Granskning av handlingsplan för detaljhandeln och grönbok om otillbörliga affärsmetoder
Utlåtande 2012/13:NU20
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2013-04-16
- Avgörande
- 2013-04-24
- Debatt
- 2013-04-24
- Beslut fattades
- 2013-04-24
Hela utlåtandet
Beslut i korthet
EU-dokument om otillbörliga affärsmetoder och handlingsplan för detaljhandeln (NU20)
Näringsutskottet har granskat en grönbok från EU-kommissionen om så kallade otillbörliga affärsmetoder, det vill säga metoder som strider mot god affärssed och god tro. Syftet med grönboken är att identifiera och samla in information om problemet, starta en diskussion och identifiera eventuella behov av åtgärder. Utskottet vill hellre se lösningar på nationell nivå och frivilliga lösningar än tvingande EU-lagstiftning. Om EU ska ha gemensamma regler på området är det viktigt att både problembeskrivningen och bedömningen av vilka behov som finns är välgrundade.
Utskottet har också granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en europeisk handlingsplan för handel och distribution. Utskottet välkomnar att kommissionen tar ett helhetsgrepp när det gäller detaljhandeln. Utskottet poängterar att det är viktigt att undanröja de hinder som fortfarande finns för en väl fungerande EU-marknad, både inom detaljhandeln och på andra områden. Kommissionens arbete för att stärka konsumentinflytandet och e-handeln och skapa en miljömässigt hållbar detaljhandelskedja är enligt utskottet särskilt viktiga områden i handlingsplanen.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Utlåtandet bereddes senast i utskott 14 mars 2013, justerades 11 april 2013 och fick trycklov 15 april 2013.Reservationer: 3
Alla beredningar i utskottet
2013-03-14
EU-dokument om otillbörliga affärsmetoder och handlingsplan för detaljhandeln (NU20)
Näringsutskottet har granskat en grönbok från EU-kommissionen om så kallade otillbörliga affärsmetoder, det vill säga metoder som strider mot god affärssed och god tro. Syftet med grönboken är att identifiera och samla in information om problemet, starta en diskussion och identifiera eventuella behov av åtgärder. Utskottet vill hellre se lösningar på nationell nivå och frivilliga lösningar än tvingande EU-lagstiftning. Om EU ska ha gemensamma regler på området är det viktigt att både problembeskrivningen och bedömningen av vilka behov som finns är välgrundade.
Utskottet har också granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en europeisk handlingsplan för handel och distribution. Utskottet välkomnar att kommissionen tar ett helhetsgrepp när det gäller detaljhandeln. Utskottet poängterar att det är viktigt att undanröja de hinder som fortfarande finns för en väl fungerande EU-marknad, både inom detaljhandeln och på andra områden. Kommissionens arbete för att stärka konsumentinflytandet och e-handeln och skapa en miljömässigt hållbar detaljhandelskedja är enligt utskottet särskilt viktiga områden i handlingsplanen.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2012/13:NU20
Webb-tv: Granskning av handlingsplan för detaljhandeln och grönbok om otillbörliga affärsmetoder
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 34 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Innan jag börjar mitt egentliga anförande vill jag göra några reflexioner. Vi som är varma EU-vänner tycker ofta att det saknas en debatt om EU-frågorna i Sverige. Det handlar tack och lov inte längre om att säga ja eller nej till EU, men ofta saknar vi en diskussion om den politik som bedrivs i EU.
Alla svenska EU-parlamentariker säger att det vore bra om vi fick upp de politiska sakfrågorna och skiljelinjerna på bordet i stället för att diskutera hur många ledamöter Sverige ska ha i EU-parlamentet eller vad som händer med grundformen för detta.
Hans Rothenberg har satt upp sig på talarlistan, och det är jag glad för. Men min fråga till de övriga partierna och kanske främst till Alliansen är: Tycker ni inte att frågorna om EU och EU:s politik är viktiga? Jag är lite förvånad över att ni inte bryr er om denna debatt.
Herr talman! Vi behandlar nu ytterligare ett granskningsutlåtande om två stycken EU-dokument. Det ena är ett meddelande från kommissionen om en handlinsplan för detaljhandeln. Det andra är ett meddelande om en grönbok om otillbörliga affärsmetoder i den så kallade B2B-leveranskedjan för livsmedel och icke-livsmedel. Bägge meddelandena har sin grund i att få den inre marknadens funktionssätt att fungera bättre och att tjänstedirektivet implementeras fullt ut i alla medlemsstater. Till utlåtandet finns tre motivreservationer.
Herr talman! Detaljhandeln har en central roll för att vi som konsumenter ska kunna köpa men också jämföra olika produkter och priser. I allt väsentligt är det viktigt att det föreligger en fri konkurrens för detaljhandeln.
Det finns dock en rad problem för detaljhandeln. Ett är att många stadskärnor och inte minst köpcentrum och gallerior domineras av några få stora butikskedjor. Livsmedelshandeln domineras nästa helt av de stora butikskedjorna.
På distributionssidan finns också flera problem. Ett är att de flesta kedjor kräver att handlaren enbart ska sköta sina inköp via bestämda distributörer. Detta innebär att det till exempel inte alltid kan erbjudas närproducerad mat eller i vissa fall ekologisk mat.
Genom de stora livsmedelskedjornas distributörer görs enorma inköp av olika livsmedel. Det kan vara positivt för konsumenterna eftersom priset hålls ned, men det innebär också att det kan uppstå skandaler, som till exempel den med hästkött i lasagne.
Dessa frågor berörs framför allt i grönboken.
Herr talman! Handlingsplanen betonar den centrala roll som grossist- och detaljhandeln har för tillväxt och möjligheter att välja och jämföra olika varor för att kunna göra kloka och genomtänkta val.
Kommissionen pekar på fem åtgärder: ökat konsumentinflytande, ökad tillgång till konkurrenskraftiga detaljhandelstjänster, skapande av en mer rättvis och miljömässigt hållbar leveranskedja för detaljhandeln, främjande av innovativa lösningar och skapande av bättre arbetsvillkor.
Den allra viktigaste åtgärden är att fullt ut införa tjänstedirektivet. Men det behöver också genomföras granskningar av möjligheter till etableringar av små eller stora butiker i olika medlemsstater, detta för att ingen ska kunna bli diskriminerad för att man inte är ett nationellt eller regionalt företag som vill etablera sig på just den detaljhandelsmarknaden.
Herr talman! Vi socialdemokrater anser att det finns ett stort behov av en handlingsplan för detaljhandeln. Vi instämmer till fullo i den viktiga roll detaljhandeln har för tillväxt och sysselsättning. Vi instämmer i princip också i behovet av att göra en översyn av etableringar av detaljhandelsföretag. Men det måste ske i ett sammanhang där det är möjligt att neka etablering på grund av till exempel miljöskäl och försörjning av exempelvis livsmedel men också av stadsutvecklingsskäl.
Vi vill också betona den utveckling som e-handeln kommer att innebära enligt de flesta bedömare. Det pågår ett aktivt arbete för att underlätta e-handeln. Man bör i detta utvecklingsarbete också ta hänsyn till vilka konsekvenser detta kan få för detaljhandeln.
Herr talman! Slutligen vill jag ta upp vår syn på den svenska ståndpunkt som regeringen har tagit fram när det gäller regler för öppettider för detaljhandeln.
Vi socialdemokrater har under en tid kritiserat att arbetet med den inre marknaden har utvecklats till en diskussionsklubb, där väldigt många förslag diskuteras länge och väl men få landar i nya regelverk som kan tillämpas på den inre marknaden. Därför kan man med fog säga att arbetet med den inre marknaden snarare har utvecklats till en diskussionsklubb än blivit ett kraftfullt verktyg för skapa bättre förutsättningar för den inre markanden.
Regeringen har också från tid till annan instämt i detta. Det är därför med stor förvåning vi kan notera att regeringen anser att frågan om öppettider i detaljhandeln ska behandlas i samband med denna handlingsplan.
Vi delar regeringens ståndpunkt att regler för öppettider i detaljhandeln är viktigt för tillväxten i branschen. Men även om det är så är det obegripligt att regeringen vill införa ett nytt diskussionstema i Konkurrenskraftsrådet. Regeringen och vi socialdemokrater är ju överens om att EU inte har kompetens, alltså inte kan besluta, på detta område.
Vi vill se mer verkstad för den inre marknaden, inte fler diskussionsteman.
Herr talman! Jag vill slutligen be att få yrka befall till vår motivreservation, reservation 1.
Anf. 35 Hans Rothenberg (M)
Herr talman! Utskottet välkomnar att kommissionen tar ett helhetsgrepp när det gäller detaljhandeln. Det handlar om vikten av att undanröja de kvarstående hindren för att genomföra en väl fungerande inre marknad. Här vill utskottet särskilt lyfta fram kommissionens arbete för att stärka konsumentinflytandet och e-handeln och skapa en miljömässigt hållbar detaljhandelskedja.
Många företag i Sverige vittnar om problem vid nyetablering i andra medlemsländer. Därför ser vi mycket positivt på kommissionens aviserade nolltolerans för åsidosättande av de skyldigheter som följer av tjänstedirektivet.
Herr talman! När det gäller grönboken om otillbörliga affärsmetoder kan vi konstatera att det redan finns en fungerande lagstiftning på plats som till viss del förbjuder sådana metoder. Men det finns också exempel på - verkligheten visar det gång efter annan - att lagstiftningen inte fångar upp samtliga otillbörliga metoder. Dessutom skiljer sig regleringen på det här området åt mellan olika medlemsländer. Svenska företag som vill etablera sig utanför landets gränser på den inre marknaden blir därigenom berörda.
Det är positivt att det inom branschen har tagits fram självreglerande riktlinjer. Vi menar att de utgör ett viktigt komplement till den tvingande nationella lagstiftningen.
Vi delar också den uppfattning som bland annat regeringen och branschorganisationen Svensk Handel ger uttryck för när det gäller behovet av en reglering på EU-nivå och förespråkar därför lösningar på nationell nivå eller på frivillig grund.
Herr talman! Sammanfattningsvis intar utskottet en försiktig hållning till grönboken och förbehåller sig rätten att ta ställning till framtida förslag på området.
Därmed föreslår jag att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Anf. 36 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Det finns mycket som vi är överens om, men sedan har vi frågan om öppettider i butiker.
Det finns tre frågor som man måste ställa.
1. Om man inte har en gemensam ordning i hela EU, på vilket sätt hindrar det handeln i respektive medlemsstater?
2. Detta är ett exempel på det vi tycker ganska illa om, nämligen EU:s klåfingrighet.
3. Detta är en fråga som inte kan ge någon som helst regelförändring. Det kan bara vara en stor diskussion, och när den diskussionen är klar kan inte EU göra något åt detta. Är det inte bättre att EU ägnar sig åt de frågor som man faktiskt kan besluta om och inte en massa symbolfrågor som ändå inte leder någonstans?
Anf. 37 Hans Rothenberg (M)
Herr talman! Tack för frågan, Börje Vestlund! Jag tänkte att det var lika bra att hålla anförandet kort, för det är ändå den här dialogen vi vill ha med varandra.
När det gäller etablering i andra länder inom EU är öppettiderna en ganska påtalig faktor. Öppettiderna varierar väldigt mycket mellan EU:s medlemsländer. Det räcker med att vi åker till det största landet, Tyskland. Vi kan konstatera att när vi förväntar oss i Sverige att kunna köpa mat, mjölk, tandkräm och andra livsnödvändigheter på tider som för oss är naturliga, då är detta en omöjlighet bland annat i Tyskland.
Det finns många andra länder som också har begränsningar, till exempel att man får ha öppet bara ett visst antal söndagar om året.
Den typen av begränsningar görs på nationell nivå - det är inte någon EU-reglering - och innebär att det blir svårare och mindre attraktivt för företag från andra länder att etablera sig i dessa länder. Därmed kan det här etableringshindret, som jag skulle vilja kalla det, också bli ett handelshinder. Det leder i sin tur till att det blir ett smalare utbud. Den variation som vi vill att Europeiska unionens gemensamma marknad ska innebära blir inte så utförlig som den skulle kunna vara i andra sammanhang.
Utökade öppettider är också en viktig åtgärd för att minska ungdomsarbetslösheten. Men här vill jag vara klar med att vi inte behöver fler regleringar från EU på det här området. Det som den goda debatten inom Europeiska unionen kan bidra till är att skapa förutsättningar för att de enskilda nationerna ändrar sina nationella begränsningar.
Anf. 38 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Återigen: Ytterligare ett diskussionstema till diskussionsklubben om inre marknaden - fantastiskt! Varför kan inte inremarknadsutskottet i EU-parlamentet och kanske framför allt Konkurrenskraftsrådet få ägna sig åt något som man faktiskt kan besluta om, i stället för att bara ha just diskussioner?
Sedan måste jag gratulera Hans Rothenberg till att han hittar en så fruktansvärt långsökt förklaring till någonting som verkligen inte överensstämmer över huvud taget med verkligheten.
Det må så vara att till exempel ett svenskt företag i något sammanhang avstår från att etablera sig i något land på grund av öppettiderna. Men det är inte det som är de stora problemen. De stora problemen tas upp i meddelandena, till exempel möjligheten att etablera sig i gamla EU-länder som Tyskland. Det har redovisats att det kan vara nästan omöjligt att etablera sig där. Det är där som problemen ligger. Det handlar inte om öppettiderna i butiker. Det kan möjligen vara en sekundär sak, men det kan absolut inte vara det som avgör.
Om alla butiker har samma villkor har jag mycket svårt att se att detta skulle vara något handelshinder i den meningen. Framför allt är det ytterligare ett bevis för kamraterna som kanske inte tycker att EU är så viktigt, och de får ytterligare vatten på sin kvarn. Jag unnar faktiskt inte dem det.
Jag månar om en inre marknad som fungerar och inte fler diskussionsteman.
Anf. 39 Hans Rothenberg (M)
Herr talman! Nej, EU ska inte vara en diskussionsklubb. Men EU ska vara en klubb, en organisation, där man diskuterar. Man ska kunna diskutera även frågor som inte nödvändigtvis leder till beslut som innebär regleringar och begränsningar. Vi ska kunna föra debatter också om sådant som berör människor och konsumenter i Europeiska unionen.
Börje Vestlund säger att om det är lika regler över hela Europa är det inget problem, det vill säga att om vi har lika lite öppet i alla butiker i Europa är det inget problem. Men visst är det väl ett problem när man har en begränsad marknad. Är det inte ett problem att man i Spanien har öppettider som är så begränsade att det konstateras i en spansk studie att utökade öppettider är en av de viktigaste åtgärderna för att minska ungdomsarbetslösheten?
OECD har i flera rapporter konstaterat att begränsningar som är riktade mot detaljhandeln i form av reglerade öppettider är hämmande för ökad tillväxt och konkurrenskraft. Uppemot 3 000 personer skulle kunna anställas relativt omgående i Tyskland om regelverket för öppettider kunde liberaliseras.
Detta är frågor som Börje Vestlund diskuterade med handelsministern för bara några dagar sedan och fick då precis samma uppgifter. Jag tycker att det kan vara värt att upprepa detta. Vi har nämligen ett ansvar även i Sverige gentemot övriga Europa att se till att både ungdomsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten kan motarbetas. Om öppettider i detaljhandeln är ett hinder är det viktigt att vi diskuterar detta och talar om detta i de forum där vi har möjlighet att göra det.
Jag tror att Börje Vestlund, med sin bakgrund i HRF med ansvar för hotell- och restauranganställda, gärna skulle se utökade öppettider för människor i den branschen så att de kan handla när de går hem från jobbet på obekväm arbetstid.
Beslut, Genomförd
Utlåtandet beslutades i kammaren 24 april 2013.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Handlingsplan för detaljhandeln och grönbok om otillbörliga affärsmetoder
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.- Reservation 1 (S)
- Reservation 2 (MP, V)
- Reservation 3 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 97 0 15 M 95 0 0 12 MP 0 0 23 2 FP 20 0 0 4 C 19 0 0 4 SD 0 0 20 0 KD 17 0 0 2 V 0 0 15 4 Totalt 151 97 58 43
Det här är ett utlåtande
Ett utlåtande är en rapport från utskotten med synpunkter om EU-initiativ. Ibland handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande EU-lagstiftning.
Ett utlåtande kan också behandla subsidiaritetsprövningen av ett förslag till EU-lagstiftning. Utskottet bedömer om den aktuella lagstiftningen bör ligga på EU-nivå eller om det är lämpligare med regleringar på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande med ett förslag till invändning i form av ett så kallat motiverat yttrande.