Granskning av handlingsplan för detaljhandeln och grönbok om otillbörliga affärsmetoder

Utlåtande 2012/13:NU20

2012/13:NU20 Granskning av handlingsplan för detaljhandeln och grönbok om otillbörliga affärsmetoder

Näringsutskottets utlåtande

2012/13:NU20

Granskning av handlingsplan för detaljhandeln och grönbok om otillbörliga affärsmetoder

Sammanfattning

Utskottet granskar i detta utlåtande kommissionens meddelande om att skapa en europeisk handlingsplan för handel och distribution (KOM(2013) 36) och kommissionens grönbok om otillbörliga affärsmetoder i B2B-leveranskedjan för livsmedel och icke-livsmedel (KOM(2013) 37). Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Syftet med meddelandet är att ta itu med de viktigaste hindren för utvecklingen av en inre marknad för handel och distribution. Syftet med grönboken är att identifiera och samla in information om problemen med otillbörliga affärsmetoder och inleda ett samråd kring den bästa lösningen för att ta itu med problemen.

Utskottet, som välkomnar att kommissionen tar ett helhetsgrepp när det gäller detaljhandeln, betonar inledningsvis vikten av att undanröja de kvarstående hindren för att genomföra en väl fungerande inre marknad, inom såväl detaljhandeln som andra områden.

När det gäller grönboken förespråkar utskottet lösningar på nationell nivå eller på frivillig grund och understryker att eventuella framtida överväganden om en gemensam reglering på området måste vara väl underbyggda både vad gäller problembeskrivning och i behovsbedömningen av en gemensam lösning.

Utskottets ställningstagande har föranlett tre motivreservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Handlingsplan för detaljhandeln och grönbok om otillbörliga affärsmetoder

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Reservation 1 (S) – motiveringen

Reservation 2 (MP, V) – motiveringen

Reservation 3 (SD) – motiveringen

Stockholm den 11 april 2013

På näringsutskottets vägnar

Mats Odell

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Odell (KD), Jonas Eriksson (MP), Jessica Polfjärd (M), Jennie Nilsson (S), Hans Rothenberg (M), Carina Adolfsson Elgestam (S), Olof Lavesson (M), Krister Örnfjäder (S), Ann-Kristine Johansson (S), Eva Flyborg (FP), Helena Lindahl (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Anna Hagwall (SD), Kent Persson (V), Boriana Åberg (M), Ingemar Nilsson (S) och Marie Nordén (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Kammaren hänvisade i enlighet med 10 kap. 5 § riksdagsordningen den 12 mars 2013 Europeiska kommissionens meddelande om att skapa en europeisk handlingsplan för handel och distribution (KOM(2013) 36) och den 14 februari 2013 Europeiska kommissionens grönbok om otillbörliga affärsmetoder i B2B-leveranskedjan för livsmedel och icke-livsmedel (KOM(2013) 37) till utskottet för granskning.

Regeringen har skrivit en faktapromemoria om meddelandet (2012/13FPM:69) och om grönboken (2012/13FPM:71).

Bakgrund

Enligt kommissionen utgör detaljhandeln en grundpelare i EU:s ekonomi. Detaljhandelssektorn ges vidare en central roll i Europa 2020-strategin för att främja tillväxt och sysselsättning och uppges vara viktig för att ge konsumenterna tillgång till unionens inre marknad. Kommissionen konstaterar dock att många hinder kvarstår för en effektiv och konkurrenskraftig inre marknad inom sektorn. Vidare ser kommissionen att ett litet antal starka aktörer i leveranskedjan under de senaste två decennierna har fått en mycket stark förhandlingsposition, något som i vissa fall kan leda till otillbörliga affärsmetoder mellan företag. Detta skulle i sin tur kunna leda till skador på hela ekonomin och på lång sikt även ha en negativ inverkan på investeringar och innovation samt gränsöverskridande handel och förhindra den inre marknadens funktion. Mot den bakgrunden ser kommissionen ett behov av att utstaka en handlingsplan för detaljhandeln samt kartlägga förekomsten av, och utreda behovet av att reglera, otillbörliga affärsmetoder.

Ärendets huvudsakliga innehåll

I meddelandet presenteras en sammanhängande handlingsplan för att förbättra detaljhandelns ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat och för att garantera att detaljhandeln kan bidra fullt ut till målen för Europa 2020-strategin. Syftet med handlingsplanen är att ta itu med de viktigaste hindren för utvecklingen av en inre marknad för handel och distribution med särskilt fokus på två stora utmaningar som rör detaljhandelssektorn: i) begränsningar av etableringsfriheten och, mer allmänt, ii) minskad konkurrenskraft inom detaljhandeln, i synnerhet i vissa medlemsstater, och ett behov av att minska hinder och operativa restriktioner. För att snarast fullborda en inre marknad för detaljhandeln uppger kommissionen att de föreslagna åtgärderna bör genomföras senast 2014.

Grönboken ingår som en del i kommissionens handlingsplan och dess syfte är att identifiera och samla in information om problemet med otillbörliga affärsmetoder i leveranskedjan för handel mellan företag (business to business, B2B) eller mellan företag och offentliga myndigheter, inleda ett samråd med berörda parter i fråga om denna analys och, i förekommande fall, identifiera eventuella åtgärder för att ta itu med frågan. Kommissionen vill ha in eventuella synpunkter på grönboken senast den 30 april 2013. Kommissionen kommer att överväga alla tänkbara lösningar på problemet med otillbörliga affärsmetoder: gemensam reglering, självreglering och lagstiftning.

Utskottets granskning

Handlingsplan för detaljhandeln och grönbok om otillbörliga affärsmetoder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Jämför reservationerna 1 (S), 2 (MP, V) och 3 (SD).

En handlingsplan för detaljhandeln

Kommissionens meddelande

I meddelandet lyfter kommissionen fram grossist- och detaljhandelssektorns centrala roll för att främja tillväxt och sysselsättning och att föra ut den inre marknadens fördelar till EU:s konsumenter. Kommissionen betonar dock att den inre marknaden för detaljhandel är långt ifrån fullbordad, och handlingsplanen utgör därför en färdplan för en inre marknad för dessa sektorer. För att nå målet om en mer konkurrenskraftig och hållbar detaljhandel har kommissionen identifierat fem särskilt prioriterade områden: ökat konsumentinflytande, ökad tillgång till mer konkurrenskraftiga och hållbara detaljhandelstjänster, skapandet av en mer rättvis och miljömässigt hållbar leveranskedja för detaljhandeln, främjandet av innovativa lösningar och skapandet av bättre arbetsvillkor. Till dessa har man kopplat elva konkreta åtgärder för en gemensam europeisk strategi.

Kommissionen aviserar bl.a. att man kommer att tillämpa nolltolerans, där så krävs genom överträdelseförfaranden, i de fall där medlemsstaterna inte fullt ut uppfyller sina skyldigheter enligt tjänstedirektivet i fråga om tillträde till utövande av detaljhandel. Kommissionen kommer även att inleda en granskning av hur berörda myndigheter i praktiken tillämpar detaljbestämmelser om fysisk planering när en potentiell aktör vill öppna ett litet, medelstort eller stort försäljningsställe för detaljhandel. Bland åtgärderna återfinns även kommissionens grönbok om otillbörliga affärsmetoder som också granskas i detta utlåtande.

Regeringens faktapromemoria

Regeringen välkomnar i faktapromemorian (2012/13FPM:69) att kommissionen tar ett helhetsgrepp när det gäller detaljhandeln och säkerställer att kvarvarande hinder avlägsnas och att miljö- och hållbarhetsmässiga aspekter lyfts fram. Regeringen betonar särskilt vikten av de åtgärder som presenteras för att underlätta nyetablering och ser det som mycket välkommet att kommissionen i meddelandet aviserar nolltolerans för åsidosättande av de skyldigheter som följer av tjänstedirektivet. Vidare ser man även positivt på att kommissionen avser att öka transparensen när det gäller olika nationella krav på produktmärkning. Regeringen delar kommissionens ambition i att ytterligare stärka den gränsöverskridande e-handeln och anser likt kommissionen att enkla betalningslösningar är ett viktigt steg i rätt riktning. Regeringen välkomnar också att kommissionen framhåller vikten av att säkerställa att en ny lagstiftning inte påverkar vare sig e-handel eller traditionell handel negativt.

Regeringen efterlyser mer konkreta och ambitiösa åtgärder för att underlätta detaljhandel med länder utanför unionen och menar att de förslag som presenteras i meddelandet inte kan anses tillräckliga. Vidare hade man även gärna sett att kommissionen tagit tillfället i akt att utreda förutsättningarna för en mer flexibel reglering av öppettider.

Vissa kompletterande uppgifter

Europaparlamentet om detaljhandeln

Av förslag till resolution om en effektivare och rättvisare detaljhandelsmarknad (2010/2109(INI)) av den 1 juni 2011 framgår att Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning om detaljhandelsmarknadens centrala roll för den europeiska ekonomin och anser att den har en avgörande plats i åtagandet om en nystart för den inre marknaden. Europaparlamentet beklagar att det fortfarande finns allvarliga hinder för att detaljhandeln ska kunna nå sin fulla potential och uppmanar kommissionen att ta ett långsiktigt helhetsgrepp på detaljhandeln. Europaparlamentet anser att tonvikten måste läggas på en effektiv tillämpning av fördragsprinciperna samt befintliga regler och instrument för den inre marknaden, innan man överväger att reglera där så är lämpligt.

EuroCommerce om handlingsplanen

Intresseorganisationen EuroCommerce, som företräder ett stort antal nationella handelsförbund, detaljhandels-, grossist- och andra handelsföretag samt organisationer inom handeln, delar kommissionens uppfattning om att det behövs åtgärder för att undanröja de kvarstående hindren för att uppnå en fungerande inre marknad inom sektorn. Liksom kommissionen anser EuroCommerce att det är viktigt att tjänstedirektivet genomförs fullt ut och att det bör finnas en expertgrupp för frågor gällande planering och etableringsfrihet. Vidare anser EuroCommerce att kommissionen i arbetet med åtgärder mot otillbörliga affärsmetoder i företagsrelationer bör bekämpa sådana begräsningar i det regionala utbudet som införs av märkestillverkare. EuroCommerce konstaterar att en rad av organisationens förslag relaterar till nuvarande och aviserade förslag från kommissionen och att dess inverkan på och betydelse för detaljhandeln måste erkännas.

Grönbok om otillbörliga affärsmetoder

Kommissionens grönbok

Kommissionen definierar otillbörliga affärsmetoder som metoder som starkt avviker från god affärssed och strider mot god tro och heder. Vanligtvis påförs otillbörliga affärsmetoder den svagare parten i en situation med ojämlika styrkeförhållanden, och det kan förekomma från båda håll i företagsrelationer och i alla stadier av leveranskedjan.

Grönboken innehåller 25 frågor som spänner över flera områden. Flertalet av de frågor kommissionen ställer är detaljerade och syftar till att kartlägga förekomsten av otillbörliga affärsmetoder samt skillnader och likheter i nationell lagstiftning. Många av dessa frågor riktar sig direkt till berörda parter såsom företag, intresseorganisationer och/eller myndigheter. Det finns dock ett antal frågor som är mer övergripande och normativa till sin karaktär. Det gäller framför allt frågor som rör ett eventuellt framtida gemensamt och specifikt regelverk om samt särskilda sanktionsmekanismer mot otillbörliga affärsmetoder på EU-nivå.

I grönboken konstaterar kommissionen att det på EU-nivå inte finns något regelverk om otillbörliga affärsmetoder, även om EU:s konkurrenslagstiftning kan ta itu med några metoder. Vidare finns ingen särskild sanktionsmekanism mot otillbörliga affärsmetoder. Det finns dock ett antal sektorsövergripande instrument som omfattar tvister i allmänhet och därmed också tvister om otillbörliga affärsmetoder. Vidare ser man att regleringen och sanktionsmekanismerna kring otillbörliga affärsmetoder skiljer sig väsentligt åt mellan olika medlemsstater. Avsaknaden av ett gemensamt särskilt regelverk och den stora nationella variationen kan medföra ett flertal problem, menar kommissionen. Handeln på den inre marknaden fragmenteras och försvåras, och olikheterna i de nationella regelverken kan avskräcka företag från att bedriva verksamhet utanför sitt eget ursprungsland då det riskerar att bli både svårt och dyrt för framför allt små och medelstora företag att hålla reda på juridiska rättigheter och möjligheter till överklaganden i varje medlemsstat. Detta skulle enligt kommissionen kunna tala för införandet av ett enhetligt särskilt regelverk. Kommissionen ser även ett eventuellt behov av en gemensam uppsättning sanktionsprinciper för att ta itu med otillbörliga affärsmetoder.

I grönboken beskriver kommissionen olika typer av otillbörliga affärsmetoder och situationer då otillbörliga affärsmetoder kan dyka upp samt föreslår s.k. rättvisa eller goda metoder för att komma till rätta med dem. Kommissionen ställer frågan om dess förslag på rättvisa metoder borde ingå i ett gemensamt ramverk på EU-nivå.

Regeringens faktapromemoria

Regeringen noterar i faktapromemorian (2012/13FPM:71) kommissionens grönbok och framhåller att Sverige har ett stort intresse av en välfungerande marknad för detaljhandel och att det är av stor vikt att marknaden ges de förutsättningar som krävs för att den ska kunna fungera på bästa sätt. Regeringen förordar lösningar på nationell nivå eller på frivillig grund i enlighet med de lösningar man tidigare förespråkat inom ramen för kommissionens Högnivåforum för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja1 [Den 30 juli 2010 inrättade kommissionen Högnivåforum för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja, som har i uppgift att bistå kommissionen i utarbetandet av näringspolitiken inom jordbruks- och livsmedelssektorn.].

Vissa kompletterande uppgifter

Svensk handel om grönboken

Svensk handel har överlämnat sina synpunkter på grönboken till utskottet. Sammanfattningsvis välkomnar Svensk handel den övergripande diskussionen inom EU om att få detaljhandelns leveranskedja att fungera bättre. Svensk handel är dock kritisk mot grönboken på en rad punkter.

För det första anser man att det saknas objektiva bevis för att otillbörliga affärsmetoder är vitt spridda eller att det finns en koppling till sämre tillväxt och innovation eller till att de begränsar konsumentens sortiment och urval. Det gäller inte minst icke-livsmedelssektorn där Svensk handel inte kan se några bevis för att det förekommer otillbörliga affärsmetoder, varför åtgärder på EU-nivå inom den sektorn betraktas som helt omotiverade.

För det andra motsätter sig Svensk handel mer principiellt reglering av otillbörliga affärsmetoder på EU-nivå då de sätter stort värde på avtalsfrihet mellan näringsidkare. Vidare menar de att en reglering riskerar att leda till en mindre flexibel och konkurrenskraftig leveranskedja. I stället lyfter man fram det självregleringsramverk för principer om god affärssed som flera europeiska branschorganisationer arbetat fram inom livsmedelssektorn, vilka de menar tillåter mer flexibilitet och ett snabbare genomförande. Svensk handel lyfter i det sammanhanget fram överenskommelsen mellan Dagligvaruleverantörernas förbund och Svensk dagligvaruhandel om att anta och rekommendera de frivilligbaserade principerna om god affärssed i den svenska livsmedelskedjan. Principerna är tänkta att kunna tillämpas för alla dagligvaror, inte bara livsmedel, och därmed uppmuntra till god affärssed i hela varuförsörjningskedjan. Många av de principer och goda exempel som ingår överensstämmer med den lista på rättvisa metoder som kommissionen förespråkar i grönboken. Svensk handel menar att detta självregleringsramverk bör få en chans att genomföras innan EU vidtar lagstiftningsåtgärder.

För det tredje ser man problem i att det saknas en allmänt accepterad rättslig definition av begreppet ”rättvis” och att det förekommer stora skillnader mellan de nationella marknaderna, och man ifrågasätter om det är möjligt att genomföra en effektiv reglering på EU-nivå. När det gäller leveranskedjan för icke-livsmedel finns dessutom många parter utanför EU vilket ytterligare försvårar en gemensam lösning.

Svensk lagstiftning

Vissa otillbörliga affärsmetoder regleras genom bestämmelser i avtalslagen (1915:218), konkurrenslagen (2008:579) och marknadsföringslagen (2008:486). I avtalslagen finns bestämmelser om slutande av avtal. Enligt 36 § avtalslagen får ett avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Vid prövningen ska särskild hänsyn tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller annars intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.

De materiella bestämmelserna i konkurrenslagen är inriktade på att motverka tre slag av åtgärder som kan skada konkurrensens effektivitet, nämligen gemensamma förfaranden som omfattar flera aktörer på marknaden (förbud mot konkurrensbegränsande samarbete), ensidiga förfaranden (förbud mot missbruk av dominerande ställning) och strukturella åtgärder (förbud mot företagskoncentrationer).

Marknadsföringslagen innehåller en särskild bestämmelse om aggressiv marknadsföring (7§), och bestämmelsen är utformad som en generalklausul. Aggressiv marknadsföring anses otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Vissa av de bestämmelser som gäller aggressiv marknadsföring tillämpas även när marknadsföringen riktar sig till näringsidkare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som välkomnar att kommissionen tar ett helhetsgrepp när det gäller detaljhandeln, vill inledningsvis betona vikten av att undanröja de kvarstående hindren för att genomföra en väl fungerande inre marknad, inom såväl detaljhandeln som andra områden. De prioriterade områdena i handlingsplanen bedöms som viktiga och angelägna. Utskottet vill särskilt lyfta fram kommissionens arbete för att stärka konsumentinflytandet och e-handeln och skapa en miljömässigt hållbar detaljhandelskedja.

Sverige har ett starkt intresse av en väl fungerande inre marknad. Mot bakgrund av att bl.a. många svenska företag vittnar om problem vid nyetablering i andra medlemsländer ser utskottet därför mycket positivt på kommissionens aviserade nolltolerans för åsidosättandet av de skyldigheter som följer av tjänstedirektivet.

När det gäller grönboken om otillbörliga affärsmetoder konstaterar utskottet att det för svenskt vidkommande redan finns en fungerande lagstiftning på plats som till viss del förbjuder sådana metoder. Samtidigt är utskottet medvetet om att lagstiftningen inte fångar upp samtliga otillbörliga metoder, och dessutom skiljer sig regleringen på detta område åt mellan olika medlemsländer. Svenska företag som vill etablera sig utanför landets gränser på den inre marknaden blir därigenom berörda. Utskottet ser därför positivt på att det inom branschen har tagits fram självreglerande riktlinjer och menar att dessa utgör ett viktigt komplement till den tvingande nationella lagstiftningen. Utskottet delar dock den uppfattning som bl.a. regeringen och Svensk handel ger uttryck för när det gäller behovet av en reglering på EU-nivå och förespråkar lösningar på nationell nivå eller på frivillig grund. Vidare vill utskottet understryka att eventuella framtida överväganden om en gemensam reglering på området måste vara väl underbyggda både vad gäller problembeskrivning och i behovsbedömningen av en gemensam lösning. Sammanfattningsvis intar utskottet en försiktig hållning till grönboken och förbehåller sig rätten att ta ställning till framtida förslag på detta område.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Reservationer

1.	Handlingsplan för detaljhandeln och grönbok om otillbörliga affärsmetoder – motiveringen (S)
	av Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Krister Örnfjäder (S), Ann-Kristine Johansson (S), Ingemar Nilsson (S) och Marie Nordén (S).

Ställningstagande

Den inre marknaden utgör en grundbult i EU-samarbetet, och betydligt mer kan göras för att utveckla den gränsöverskridande handeln, stärka konkurrensen och förbättra konsumentskyddet. Vi ser därför positivt på att kommissionen har initierat ett vidare arbete kring dessa frågor och anser att handlingsplanen innehåller många goda förslag, inte minst när det gäller att stärka konsumentinflytandet och skapa förbättringar för e-handeln.

Vi delar uppfattningen att det är angeläget att tjänstedirektivet får genomslag inom hela unionen. Vi ser därför även positivt på att kommissionen aviserar ett fortsatt arbete för att säkerställa en god implementering av tjänstedirektivet i samtliga medlemsländer. Vi vill dock betona att den inre marknaden i sig inte är ett mål utan ett medel och att stora krav måste ställas på bl.a. säkerhet, miljöhänsyn och konsumentskydd. Det finns därför även anledning att inta en försiktig hållning och fråga sig varför vissa företag nekas rätten till nyetablering. Vi ser därför positivt på kommissionens ambition att initiera en diskussion kring vad som är en lämplig balans mellan etableringsfrihet, fysisk planering och detaljplanering för handeln, miljöskydd och social trygghet.

I den preliminära svenska ståndpunkten om meddelandet beklagar regeringen att kommissionen inte tagit tillfället i akt att utreda förutsättningarna för en mer flexibel reglering gällande öppettider. Med anledning av detta vill vi framhålla att skillnader i medlemsstaternas reglering av öppettider inte kan betraktas som ett handelshinder. Då EU dessutom inte har någon kompetens i området bör kommissionen inte utreda frågan.

Vi delar givetvis uppfattningen att otillbörliga affärsmetoder, där de förekommer, utgör ett problem och bör bekämpas. Vi ser positivt på det arbete som sker inom ramen för Högnivåforum för en bättre fungerande livsmedelskedja och välkomnar att diskussionerna utvidgas till att även omfatta icke-livsmedelssektorn. Frivilliga riktlinjer och en självreglering i branschen mot otillbörliga affärsmetoder har en viktig roll att fylla även om grunden måste utgöras av nationell lagstiftning.

Därmed föreslår vi att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

2.	Handlingsplan för detaljhandeln och grönbok om otillbörliga affärsmetoder – motiveringen (MP, V)
	av Jonas Eriksson (MP) och Kent Persson (V).

Ställningstagande

Kommissionens handlingsplan för detaljhandeln innehåller en del bra förslag. Det gäller i synnerhet arbetet för att underlätta konsumenternas tillgång till tydlig information, som ska göra det lättare att jämföra priser, kvalitet och miljömässig hållbarhet, och ambitionen att verka för att detaljhandeln ska bli mer miljöanpassad genom att främja hållbara konsumtionsmönster och energieffektivisering i livsmedelsbutiker.

Vi har i andra sammanhang framfört kritik mot att man inom EU verkar prioritera den inre marknaden framför miljön, arbetsrätten, folkhälsan och konsumentintressena. Trots att kommissionens handlingsplan innehåller goda förslag, som främjar vissa av dessa områden, ser vi även här anledning till oro. Det gäller kommissionens avsikt att tillämpa nolltolerans, där så krävs genom överträdelseförfarande, i fall där medlemsstaterna inte fullt ut uppfyller sina skyldigheter enligt tjänstedirektivet i fråga om tillträde till och utövande av detaljhandel. Vi ställer oss frågande till vad denna aviserade nolltolerans innebär i praktiken. Vi anser att arbetsrätten, miljön, konsumentskyddet och folkhälsan måste vara överordnade företagens och marknadens intressen. För oss är det viktigt att enskilda länder inte fråntas sina rättigheter till fysisk planering. Vad som ska utgöra en lämplig balans mellan etableringsfrihet, fysisk planering och detaljplanering för handeln, miljöskydd och social trygghet bör ytterst ses som en nationell angelägenhet.

Vi välkomnar att kommissionen i och med grönboken har inlett ett samråd kring otillbörliga affärsmetoder och framhåller vikten av en fortsatt dialog kring dessa frågor. Vi ser positivt på det arbete som görs för att upprätta frivilliga principer om god affärssed och menar att EU även i fortsättningen bör stödja detta arbete. I den mån det behövs en reglering kring otillbörliga affärsmetoder förespråkar vi dock nationella lösningar.

Därmed föreslår vi att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

3.	Handlingsplan för detaljhandeln och grönbok om otillbörliga affärsmetoder – motiveringen (SD)
	av Anna Hagwall (SD).

Ställningstagande

Jag vill inledningsvis framhålla att jag, och Sverigedemokraterna, på ett övergripande plan är positiva till att kommissionen har tagit fram en handlingsplan för detaljhandeln. I synnerhet välkomnar jag kommissionens ambitioner och föreslagna åtgärder för att öka konsumentinflytandet, skapa en miljömässigt hållbar leveranskedja och främja innovativa lösningar. I arbetet med att ta fram riktlinjer på området anser jag att det är viktigt att det sker i en dialog mellan medlemsstaterna och handelns parter då utbyte av erfarenhet och kunskap är av stor betydelse. Jag vill dock understryka att riktlinjerna bör vara rekommendationer och inte tvingande lagstiftning.

Vidare ser jag positivt på en ökad konkurrens men intar en sunt skeptisk hållning till tjänstedirektivet. Min, och Sverigedemokraternas, syn är att arbetsmarknadspolitiska åtgärder endast ska regleras på nationell nivå. Slutligen förordar jag lösningar på nationell nivå när det gäller reglering av otillbörliga affärsmetoder.

Därmed föreslår jag att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över granskade dokument

Europeiska kommissionens meddelande om att skapa en europeisk handlingsplan för handel och distribution (KOM(2013) 36).

Europeiska kommissionens grönbok om otillbörliga affärsmetoder i B2B-leveranskedjan för livsmedel och icke-livsmedel (KOM(2013) 37).