Militära frågor

Herr talman! Hemvärnet omfattar i dag ungefär 21 000 personer och är en betydelsefull resurs för både Försvarsmakten och de civila myndigheterna i samband med en kris och/eller ett väpnat angrepp på Sverige. Hemvärnet och de övriga frivilliga försvarsorganisationerna har alla olika kompetenser och inriktning, men deras gemensamma grund är ett engagemang för att stärka samhällets krisberedskapsförmåga och försvara våra intressen.

Hemvärnets styrka är snabbhet, folklig förankring och lokal kännedom. Hemvärnets insatser de senaste åren har varit avgörande bland annat i samband med de många och stora skogsbränder som rasat i Sverige. Men även i den kris som vi nu står mitt i har hemvärnet varit till hjälp. Jag tänker exempelvis på hemvärnet i Östergötland som rest sjukvårdstält utanför akutmottagningarna för att minska onödiga smittorisker vid bedömning av luftvägssymtom. Flera exempel finns runt om i Sverige.

Herr talman! Kort och gott skulle Sverige vara mycket sämre rustat utan hemvärnet och de övriga frivilliga försvarsorganisationerna, eller för att uttrycka det på ett annat sätt: Ett starkare hemvärn gör hela Sverige starkare.

Herr talman! Försvarsberedningen är i sin senaste rapport Värnkraft tydlig med att hemvärnets organisation bör utökas. Målsättningen i ett första steg bör vara en krigsorganisation om minst 25 000 hemvärnssoldater. Beredningen pekar också på hemvärnets viktiga roll i den fredstida krisberedskapen och möjligheten att vid större kriser kunna komplettera det frivilliga engagemanget med att hela hemvärnsförband ianspråktas.

Vi moderater ser gärna att hemvärnets numerär på sikt ska uppgå till 30 000 personer. Dessutom vill vi göra hemvärnet till en egen försvarsgren vid sidan av armén, marinen och flygvapnet. Vi vill också ge hemvärnet bättre materiel för ökad luftvärnsförmåga och för att de ska kunna verka i mörker med mera. För att åstadkomma detta krävs pengar, men det behövs också stöd för rekryteringen till hemvärnet.

I Försvarsberedningens rapport Värnkraft tas flera saker upp som kan komma att få effekt för rekryteringen till hemvärnet, bland annat att fyramånadersutbildningen försvinner, att fler soldater bör utbildas och att fler orter ska utbilda soldater. Förslagen är bra, men just nu finns det trots allt inga beslut om att detta ska genomföras, och när sådana beslut finns kommer det ändå att ta tid. Vi behöver därför även på kort sikt förändra möjligheterna att förbättra rekryteringen till hemvärnet.

En stor del av rekryteringen till hemvärnet handlar alltjämt om rekrytering av tidigare värnpliktiga. Det är viktigt, och därför bör det fortsätta.

Rekryteringen behöver också intensifieras bland annat genom ytterligare publik och uppsökande verksamhet. En genomgång av förmåner för hemvärnet bör genomföras i syfte att hitta nivåer och incitament för en bredare rekrytering.

En tredje åtgärd för att öka antalet hemvärnssoldater är att öka antalet värnpliktiga till korttidsutbildningen i väntan på att utbildningen av de så kallade territorialförbanden kommer igång i en större omfattning. Det kan vi göra redan nästa år.

Det finns flera goda förslag om att stärka hemvärnet, och jag hoppas verkligen att regeringspartierna i sina anföranden tar upp hur de ser på hemvärnets viktiga roll och hur den ska tillvaratas och utvecklas.

Herr talman! Omfattningen av Försvarsmaktens övningsverksamhet har varierat starkt genom åren. Det har varit från en period av upprustning efter andra världskriget med många och stora övningar fram till järnridåns och kommunismens fall med en stark nedrustningstrend som lett till betydligt färre och mindre övningar. I dag när säkerhetsläget i vårt närområde försämrats och vi förstärker vår försvarsförmåga kommer Försvarsmakten att behöva öva mer och i större övningar. Det är övningar som kommer att påverka oss på olika sätt.

Herr talman! Sedan början av 90-talet har både miljöbalken och plan och bygglagen förändrats på ett antal avgörande punkter, till exempel när det gäller störande verksamhet. Det har inneburit att det har blivit allt svårare att bygga i till exempel bullerutsatta miljöer. Verksamheter som till exempel Försvarsmakten har därför blivit mer restriktiva när det gäller att tillstyrka nybyggnationer av olika slag i sin direkta närhet.

Flera av våra garnisonsorter ligger i tillväxtkommuner där bostäder måste byggas, och det är inte heller helt ovanligt att Försvarsmaktens övnings- och skjutfält i dag ligger mycket nära växande befolkningscentrum.

När det gäller Försvarsmaktens skjutfält har Försvarsmakten med stöd i miljöbalken blivit mer restriktiv och har tydligt meddelat vilka så kallade influensområden man anser sig ha i anslutning till sina övnings- och skjutfält. Dessa områden kan bli stora och förhindra att attraktiva och nödvändiga bostadsområden kan bli verklighet.

Ett influensområde kan beskrivas som ett område som berörs av omgivningspåverkan från militär verksamhet. Ett influensområde är ett område inom vilket åtgärder som exempelvis ny bostadsbebyggelse kan påverkas av, eller i sin tur påverka, verksamheten inom området.

Här uppstår, herr talman, ett problem när man ska tillämpa miljöbalken på bullerområdet. Principen är att verksamheten vid klagomål måste minska sitt buller. I bästa fall innebär det begränsningar av verksamheten, och i värsta fall måste den kanske upphöra. Om Försvarsmakten tillåter nybyggnation inom ett influensområde vid ett skjutfält och de nyinflyttade upplever verksamheten som störande infinner sig naturligtvis risken att skjutfältet måste stängas.

Ett sätt att tillgodose både Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält och kommunernas behov av ny mark är att göra miljöbalkens bullerregler dispositiva för Försvarsmakten tillsammans med servitut.

Problemet i dag är att miljöbalken inte tillåter detta. Det är därför nödvändigt med ett omtag, och vi måste komma tillbaka till ett läge där vi ser försvaret av vårt land som en naturlig del av vår vardag. Det innebär att vi måste acceptera att det låter när Försvarsmakten övar.

Herr talman! Det går med rådande lagstiftning att använda sig av servitut, men bara inom miljöbalkens nivåer. Med andra ord är det fortfarande miljöbalkens uppsatta gränsvärden som gäller oavsett vad som avtalats i ett servitut. Rimligen borde Försvarsmaktens behov gå före miljöbalken om de boende tecknat servitut, det vill säga är medvetna om och accepterar bullret. Därför anser Moderaterna att möjligheten borde införas att göra miljöbalkens bullerregler dispositiva för Försvarsmakten i samband med servitutstecknande. På det sättet skulle vi kunna säkra både Försvarsmaktens möjligheter att öva och våra kommuners möjligheter att bygga bostäder. Menar vi allvar med att bygga ett starkt försvar måste vi göra det tillsammans med kommuner, regioner och medborgare.

Herr talman! Slutligen vill jag lyfta upp möjligheten att ändra lagstiftningen så att Försvarsmakten i avvaktan på slutgiltigt besked om miljöprövning ska få möjlighet att bedriva övningsverksamheten interimistiskt. Detta är utifrån det försämrade säkerhetsläget, att behoven ökar i en växande krigsorganisation samt de långa ledtiderna för handläggning vid ansökan om miljötillstånd.

Även i den här frågan hoppas jag få en kommentar i ett anförande från någon av ledamöterna från regeringspartierna.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation 4.

Herr talman! Försvarsberedningen är också inkallad, och det blir fysisk träning ibland. Men det skadar inte i dessa tider. I vilket fall som helst lägger sig pulsen lite grann om en stund.

Jag tänker naturligtvis kommentera våra försvarsfrågor, men jag kan inte undvika att börja med att kommentera den situation som råder just nu med coronaviruset. Frågan hör inte riktigt till ämnet, men trots allt. Vi kommer att diskutera frågan i kommande debatter när vi bland annat ska gå igenom krisberedskapen, men jag tycker att man kan rikta kritik – och det riktas kritik i tidningarna – mot olika myndigheter. Det stora problemet, herr talman, är en total avsaknad av förtänksamhet och scenarioplanering. Varför spelar man inte upp olika scenarier? Spelledare för att driva olika scenarier kan man mycket väl hämta i Försvarsmaktens mycket duktiga officerare.

Den som roar sig med att titta på videosändningar kan se att vi i den här talarstolen i kammaren för flera år sedan talat om både krig och pandemier. Det gjorde vi till exempel för fyra år sedan. Då kan vi vidta de åtgärder som ett spel av ett scenario kan frambringa: Vad gör vi då? Sedan finns en beslutsgång, naturligtvis kopplad till ekonomi. Men vi har inte vidtagit åtgärder. Därför bör kritiken i första hand riktas mot de ansvariga politiker som uraktlåter att handla och struntar i scenariospelet. Därför finns inga möjligheter att leda verksamheten.

Jag kommer att återkomma till dessa frågor när vi pratar om krisberedskapen, men jag kände ett behov av att nämna dessa frågor. Där finns det stora problemet.

Herr talman! Försvarsberedningen har nu återinkallats. Där tycker jag att försvarsministern så här långt har gjort ett alldeles utmärkt arbete. Alla partier deltar, och sekretariatets nyckelpersoner är med. Vi hade ett möte i går, och vi har haft ett möte fram till nu. Mötet är ajournerat och återupptas senare under dagen. Det är mycket bra jobbat hittills av försvarsministern. Han har varit lyhörd för de önskemål vi har haft.

Vi har också kommit överens om att under resans gång fram till mitten av maj inte gå ut öppet och berätta om alla våra diskussioner och vad vi gör. Det har Sverigedemokraterna lovat att förhålla sig till. Men jag kan säga så mycket att vi pratar om en budget. Försvarsministern har själv nämnt, och vi andra nämner nu, 91,6 miljarder – alltså priskompenserat för det tidigare beslutet på 84 miljarder. Det civila lämnar jag nu därhän men återkommer till senare, herr talman.

Med detta sagt startar vi nu arbetet, och det är viktigt att titta på hur och på vilket sätt Försvarsmaktens delar skiljer sig. Ja, man saknar pengar – 55–60 miljarder. I den öppna redovisningen bör man tänka på att i de 55–60 miljarderna har Försvarsmakten inte räknat med någon som helst priskompensation. Man borde särredovisa att under förutsättning att det inte blir en priskompensation saknas så mycket pengar. Den priskompensationen löper som en brist även 2025–2030.

Hur ser då vårt partis inriktning ut innan dessa förhandlingar börjar eller går i mål? Vi har som långsiktig målsättning, herr talman, att Försvarsmakten ska ha 2 procent av bnp 2030. Det är inga nyheter; det har vi sagt i många år, och jag tror att det finns en bred majoritet för att gå upp till 2 procent.

Vad får detta för konsekvenser? Ja, oavsett vad vi kommer fram till i Försvarsberedningen hamnar vi ju i ett beslut. Ska vi tillföra mer medel? Det vi vill att Försvarsmakten ska ha som mål är Värnkraft, Försvarsberedningens rapport. Det är målet. Vilka medel behövs för att nå målet? Där har vi ekonomin som en mycket viktig punkt. Sedan ger man långsiktighet till Försvarsmakten: Ni disponerar uppskattningsvis 2 procent av bnp 2030. Lägg upp en tidsplan för att införa eller nå målet – delmål och mål!

Så arbetar Sverigedemokraterna, herr talman. Det innebär att man kontinuerligt redovisar hur det går för att nå målet värnkraft. Motsvarande mål på den civila sidan är motståndskraft, men det lämnar vi till nästa debatt. Så vill vi föra denna politik mer praktiskt. Då blir det långsiktighet.

Sedan ska vi hantera de andra frågorna med delmål. Det kommer att bli förändringar. Försvarsmakten kanske tycker att de beslut som politikerna fattar inte är riktigt rätt – tänk om vi fick göra så här i stället! Det kommer alltid att finnas flexibilitet i detta, herr talman. På det viset tror jag att vi får bättre ordning och konsekvens i uppbyggandet av det militära försvaret.

Vi har i detta nämnt etableringen av förband, men det tänker jag hoppa över med tanke på den överenskommelse vi gjort. Jag stryker det.

Däremot känner jag stor oro över de signaler som kommer om att man inte tänker utbilda i Härnösand. Man tänker inte fortsätta med värnpliktsutbildningen. Det är en mycket viktig bit för att kunna rekrytera till hemvärnet. Varför gör man detta? Jag säger inte att det är sant; jag säger bara att jag har bibringats den uppfattningen av ledande politiker där uppe. Det oroar mig, och jag kommer att återkomma till det.

Jag tänkte gå in på något som berör Försvarsmakten, och det är att det nu är viktigt att skaffa en civil överbefälhavare – det har vi också motionerat om i flera år – och att knyta den och de olika civilbefälhavarna till Överstyrelsen för civil beredskap, som leder och samordnar och ser till att de civila regionerna jackas ihop med de militära så mycket som möjligt genom att ge bland andra landshövdingarna planeringsansvar. Det tror jag är en viktig bit inom ramen för ett totalförsvar som avsevärt påverkar försvarets möjligheter och styrka och Sveriges beredskap.

Herr talman! Det är inte utan att vi befinner oss i en väldigt annorlunda tid i och med denna coronakris. En pandemi som går över världen sätter verkligen spår i hur vi reagerar just nu, och det är svårt att prata om något annat. Men här har vi ett ämne, det militära försvarets uppbyggnad, som faktiskt hänger tätt ihop med det som coronakrisen lär oss nu, nämligen vilket sårbart samhälle vi har.

Jag värnar särskilt mina föräldrar just nu, och jag vet att andra har precis sådana värderingar. Men det hindrar inte att vi byter några ord om det som vi ser är kopplat till försvarsförmågan.

För mig blir en sak tydlig. Det krig som kan tänkas komma är ett hybridkrig. Det är inte jättesvårt att föreställa sig att en främmande makt släpper ut ett virus liknande corona som man själv förberett och skapat ett vaccin mot, men man släpper inte vaccinet. Man kombinerar detta med ett krigshot som gör att vi får stängda transportvägar. Vi har ju lärt oss under den här krisen att det är Kina som är fabriken i världen, så avstängda transportvägar skulle göra oss sårbara. Föreställer man sig därtill lite sabotage av elförsörjningen som också stänger kommunikationsvägarna förstår man att ett kommande krig verkligen inte avgörs på slagfältet, utan det avgörs på helt andra spelplaner.

Herr talman! Dagens debatt om militära frågor är aktuell, men det är en lite märklig situation vi hamnat i. Det har ju varit bristande synkronisering mellan Försvarsmakten, Försvarsdepartementet och Försvarsberedningen. När Försvarsberedningen efter tre års jobb lämnade en väldigt väl genomarbetad rapport, Värnkraft, sa Försvarsmakten att det diffar med 60 miljarder. Det gör att det blir svårt att hantera detta – svårt för alla, faktiskt. Men nu ska vi göra det bästa av det och komma i mål.

Jag tänkte redovisa Centerpartiets tio utgångspunkter i den förhandling som startat i går och i dag för att visa hur vi tänker.

Den första utgångspunkten för vår del är att vi ser att det försämrade världsläget gör att vi måste öka försvarsförmågan. Det är viktigt att slå fast detta här och nu. Kombinationen av hybridkrigföring, gråzonsproblematik och militärteknisk utveckling gör att hotet är på riktigt, till exempel i Östersjöregionen. Vi behöver ha ett bättre försvar i dag för att klara ett väpnat angrepp.

Den andra utgångspunkten Centerpartiet har är att vi vill genomföra hela Värnkraft. Det är vår ledstjärna. Varför det? Jo, det är ett bra förslag, en bra helhet. Alla står samlade bakom det, och det är faktiskt färdigförhandlat. Det är värt rätt mycket efter tre års jobb.

Den tredje utgångspunkten är att vi kräver ut maximalt av de pengar vi satt in för dessa insatser. Centerpartiet har varit ledande i att förhandla fram de stora resurstillskotten till det militära försvaret. Det innebär att vi också vill få ut så mycket som möjligt av dem.

Den fjärde utgångspunkten är att vi ser att vi behöver ett totalförsvarsbeslut i höst. Vi behöver verkligen ha det. Vi måste se till helheten. Vi förstår i dessa coronatider att ett militärt försvar utan ett civilt försvar inte är värt mycket. Vi har så stora brister i det civila försvaret att det verkligen behövs ett samlat beslut om vi ska få upp landets totalförsvarsförmåga.

Den femte utgångspunkten är en följd av det förra jag sa. Vi behöver få fram pengar i budgeten till det civila försvaret. Något annat finns liksom inte. Annars blir det inte trovärdigt. Vi behöver få fram pengar till civilförsvaret. Lärdomar av corona gör att vi ser hur sårbara vi är till exempel i fråga om försörjning av läkemedel och livsmedel, som i dag bygger helt på transporter in.

Den sjätte utgångspunkten är att vi vill ha en bred överenskommelse, så bred vi kan, mellan partierna. Det förutsätter givetvis att vi har seriösa partier som vill vara med på en uppgörelse och sätter landets bästa före sitt partis bästa. Vi har tyvärr sett tendenser till motsatsen i andra frågor. Kommande försvarsfrågor förutsätter att partierna verkligen vill vara med.

Varför vill vi ha en bred överenskommelse? Jo, vi förstår att det tar väldigt lång tid att bygga upp militär förmåga. Vi pratar i praktiken femton år framåt.

Det beslut som nu ska sys ihop sträcker sig förmodligen över tio år men kommer väldigt tydligt att påverka de kommande femton åren. Femton år översatt till politik är fyra regeringsperioder. Under fyra regeringsperioder är det stor sannolikhet för att vi kommer att byta regering flera gånger, och vi måste därför ha ett brett beslut om detta ska fungera och vara stabilt framåt.

Den sjunde utgångspunkten är att vi vill ha ett hela-landet-perspektiv. Vi behöver ha en utveckling av hemvärnet; Jörgen Berglund har berört detta, och jag stöder mycket av det han sa. Det handlar för hemvärnets del om att klara personal- och materielförsörjning. För att lyckas med detta behöver vi rätt fort komma upp i 8 000 värnpliktiga. Och för att lyckas med det behöver Rekryteringsmyndigheten ha ett tredje rekryteringskontor för mönstring på plats rätt omgående. Annars blir det inte möjligt.

Hela-landet-perspektivet handlar också om att vi behöver ta höjd för att klara olika klimatscenarier. Jag tänker inte minst på att olika delar av landet behöver ha en klar subarktisk förmåga. Hela försvarsutskottet var för inte så länge sedan i Norge och lärde oss väldigt väl vad norrmännen är duktiga på. Vi behöver bygga vidare och bygga ihop Norge, Sverige och Finland när det gäller subarktisk förmåga.

Att få ett hela-landet-perspektiv är också bra för folkförankringen och kommer bland annat att underlätta personalförsörjningen.

Centerpartiets åttonde prioritering handlar om markstridskrafterna. Det är nu dags att prioritera armén, precis som Försvarsberedningen har sagt. Det handlar om förbands- och utbildningsstruktur. Armén har stått tillbaka under lång tid, och vi behöver en bättre balans för att klara vår totala försvarsförmåga framöver. Detta innebär bland annat att vi måste få fler nya regementen på fler ställen i landet.

Den nionde utgångspunkten är att vi måste hitta något slags balans mellan stora materielinköp och personalförsörjning. Vi kan inte lägga alla pengar i påsen på stora materielinköp, som vi faktiskt har gjort under lång tid. Vi är otroligt materieltunga jämfört med andra länder.

Vi måste också förstå att utan personal har vi i praktiken inget försvar. Personalfrågan måste alltså ges ett ökat fokus. Det handlar om att bli attraktiva arbetsgivare och få till rimliga villkor. Vi tror också att vi, som en del i att öka försvarets attraktionskraft, bör höja målsättningen gällande andelen kvinnor.

Den sista punkten är att vi ser att vi måste ha ett försvar som är en bättre integrerad del av samhället, det vill säga att vi möjliggör samexistens i till exempel vindkraftsfrågan. I dag blockerar Försvarsmakten 45 procent av Sveriges yta och sätter stopp för vindkraft där – det är inte rimligt. Precis som Jörgen Berglund är vi inne på att vi måste ha en ny lagstiftning som möjliggör samexistens för försvarets anläggningar och övningsområden på ett annat sätt än i dag.

Herr talman! Vi i Centerpartiet kommer att vara väldigt aktiva i denna förhandling, och vi kommer att ta vårt ansvar så att vi får till ett totalförsvarsbeslut i höst. Med detta yrkar jag bifall till reservation nr 12.

Herr talman! Hej till alla er som sitter och lyssnar hemma! Vi hoppas alla härifrån att ni tar väl hand om er och inte glömmer att tvätta händerna ofta.

Vi lever i en mer sårbar värld; jag tror att det är uppenbart för oss alla i dessa tider. Det är en värld som kan kännas skrämmande men som vi har stora möjligheter att påverka till det bättre och att göra både lugnare och fredligare. De senaste åren har vi dock fått fler och fler bevis på att världen inte är så lugn som vi skulle vilja.

I dag debatterar vi en stor mängd motioner under den väldigt breda rubriken ”Militära frågor”. Jag hade hellre sett att detta block hade kallats till exempel ”Försvarets klimat- och miljöfrågor”, för det är precis där jag vill lägga fokus i denna debatt.

Jag vill redan nu meddela att jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation nr 7.

Förra året lade Vänsterpartiet fram en motion som heter Försvarsmakten, klimatet och miljön – en bred och mycket bra motion som tar upp många olika miljöfrågor kopplade till försvarsverksamheten. Det här året kör vi på samma tema, men den här gången handlar vår miljö- och klimatmotion specifikt om Vättern, en sjö som kräver mycket mer av vår uppmärksamhet och vår handlingskraft.

Miljöfrågorna och klimatförändringarna är vår tids stora ödesfråga. Det kan inte finnas någon, vare sig här i riksdagen eller bland er som lyssnar hemma, som inte förstår att vi står inför stora utmaningar med de klimatförändringar vi ser och att vi människor har gjort och fortfarande gör stora skador på vår miljö. Alla människor och hela samhället måste ta ansvar för en omställning i mer hållbar riktning. Detta gäller också alla myndigheter, som ska göra sitt för att hindra klimatförändringarna, och det gäller även Försvarsmakten.

Klimatförändringar och naturkatastrofer är ett allvarligt hot mot både landets och invånarnas säkerhet. Vi har de senaste åren sett många exempel på bränder, översvämningar och torka, och vi vet att vi detta kommer att ske mer framöver. Runt om i världen ser vi att naturkatastrofer och klimatförändringar är en av grundorsakerna till krig och konflikter. Att motverka klimatförändringarna är därför att arbeta för en fredligare och säkrare värld.

Herr talman! Vättern är dricksvattentäkt för 280 000 personer, ett antal som förmodligen kommer att öka framöver. Det är en unik miljö för både djurliv och växtlighet och ett uppskattat turistmål. Men Vättern är också ett stort övningsfält för Försvarsmakten, som använder området runt, över och i Vättern för flygövningar. Det finns önskemål om att flyga och skjuta ännu mer.

Detta får såklart konsekvenser för livet vid och kring Vättern. Gammal ammunition ligger kvar på botten, och ny ammunition tillkommer i sjön varje år. Det finns ett stort engagemang hos boende runt omkring Vättern för att begränsa flygövningarna och rädda Vätterns vatten.

Vänsterpartiet föreslår därför att det tas fram en handlingsplan för att minska de föroreningar som de militära övningarna i och över Vättern ger upphov till. Vi behöver ta tag i frågan om att sanera Vättern och se till att vattenkvaliteten blir bättre.

Det finns fler övnings- och skjutfält i Sverige som behöver saneras och städas upp, och jag vet att detta är en verksamhet som pågår. Men vi behöver intensifiera detta, och Vättern är som dricksvattentäkt prioriterad och mest akut.

Vi menar att Försvarsmakten måste ges goda förutsättningar att öva, men vi måste också sätta miljö- och klimatfrågorna högst upp på dagordningen. Det finns ingen annan möjlighet om vi ska kunna stoppa de klimatförändringar vi ser i dag och inte lämna över en alltför förstörd miljö till kommande generationer.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi militära frågor, och jag vill direkt passa på att säga att jag självfallet står bakom alla Kristdemokraternas reservationer men för tids vinnande yrkar bifall endast till reservation 3 under punkt 1.

Sverige har varit utanför krig i 200 år. Detta är något fantastiskt, och vi hoppas verkligen att det ska få förbli så. Men det är ingen naturlag.

Jag var ute på resa med Försvarsberedningen för ganska exakt ett år sedan. Vi var bland annat i Ukraina, där vi besökte ett militärsjukhus. Vi gick ronden där, kan man säga. För mig, herr talman, var det väldigt skrämmande att se. I ett rum träffade vi bland annat på en soldat som hade fått en bra bit av sitt ben bortskjutet och en annan som hade trampat på en mina. Detta är alltså i Europa. Det är ett lågintensivt krig som pågått i fem års tid, men ändå dör tio personer per månad.

För mig är det viktigt att inse att vi måste stärka vårt försvar. Vi kan inte ta för givet att vi alltid ska kunna hålla oss utanför, och därför är det viktigt att försvaret stärks. Om vi har ett starkt, fungerande försvar ökar möjligheterna och chanserna att vi aldrig behöver nyttja det.

Jag ingår i Försvarsberedningen, och vi har jobbat i nästan tre års tid. Vi har tittat på hur hotbilden mot Sverige ser ut men också på vad som behöver stärkas, både civilt och militärt.

För att nämna något om det civila försvaret är det två sidor av samma mynt. Bland andra Dagens Nyheter har visat att vi för 30 år sedan hade världens kanske bästa civila försvar, och inte minst nu under den pågående coronakrisen ser vi att det hade varit bra att ha det. Då hade vi möjlighet att ta emot sårade, och vi hade många respiratorer som hade varit bra att ha i dag.

Inför framtiden vill vi inpränta: Gör inte om misstagen! Det som skedde var att den eviga freden tycktes rulla in, och så lade vi ned mycket av vårt försvar, inklusive det civila försvaret. Vi måste inpränta att detta inte ska göras igen. Vi måste se till att vi har ett land som klarar vackert väder men också dåligt väder, kriser och i värsta fall krig. Därför är det viktigt att de förslag som Försvarsberedningen lagt fram när det gäller motståndskraft och det civila försvaret nu genomförs. Kristdemokraterna har redan budgeterat över en halv miljard fram till 2025 för att detta ska kunna genomföras.

Tyvärr har förslagen än så länge hamnat i regeringens byrålåda och inte blivit verklighet. Nu är det hög tid att vi sätter fart och genomför dem så att vi kan klara det civila försvaret. Finland är ett föregångsland här. Jag kan nämna en sak: De har exempelvis möjlighet att klara matförsörjningen under ett halvår. I Sverige klarar vi oss kanske i ett par veckor. Detta måste nu förstärkas.

När det gäller det militära försvaret, som det handlar om i dag, hade Försvarsberedningen en mängd förslag. Inledningsvis sa vi bland annat att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Sverige kommer oundvikligen att påverkas om en väpnad konflikt uppstår i vårt närområde. Därför är det viktigt att dimensionera och utforma ett försvar som kan möta ett väpnat angrepp mot Sverige, inklusive krigshandlingar på svenskt territorium. Detta var alla partier i Försvarsberedningen överens om. I väntan på stöd måste Sverige ha förmåga att klara svåra störningar och försvara sig på egen hand.

Vi tittade oss i spegeln och sa också att Försvarsmakten i dag har väsentliga begränsningar i förmågan att möta ett väpnat angrepp och att dagens krigsorganisation i grunden inte är utformad för att möta ett väpnat angrepp. Vi sa att vi nu måste få se en förstärkning inom logistik, ledning och andra stödfunktioner som gör att Försvarsmakten fungerar vid ett krig.

Vi hade förslag om utökningar inom armén, flygvapnet och marinen. Något som också är viktigt är att se till att det blir fler värnpliktiga så att förbanden kan fyllas upp. Det är just detta som ger militär förmåga: att förband fylls upp med rätt materiel och övar. Det är detta som har missats historiskt sett – att man har sparat in på övningar. Detta är olyckligt, för det är det som skapar militär förmåga.

När det gäller armén sa vi att det är viktigt att vi får tre mekaniserade brigader. När det gäller marinen är det viktigt att etablera militär förmåga också i Göteborg. Det är inte rocket science att förstå att man vid en konflikt kommer att försöka stoppa vår import av förnödenheter som kommer in via Göteborg, och därför är det viktigt att återskapa militär förmåga där.

När det gäller flygvapnet är det viktigt att vi kan utöka våra flygbaser. Detta kan medge större spridning och skydd. Vi har ett bra flygvapen, men vi måste se till att vi får igång våra sidobaser så att vi inte blir så sårbara.

Det är detta som våra förhandlingar handlar om. Vår utgångspunkt är att Försvarsberedningens förslag ska genomföras och att vi ska se till att medel skjuts till. Vi sa i beredningen att vi skulle vara förankrade i 2019 års penningvärde. Det är en viktig sak som vi egentligen inte borde behöva diskutera, utan det är en självklarhet. Vi förstår att en krona i dag kommer att vara betydligt mindre värd 2030. Jag hoppas att vi kan lösa detta och att vi stegvis, precis som omvärlden, kan öka våra försvarsanslag. Omvärlden ligger på 2 procent eller är på väg dit, och Sverige måste nu göra samma sak.

Det handlar om att skapa trygghet och att stärka både det civila och det militära försvaret. Detta är helt nödvändigt.

Herr talman! I dag debatterar vi Militära frågor, som hanterar förslag som kommit in från ledamöter i form av motioner under den allmänna motionstiden.

Ämnena och förslagen är av olika slag och skiljer sig mycket från varandra men syftar till att stärka vår försvarsförmåga – vår förmåga att försvara Sverige. Det handlar om tillgången till övningsfält, hemvärnets förutsättningar, hur försvarsmakten ska vara organiserad med mera.

Herr talman! Samtidigt som vi hanterar detta ärende pågår, som vi hört tidigare här i debatten, viktiga diskussioner på Försvarsdepartementet, där Försvarsberedningen nu ska arbeta fram förslag till en ny proposition om försvarspolitikens inriktning.

När vi tar beslut om Sveriges säkerhet, om hur Försvarsmakten ska se ut och om vad som ska vara prioriterat är det oerhört viktigt att vi gör det samlat och att vi gör det gemensamt över blockgränserna.

Just nu står vi i Sverige, såväl som andra länder, inför en enorm utmaning när det gäller att hantera coronaviruset och covid-19. Här ser vi verkligen hur viktigt det är att vi går samman och tar de beslut som krävs för att rädda liv och hålla igång samhällsfunktioner och ekonomin.

Just nu testas verkligen vår krisberedskap. Det kommer säkerligen att finnas många lärdomar för oss som utskott att ta till oss efter detta när det gäller utformningen av det civila försvaret, men också lärdomar som är viktiga för inriktningen på det militära försvaret.

Herr talman! Jag har för avsikt att vara kortfattad i dag, men jag vill ändå säga några ord om hemvärnet. Det är en fråga som har lyfts upp i flera motioner, och jag kan bara instämma i att det har en viktig roll.

Överallt och alltid är de ord som beskriver hemvärnet i dess helhet. Hemvärnet utgör en stor och viktig del av arméstridskrafterna och har med sin höga tillgänglighet, sin numerär och sin geografiska spridning en central betydelse och bidrar på ett värdefullt sätt både till vissa bevakningsuppgifter och till stöd till samhället.

Vi socialdemokrater ser positivt på den utveckling av hemvärnet som regeringen har beskrivit i budgetpropositionens resultatredovisning. Att hemvärnet har testat sin beredskap genom en beredskapskontroll – en övning i en omfattning som inte har genomförts sedan 1975 – är oerhört positivt och viktigt.

Hemvärnet är otroligt viktigt, och hemvärnsförbandens lokala förankring och rekrytering är av stor betydelse för försvarets folkförankring och självfallet också för att öka försvarsviljan hos befolkningen. Utan hemvärnet är det svårt att klara av ett väpnat angrepp mot Sverige, då dess uppdrag är att skydda, bevaka, ytövervaka, störa och försvara.

Jag kan bara konstatera att partierna i Försvarsberedningens rapport Värnkraft i enighet har uttryckt behovet av en stor satsning på just hemvärnet. Målet är att i ett första steg utöka till 25 000 hemvärnssoldater. Försvarsberedningen pekar också i Värnkraft på att hemvärnet även vid fredstida kriser har en viktig roll och ett behov av att kunna komplettera det frivilliga engagemanget. Betydelsen av att ha en god förmåga att hantera även fredstida kriser ser vi verkligen just nu. Vi ser hur viktigt hemvärnet är och kan vara.

Som jag inledningsvis sa vill vi socialdemokrater dock inte föregripa inriktningspropositionen utan anser, som sagt, att det är viktigt att dessa frågor hanteras gemensamt som en helhet för att bidra till allra största nytta för svensk säkerhet. Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Att regeringspartier avstyrker oppositionens motioner är inget unikt – inte heller denna gång. Men även om vi har en försvarsberedning som lyckligtvis jobbar igen för att skriva oss samman måste väl ändå riksdagens största parti, Socialdemokraterna, som Alexandra Völker företräder, ha en uppfattning om hur vi ska komma till rätta med rekryteringarna till hemvärnet och öka dem.

Jag tog upp ett antal av Moderaternas idéer och tankar i mitt anförande. Jag undrar till exempel hur Socialdemokraterna ser på översynen av ersättningar till hemvärnsmän. Finns det någonting annat som Socialdemokraterna ändå står för? Är det till exempel rimligt att på sikt göra hemvärnet till en egen försvarsgren, som vi tycker? Det vore intressant att få höra, trots att Försvarsberedningen arbetar.

Herr talman! Det är viktiga frågor som Jörgen Berglund ställer. Jag vill dock börja med att säga att det var tänkt att min kollega Paula Holmqvist skulle ta denna debatt, och jag har hoppat in i debatten lite grann i sista sekunden. Om jag inte kan svara på alla frågor vill jag vara tydlig med att detta är skälet till det.

Det är klart att hemvärnet är mycket viktigt. Vi tycker att det är otroligt viktigt att vi får fler att bli hemvärnssoldater – att man ökar intresset i stort men också att man får fler att genomgå utbildningen. Det är också viktigt att hemvärnet får de resurser och det material som de behöver, alltså den grundplatta som de behöver.

De förslag som togs fram i Värnkraft och de förslag som den tidigare försvarsberedningen tog fram är otroligt viktiga. Men jag vill inte föregripa diskussionen, utan jag anser att det är viktigt att dessa saker tas upp i ett samlat format.

Som vi diskuterade för ett par veckor sedan är detta, när det gäller rekryteringen till Försvarsmakten i stort, en utmaning för hela Försvarsmakten och inte bara för hemvärnet. Jag anser därför att det är olyckligt om jag nu står och talar om insatser för specifikt hemvärnet. Jag tror att man behöver se över personalförsörjningen för hela Försvarsmakten.

Herr talman! Jag delar naturligtvis Alexandra Völkers uppfattning att personalförsörjningen är viktig för hela Försvarsmakten. Nu handlade detta lite specifikt om hemvärnet. Men jag respekterar naturligtvis det hon säger. Man behöver inte visa korten om man inte vill det. Jag tycker dock att det i ett sådant här sammanhang kan vara lämpligt att lyfta fram de ståndpunkter som man har.

Herr talman! Jag tog också upp lite andra saker i mitt anförande som rör Försvarsmaktens övningsverksamhet. Jag skulle gärna vilja höra från Alexandra Völker vad Socialdemokraterna anser att man kan göra för att minska den konflikt som uppenbarligen finns på väldigt många ställen runt om i Sverige nu, där Försvarsmaktens intressen av övnings- och skjutfält finns på den ena sidan och kommunernas behov av att utveckla och bygga nya bostäder finns på den andra sidan. Många gånger krockar dessa intressen. Jag lyfte fram några förslag på förändringar, till exempel servitut som kan tecknas. Men jag lyfte också fram att Försvarsmakten, i väntan på att miljötillstånden ska träda i kraft, skulle kunna få öva. Det skulle vara intressant att få höra Alexandra Völkers kommentar på detta.

Herr talman! Det är klart att det är otroligt viktigt att kunna öva. Det har också varit en prioriterad fråga för regeringen både under denna mandatperiod och under den förra mandatperioden. Där har till att börja med personaldelen varit en mycket viktig del, alltså att se till att man kan öva med fulla förband. Just nu pågår det många övningar runt om i landet, och de pågår kontinuerligt. Detta är viktigt, eftersom det är så vi stärker vår försvarsförmåga.

När det kommer till just övningsfält är det alltid en mycket svår del, eftersom vi måste se till att det finns övningsfält. Men sedan har vi också utmaningar i att vi måste ta hand om vår natur och se till vilka konsekvenser detta kan få för landet i stort. Vi hörde tidigare att man från Vänsterpartiet talade om till exempel Vättern. Det är alltså klart att vi hela tiden måste balansera dessa två frågor mot varandra. Båda är otroligt viktiga. Detta är inte helt enkla frågor, utan vi behöver se över detta. Men just nu har Försvarsmakten ändå många övningsfält att använda. Och vi har i Sverige förmånen att vi har så stora övningsområden i relation till andra länder. Men det är klart att vi måste se till att Försvarsmakten har bästa möjliga förutsättningar, samtidigt som vi värnar både miljön och befolkningen.

Herr talman! Jag tänkte under denna debatt ta upp en av totalförsvarets, och därmed en av samhällets, viktiga resurser. Det har talats mycket om det i dag. Det är en organisation som är mycket aktuell och som ständigt är beredd att stötta samhället, nämligen hemvärnet.

Hemvärnet utgörs i dag av ca 22 000 kvinnor och män, och de finns utspridda över hela vårt avlånga land. Dessa personer är frivilligt en del i hemvärnet. Hemvärnet utgör på detta sätt nästan hälften av Försvarsmaktens personalstyrka, och dessa personer är bosatta i närheten av sin stationeringsort.

Hemvärnet har till uppgift att verka över hela konfliktskalan – allt från stöd till samhället vid stora påfrestningar i fred till väpnad strid i krig.

Hemvärnsförbanden är krigsförband med huvuduppgift att skydda, bevaka, ytövervaka samt stödja samhället vid kris. Och det är krisdelen som jag i nuläget kommer att fokusera lite extra på.

Om Sverige drabbas av naturkatastrofer, omfattande olyckor eller andra hot mot samhället är hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna beredda att stödja polis, räddningstjänst och andra myndigheter. Det kan vara vid skogsbränder, översvämningar, eftersök av försvunna personer eller för den delen vid pandemier. Varje år genomför hemvärnet ett stort antal sådana insatser som stöd till samhället, och det gör de med bravur. Bara under bränderna 2018 var det totalt 24 400 tjänstetimmar.

Det är dock viktigt att poängtera att hemvärnets primära uppgift inte är att lösa andra myndigheters uppgifter. Men när det sker extraordinära händelser är hemvärnet en stor resurs som finns gripbar på mindre än ett dygn och som på ett flexibelt sätt kan lösa många olika uppgifter.

Herr talman! Sverige befinner sig i vad som kan utvecklas till att bli en av vår tids värsta kriser. Över hela världen och även här i Sverige har coronaviruset spridit sig de senaste veckorna. Många människor har smittats och insjuknat i covid-19, varav några har blivit så allvarligt sjuka att de har avlidit.

Det är i svåra och krävande situationer som denna som hemvärnet kan nyttjas och på så sätt göra stor skillnad och en enorm samhällsnytta. Hemvärnets styrka är dess geografiska spridning och många olika färdigheter.

Hemvärnet förfogar även över ett stort antal fordon och kan nå personer som är i behov av stöd, detta även om det är fråga om svårtillgänglig terräng eller en ö i skärgården. Hemvärnet kan även stötta samhället med bland annat transporter av material, vatten, livsmedel och personal.

Herr talman! Sammanfattningsvis besitter hemvärnets personal djup kunskap, engagemang och geografisk spridning. Man har dessutom kort inställelsetid. Detta är egenskaper som gör att man har goda möjligheter att ge ett omfattande stöd till det civila samhället. I denna för vårt land svåra stund finns hemvärnet överallt, alltid.

Vi sverigedemokrater motionerar även i detta betänkande, FöU9, om att vi vill se en utökning av hemvärnet och en modernisering av det materiel och de fordon hemvärnet förfogar över.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 5.

Herr talman! Nu är pulsen nere på normala 100 slag, så nu ska det väl gå lite bättre.

Apropå detta med en egen försvarsgren har vi ansett det här ganska länge. Vi vill också ta in det när rikshemvärnschefen anser det så lämpligt, vilket jag vet att ledamoten vet.

Jag vill dock uttrycka en oro. Vi har talat om etablering av förband. Nu hänvisar jag till Värnkraft, där det står att vi ska återetablera ett förband i Mellansverige.

Ett antal orter var aktuella, bland andra Sollefteå och Härnösand. I Härnösand flaggar man nu för att lägga ned yrkeshögskolan för sjöfartsutbildning. Det är väldigt oroande att man är beredd att ta sådana steg när vi fortfarande inte har bestämt på vilken ort återetableringen ska ske. Drar man nu bort viktiga delar av detta ökar det knappast möjligheterna att få dit ytterligare förband. Detta säger jag som ett medskick, och det är Sverigedemokraternas uppfattning.

Jag vill också ta upp frågan om miljötillstånd. Det är ju fullständigt orimligt, herr talman, att man ska behöva vänta över tio år på miljötillstånd. Det är fortfarande inte färdigt på Gotland.

Det här måste vi göra någonting åt. Jag vet att det pågår en utredning från regeringens sida som ser över detta, men jag tycker att man på något sätt borde snabba på det här och lägga fram förslag. Beordrar man verksamhet till en ort ska den verksamhet som det är tänkt ska genomföras naturligtvis få genomföras. En analys ska göras när tillståndet ges – eller påbörjas innan dess – så att det är klart när order kommer om att etablera.

Man ska också se över bullerzonerna; det kommer jag att återkomma till i nästa anförande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)