Anf. 34 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Innan jag börjar mitt egentliga anförande vill jag göra några reflexioner. Vi som är varma EU-vänner tycker ofta att det saknas en debatt om EU-frågorna i Sverige. Det handlar tack och lov inte längre om att säga ja eller nej till EU, men ofta saknar vi en diskussion om den politik som bedrivs i EU.
Alla svenska EU-parlamentariker säger att det vore bra om vi fick upp de politiska sakfrågorna och skiljelinjerna på bordet i stället för att diskutera hur många ledamöter Sverige ska ha i EU-parlamentet eller vad som händer med grundformen för detta.
Hans Rothenberg har satt upp sig på talarlistan, och det är jag glad för. Men min fråga till de övriga partierna och kanske främst till Alliansen är: Tycker ni inte att frågorna om EU och EU:s politik är viktiga? Jag är lite förvånad över att ni inte bryr er om denna debatt.
Herr talman! Vi behandlar nu ytterligare ett granskningsutlåtande om två stycken EU-dokument. Det ena är ett meddelande från kommissionen om en handlinsplan för detaljhandeln. Det andra är ett meddelande om en grönbok om otillbörliga affärsmetoder i den så kallade B2B-leveranskedjan för livsmedel och icke-livsmedel. Bägge meddelandena har sin grund i att få den inre marknadens funktionssätt att fungera bättre och att tjänstedirektivet implementeras fullt ut i alla medlemsstater. Till utlåtandet finns tre motivreservationer.
Herr talman! Detaljhandeln har en central roll för att vi som konsumenter ska kunna köpa men också jämföra olika produkter och priser. I allt väsentligt är det viktigt att det föreligger en fri konkurrens för detaljhandeln.
Det finns dock en rad problem för detaljhandeln. Ett är att många stadskärnor och inte minst köpcentrum och gallerior domineras av några få stora butikskedjor. Livsmedelshandeln domineras nästa helt av de stora butikskedjorna.
På distributionssidan finns också flera problem. Ett är att de flesta kedjor kräver att handlaren enbart ska sköta sina inköp via bestämda distributörer. Detta innebär att det till exempel inte alltid kan erbjudas närproducerad mat eller i vissa fall ekologisk mat.
Genom de stora livsmedelskedjornas distributörer görs enorma inköp av olika livsmedel. Det kan vara positivt för konsumenterna eftersom priset hålls ned, men det innebär också att det kan uppstå skandaler, som till exempel den med hästkött i lasagne.
Dessa frågor berörs framför allt i grönboken.
Herr talman! Handlingsplanen betonar den centrala roll som grossist- och detaljhandeln har för tillväxt och möjligheter att välja och jämföra olika varor för att kunna göra kloka och genomtänkta val.
Kommissionen pekar på fem åtgärder: ökat konsumentinflytande, ökad tillgång till konkurrenskraftiga detaljhandelstjänster, skapande av en mer rättvis och miljömässigt hållbar leveranskedja för detaljhandeln, främjande av innovativa lösningar och skapande av bättre arbetsvillkor.
Den allra viktigaste åtgärden är att fullt ut införa tjänstedirektivet. Men det behöver också genomföras granskningar av möjligheter till etableringar av små eller stora butiker i olika medlemsstater, detta för att ingen ska kunna bli diskriminerad för att man inte är ett nationellt eller regionalt företag som vill etablera sig på just den detaljhandelsmarknaden.
Herr talman! Vi socialdemokrater anser att det finns ett stort behov av en handlingsplan för detaljhandeln. Vi instämmer till fullo i den viktiga roll detaljhandeln har för tillväxt och sysselsättning. Vi instämmer i princip också i behovet av att göra en översyn av etableringar av detaljhandelsföretag. Men det måste ske i ett sammanhang där det är möjligt att neka etablering på grund av till exempel miljöskäl och försörjning av exempelvis livsmedel men också av stadsutvecklingsskäl.
Vi vill också betona den utveckling som e-handeln kommer att innebära enligt de flesta bedömare. Det pågår ett aktivt arbete för att underlätta e-handeln. Man bör i detta utvecklingsarbete också ta hänsyn till vilka konsekvenser detta kan få för detaljhandeln.
Herr talman! Slutligen vill jag ta upp vår syn på den svenska ståndpunkt som regeringen har tagit fram när det gäller regler för öppettider för detaljhandeln.
Vi socialdemokrater har under en tid kritiserat att arbetet med den inre marknaden har utvecklats till en diskussionsklubb, där väldigt många förslag diskuteras länge och väl men få landar i nya regelverk som kan tillämpas på den inre marknaden. Därför kan man med fog säga att arbetet med den inre marknaden snarare har utvecklats till en diskussionsklubb än blivit ett kraftfullt verktyg för skapa bättre förutsättningar för den inre markanden.
Regeringen har också från tid till annan instämt i detta. Det är därför med stor förvåning vi kan notera att regeringen anser att frågan om öppettider i detaljhandeln ska behandlas i samband med denna handlingsplan.
Vi delar regeringens ståndpunkt att regler för öppettider i detaljhandeln är viktigt för tillväxten i branschen. Men även om det är så är det obegripligt att regeringen vill införa ett nytt diskussionstema i Konkurrenskraftsrådet. Regeringen och vi socialdemokrater är ju överens om att EU inte har kompetens, alltså inte kan besluta, på detta område.
Vi vill se mer verkstad för den inre marknaden, inte fler diskussionsteman.
Herr talman! Jag vill slutligen be att få yrka befall till vår motivreservation, reservation 1.