Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Fru talman! Här får man svinga sig mellan olika ämnesområden, och nu talar vi om arbetsmarknad.

Jag vill börja med att för tids vinnande yrka bifall till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation 2.

Mycket av riksdagens och samhällets fokus har givetvis legat på att minimera skadeverkningarna av covid-19. Samtidigt ska man komma ihåg att alla de problem som kännetecknade Sverige före coronapandemin, i synnerhet vad gäller en hög arbetslöshet och låg tillväxt, inte på något sätt har försvunnit utan fortfarande finns kvar och dessutom har blivit mycket värre.

För att förbättra integrationen och ungas möjligheter och för att se till att fler kan gå från bidrag till arbete föreslog Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna en förenklad anställningsform - inträdesjobb - som skulle införas för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. Lönen skulle uppgå till 70 procent av den rådande kollektivavtalade ingångslönen i branschen upp till ett tak på 21 000 kronor i bruttolön. 30 procent av arbetstiden skulle användas till att lära sig arbetet på jobbet eller till utbildning.

Moderaterna och Kristdemokraterna hade i regeringsställning föredragit inträdesjobben, vilket vi anser är en bättre konstruktion. Vi anser samtidigt att det avtal som har slutits av parterna kring etableringsjobben, och som nu ligger som ett förslag på riksdagens bord, är värt att pröva, dock med noggrann uppföljning och kontroll.

Fru talman! Etableringsjobb innebär en helt ny modell för staten när det gäller att stimulera anställningar. Utformningen skiljer sig från dagens befintliga subventionerade anställningar på så sätt att subventionen betalas direkt till individen i stället för att arbetsgivaren betalar hela lönen till arbetstagaren och sedan får ersättning för en del av lönen från staten.

Vi menar att det är centralt att en modell där staten betalar ut den subventionerade delen direkt till den anställde inte öppnar upp för bedrägerier. Vi delar Brottsförebyggande rådets och Handelsanställdas förbunds farhågor om att etableringsjobben kan utnyttjas som en papperskonstruktion, samt att den lön som betalas från arbetsgivaren till den anställde förs tillbaka. Visserligen har regeringen nu till vissa delar försökt tillgodose behovet av kontroll. Men Arbetsförmedlingen borde enligt vår mening ges tydligare befogenheter att verka som en kontrollfunktion i det utformade systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

Vi menar också att en uppföljning av etableringsjobben kommer att bli avgörande, eftersom insatsen innebär en helt ny modell för att stimulera anställningar och att regeringen i enlighet med vad jag redan nämnt borde skapa en tydlig granskningsfunktion för att stävja fusk och missbruk men också kontinuerligt måste granska om etableringsjobben är en effektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Fru talman! Efter en tid av arbete hemifrån är det trevligt för mig att återse Stockholm och kollegor från utskottet och kansliet. Video- och telefonkonferenser i all ära, men att se de människor som man talar med i verkligheten har en fördel.

Detta betänkande är speciellt eftersom det egentligen innehåller två delar. I den ena tas en för oss viktig del upp som innefattar kontrollfunktionen av arbetsmarknadsåtgärder som vi i sak ställer oss bakom. Vi välkomnar naturligtvis alla förslag som går åt en skarpare kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, allt för att komma åt fusk med resurser som ska gå till välfärden. Vi menar att denna fråga förtjänar att behandlas i en separat proposition, vilket vi också klargör i vår reservation.

Den andra delen gäller den nya anställningsformen etableringsjobb. Subventionerade arbeten som arbetsmarknadsåtgärd kan fungera i vissa fall, och det finns det absolut undersökningar som visar. Dock tror vi att de har en begränsad effekt som åtgärd på dagens svenska mer tjänstefokuserade arbetsmarknad.

Det finns ett facit, och oavsett vad man sätter för namn på en satsning kommer utfallet att bli detsamma. Jag vill gärna bli motbevisad. Kanske har vi fel, men troligtvis inte.

Delar av vårt utskott besökte Australien i februari för att studera deras arbetsmarknadspolitik, mycket för att januaripartierna i sitt reformeringsarbete använder Australien som modell.

Det var på många sätt en givande resa, inte minst för att se hur de har byggt upp sin matchning på arbetsmarknaden. De arbetar med privata aktörer, vilket vi går emot i vår reformering.

Det är naturligtvis stora skillnader mellan Sverige och Australien i stort, inte minst kopplat till migrationspolitiken. Eftersom migration hänger ihop med integration, och integration hänger ihop med arbetsmarknadsåtgärder riktade till nyanlända är det i högsta grad relevant även i detta fall.

Australien tog emot 18 750 kvotflyktingar förra året genom UNHCR, vilket skulle motsvara mindre än 5 000 kvotflyktingar för Sverige om man utgår från befolkningsmängd. De har begränsat antalet asylsökande kraftigt, och det är få som får stanna i landet om de inte kommer genom UNHCR.

Däremot tar de in en mycket stor andel arbetskraftsinvandrare som de noga väljer ut efter kompetens och kravprofil. Om man kommer till Australien som arbetskraftsinvandrare ställs det höga krav på självförsörjning och fair goal, vilket innebär att man får stanna om man bidrar till samhället. Det är inte lätt att komma in i Australien. Det tror jag att vi alla uppfattade; det framgick mycket tydligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

Efter samtal med bland annat Department of Home Affairs, som hanterar frågor kopplade till invandring och integration, visade det sig att det var svårt även för dem att få nyanlända i arbete. Cirka 50 procent av flyktingarna får ett arbete efter fem år i Australien. Det är i och för sig betydligt bättre än vårt utfall. Men de tar också emot betydligt färre än vad vi gör, vilket är en stor del av förklaringen.

En annan intressant aspekt är att Australien, enligt organisationen People Plus, spenderar 20 procent av vad Sverige, enligt OECD, spenderar på arbetsmarknaden och då med ett betydligt bättre resultat än Sverige.

Nu gissar jag att inte så många i denna kammare ser Australien som ett föredöme när det kommer till deras migrationspolitik, även om jag gör det. Dock är det viktigt att förstå att deras arbetslöshet och tillväxt beror på någonting. Och där är jag övertygad om att migration och integration är en avgörande faktor.

När vi träffade en annan organisation - MAX Solutions - som arbetar med att just skapa arbetstillfällen för invandrare och långtidsarbetslösa sa de att de undviker att arbeta med subventionerade åtgärder. Jag frågade varför, och de klargjorde att det inte ger den effekt som de efterfrågar. I vissa fall kan de använda sig av verktyget för att den arbetssökande ska få ett arbete på sitt cv. Men de anser inte att det är lönsamt i längden.

På den svenska arbetsmarknaden verkar vi vara otroligt upptagna med att fortsätta att spendera skattepengar på näst intill verkningslösa arbetsmarknadsåtgärder. Skillnaden här är att det är lättare att vara generös med skattepengar än om man är ett privat företag som måste överleva på marknaden och därför väljer att arbeta med de mest lönsamma åtgärderna. Det kan i alla fall vara en förklaring.

Dagens industris politiska redaktör PM Nilsson gjorde en sammanställning av dessa verkningslösa åtgärder som jag väljer att använda för att exemplifiera frågan.

År 1996 kom arbetsplatspraktiken med sex månaders subventionerade praktikanter. Det ökade inte anställbarheten nämnvärt.

År 1998 kom anställningsstödet. Det innebar subventioner på 50 procent av lönen under ett år. Det gav en undanträngningseffekt och sänkte chanserna till riktiga jobb.

År 2000 kom jobbcoacherna som ökade chanserna till riktiga jobb med 2 procent.

År 2007 kom instegsjobben som innebar 80 procents subvention av lönen. Det ökade chanserna till riktiga jobb med 7 procent.

År 2009 kom nystartskontoren som skulle öka motivationen till egenföretagande. De fick ingen effekt.

År 2010 kom avlönade etableringslotsar. Det var ett bonussystem för att få nyanlända i arbete. De fick ingen effekt. Däremot skapade de incitament för bedrägerier.

År 2014 kom traineejobben. Statsminister Löfven skulle skapa 30 000 nya jobb. Det var beredskapsarbeten och lönesubventioner som var medicinen, och de gav drygt 100 jobb.

Den röda tråden genom dessa satsningar är att man försöker bota en bruten arm med plåster och smärtstillande preparat, för att använda en metafor. Å andra sidan kan jag förstå att man fortsätter med det, eftersom man måste visa att man i alla fall försöker lösa problemen med en ansvarslös invandringspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

Vi menar att en omläggning av den svenska migrationspolitiken kopplad till integrationspolitiken är nödvändig för att få bukt med de problem som vi har i dag. 75 procent av dem som var inskrivna på Arbetsförmedlingen var långtidsarbetslösa, och det var före coronakrisen. Hur kommer det då att se ut efter coronakrisen? Det är en bra fråga.

Det är svårt att matcha arbetskraften mot arbetsmarknaden. Varför är det så? Är det för att vi inte ställer tillräckligt höga krav på de arbetslösa? Är det för att människor har hamnat i bidragsberoende? Eller handlar det om attityder hos dem som söker jobb, eller är det för att de som söker jobb inte kan språket eller inte har utbildning eller beror det på någonting annat? Ja, kanske är det så. Det är viktiga frågor, och vi har alla våra förklaringar till dem. Dock tror jag inte att någon sitter här och har svaren på alla frågor.

På 90-talet tillsatte statsminister Carl Bildt en expertkommission för att analysera den ekonomiska kris som då pågick samt ge förslag på åtgärder. Syftet var att mot bakgrund av problemen i svensk ekonomi analysera och föreslå riktlinjer för politikens framtida utformning. Sverige befann sig redan före coronakrisen på ett sluttande plan när det kommer till arbetsmarknaden, och regeringen bör i likhet med tidigare initiativ utse en expertkommission för att analysera problemen med integrationspolitiken och föreslå framtida lösningar. En sådan kommission måste dock utformas så att den inte behöver ta hänsyn till ideologiska övertygelser eller tidigare politiska ställningstaganden - eller prestige, för den delen. I stället ska den utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta föreslår vi i vår kommittémotion. Jag har tagit upp denna kommittémotion i kammaren tidigare, men trägen vinner, som man brukar säga.

Fru talman! Med denna motivering yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation.

Fru talman! Vi befinner oss mitt i en allvarlig pandemi, en kris som påverkar oss alla. Ytterst handlar det om människors liv och hälsa, och vi är många som känner oro för våra nära och kära.

Vi befinner oss dock även mitt i en ekonomisk kris, som är allvarlig. Konkurser, varsel och permitteringar ökar dramatiskt som en konsekvens av åtgärderna för att minska spridningen av covid-19. Företagare ser i dag sina livsverk försvinna. Människor känner oro för sin försörjning och oro över att kanske inte längre få vara kvar i en arbetsgemenskap de trivs i.

Det finns också en grupp människor som vi talar mindre om i krisen, nämligen de som redan före utbrottet av covid-19 hade svårt att etablera sig och få fäste på arbetsmarknaden. En ny rapport från Entreprenörskapsforum visar att en majoritet av utrikes födda i arbetsför ålder under perioden 1990-2016 inte har uppnått självförsörjning i Sverige. Det är allvarligt och befäster bilden av det stora utanförskap som finns i vårt land. Det befäster bilden att många människor inte har blivit en del av samhällsgemenskapen. Alldeles för många barn växer upp utan att någonsin se sina föräldrar gå till ett arbete. De växer upp med känslan att det kanske inte ens lönar sig att försöka.

Det förslag vi debatterar här i dag är faktiskt det enda förslag från regeringen som har till syfte att sänka arbetskraftskostnaderna för företagare så att fler människor ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Etableringsjobben är en ny modell för staten att stimulera anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

Modellen skiljer sig från en vanlig subventionerad anställning eftersom staten i den här modellen betalar en ersättning direkt till personen, i stället för att arbetsgivaren betalar hela lönen till arbetstagaren och sedan får ersättning för en del av lönen från staten. Den statliga ersättningen syftar till att kompensera arbetstagaren för att han eller hon får en lägre lön från arbetsgivaren för det utförda arbetet jämfört med en vanlig anställning. Modellen innebär alltså att individen får sin inkomst från två håll, arbetsgivaren och staten. Hela inkomsten ska dock betraktas som en lön enligt denna modell.

Det kan kanske avfärdas som en ryggradsreflex när en oppositionspolitiker säger "För lite och för sent!", men i det här fallet är det ju lite så. Arbetsmarknadens parter har varit överens om denna modell i flera års tid utan att någonting hänt, och vi kan konstatera att vi trots högkonjunktur inte lyckades få fler människor i arbete. Är detta en bra modell? Jag vet inte, men jag kan konstatera att det för staten är en dyr arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det är dock den och ingen annan vi har att ta ställning till.

Kristdemokraterna hade hellre sett att en förenklad anställningsform - inträdesjobb - infördes. Vi tror att det hade varit en bättre lösning för att förbättra integrationen och ungas möjligheter och för att se till att fler kan gå från bidrag till arbete. Lönen skulle då uppgå till 70 procent av den rådande kollektivavtalade ingångslönen i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses då gå till att lära sig jobbet på jobbet.

Parterna på svensk arbetsmarknad har dock kommit överens om arbetsmarknadsreformen etableringsjobb, och regeringen har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna valt att stödja parternas förslag. Nu ligger det efter en lång process på riksdagens bord. Vi hade i regeringsställning naturligtvis föredragit vår konstruktion inträdesjobben, fru talman, men vi anser att utanförskapet är för stort och för allvarligt för att vi skulle säga nej till detta enda förslag som finns.

Självklart kommer vi noggrant att följa genomförandet och resultaten av anställningsformen. Det är exempelvis centralt att en ny konstruktion, där staten betalar ut den subventionerade delen direkt till den anställde, inte öppnar upp för bedrägerier. Skulle etableringsjobben inte visa sig fungera i praktiken kommer vi fortsätta att driva på för att inträdesjobben, som vi anser vara en i grunden bättre konstruktion, införs.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 2, då vi anser att det behövs en mer systematisk uppföljning och kontroll av reformen. Det är en speciell konstruktion, och eftersom anställningsformen är helt ny bör man kontinuerligt granska etableringsjobben för att se om det är en effektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Avslutningsvis kan vi bara konstatera att höga ingångslöner har försvårat för nyanlända att etablera sig och få arbete i Sverige. Den lågkonjunktur som beror på covid-19-utbrottet riskerar att förvärra och cementera utanförskapet för väldigt många. Låt oss hoppas att denna reform blir ett steg i rätt riktning, så att fler kan vara med och bidra till vårt gemensamma bästa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

Fru talman! Redan innan pandemin slog hårt mot vårt arbetsliv hade vi stora utmaningar på svensk arbetsmarknad. Trots att vi har haft en stark konjunktur har många stått utan jobb, samtidigt som många företag uppger att de har svårt att tillsätta sina lediga tjänster och svårt att hitta rätt folk till dem.

Även när den akuta krisen är över kommer vi att ha en bristsituation inom flera yrkesgrupper. De som redan före krisen hade svårt att få ett jobb kommer i tider av hög arbetslöshet att ha ännu svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. De kommer att behöva konkurrera med grupper som normalt står närmare arbetsmarknaden och i större utsträckning har kompetens som efterfrågas av arbetsgivarna.

För att klara matchningen och få fler i arbete behövs fler, och kanske andra, åtgärder. Det har även parterna på arbetsmarknaden sett och gjort som parterna brukar göra, nämligen satt sig ner och förhandlat. Men de har inte förhandlat enbart för att komma åt problemen med matchningen och med att många har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden; de har också förhandlat för att de hade ett annat gemensamt intresse som även det är grundläggande för den svenska modellen på arbetsmarknaden: De ville hindra politiskt ingripande och behålla makten över lönebildningen.

Det förslag som fanns och i viss utsträckning fortfarande förespråkas av Moderaterna och Kristdemokraterna, vilket vi har hört i den här debatten, nämligen inträdesjobben, har en konstruktion som innebär att politiken blandar sig i lönebildningen och riskerar att dramatiskt skada vår modell på arbetsmarknaden och sätta press nedåt på lönerna för stora grupper som redan i dag har låga löner.

I november 2017 skrev LO, Unionen och Svenskt Näringsliv en principöverenskommelse om etableringsjobb - en subventionerad anställning som ska kunna kombineras med utbildning och där den anställde får halva lönen från arbetsgivaren och en ersättning från staten så att lönen ligger i nivå med kollektivavtalen. Man vände sig sedan med sitt gemensamma förslag till regeringen, och i mars 2018 tecknades en avsiktsförklaring mellan regeringen och parterna om att inrätta etableringsjobb. Nu har förutsättningarna utretts, och de lagändringar som krävs för att inrätta etableringsjobb finns i propositionen vi i dag debatterar. Den exakta utformningen av etableringsjobben kommer att regleras i en förordning.

I propositionen, fru talman, finns förslag på lagändringar som gör det möjligt för den som har ett etableringsjobb att få lön från både staten och arbetsgivaren, samtidigt som den samlade inkomsten ska ligga till grund för rätt till sjukpenning, pension och arbetslöshetsförsäkring. Propositionen innehåller också ett antal lagändringar för att få stopp på fusk med subventionerade anställningar. Till exempel vill vi ge Arbetsförmedlingen rätt att begära in uppgifter från banker och försäkringsbolag för att kontrollera att lön verkligen har betalats ut och att individen har ett försäkringsskydd.

Regeringen vill även att Arbetsförmedlingen ska få bättre möjligheter att behandla personuppgifter och därigenom stärka möjligheten att upptäcka bidragsbrott och andra former av felaktigheter i enskilda ärenden.

Det är avgörande att kontrollen fungerar och att alla möjligheter att missbruka våra gemensamma system tas bort. De medel som staten har avsatt till arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska verkligen gå till sådant som hjälper människor till jobb. Medlen får inte hamna i fickorna på fuskare och kriminella. Detta är också viktigt för att upprätthålla människors förtroende för att skattemedlen används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

Fru talman! Vi har stora grupper på arbetsmarknaden som står utanför för att de inte har den kunskap och kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Etableringsjobben kom till som parternas lösning på hur vi ska få fler av dem som saknar rätt kompetens att komma in i jobb. Utbildning och anställningsstöd är sådant som tidigare visat sig vara bra vägar in, och etableringsjobben kombinerar dessa för att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska komma i jobb. Samtidigt ska det kunna leda till en tillsvidareanställning.

Etableringsjobben är utformade för att rusta arbetstagarna att få en varaktig etablering och ett starkare fäste på arbetsmarknaden. Modellen omfattar även en kontrollfunktion utöver de som redan finns och förstärks med denna proposition. En partsammansatt nämnd ska ha i uppdrag att se till att anställningsformen inte missbrukas.

Det är viktigt att etableringsjobben finns på plats när den värsta krisen är över, och vi hoppas att den här reformen ska förbättra både etableringen på arbetsmarknaden och arbetsgivarnas kompetensförsörjning. Men vi behöver givetvis noga följa denna nya subvention och utvecklingen av den liksom löpande utvärdera och ha kontroll så att systemet inte missbrukas.

För oss socialdemokrater är det viktigt att vi lyckas förbättra etableringen utan att nya problem skapas, såsom sämre produktivitet eller lönepress.

Den svenska modellen bygger på starka och ansvarstagande parter på arbetsmarknaden. Parterna har ansvar för att reglera löner och villkor. Att parterna gemensamt har tagit initiativ till etableringsjobb visar på styrkan i den svenska modellen.

I OECD:s rapport Negotiating Our Way Up från 2019 menar man att vår typ av modell på arbetsmarknaden, med hög organisationsgrad och där kollektivavtalen har hög täckningsgrad, är förknippad med högre sysselsättning, lägre arbetslöshet, bättre inkludering och mindre ojämlikhet men också högre produktivitet. Den ger även företagen bättre förutsättningar att konkurrera på lika villkor.

Kollektivavtalsmodellen har skapat löneutveckling och arbetsfred i Sverige under lång tid. Vi socialdemokrater värnar om den svenska modellen på arbetsmarknaden, och grundläggande är att parterna genom förhandlingar bestämmer löner och villkor, inte politiken.

Etableringsjobben möter både de behov som arbetsgivarna ser - ett system som är enkelt att administrera och som bidrar till kompetensförsörjningen - och de behov som facken ser, nämligen att det kan bidra till varaktig etablering på arbetsmarknaden. Genom att både arbetsgivare och fackförening sluter upp bakom en lösning får vi en mycket bättre förutsättning för att den ska lyckas och för att den ska svara mot verkliga behov på arbetsmarknaden.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Även de av oss som har möjlighet att njuta av solskenet, vilket inte alla här i kammaren har, eller kanske i några fall av permittering - många är ju permitterade och passar på att sortera ett förråd eller måla om ett trädäck - känner nog just nu av krisens obarmhärtiga isande vindar. Corona drabbar folk i vår närhet, i vissa fall medicinskt men även ekonomiskt. För väldigt många är det alldeles skoningslöst. Detta är en storm, en naturkatastrof, utan dess like i svensk modern ekonomisk historia som nu drar fram över arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

Trots våra mest kraftfulla räddningspaket, krediter, gigantiska stöd, omfattande tillfälliga skattesänkningar och ungefär en miljon arbetare i permittering, det vill säga åtgärder som tveklöst har dämpat arbetslöshetskrisen, förloras hundratals jobb varje dag. Arbetslösheten stiger just nu obönhörligt. Prognoserna pekar på en massarbetslöshet - tyvärr är det rätt ord - på över 10 procent. Många tiotusentals människor kommer att få tillvaron raserad. De riskerar att hamna i social misär.

Problemet är, som vissa andra talare har påpekat, att läget på arbetsmarknaden i Sverige var mycket allvarligt redan innan krisen slog till. Det fanns en tudelning med människor som stod mycket långt bort från arbete.

Det viktiga är dock att det inte är hopplöst Det finns en väg tillbaka. Det finns åtgärder som gör att jobben kan komma tillbaka snabbare och snarare än om vi inte agerar. För de arbetslösas skull skulle jag och säkert alla andra här gemensamt vilja tacka varenda småföretagare i detta land som i dag, om någon månad eller om ett halvår trotsar krisen och anställer ytterligare en person. Det blir en person som får gå ut ur krisen och in i värmen igen.

Det är då vår absoluta skyldighet att förstå hur värdefullt vartenda skapat jobb är. Det är vår absoluta skyldighet att i denna talarstol släppa vår gamla retorik, vare sig det gäller klasskampsretorik, ovanan att peka finger åt någon viss grupp eller bara ett gammalt trött försvar av regleringar som för länge sedan har överlevt sitt syfte. Vi har så mycket annat som vi måste reglera i krisen för att klara oss vidare.

Det är vår skyldighet att fokusera all vår energi på krisen och på allt det som kan gynna, förstärka och underbygga jobbskapandet i vårt land med anställningar, återanställningar och nyanställningar. Ett sådant förslag läggs nu på riksdagens bord. Det utgör en av många pusselbitar för att steg för steg göra återhämtningen möjlig.

Förslaget handlar om att förstärka kontrollen och genomlysningen av de många - fortfarande alldeles för många - olika sorters stöd till anställning som vi har i detta land. Det utgör en stabil grund varpå nya kloka förslag kan stå ännu stabilare. Jag vill påstå att det bemöter sådant som flera talare har tagit upp i dag, det vill säga behovet av genomlysning och kontroll.

Förslaget handlar också om att bereda vägen för den här nya möjligheten till anställning för utsatta på arbetsmarknaden till en lägre inledande lönekostnad, det vill säga etableringsjobben, som arbetsmarknadens parter har lagt fram. Detta utgör en väldigt viktig möjlighet, om kanske än inte i det första skedet av återhämtningen. Men det är viktigt strax därefter då vi åter ska vända oss till de många som var arbetslösa redan innan krisen började.

Det här är ingen perfekt konstruktion. Det är ingen hemlighet att jag och mitt parti förordade en ny anställningsform, som effektivt skulle skapa en mer direkt brygga in på arbetsmarknaden för de mest utsatta. Men i pragmatisk anda har vi tagit till oss parternas förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

Detta ska utvidgas till två grupper av företag som i normalfallet är helt centrala för jobbskapandet i vårt land och som åter kan bli det. Dessa drabbas nu oerhört hårt av krisen. Det gäller dels de icke kollektivanslutna småföretagen, dels bemanningsföretagen. I dag debatteras dock inte just detta utan i första hand en stabilare grund för alla framtida insatser för att underlätta det slags jobb som etableringsjobben utgör.

När den fruktansvärda stormen bedarrat och när svensk ekonomi börjar ana en ljusning kommer denna pusselbit att vara avgörande för att vi ska få ihop återhämtningen. Jag hoppas därför att alla i denna kammare är beredda att fokusera på jobbskapandet och lägga denna grundplåt för både etableringsjobben och en mer genomlyst arbetsmarknadspolitik.

Fru talman! Detta ärende har egentligen två delar. Det handlar dels om lagändringar för att möjliggöra de så kallade etableringsjobben, dels kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Jag tänker säga något om båda dessa frågor.

Etableringsjobben utgör tyvärr ett av många exempel på hur januarikonstellationen lyckas skapa problem där andra söker och finner lösningar. Etableringsjobben är i grunden en väldigt bra idé, som också min kamrat från Socialdemokraterna redogjort väl för. Parterna på arbetsmarknaden, fack och arbetsgivare, har tagit ett stort ansvar och kommit fram till en principöverenskommelse, en flexibel konstruktion som innebär att man får till ett trepartssamarbete. Staten går in med en del pengar. Parterna ser till att personer som möter strukturella problem att komma in på arbetsmarknaden, i det här fallet nyanlända och långtidsarbetslösa, lättare kan komma in. Individen får en lön från arbetsgivaren och samtidigt en individuell subvention i form av en ersättning som ingår i lönen. Det gör sammantaget att det blir fråga om en värdig inkomst för den som arbetar, samtidigt som man försvårar för fusk och lönedumpning. Lönedumpning verkar snarare ha varit en central poäng med de typer av konstruktioner som tidigare presenterats av de borgerliga partierna.

Principöverenskommelsen kom till under våren 2018. Då inleddes ett arbete hos regeringen för att få till en praktisk lösning. Men så kom ju valet och därefter det olycksaliga januariavtalet. Där har Centern och Liberalerna, två partier vars starka förakt för organiserade arbetstagare motsvaras av lika framträdande brist på förståelse för hur arbetsmarknaden fungerar, fått in krav på att även företag utan kollektivavtal ska omfattas i den kommande konstruktionen. Detta är lite lustigt, med tanke på att hela den struktur som har fött fram den här lösningen bygger på att organiserade parter kommer överens i kollektivavtal. Dessutom har man petat in krav på att även bemanningsföretag ska omfattas, vilket också är märkligt, dels för att det är dåligt att premiera en sådan utveckling på arbetsmarknaden, dels för att det introducerar en ytterligare part i en situation där flera parter redan är involverade.

Detta är dessvärre ganska typiskt för den situation vi har hamnat i, med Centern och Liberalerna tassande och hojtande runt arbetsmarknadspolitiken. Det ser vi också exempel på när det kommer till hanteringen av Arbetsförmedlingen och diskussionen om arbetsrätten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

Vänsterpartiet har framfört att etableringsjobben bör införas i enlighet med parternas principöverenskommelse. Därför avvisade vi till exempel de beräkningar som fanns med runt detta i regeringens budgetproposition. Det återstår fortfarande att se hur subventionerna som man planerar att ge kommer att användas inom olika branscher i förhållande till de villkor som kollektivavtalen stipulerar inom de branscherna. Den här osäkerheten är något som också ställer särskilda krav på kommande uppföljning och utvärdering.

Men givet att själva grundkonstruktionen är bra och att det är angeläget att åtgärderna kommer till stånd, särskilt när vi vet att arbetslösheten nu ökar dramatiskt, ställer vi oss bakom de förslag som regeringen lägger fram i den aktuella propositionen och som handlar om att skapa juridiska förutsättningar för att etableringsjobb ska kunna införas.

Fru talman! Den andra frågan i det här betänkandet handlar, som jag sa tidigare, om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Regeringen föreslår att kreditinstitut och försäkringsgivare ska bli skyldiga att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Det är bra. Från Vänsterpartiets sida stöder vi även det förslaget.

Det som är beklagligt här är att problemen med arbetsgivare som utnyttjar arbetsmarknadspolitiska stöd är omfattande, allvarliga och välkända. Ändå råder en sådan saktfärdighet hos regeringen och stödpartierna. Man trippar runt problemkomplexet.

Jag tror att detta säger någonting mer allmänt om prioriteringar och maktförhållanden i vårt samhälle. Det har under flera årtionden funnits en stark tendens att uttrycka en stor oro för att människor ska överutnyttja eller fuska med olika typer av ersättningar från sociala försäkringar och stödsystem. Det har förts många bekymrade debatter. Det har utretts. Det har tillsatts delegationer. Samtidigt har dessa system urholkats i förhållande till löneutvecklingen i samhället. En alltmer rigorös kontrollregim har ändå vuxit fram runt de här rättigheterna.

Men när det gäller arbetsgivare och bättre bemedlade sociala skikt i samhället är det ganska ofta en saktfärdighet och ett trippande när det kommer till överutnyttjande och ibland systematisk brottslighet med skatter, stöd, avdrag, subventioner och så vidare. Klasstillhörigheten är förmildrande omständighet, för att citera det viktiga västsvenska politiska eposet Bängen trålar.

Den miljardrullning som sker under den pågående coronakrisen riskerar dessvärre att förstärka snarare än bryta med den här övergripande bilden, även om det också där görs en del goda insatser för att motverka fusk och utnyttjande. Men jag ska tillbaka till det aktuella ärendet och frågan om arbetsmarknadspolitiska stöd.

Vänsterpartiet ser ett stort värde i många av dessa stöd och subventioner för att få in fler på arbetsmarknaden. Samtidigt har vi länge och återkommande lyft fram problemen med fusk och utnyttjande, inte minst för att vi lyssnar på dem som är närmast verkligheten, nämligen de fackliga organisationerna.

De förslag som vi har borde egentligen inte vara det minsta kontroversiella. Några av dem nämns också i vårt särskilda yttrande i betänkandet. Arbetsgivare som anställer personal med subventioner ska vara skyldiga att utfärda arbetsintyg när anställningen upphör. Vi föreslår en kartläggning av löner och arbetsvillkor, differentierad efter bransch och utländsk bakgrund, när det är aktuellt med subventionerade anställningar. Vi menar att det borde vara självklart att Arbetsförmedlingen överlägger med fackliga organisationer och lägger stor vikt vid deras yttranden, eftersom de ofta har kännedom om hur arbetsgivaren agerat mot tidigare anställda. Detta är högst rimliga saker att vara eniga om, skulle man kunna tro, men det är förslag som har avvisats av de andra partierna vid flera tillfällen. Det är beklagligt, men vi kommer att fortsätta att lägga fram dessa och andra förslag för att anpassa politiken efter verklighetens behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

Fru talman! I dag har vi att behandla en mycket viktig proposition som innehåller nödvändiga lagändringsförslag om kontrollfunktioner, vilket har påpekats av många andra talare före mig, och som kommer att lägga grunden för införande av etableringsjobb.

Etableringsjobb är en ny modell av subventionerad anställning som riktar sig till långtidsarbetslösa och nyanlända personer. Den här modellen skiljer sig från andra anställningsformer på så sätt att staten subventionerar anställningen genom att betala ut en viss del av ersättningen direkt till individen. Den andra delen av lönen ska betalas ut av arbetsgivaren men kommer att vara lite lägre. Det innebär att en individ som får ett etableringsjobb i fortsättningen kommer att få två löner - från staten och från arbetsgivaren.

Fru talman! Det har nämnts i debatten att etableringsjobben kunde bli verklighet tack vare parternas handskakning under förra mandatperioden. Det är mycket välkommet och viktigt att arbetsmarknadens parter tar ansvar för att det skapas fler enkla vägar in till svensk arbetsmarknad. Men det som företrädaren för Socialdemokraterna glömde att nämna i sitt inlägg är att vi i den här reformen, som har förhandlats fram tillsammans med oss samarbetspartier, vilka har gett er fyra år till vid makten, också är överens om att etableringsjobben ska breddas till två ytterligare aktörer, det vill säga företag utan kollektivavtal och kompetensföretagen.

Jag vill i sammanhanget nämna varför det är så viktigt att kompetensföretagen får ta del av de här jobben. Det är en aktör som de senaste åren har lyckats mycket väl med att se till att öppna dörrar och möjligheter för inte minst utrikesfödda och nyanlända att komma i arbete. Därför är det väldigt viktigt för såväl Liberalerna som Centerpartiet att januariavtalets punkter hålls och att man möjliggör för de nya aktörerna att ta del av den här reformen.

Fru talman! Den här reformen är som sagt väldigt viktig att genomföra, och det av många anledningar. Trots att vi under många år har haft en stark ekonomisk utveckling på svensk arbetsmarknad och arbetslösheten varit näst intill obefintlig inom vissa grupper har förfärligt många människor inte fått chansen att komma i arbete. Det är en verklighet som varken är vacker eller kan beskrivas i positiva termer.

Att få arbeta är nämligen mer än att bara få en lön. Att få bidra och känna sig behövd skapar ett självförverkligande och en gemenskap. Det ger människor ett syfte. Men det ger framför allt kvinnor självständighet och möjlighet att stå på egna ben och inte behöva vara beroende av någon annans plånbok.

Det är nyckeln till gemenskap, skulle jag säga, sammanhållning och en viktig väg in i samhället. Men det är framför allt ett botemedel mot utanförskap och ofrivillig ensamhet. Det är något som vi ser breda ut sig förfärligt stort under coronakrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

Det är viktigt att påtala varför den här typen av jobbreformer är viktig. Det ger många nycklar in till arbetsmarknaden. Men det bidrar framför allt till att vi kan göra upp med den tudelade arbetsmarknaden och se till att vi får en arbetsmarknad som är öppen för alla människor som kan arbeta och bidra i vårt land.

Fru talman! Om problemen på arbetsmarknaden var stora före coronakrisen vill jag med bestämdhet hävda att vi har väldigt stora problem i dag. Bara på två månader har över 110 000 människor blivit av med sina jobb. Alla prognoser pekar på att arbetslöshetsstatistiken kommer att öka med raketfart uppåt när vi väl har tagit oss igenom krisen.

Det kräver att vi från politikens sida samlar oss och gör allt vi kan för att inte fler människor ska sugas in i utanförskapets dåliga spiral. Vi har hittills visat att vi gemensamt kan ta ansvar för Sverige och den kris som vi upplever just nu. Vi har inte minst kunnat visa det genom att vi i den här kammaren har kunnat leverera sex krispaket som har varit ovärderliga och så viktiga för att inte fler människor ska bli utan arbete och hamna i utanförskap.

Det innebär att vi kommer att behöva lägga om vår arbetsmarknadspolitik. Fler ändringar i arbetsrätten är på väg att genomföras för att vi ska få en mer flexibel arbetsmarknad. Vi kommer definitivt att behöva se över våra trygghetssystem och stärka dem för att de ska omfatta alla arbetstagare och alla egenföretagare som betalar skatt in till våra gemensamma trygghetssystem.

Den här krisen har verkligen blottat hur svaga trygghetssystemen är. De lämnar människor vind för våg och med rädslan för att inte klara av att betala räkningar nästa månad. När vi har så svaga system och så uppenbara problem med våra trygghetssystem måste vi från politikens sida ta en rejäl funderare på om inte a-kassan ska bli allmän och omfatta alla som jobbar i Sverige. Det är ett väldigt viktigt besked.

Utan trygga omställningsmöjligheter för individen kommer vi inte heller att med trovärdighet kunna hävda att den strukturomställning som pågår på svensk arbetsmarknad ska kunna ske på ett bra sätt. Därför behövs det flera olika komponenter.

Vi kommer också att behöva skapa flera enkla vägar in för arbetstillfällen utan förkunskapskrav så att både de som står utanför får en chans att komma i arbete och alla de som nu kommer att bli arbetslösa snabbt kan skola om sig och bli matchningsbara för nya jobb.

Fru talman! I det sammanhanget kommer etableringsjobben att spela en väldigt viktig roll för att fler kan komma i arbete. Det kommer inte att vara en mirakellösning. Det kommer inte att råda bot på alla de problem som finns. Just etableringsjobben kommer sannolikt inte heller att bidra till att alla de som är utan arbete kommer att få ett jobb. Men etableringsjobben är en viktig komponent.

Vi har stora problem med matchningen på svensk arbetsmarknad och arbetsgivarnas behov att få rätt kompetens. Detta behöver också åtgärdas framöver. Inte minst är kompetensförsörjningen viktig att förbättra för att Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft framöver.

För att det ska ske behöver arbetsgivarna få rätt förutsättningar. Alla arbetslösa som just nu knackar på arbetsmarknadens dörr måste ges möjlighet att komma i arbete och skaffa sig de nödvändiga kunskaper och erfarenheter som kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

Fru talman! Det är mot den bakgrunden, avslutningsvis, som dagens ämne är så oerhört viktigt. Den här propositionen handlar om att lägga grunden för ett antal lagändringar. Vi ska försäkra oss om att vi när vi väl har lagändringarna på plats också har fungerande kontrollsystem så att reformen inte kommer att kunna missbrukas framgent.

Vi kommer att behöva ta nästa steg och återkomma hit och meddela hur vi går vidare med att implementera själva etableringsreformen. Det är ett väldigt viktigt första steg som vi nu tar. Med detta vill jag yrka bifall till propositionen.

Fru talman! Det vi pratar om här i dag är ganska tekniskt. Det handlar om vilka lagändringar som behövs för att etableringsjobben ska kunna införas. Vad det egentligen handlar om är att skapa trygghet för att reformen ska fungera så väl som möjligt. Det är väldigt viktigt för alla de personer som vi hoppas ska kunna få ta del av den.

Etableringsjobben kommer att rikta sig till nyanlända och långtidsarbetslösa. Det handlar om personer som har svårare än andra att slå sig fram på dagens arbetsmarknad. En person som ännu inte kan prata svenska så bra och saknar erfarenhet i Sverige har svårare än andra att få ett arbete. Den som länge varit arbetslös utan att kunna få något jobb kämpar ofta i motvind.

Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för de personerna att få ett arbete. För en del kommer det att kunna leda till en tillsvidareanställning. För andra blir det ett viktigt steg på vägen och en möjlighet att kunna få en aktuell referens, få arbetskamrater och kontakter.

Fru talman! Konstruktionen för de tänkta etableringsjobben är ny. En person som anställs med lägre lönenivå får en kompletterande lönedel direkt från staten. Det är tydligt och enkelt, vilket är bra. Samtidigt är det förstås väldigt viktigt att systemet inte missbrukas och att enskilda personer skyddas från påtryckningar av olika slag. Förslagen från regeringen ska förhindra missbruk och skydda enskilda.

Fru talman! Etableringsjobben som idé har tagits fram av parterna, och det är väldigt värdefullt. Förslagen har utarbetats av dem som har både stor erfarenhet och kompetens i frågorna. De har en gedigen kunskap om hur behov, hinder och önskemål ser ut både hos arbetsgivare och hos arbetstagare. Att det är parterna som har tagit fram förslaget gör också att det finns en bred kännedom om etableringsjobben som säkert gör att de kommer att användas i större utsträckning.

Ytterst handlar allt detta om integration. Målet som regeringen har för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Jag ser etableringsjobben som en bra pusselbit i detta. I sammanhanget vill jag också påminna om ett annat viktigt mål som regeringen har som hänger samman med detta. Det gäller målet för jämställdhetspolitiken. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Det handlar till exempel om vilka som kallas till en intervju eller erbjuds insatser. Det kan handla om vad handläggaren på Arbetsförmedlingen gör eller inte gör. Det värsta är förstås de konsekvenser, direkta eller indirekta, som diskriminering får för den enskilde i form av ett dalande självförtroende och ökad frustration. Det är knappast särskilt konstigt om en möts av ständiga hinder i stället för stöd, hopp och lika möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kon-troll inom den arbets-marknadspolitiska verksamheten

För Miljöpartiet är högsta prioritet att vi skapar ett långsiktigt hållbart samhälle. Det måste vara socialt hållbart och hållbart för miljö och klimat. Det hänger ihop, och det ena förutsätter det andra. Genom att minska ojämlikheten förbättrar vi också folkhälsan. Den vanligaste orsaken till sjukskrivning är stressrelaterade tillstånd. Så kan vi inte fortsätta att ha det.

Alla steg mot minskad segregation, förbättrad integration och ökad jämlikhet är viktiga steg. Jag vill slutligen påminna om hur viktigt det är att se till människors förutsättningar. Det är politikens uppgift att ge människor förutsättningar att bli en del av samhället. Detta är ett sådant steg.

Att förslaget dessutom kommer från parterna gör att vi känner oss trygga med den grundläggande konstruktionen. Vi tror att etableringsjobben kommer att bli ett viktigt bidrag till integrationen.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)