.

Även regeringen håller med om den förväntade bilden att förslaget till förändring inte kommer att innebära att antalet näringsförbud ökar - detta i en tid när vi ser att antalet bedrägerier där företag används som redskap är högt.

Näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat

Problematiken med att företag i dag används som brottsverktyg i så stor utsträckning är på många sätt ett arv efter en passivitet från den socialdemokratiskt styrda regeringen. För Sverigedemokraterna är frågan om att motverka brottslighet central. Vi har länge drivit en skarp politik kring näringsförbud för dem som bedriver brottslig verksamhet; vi vill exempelvis att personer med gängkriminella kopplingar ska få näringsförbud.

Får vi varningssignaler i form av att en person har fått näringsförbud i en annan stat ska detta självklart vara en parameter som domstolen ska ta i beaktande. Vikten av skötsamhet och seriös verksamhet ska framhållas i Sverige, och det sker bland annat genom att de som inte har skött sina åtaganden i andra länder inte ska kunna flytta till Sverige och fortsätta bedriva en oseriös verksamhet. Vi måste försvåra för bedragarna att bedra svenska medborgare och svenska företag.

Den nya regleringen är ett steg i rätt riktning, men för att motverka ytterligare brottslighet anser vi att en utökning av regleringen är befogad. Därför kan en utökning av EU-direktivet i detta fall vara befogad för att ytterligare motverka brottslighet i linje med Sverigedemokraternas politik.

Fru talman! Regeringen bör därför enligt vår reservation återkomma med ett lagförslag som innebär att näringsförbud utomlands alltid ska beaktas och få stor betydelse vid den faktiska prövningen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Beslut

Fler omständigheter för att kunna meddela näringsförbud (CU8)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att näringsförbud i en annan stat också ska tas med i en domstols bedömning om näringsförbud ska ges i Sverige. Även utländska förbud och förhållanden ska alltså få betydelse vid prövningen.

Domstolen ska också ta hänsyn till om näringsidkaren grovt har misskött sin verksamhet i en annan stat.

Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandet.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.