Inkomstskatt

Fru talman! Det är inte utan att det känns lite märkligt att stå här och debattera i dessa dystra tider när coronapandemin har vänt upp och ned på hela världen. Det känns märkligt att stå här när människor kämpar för sina liv på intensivvårdsavdelningarna och riskgrupper inte får träffa sina nära och kära.

Det känns märkligt att stå här i en värld med stängda gränser, undantagsliknande tillstånd och åtskilliga restaurangägare och andra företagare som ser sina livsverk gå förlorade.

Medan vi debatterar här i kammaren kämpar sjukvårdspersonalen i frontlinjen för att rädda liv. De sliter med långa arbetspass, i varma skyddskläder och ännu varmare ansiktsmasker. De tar stora risker för att kunna hjälpa dem som far mest illa. Dessa yrkesgrupper förtjänar vårt - och hela samhällets - oreserverade stöd och uppbackning.

Människor visar sin uppskattning genom att skicka lunchlådor, och arbetsgivare ger gratis parkering. Som lagstiftningen är utformad nu måste dessa utryck för tacksamhet och hjälp till dem som sliter beskattas. Vi moderater i skatteutskottet har ett utskottsinitiativ om undantag från förmånsbeskattningen för personal som bekämpar corona. Det är positivt att regeringen har tagit till sig budskapet och tillfälligt tänker slopa förmånsbeskattningen när det gäller fri parkering, men vi vill gå ännu längre.

Det är självklart fel att undersköterskan ska behöva skatta för parkeringen som arbetsgivaren bjuder på efter ett tolv timmars arbetspass. Men hon ska inte heller skatta för lunchmackan, skänkt av en restaurang eller tacksamma patienter. Det är en fråga om anständighet och sunt förnuft men också om bibehållande av skattesystemets legitimitet.

Jag tror att vi är många som minns de svåra bränderna i Västmanland, där många frivilliga brandmän från alla delar av landet bidrog i släckningsarbetet och som enligt Skatteverkets regler skulle beskattas för kost, logi och resor till och från de brandhärjade områdena. I slutändan påverkades inte de frivilliga ekonomiskt, men det administrativa krångel som uppstod var inte rimligt för en grupp som gjorde en mycket viktig samhällsinsats. Vi måste vara rädda om våra hjältar.

Vi moderater vill att möjligheten att få undantag från Skatteverkets regler om förmånsbeskattning för insatser vid kriser ses över med syfte att underlätta för engagemang och rekrytering i sådana situationer.

Inkomstskatt

Fru talman! Det känns tungt att stå här och tala om inkomstskatter när det finns så många vars inkomster har försvunnit från en dag till en annan. Men vi måste även i denna svåra tid vara beredda att blicka framåt, och det kommer en dag efter coronakrisen. Då måste vi vara väl förberedda för att återstarta samhället.

De kortsiktiga insatserna för att rädda ekonomin har varit bra och nödvändiga, men frågan man kan ställa sig är om de har varit tillräckliga. Nu måste fokus förskjutas till strukturreformer på arbetsmarknaden. Att stärka arbetslinjen är utan tvekan den enskilt viktigaste frågan om vi blickar framåt. Det visade sig tydligt vid den förre finansministern Anders Borgs hantering av finanskrisen, vilken Sverige gick ur som ett av de allra minst drabbade länderna i Europa.

Fru talman! Jag är socialsekreterare till yrket. Jag kan erinra mig många, många familjer för vilka det inte lönade sig att ta steget från bidrag till arbete. Än i dag förlorar inte sällan en barnfamilj disponibel inkomst om någon av föräldrarna får ett jobb. Så ska det absolut inte vara. Incitamentet för att lämna bidragsberoendet behöver stärkas.

Krisen leder initialt till stor arbetslöshet. Men när samhället återstartar och vi successivt tar oss ur krisen kommer arbetskraften återigen att behövas i livskraftiga företag - exportindustrin som åter går på högvarv, hotell och restauranger som lever upp igen och där besökarna strömmar till - och inte minst för att klara den gemensamma välfärden: sjukvården och äldreomsorgen.

Därför måste alla som är arbetsföra dra sitt strå till stacken, också för att lyfta det egna självförtroendet. Ett jobb ger inte bara pengar. Det ger sammanhållning, arbetskamrater och känslan att man behövs och bidrar till det gemensamma. Man blir också en förebild för sina barn. Det finns alltför många barn som inte har en enda vuxen i sin närhet som har eller ens har haft ett jobb i Sverige.

En skattesänkning för dem som tjänar minst skulle ge möjlighet för människor att lägga undan en buffert, pengar som kan användas för oförutsedda utgifter. Det finns många människor vars inkomster har sinat över en natt på grund av coronakrisen och som nu oroar sig för att besparingarna inte räcker mer än några veckor.

Det är ytterst beklämmande att människor som jobbar heltid och lever sparsamt utan några utsvävningar inte har utrymme att lägga undan några hundralappar i månaden. Det skapar ett sårbart samhälle med sårbara människor, något som vi nu tyvärr får uppleva konsekvenserna av.

Lösningen är då inte att än en gång göra socialförsäkringssystemen och andra former av stöd och bidrag till enskilda generösare. Det riskerar bara att långsiktigt förvärra problemen, öka utanförskapet och göra människor ännu mer sårbara. Lösningen är i stället att människor själva får behålla lite mer av de pengar de tjänar, särskilt de med små inkomster. Det ger både en bättre samhällsekonomi och starkare individer med en bättre självkänsla.

För att arbete och ansträngning alltid ska löna sig vill Moderaterna därför sänka skatten på arbete genom att införa ett nytt jobbskatteavdrag med en förstärkning för låga inkomster, som innebär sänkt skatt för alla som jobbar men särskilt för dem som tar steget från utanförskap till jobb.

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 15.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti och anser att en av flera viktiga funktioner som staten har är att upprätthålla välfärdssamhället.

En välfärdsstat är givetvis något som medför kostnader, och just inkomstskatten är en av statens största intäktskällor och kanske också den skatt som är den mest synliggjorda för medborgarna. Därför är det viktigt för det så kallade samhällskontraktet att inkomstskatten upplevs som rättvis, inte bara avseende skatteförmåga utan även när det gäller att den som satsar och arbetar hårt ska få ta del av avkastningen från sitt arbete och sina insatser.

Fru talman! I den tid som vi lever i just nu kanske inte skatter eller skattereformer känns särskilt högprioriterade, men det kommer en tid efter den här pandemin. Då är det viktigt att vårt skattesystem står sig starkt, även vid en internationell jämförelse. Vi vill alla ha nya och växande företag, vilket förmodligen kommer att vara avgörande för att i framtiden säkra och trygga vår välfärd.

För att underlätta för privatpersoner att inte bara investera i aktier eller fonder på börsen vill vi att man ser över skatterna för att öka möjligheterna och incitamenten att investera i mindre bolag. Vi ser också gärna att nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget och vill därför underlätta för personaloptioner.

Att locka till sig investeringar och riskkapital, inte bara från dem som traditionellt kallas riskkapitalister utan även från privatpersoner och hårt arbetande entreprenörer, kommer att vara en avgörande faktor för återuppbyggandet av den svenska ekonomin. Vi eftersträvar ett brett folkligt ägande av det svenska näringslivet i större utsträckning än vad som är fallet i dag.

När det gäller de äldre i samhället, som många gånger har ett långt arbetsliv bakom sig och som betalat in mycket i skatt genom åren, tycker vi att den skatteskillnad som fortfarande finns kvar mellan inkomst av tjänst och pension helt ska jämnas ut.

Pension kan anses vara en del av uppskjuten lön. Vi kan också tänka oss ett system där man, för dem som har uppnått pensionsålder, till och med sänker skatten på förvärvsinkomsten för den som väljer att fortsätta att arbeta. På så sätt kan man stimulera ett frivilligt fortsatt förvärvsarbete bortom den nuvarande pensionsåldern i stället för att höja pensionsåldern.

En bransch som kanske inte omedelbart sett några större effekter av coronapandemin är byggindustrin. En orsak till detta är att man jobbar långsiktigt med projekt som tar tid. Men det kan finnas anledning till oro, när konjunkturavmattningen slår igenom även där. För att mildra effekten av den avmattning i byggsektorn vi kan förvänta oss skulle det kunna vara idé att utveckla det så kallade ROT-avdraget. När ROT-avdraget en gång infördes var det inte bara för att få svarta löner att bli vita, utan det skulle även fungera som en injektion till den då krisande byggsektorn.

Vi skulle vilja få på plats ett system där man avsätter medel för att hjälpa till att bevara och utveckla kulturhistoriska byggnader och byggnadsmiljöer i syfte att bevara dessa till eftervärlden och också synliggöra och tillgängliggöra dem och för att sprida kunskap om våra rötter och vår historia. Ett särskilt ROT-avdrag för viktiga kulturhistoriska byggnader och bebyggelsemiljöer som ligger utanför det vanliga avdraget anser vi vara önskvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! En särskilt viktig fråga i dessa tider av kris gäller i vilken utsträckning vårdpersonal ska beskattas för vissa förmåner som betalas av arbetsgivaren. Just nu ligger det på skatteutskottets bord en tillfällig skattebefrielse för personal i vården som får vissa förmåner av sin arbetsgivare som normalt sett beskattas. Det kan vara att arbetsgivaren erbjuder gratis parkering eller fria resor till och från arbetet med taxi. Just nu vet vi att kollektivtrafiken medför en smittorisk och att det därför finns anledning till dessa undantag från förmånsbeskattning för dessa i dagsläget synnerligen samhällskritiska yrkesgrupper, som dessutom riskerar att utsättas för smitta i och med sina arbetsuppgifter.

Förutom ett tillfälligt undantag från förmånsbeskattning för en viss yrkeskategori finns det andra förmåner som anses vara befriade från beskattning. Det är bland annat de så kallade pedagogiska måltiderna i vården, alltså måltider som man konsumerar tillsammans med sina brukare. Förutom den vård som i dag anses vara förmånsskattebefriad anser vi att även personal inom den somatiska vården bör befrias från förmånsbeskattning vid måltider som intas tillsammans med de patienter man vårdar. Vi vet att måltider tillsammans stärker välbefinnande och hälsa hos alla.

Fru talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga sverigedemokratiska ställningstaganden, men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 7 i betänkandet.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det kan kännas så där att stå här i dag och diskutera inkomstskatter med tanke på hur situationen ser ut i världen. Men till dem som lyssnar vill jag säga: Kämpa på! Det gör vi, genom att tänka på vad vi behöver efter krisen. Vi behöver adekvata, konkreta redskap för att Sverige ska starta igen. Därför behöver vi ha en sådan här debatt i dag angående inkomstskatter.

Fru talman! I den allmänna debatten om skatter har fokus till stor del kommit att ligga på skatter som ett effektivt ekonomiskt styrmedel. Det är såklart rätt i sak. Men, vi får inte glömma att skatterna samtidigt ska främja ett legitimt och rättvist skattesystem. Förtroendet för vårt skattesystem är grundläggande inte bara för legitimiteten utan i förlängningen även för välfärdsstaten. Sveriges höga skattetryck kräver att varje krona används varsamt.

Fru talman! De jobbskatteavdrag som införts har haft karaktären av ekonomiska styrmedel - att stärka incitamenten för arbete - men de har också medfört mer pengar kvar i plånboken, både för den enskilde och för kommuner.

I statsbudgeten för 2020 infördes sänkt skatt för den som bor i delar av landsbygden i Sverige. Det är faktiskt ett principiellt historiskt steg i att utjämna den orättvisa skillnad i kommunalskatt som finns mellan landsbygdskommuner och storstadskommuner. De boende på landsbygden betalar ofta högre kommunalskatt än de boende i tätortskommuner men har ofta sämre tillgång till service. Samtidigt måste de betala ur egen ficka så att vägsamfälligheten eller bredbandssamfälligheten kan ordna så att de får en sjyst service, som för andra finansieras via skattsedeln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Centerpartiet vill fortsätta utredningen av ett landsbygdsavdrag som möjliggör avdrag för medlemsavgift för till exempel sådana föreningar. Samtidigt vill vi se över möjligheten att ytterligare sänka kommunalskatten för att utjämna den skillnad som finns mellan landsbygdskommuner och större kommuner.

Fru talman! Vid en jämförelse av olika delar av Sverige och i vilken utsträckning som man genom skatter och avgifter betalar för att resa med bil står det klart att skillnaderna är stora. På landsbygden betalar man en betydligt större andel av bilens samhällsekonomiska kostnader än i tätorter.

Vi måste utjämna olikheter som en del av en skatteväxling inom transportsektorn. Det måste vara möjligt för människor att leva, bo och verka i hela landet parallellt med den nödvändiga omställningen till hållbara transporter. Om detta ska lyckas behövs en bred översyn av skatterna på området. Utgångspunkten bör vara att skattesystemet ska ta hänsyn till både klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige.

Så som reseavdraget är konstruerat i dag slår det hårt mot de människor som bor på landsbygden och som inte har något annat val än att köra bil till och från arbetet. Om man bor i en stad eller på en större ort finns det oftast kollektivtrafik, vilket gör det lättare att välja bort bilen om eller när avdragsmöjligheterna försämras. Detta är bra för storstäder, för då minskar biltrafiken och miljön förbättras. Men om man befinner sig i områden där det inte finns någon kollektivtrafik blir det kostsamt. I skogslänen och andra delar av Sverige är avstånden oerhört stora. Minskade möjligheter till skatteavdrag för bilresor bidrar till ytterligare kostnader för landsbygdens invånare, och det ökar klyftorna.

Fru talman! Centerpartiet vill att skattepolitiken ska användas som ett tillväxtskapande redskap. Det är viktigt att ta hänsyn till i en kommande skattereform. Att använda skattepolitiken som ett tillväxtredskap för hela landet kan möjliggöras genom att regionalisera fler delar av den statliga fastighetsskatten i syfte att stärka den regionala beslutsnivån och regionernas möjligheter att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån sina egna förutsättningar.

Centerpartiet vill utreda hur ett antal skattebaser ska kunna regionaliseras så att regionerna får behålla en större andel av de värden som skapas hos just dem. Ett första steg är att regionalisera fastighetsskatten på vatten- och vindkraftverk. Det är en större fråga än vad det låter som - en oerhört stor pedagogisk fråga. Jag kan tänka mig att det är lite problematiskt att bo i till exempel en mellannorrländsk mindre ort och se det forsande vattnet stanna upp för kraftutvinning och samtidigt se att skolan i byn läggs ned. Det är svårförklarligt.

Fru talman! Just nu är framtiden - ja, till och med nuet - något som är väldigt osäkert i vår värld. Men samtidigt som vi arbetar med att dämpa smittspridningen och att ge de företag som drabbas möjligheter att överbrygga krisen måste antalet arbetade timmar öka för att Sverige ska komma på fötter igen och vi långsiktigt ska ha råd att behålla och utveckla vår välfärd.

Centerpartiet vill därför se en grundlig skattereform som syftar till att skapa mer jobb och tillväxt och som samtidigt ökar kostnaden för miljöfarlig verksamhet. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag, inte minst post corona. Skatterna måste vara förutsebara, rättssäkra och långsiktiga. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Den nuvarande krisen har tydliggjort aspekter av skattesystemet som Centerpartiet och många med oss länge har pekat på. För mindre företag riskerar komplicerad och tidskrävande administration och regler att bli en tung börda eftersom företagen ofta måste göra lika mycket med mindre resurser. Små företag har inga stora skatte- och administrationsavdelningar att ta till.

Mindre företag drabbas oproportionerligt. Tyvärr är exemplen många där företag drabbas av skattelagstiftningen eller tolkningen av den. Ett av dessa exempel är förmånsbeskattning. Jag behöver bara nämna fyrhjulingar för att många med mig ska skaka på huvudet. Om själva dispositionsrätten, innehavet, är föremål för förmånsbeskattning är det inte direkt tydligt och rättssäkert så som systemet är i dag. Det här måste vi ändra, och jag vill härmed passa på att yrka bifall till reservation 26.

Fru talman! Många frågor har länge varit i behov av reformering. En fråga som under de senaste åren synnerligen har varit i behov av ny lagstiftning är den om arvodering av styrelseledamöter. Att inte längre kunna ta upp inkomst av styrelsearbete som näringsverksamhet i ett bolag försvårar både för den enskilde och för de företag som vill stärka upp styrelsen med en specifik kompetens. Det här måste vi fortsätta att utreda och se över så att det blir ett bättre system.

Fru talman! Jag kan slutligen konstatera att det finns många reservationer i betänkandet, vilket för mig är en tydlig signal. Vi behöver en reform. Det finns mycket att göra, inte minst vad gäller regelförenkling. Krisen vi befinner oss i har lett till att många regler och bestämmelser hastigt har ändrats för att underlätta för företag.

Det är nu vi allihop ska ta på oss förenklingsglasögonen och verkligen ta chansen: Återinför inte onödiga regler! En skattereform ska säkerställa företagande, jobb och tillväxt i hela landet samtidigt som vi hanterar klimatomställningen.

Fru talman! För varje år som går blir Sverige mer och mer ojämlikt. Värdet av mångas arbete hamnar i ett fåtal fickor medan välfärden går på knäna. Förmögenheter och kapital koncentreras till dem som har mest och lämnar väldigt många människor efter. Dessutom har decennier av nedskärningar i välfärden och nedmonteringen av trygghetssystemen försämrat våra förutsättningar att möta en kris. Den svenska sjukvården var redan överbelastad före coronakrisen och är överbelastad i dag.

Men i debatten har vi ständigt fått höra att statens resurser är begränsade, vilket rättfärdigas med klyschor som "rätta munnen efter matsäcken" eller "anpassa kostymen" och så vidare. De som har fått ta den största smällen är vårdpersonalen och välfärdsarbetarna som ständigt har fått möta nedskärningar och besparingar, ofta dolda bakom ord som "effektiviseringar".

Färre människor ska alltså göra samma jobb som om de vore maskiner. Men välfärdsarbetare är inte maskiner. Att arbeta med krav om att hela tiden vara effektivare tar ut sitt pris i form av utslitna kroppar och ökad stress. Det handlar om välfärdsarbetare som börjar och avslutar sina dagar med värktabletter. Det är de som får betala priset för regeringens alla skattesänkningar för de rika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Den slopade värnskatten kostade ungefär 6 miljarder. Det motsvarar 15 000 kollegor till landets alla undersköterskor. Men i stället fick vi ett ökat klassamhälle där underbetalda kvinnor sliter ut sig i välfärden medan högavlönade och välbeställda män får sina skattesänkningar.

Vi har prövat det här systemet i decennier. Vi har prövat sänkta skatter och försämrade sjukförsäkringar. Vi har prövat vinstjakt i välfärden och privatiseringar. Det enda vi kan konstatera efter decennier är att vi har fått minskad välfärd, områden som lämnats efter och ökade klassklyftor.

Därför kommer vi också att behöva se över hur krisens bördor ska fördelas och betalas. Storbolag och kapitalägare, de som främst varit föremål för de olika stödpaketen, måste i större utsträckning vara med och betala för välfärden. Det är provocerande nog att det finns bolag som söker statligt stöd och samtidigt vill gå vidare med aktieutdelningar till sina ägare. Om vi har ägare som har satt årliga miljardutdelningar i system men låter bolagen stå relativt fattiga kan ägarna faktiskt själva kliva in med kapital. Det ska inte vanliga skattebetalare behöva göra. Vi ska inte ha ett system där vi privatiserar vinsterna och socialiserar förlusterna.

När kapitalet växer snabbare än inkomsterna ökar också ojämlikheten i samhället. Under de senaste decennierna har få grupper i Sverige varit lika stora vinnare som storbolagens ägare. Deras inkomster har ökat mångdubbelt snabbare än den övriga befolkningens. De har dessutom varit särskilt gynnade av den förda skattepolitiken, inte minst på grund av slopade eller minskade skatter på förmögenhet, arv, gåvor, fastigheter och kapitalinkomster och nu även avskaffad värnskatt. Sammantaget har det bidragit till ökade klassklyftor och att de rika har kunnat dra ifrån ännu mer. Men det har också lämnat oss sämre rustade när krisen kommer, inte minst på grund av kris i välfärden, privatiseringar som lämnat oss med välfärdsföretag som har underbemanning som affärsmodell och en äldreomsorg som borgarna hävdar blir bättre om den läggs ut till lägstbjudande.

Fru talman! Det behövs en radikal omläggning av skattepolitiken. Kapitalägare måste i större utsträckning vara med och betala för välfärden. Vi föreslår höjd skatt på höga inkomster och sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare.

Skatten på stora aktieutdelningar och kapitalinkomster bör också höjas för att stärka våra välfärds- och trygghetssystem. Genom dessa omfördelar vi också solidariskt mellan arbetande och arbetslösa, mellan friska och sjuka och inte minst mellan dem som lever i överflöd och dem som lever på marginalen.

Det är tydligt att välfärden behöver mer resurser och färre jobbskatteavdrag. Det behövs progressiva och rättvisa förändringar som förbättrar vår gemensamma välfärd och som förbättrar livet för alla de människor som behöver ta del av den. För i ett rikt land som Sverige kan vi inte, och ska vi aldrig, acceptera en underfinansierad välfärd där undersköterskor och barnskötare inte har tillräckligt många kollegor eller rimliga arbetsscheman samtidigt som några få tjänar miljarder.

Vi måste minska de ekonomiska klyftorna och använda ekonomin till att omfördela resurserna. Det innebär inte bara mer rättvisa och välfungerande samhällen utan även en maktförskjutning bort från ett fåtal kapitalägare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

I dessa tider när vi uppmanas att arbeta hemifrån vet vi precis vilka målgrupper som inte kan göra det eftersom de sliter för att få välfärden och samhället att fungera. När krisen är över, kom då ihåg vilka det var som gjorde jobbet! Då är det tid för rättvisa och fördelningspolitik. Då är det tid att värdera arbetare efter deras insatser och att låta vården utgå från behov och inte plånböcker. Då räcker det inte med applåder, speciellt inte från dem som i decennier har satt välfärden på svältkost till förmån för de rika. Det räcker inte med att sluta kalla samhällsviktiga funktioner för enkla jobb, utan det är dags att välfärdsarbetare får den status de förtjänar. Det är dags att vårdpersonal får bättre arbetsvillkor, rimliga scheman och arbetstider som går att kombinera med familjeliv och fritid. Det kan rika kapitalägare faktiskt stå för.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Fru talman! När lönen kommer in på kontot är det mycket som ska göras. Bostaden, telefonräkningen, elräkningen och mycket annat ska betalas. Sedan ska pengarna räcka till mat och förhoppningsvis också nöjen och semester. Utgifterna är många. Men den största utgiften vi har glömmer vi ofta bort. Det är den vi debatterar här i dag, nämligen inkomstskatten.

De flesta av oss vet nog hur mycket vi betalar för vår bostad varje månad, och de flesta av oss har någorlunda koll på vad telefonen kostar och hur stor elräkningen brukar bli. Men det finns studier som visar att många av oss inte vet hur stor vår största utgift, skatten, faktiskt är.

Den som tjänar 30 000 kronor får i genomsnitt 23 000 kronor på kontot varje månad. Men för arbetsgivaren är kostnaderna betydligt högre än 30 000 kronor. Arbetsgivaren som ska betala sociala avgifter och skatter har en kostnad på över 39 000 kronor varje månad. Av dessa får arbetstagaren in 23 000 på sitt konto. Mer än 16 000 kronor försvinner i skatter och avgifter däremellan, och många vet inte ens om det.

Kristdemokraterna tycker att skattetrycket måste synliggöras. Offentliga arbetsgivare måste visa vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet. Det är inte mer än rätt gentemot medborgarna, alla de som är de egentliga ägarna till pengarna. Vi måste belysa och informera om hur vårt samhällssystem funkar och vilka fundament det vilar på.

Fru talman! Skatter är ett mycket effektivt styrmedel. Enkelt uttryckt kan man säga att det vi vill ha mindre av beskattar vi mer och det vi vill ha mer av beskattar vi mindre. Det var ett skäl till att jobbskatteavdragen infördes. Vi vet att arbete skapar välstånd och välfärd. Det vill vi ha mer av, och därför sänktes skatterna på arbete. Därför behövs fortsatt sänkta skatter för alla som arbetar eller har arbetat. Det gick vi i Kristdemokraterna fram med i vår budgetmotion i höstas.

Det finns grupper som det är extra viktigt att få in eller behålla på arbetsmarknaden. En sådan grupp är de äldre. Att få fler äldre att stanna kvar på arbetet något eller några år är avgörande för att våra arbetsplatser ska fortsätta befolkas av kompetent personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Bara när det gäller offentliga sektorn säger SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, att det behövs massor av ny personal inom alla olika välfärdsverksamheter. För att behålla bara nuvarande personaltäthet krävs det fram till år 2026 över en halv miljon nya medarbetare. Det kan vi inte lösa genom att fylla på med nya unga medarbetare, inte minst för att det skulle kräva att i princip varenda en som börjar arbeta gör det inom välfärden.

De äldre är helt nödvändiga om vi ska ha en chans att ens behålla den personaltäthet vi har i dag. Därför är det viktigt att göra det mer attraktivt för de äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. För att få fler äldre att stanna lite längre på arbetsmarknaden föreslår vi kristdemokrater ett dubbelt jobbskatteavdrag för personer som är 69 år eller äldre. Genom det kan äldre stimuleras att jobba extra, eftersom det lönar sig betydligt mer, eller stanna kvar men gå ned i arbetstid med bibehållen disponibel inkomst.

Fru talman! Skatter är som sagt ett mycket effektivt styrmedel, och det vi vill ha mer av borde vi beskatta mindre. Något som Kristdemokraterna vill ha mer av är ett starkt, livskraftigt och självständigt civilsamhälle. Därför har vi också arbetat för och infört ett gåvoskatteavdrag. Det innebär i praktiken en skattelättnad för den som ger gåvor till sociala ändamål och forskning. Genom gåvoskatteavdraget stärks organisationer som Stadsmissionen, Räddningsmissionen, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden.

Vi såg mycket allvarligt på att det gåvoskatteavdrag som alliansregeringen införde togs bort under förra mandatperioden av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Därför prioriterade vi det i arbetet med den kristdemokratiska och moderata budgetreservation som antogs här i riksdagen i december 2018. Vi är jätteglada över att gåvoskatteavdraget är tillbaka, men nu är det dags att börja utveckla det. Taket måste höjas, så att fler kan ge större gåvor.

Den pågående coronakrisen drabbar givetvis i första hand dem som blir sjuka, de anhöriga, sjukvårdspersonalen, företag och anställda. Men den drabbar också våra ideella organisationer och dem som organisationerna arbetar för att stödja. Det är bland annat en konsekvens av att det har blivit svårare att bedriva insamlingar och skapa evenemang som genererar pengar till verksamheterna.

För att stärka de ideella organisationerna i krisen har Kristdemokraterna föreslagit att den högsta skattereduktionen ska höjas rejält, till 25 000 kronor per person. Det skulle innebära att en privatperson under det här året skulle kunna skänka upp till 100 000 kronor till ideell hjälpverksamhet med 25 procents skattereduktion.

Kristdemokraterna vill också inkludera fler typer av organisationer i systemet. Organisationer som till exempel arbetar med miljö och klimat, djurskydd, hälsa och livsåskådning bör kunna omfattas, precis som sociala ändamål och forskning gör i dag. Dessutom borde den undre beloppsgränsen för varje enskild gåva sänkas. Om möjligt borde också administrationen för de berörda organisationerna förenklas ytterligare.

Fru talman! Gåvoskatteavdraget är inget konstigt. Nästan alla Europas länder har någon typ av skattereduktion eller avdrag för gåvor. Den mest intressanta förebilden för oss är förmodligen vårt grannland Norge. Där infördes avdraget 1999. I början var det precis som här ganska blygsamt och omfattade bara några få typer av organisationer. Men det kom att utvecklas. I dag omfattas över 600 organisationer i Norge. Det är organisationer som arbetar med omsorg, mänskliga rättigheter, kultur, miljö, natur och djurskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

År 1999 var kristdemokraten Kjell Magne Bondevik statsminister i Norge. Sedan dess har Norge haft både vänster- och högerregeringar, med statsministrar som Jens Stoltenberg och Erna Solberg. Det har varit olika regeringar med olika politik på många områden, men samtliga har utvecklat gåvoskatteavdraget. Det norska exemplet borde vara en förebild för oss i Sveriges riksdag, fru talman.

Avslutningsvis står vi i Kristdemokraterna givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation nr 5.

Fru talman! Det är roligt att få stå i talarstolen i dag. Så här i coronatider får flera av oss ledamöter hoppa in lite här och var. Men det här är för en gångs skull en debatt inom mitt område här i riksdagen, skattepolitik. Det är roligt.

Fru talman! Det här med skattepolitik är lite jobbigt för oss liberaler. Någon politiker sa att det är sexigt att betala skatt. Jag håller inte med. Det är ganska obehagligt. Men som liberal måste man nog ändå landa i att det är ett nödvändigt ont. Det är i alla fall nödvändigt för att upprätthålla statens uppgifter i samhällskontraktet. Det handlar om grundläggande välfärd och om skyddsnät som behövs för att människor ska fångas upp om de råkar illa ut. Det handlar om statens grundläggande uppgifter, som polis och rättsväsen. Det är legitimt att ta ut skatt om det handlar om att vi, både staten och medborgarna, som betalar skatten, upprätthåller kontraktet.

Fru talman! Det som jag upplever som lite obehagligt är den arrogans som ibland finns på vissa håll när det gäller skattepengar och hur man ser på vad skattepengar är, var de kommer från och vad man kan göra med dem. Det räcker att öppna en tidning eller kolla på Facebook och kanske Twitter för att se en rad ganska horribla exempel på slöseri med skattepengar. Det kan vara kortsiktiga projekt som inte handlar om att upprätthålla statens kärnverksamheter eller välfärdens kärna. Det kan handla om något som så kallade policymakare kallar för pressmeddelandepengar. Det är alltså när politiker sprätter i väg pengar, inte tillräckligt mycket för att göra skillnad på riktigt men tillräckligt mycket för att ge ett klipp i tidningen för att bygga en politisk karriär. Det är obehagligt.

Fru talman! Det kan handla om en kommunal, regional- eller rikspolitiker som driver igenom en reform eller ser till att ett hus byggs eller att något annat kommer på plats. Men det handlar egentligen mer om att sätta sig själv på kartan eller att bygga ett monument över sin politiska gärning än om att värna välfärdens kärna eller statens mest grundläggande uppgifter.

Det är arrogant. Då ser man nämligen inte vad skattepengar är på riktigt. Skattepengar är blod, svett och tårar från människor som har slitit, arbetat och kämpat för att få egna pengar och egna medel. Det är människor som har investerat intellektuellt kapital, sina tankar och åratal av studier. Man kan ha investerat genom att använda sin kropp i ett yrke där man kanske har slitit på ryggen genom tunga lyft eller utsatt sig för faror. Man kan ha investerat genom att vara entreprenör och ta risker och kanske riskera alla sina pengar. Man har investerat sig själv, sina ansträngningar och sitt intellektuella kapital för att få någonting tillbaka. Väldigt ofta är det en inkomst som man vill ha för att kunna göra saker i sitt liv. Vi människor vill inte bara överleva, utan vi vill också få leva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

När dessa människor har gjort tunga lyft, slitit, investerat, tagit stora egna risker, suttit åratal på universitetet eller vad det nu kan vara kommer staten in och tar en rätt stor del av kakan. Sedan kallar vi det beskattning.

Fru talman! Jag tycker att det är arrogant att inte se att varenda skattekrona som vi debatterar i dag är någons blod, svett och tårar och någons ansträngning, som personen i fråga har gjort oavsett yrkesbana.

Det är uppenbart att vi nu snabbare än vad vi trodde rör oss in i en lågkonjunktur. Det innebär i sin tur att vi snabbare än vi trodde kommer att vara tvungna att genomdriva flera av de stora strukturreformer som behövs för att Sverige ska ta sig ur lågkonjunkturen. Det är lite märkligt. I debatten kan det låta som att coronasituationen och den snabba ekonomiska krasch som vi kan se framför oss skulle göra att vi inte kan tala om strukturreformer. Det är precis tvärtom. Om vi rör oss snabbt in i en lågkonjunktur gör det att vi snabbare behöver få de strukturreformer på plats som krävs för att vi ska ta oss ur lågkonjunkturen.

Fru talman! Det handlar till exempel om att Sveriges skattetryck är alldeles för högt. Det är alldeles för dyrt att vara verksam i Sverige. Vi har ett skattetryck som ligger långt över OECD-snittet. Vi behöver röra oss mot detta snitt för att Sverige behöver bli konkurrenskraftigt i en globaliserad ekonomi och när vi rör oss mot en lågkonjunktur. Vi behöver se till att människor vill komma hit och jobba för att man tjänar pengar på det. Det handlar om människor som har kompetenser som vi i Sverige saknar.

Vi behöver ha konkurrenskraft och lägre skatter för att fler företagare och fler företag ska våga investera, anställa människor och skapa fler jobb så att fler personer får råd att inte bara överleva utan också leva. För det behövs strukturreformer som innebär att vårt skattetryck rör sig mot OECD-snittet.

Fru talman! Jag ser att jag kommer att dra över min anmälda talartid, men eftersom det inte är jag själv som har anmält mig till talarlistan kommer jag att drista mig till att göra det.

Fru talman! Vi kommer vidare att behöva ha sänkta skatter för personer med låga inkomster. Det är rätt allvarligt att det i Sverige är så tufft att göra en klassresa för egen maskin. Det beror på våra höga skatter, som cementerar de skillnader som finns mellan oss. Om man har en låg inkomst är det svårare att spara ihop pengar till ett startkapital, om man har en bra idé och vill göra en entreprenörsresa. Det är svårare att få ihop pengar till en insats för att köpa en lägenhet. Det är svårare om man har låga inkomster från början - man kommer då ofta från en familj som också har låga inkomster - att få någon som hjälper en på traven med de investeringar man behöver för att komma vidare med sin företagsidé, köpa en bostad eller något liknande.

De höga skatter som de samlade vänsterpartierna har drivit igenom i Sverige under många år gör ironiskt nog att färre människor kan göra klassresor, då de inte för egen maskin kan lyfta sig ur den situation de befinner sig i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Jag vill ta upp ytterligare en sak i denna debatt. Jag tycker att vi ska sluta slänga skit på människor som gör investeringar. Tidigare i debatten har det talats om att vi inte bara ska göra skattesänkningar som är bra för riskkapitalister. Till det vill jag säga: Nej, vi ska sänka skatten för alla människor som jobbar, investerar, tar risker och ser till att ekonomin i landet går runt.

Riskkapitalister är en viktig del i svensk ekonomi. Det är de som ser till att den entreprenör som från början kommer från en socioekonomisk utsatthet, som har börjat få rull på sin bolagsidé och som kanske har lyckats spara ihop till att investera i sitt entreprenörskap, trots de höga skatterna och i början låga inkomsterna, kan få riktigt mycket luft under vingarna så att idén kan lyfta och bli ett stort företag som skapar något dynamiskt, som skapar tillväxt och som skapar jobb för hela ekonomin.

Detta är inte en grupp människor som man ska skälla på. Det här är människor som är precis som alla andra som jobbar för att få ekonomin att gå runt i vårt land. Det är en grupp som vi ska hylla.

Jag tycker också att vi ska sluta slå på storbolagens ägare, som har gjorts i debatten. Varför? Jo, de flesta som äger storbolag är vanliga människor som jobbar och pensionssparar. Förutom det ska man komma ihåg att de som inte är vanliga pensionssparare och som äger storbolag är personer som med sitt eget slit, sina egna investeringar och sitt eget hårda arbete har lyckats bygga upp någonting. Det är fantastiskt att vi har lyckats få så många jobb och så mycket välstånd i vårt land, annars hade vi aldrig haft råd med en enda krona till välfärden.

Fru talman! Vi behöver göra stora strukturreformer och ha en rimligare skattenivå i detta land. Vi måste hylla dem som arbetar och som skapar välstånd och ser till att vi över huvud taget har en välfärd. Det är faktiskt i ekonomin som det händer.

Jag vill yrka bifall till vår reservation nr 9.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag noterar att överdraget var över 50 procent. Alla ledamöter har naturligtvis ansvar för den tid som står på talarlistan. Det är vi som ledamöter som ytterst bär detta ansvar.)

Fru talman! Livet är orättvist. Vi alla föds in i olika förutsättningar. Var i världen vi hamnar, vilket samhälle eller vilken familj vi växer upp i ger oss mycket olika förutsättningar i livet redan vid första andetaget. Sedan kan nästan vad som helst hända: sjukdomar, olyckor eller fel plats vid fel tillfälle. En pandemi kan få hela världen att brinna.

Fru talman! I den rådande krisen är första prioritet att rädda liv. Ingenting annat kan gå före. Samtidigt fortsätter riksdagsarbetet, och vi har nu en skattedebatt om motioner som skrevs i september förra året. Under tiden som den politiska ledningen hanterar krisen står samhället i övrigt inte stilla. Trots hundratals extra miljarder till både välfärd och företag visar prognosen högre arbetslöshet och minskad bnp i år. Detta kommer också att påverka många människors liv.

Livets orättvisa är för det mesta ingen naturlag, och det går framför allt att göra någonting åt den. Genom politisk vilja kan beredskapen förbättras, och genom mer välfärd och trygghet kan vi få ett starkare samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Detta har redan gjorts under lång tid i Sverige. Uppbyggnaden av den gemensamma välfärden har varit helt avgörande för medborgarnas ökade frihet. Det har möjliggjort ett väl utbyggt utbildningssystem med studiemedel som i princip ger alla möjlighet att förverkliga sina drömmar. Det är ingen ekonomisk omöjlighet för en ung människa i förorten, på en bruksort eller från ett litet samhälle i Norrlands inland att bli hjärnkirurg eller stå i denna kammare.

Genom den gemensamma välfärden kan alla få vård vid sjukdom och ålderdom. Ingen frågar om ens kreditvärdighet eller försäkring innan man med ambulans förs till sjukhus. Och när livet tar en ny vändning finns socialförsäkringen som trygghet. Det finns dock fortfarande klasskillnader och olika förutsättningar som gör att vi behöver fortsätta samhällsbygget för att nå jämlikhet.

Välfärden tas av många för given. Men den är skapad genom politiska beslut och vilar på att den kan finansieras av de skattemedel som vi tar in på breda skattebaser. Därför är det viktigt att när vi fattar beslut om hur den ska finansieras också diskutera vilket samhälle vi vill ha.

Skattepolitiken har ett antal vägledande principer. Det handlar om att beskattningen ska vara neutral och likformig, legitim och rättvis, och den ska ha generella och tydliga regler med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Beskattningen ska också ske i nära anslutning till inkomsttillfället och ha hållbara regler i förhållande till EU.

Inkomstskatten är tillsammans med mervärdesskatten de två viktigaste inkomstkällor vi har. Inkomstskatten behöver därför alltid värnas mot de olika krav på nedsättningar och avdrag som finns. Vi har också en olycklig uppspaltning av inkomstbeskattningen som vi måste komma till rätta med genom en skattereform.

Fru talman! Är skatterna i Sverige för höga eller för låga? Frågan borde i stället vara: Ska vi ha höga eller låga krav på den gemensamma välfärden? Är det bättre att var och en får köpa till sig en högre välfärd själv via försäkring eller genom betalning av höga avgifter? Nej, vi socialdemokrater tror i stället på den generella och skattefinansierade välfärden.

Svenskt Näringsliv har uppgifter på skattekvoten i Sverige, det vill säga hur hög andel skatterna utgör av bruttonationalprodukten. År 2019 var den 42,9 procent, och 1976 var den 42,8 procent. Efter 1976 har vi haft en kraftig utbyggnad av den allmänna barnomsorgen, utbildningsväsendet, högskolor och universitet, och välfärden allmänt. Självklart kan en teknisk utveckling höja den så kallade produktiviteten. Men att Sverige kan gå ännu längre ned i skattekvoten utan problem för välfärden tror jag är en illusion.

Skattesänkningarna i Sverige har nått vägs ände. Vi kan inte bygga ett starkare samhälle och ta oss ur kriser med både beredskap och hopp om en hållbar framtid för kommande generationer genom skattesänkningar. Det finns ingen matematisk formel som kan få den uträkningen att gå ihop.

I många av motionerna som ligger till grund för dagens skattedebatt föreslår man just skattesänkningar. Utskottet yrkar därför klokt nog avslag på samtliga motioner där man vill sänka skatteinkomsterna och skapa ett otryggare Sverige.

Fru talman! Coronapandemin är främst medicinskt men även ekonomiskt en stor prövning för oss. Det är bra att vi i riksdagen har varit överens om de insatser som gjorts. Det är verkligen inget fel att oppositionen kommer med ytterligare förslag som givetvis bör prövas tillsammans med sådant som regeringen fortsätter att ta fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det är heller ingen hemlighet att vi socialdemokrater inte älskar blockpolitik eller ett aggressivt tonfall i debatter. Våra kritiker säger ibland att detta bygger på att vi vill ha makten. Kanske borde de begrunda varför socialdemokratin hittills nästan alltid sökt samarbete och mer i nödfall tagit strid. Socialdemokratin har alltid tänkt på hela Sverige. Resultatet har blivit ett samhälle som vi kan vara stolta över.

Malmöjournalisten Olle Svenning skrev en artikel om sin gode vän Per Olov Enquist vid dennes bortgång. Svenning skrev att Enquist var en "mild" socialdemokrat i kontrast till inte minst 68-vänstern. Den före detta socialdemokratiska riksdagsledamoten Veronica Palm, som faktiskt tidigare var vice ordförande här i skatteutskottet och som i dag är en skarp socialdemokratisk debattör, skriver samtidigt i sina debattinlägg att hon "är snällare än vad många tror".

Den som är stark måste också vara snäll, säger Bamse, vilket Krösus Sork tycker mycket illa om. I vårt samhälle, fru talman, är vi starkare tillsammans. Den som är stark har råd att vara både solidarisk och rättvis.

Jag yrkar därför avslag på samtliga motionsyrkanden.

Fru talman! Coronakrisen släcker liv för tidigt och försätter människor i ekonomisk otrygghet. Coronakrisen får oss också att ifrågasätta gamla sanningar. Den väcker en politisk debatt om hur vi inte bara kan gå tillbaka till hur det var förut utan att vi ska ta möjligheten att bygga någonting bättre. Det kommer efter corona en möjlighet att göra om och göra rätt.

Varför beskattar vi arbete? Är det för att vi tycker att arbete är dåligt? Nej, inte direkt. Alla partier i den här riksdagen uppmuntrar arbete och driver en stark arbetslinje som knappt ifrågasätts. Men samtidigt som Sverige har höga skatter på arbete har vi låga skatter på kapital. I Sverige blir du inte rik av att arbeta hårt. Du blir utbränd för att kunna gynna dem som äger företagen. Det bästa framgångsreceptet för att bli rik är att stapla kapital.

Fru talman! Sverige är det OECD-land där klyftorna växer snabbast. Samtidigt tror vi att vi kan fixa detta genom att skruva på ett i grunden dåligt och orättvist system. Vi behöver en grön och rättvis omställning. Jag förespråkar basinkomst, och Miljöpartiet vill låta utreda frågan.

Ett sätt att se till att alla människor har grundläggande ekonomisk trygghet, ett sätt att verkligen bekämpa fattigdom, är negativ inkomstskatt. Tjänar man mindre än en viss summa får man pengar i stället. Tjänar man över en viss summa, ja då betalar man skatt så som det är nu. Det kommer alltid att löna sig att arbeta. Människor vill lägga sin energi och tid på meningsfulla arbeten.

Inkomstskatt

Fru talman! Jag går tillbaka till frågan om inkomstskatt. Jag tror det står klart i den här kammaren att inkomstskatten är till för att finansiera statens offentliga utgifter. I detta kan jag hålla med min utskottskollega Joar Forsell om att vi verkligen måste prioritera dessa utgifter.

I statens utgifter ingår bland annat en rad olika projekt som handlar om upprustning. Det köps JAS-plan för närmare 37 miljarder kronor. Dessa står nu på backen och hjälper oss inte ett smack när samhället befinner sig i en riktig kris. Det är kanske nu vi inser att det vore bra med ett fungerande civilförsvar.

Fru talman! En viktig seger för Miljöpartiet i januariavtalet var att vi fick igenom en grön skatteväxling på 15 miljarder. Genom att höja skatten på miljöförstöring och utsläpp kan vi samtidigt sänka skatten på jobb och företagande. Då lägger vi om skattesystemet så att vi i större utsträckning beskattar sådant vi vill se mindre av.

Fru talman! De som är skeptiska till idén om grön skatteväxling brukar invända med frågan: Vad gör ni när vi inte släpper ut mer? Varifrån ska då skatterna komma? Där vill jag betona att vi nu lever i både en klimatkris och en artkris som är så allvarliga att vi inte bara kan nöja oss med ett nettonollutsläpp.

Vi måste börja ge mer än vad vi tar. Därför måste vi binda in mer växthusgaser än vad som släpps ut. Det räcker inte med att vi bara slutar att släppa ut kemikalier. Vi måste rensa naturen från gifter. Kort sagt: Vi måste ha en positiv inverkan på vår miljö. Därmed kan vi successivt justera referenspunkten för var vi tar ut skatt tills vi faktiskt lever i synk med planeten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Punktskatt