Försvarspolitik

Fru talman! Vi ska nu debattera det årliga försvarspolitiska betänkandet, som innehåller många olika frågor och infallsvinklar inom försvarspolitiken.

Jag vill inledningsvis säga att jag givetvis står bakom samtliga moderata reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 11.

Försvarspolitikens huvudfokus är att stärka den operativa förmågan i krigsförbanden och intensifiera arbetet med totalförsvaret. Det är den så kallade basplattan inom försvaret som ska stärkas. Det kommer att kräva fler övningstimmar och mer mängdmateriel. Men i Sverige har vi haft rätt svårt att tilldela mängdmateriel till våra förband. Det har handlat om brist på stridsutrustning, kängor och ammunition. Detta trots att en rätt stor andel av försvarsbudgeten går till materielförsörjning.

Därför föreslår vi moderater att en utredning ska tillsättas som ska komma med konkreta förslag på hur man ska komma till rätta med detta problem, ytterst eftersom soldater och sjömän har rätt att kräva rätt utrustning och rätt materiel när och där det behövs.

Samtidigt som vi har detta fokus här och nu inom försvarspolitiken måste vi följa den extremt snabba teknikutvecklingen på global nivå, ytterst eftersom den kommer att förändra det moderna slagfältet. Vi kommer i framtiden att se fler drönare och fler självgående system på land och till havs, bättre fjärrstridsförmåga och alltmer avancerade cyberangrepp.

Vi ser också att Ryssland nu gör stora investeringar på det här området, bland annat genom roboten Kalibr och stridsflygplanet PAK FA liksom stridsvagnen T14 Armata. Vi har även sett hur delar av östra Ukraina och Syrien har blivit veritabla testbäddar för den nya ryska försvarsteknologin. Det är något som vi bör ta höjd för inför nästa försvarsbeslut.

Fru talman! Väst har lett den militärtekniska utvecklingen i ett halvt sekel. Det har lagt grunden för den liberala världsordning som vi har. Men det finns en risk för att Europa och Sverige kommer efter på detta område. Inom EU har satsningarna på försvarsforskning minskat med nästan 40 procent under det senaste årtiondet, och i Sverige har det så kallade FOT-anslaget, anslaget till Försvarsmaktens forskning och teknikutveckling, reducerats med 70 procent.

Om denna bantning hade varit en genomtänkt process hade det inte nödvändigtvis varit ett problem. Tuffa prioriteringar är nödvändiga också inom försvarspolitiken, och vi måste våga ompröva våra forsknings- och utvecklingsmodeller. Men enligt regeringens utredare har den genomförda processen snarast varit en katastrof. Vi moderater framhåller därför att vi i Sverige måste bli mycket skickligare på att integrera civil teknik för militära applikationer, och vi behöver göra större satsningar på försvarsforskning i framtiden. Jag konstaterar att den nya försvarsbudgeten faktiskt är ett steg i rätt riktning, om än från en låg nivå.

Fru talman! EU:s försvars- och säkerhetspolitik har gjort mycket snabba framsteg under det senaste året. En av drivkrafterna för EU är just att man inte ska komma efter på det militärtekniska området. Inom EU lägger medlemsländerna ungefär 250 miljarder kronor på försvarsområdet, men den gemensamma förmåga man får av dessa satsningar är begränsad.

EU har bland annat upprättat en försvarsfond och sjösatt 34 nya militära utvecklingsprojekt, så kallade Pesco-projekt. Man försöker nu få en bättre koordinering av försvarssatsningarna i Europa. Rätt utformat kan det samarbetet leda till att EU kan ta ett större ansvar för internationell fred och säkerhet, och det kan också bidra till att stärka svensk försvarsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Tyvärr upplever jag att regeringen ofta har backat in i samarbetet. Man har hållit emot och kritiserat. Det är olyckligt eftersom Sverige har mycket goda förutsättningar för att delta i samarbetet. Det är en del saker som gör Sverige unikt. Sverige är det enda land i EU som har deltagit i alla militära och civila krishanteringsinsatser. Vi har varit väldigt drivande för att utveckla den civila krishanteringsförmågan. Vi har starka myndigheter som FOI och FMV, och vi är ett av en handfull länder i världen som kan bygga ubåtar, stridsfartyg och stridsflyg. Sådant ska naturligtvis ge inflytande vid förhandlingsbordet.

Det finns nog inget annat land som, i förhållande till sin storlek, borde ha så goda förutsättningar för att forma EU:s försvarspolitik som Sverige. Samtidigt finns det inget annat land inom EU som har varit så återhållsamt när det gäller att delta i Pesco-projekten. Det finns 34 sådana projekt, och Sverige deltar bara i fyra av dem. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Jag tror att det kommer att skapa vissa nackdelar för Sverige.

Ytterst ska Pesco-projekten finansieras av EU:s försvarsfond. Vi kommer att bidra till EU:s försvarsfond, men vi kommer inte att kunna ta del av försvarsfondens finansiering av Pesco-projekt. Vad som händer är de facto att vi betalar in skattemedel till försvarsfonden och bygger upp andra länders försvarsförmåga. Men om vi inte är med i Pesco-projekten kommer pengarna inte tillbaka till Sverige igen, och det är ett stort problem för oss.

Ytterst handlar det, tror jag, om att Sverige har haft väldigt svårt att orientera sig inom EU:s försvarssamarbete efter att britterna lämnat det. Jag tror att vi måste jobba mycket mer för att bygga upp nya koalitioner inom EU, och vi måste också få en bättre beredningsprocess på hemmaplan mellan aktörer som myndigheter, företag och akademin, så att vi verkligen tar del av de möjligheter som samarbetet ger.

Fru talman! Jag läste i Dagens Nyheter i går att digitaliseringsminister Anders Ygeman nu säger att man överväger att begränsa utländska företags tillträde till kritisk infrastruktur. Jag välkomnar detta, men jag skulle också gärna se att regeringen faktiskt agerade i den här frågan. Sverige är landet Annorlunda i det här avseendet, för vi har ingen lagstiftning som kan begränsa utländska investeringar i kritisk infrastruktur.

Speciellt i ett läge där så mycket av vår kritiska infrastruktur hanteras av privata företag spelar det en roll om det är svenska eller utländska företag. Därför är detta angeläget. Moderaterna driver på för att vi ska få lagstiftning på plats på det här området.

Fru talman! Sista punkten gäller vår cyberförmåga. Här är den stora paradoxen att vi i Sverige är väldigt duktiga på digitalisering, men vi är svaga när det gäller cybersäkerhet. Detta skapar en situation där vi har väldigt stora beroenden och också stora sårbarheter.

Jag välkomnar att regeringen nu har sagt att man ska införa ett cyberoperationscentrum. Det är något som vi har efterfrågat under lång tid. Jag tror också att den politiska styrningen över cybersäkerheten måste bli bättre än den är i dag. Får man inte ordning på den kommer man inte heller att få ordning på myndigheterna.

Därför har vi efterfrågat att regeringen ska tillsätta en cybersäkerhetskoordinator för att hålla ihop samarbetet på cyberområdet. Detta saknas nämligen i dag. Får man inte ordning på styrningen kommer man inte heller att få ordning på myndigheterna. Jag tycker att detta är väldigt angeläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Låt mig avslutningsvis också konstatera att Försvarsmakten har kommit igång med sitt arbete med cybersäkerhetssoldater och en spetsutbildning på cyberområdet. Det är mycket bra, framför allt för vår samlade cyberförmåga. Jag tror också att det är ett viktigt steg för att öka förutsättningarna för att få mer rekrytering till cybersäkerhetsområdet. Det är mycket angeläget, speciellt med tanke på att vi i dag saknar nästan 70 000 personer inom it-sektorn.

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservationerna 10 och 20. Jag ska kort beröra dem.

Den ena reservationen handlar om ett gemensamt ägande av materiel i Norden. Det tycker vi är bra, men det måste vara under förutsättning att materielen är tydligt märkt, så att man vid en beredskapsövning kan ta sin egen materiel. Det är viktigt.

Den andra reservationen handlar om att det nordiska försvarssamarbetet inom Nordefco ska fördjupas. Vi anser att Finland har starka kulturella och politiska band till oss. Vi har en lång gemensam historia. Det är väl inga nyheter, i och för sig. Vi vill ha ett försvarsförbund på sikt. Tröskeleffekten, som man säger, kommer då avsevärt att höjas, och nya strategiska djup kan då skapas. Det är detta som vår motion handlar om. Detta vill vi ha sagt.

När det gäller Pesco vill jag kommentera vad föregående talare sa. Jag delar den uppfattning som framfördes, men jag tycker också att man bör säga att försvarsministern vid ett antal tillfällen hos oss har redovisat att ett av de stora problemen inom Pesco är tredjelandsproblematiken. Det är inte alla länder i samarbetet som är villiga att släppa in ett tredjeland. Vår industri är till exempel inte uppbyggd som den i Frankrike. Det gör att det finns ett motstånd hos dessa länder mot att släppa in ett tredjeland. Detta jobbar man med, och jag har uppfattningen att man inte viker ned sig i denna fråga.

Bidrag till försvarsfonden är ju kopplat till att vi kan gå med i de områden inom Pesco som vi delar. Med detta sagt vill jag gå över till det jag tänkte prata mest om i dag.

Just nu pågår arbetet inom Försvarsberedningen, som ni ju känner till. Där behandlar man bland annat cybersäkerheten. Vi tycker att Försvarsberedningen till stora delar är bra. Den leds på ett förtjänstfullt sätt av Björn von Sydow med medarbetare.

I det som ska redovisas för regeringen i maj - den 14 maj, tror jag - kommer det att framgå att man år 2025 ska ligga på en budget motsvarande 1,5 procent av bnp. Detta är intressant. Har ni i era partistyrelser förankrat vägen upp till 2 procent av bnp? Det skulle jag gärna vilja att ni svarar på i dag, om ni kan. Det är ju viktigt att man gör detta. Annars vet ni själva hur det går. Vi ser det om vi backar i tiden: Höstbudgeten kommer, och så kommer debatterna och neddragningarna.

Vi har lagt en linje. Jag har partistöd för att fortsätta vägen upp mot 2 och 2 ½ procent för att sedan landa. Det kommer vi att driva. Det är förankrat. Har ni förankrat 1,5 procent till 2025? Det är min fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Man kan titta tillbaka på hur det har varit genom åren. Vissa av er har sagt att man satsar mycket, och det har sagts under lång tid. Min uppfattning är att vissa av er inte alls har gjort det. Ni har inte satsat de pengar som ni pratar om i handlingarna. Jag har tagit med mig alla redovisningar från 2014. De bekräftar vad jag nu säger, om det är någon som betvivlar detta.

Sedan har jag en annan sak, som vi kommer att ta upp med RUT och som jag kommer att redovisa längre fram. Vi vill att försvarsbudgeten ska vara långsiktig, och då måste vi ta fram förslag till detta. Jag tror att de flesta av er delar den uppfattningen.

Ska det vara tre år eller fem år? Med årsvisa budgetredovisningar sätter vi hundratals officerare att räkna dygnet runt, höll jag på att säga. I stället knuffar man fram pengarna. Det är en treårsbudget nu. Nu har vi ju gått med på Moderaternas och KD:s budget på 18 miljarder. Då får vi förhålla oss till det. Men budgeten borde då vara på tre år. Visserligen kan vi förstärka den av olika skäl, som att man ska dimensionera för det civila bruket och så vidare, men i övrigt bör de kunna hantera dessa pengar över årsskiftet. RUT tittar på det. Vi återkommer i det stycket.

Sedan gäller det Försvarsmaktens uppbyggnad. Vi pratar om de regionala staberna. Vi vill ju på lång sikt, med vår inriktning, ha sju brigader. Det ser väldigt olika ut i landet. Vi vill förstärka amfibiebataljonerna, såväl i Göteborgsområdet som i andra delar som vi anser vara strategiskt viktiga för Sverige. Det handlar om ett antal fler amfibiebrigader. Det handlar om stadsskytteförband och bataljoner i Stockholm, Malmö och Göteborg, till exempel. Det vill vi ha. Vi vill naturligtvis också förstärka marinen och ha nya korvetter och ett luftvärnssystem värt namnet.

Nu återkommer jag till detta och ber er att ta in ett brett beslutsunderlag. Det finns många olika leverantörer. I en del fall är svensk försvarsindustri med. Så är det i de flesta fall när det gäller våra radarsystem med olika sensorer. Man har en unik möjlighet att delta i de projekten, oavsett om det är CAMM-robotarna eller något annat system. Detta bör vi satsa på.

Vi vill stegvis öka värnpliktsvolymen och antalet officerare. Vi säger nej till snabbspåret för officerare. Det utbildar inte tillräckligt kunniga officerare på sikt. Men där tror jag att Försvarsberedningen har tagit ett viktigt steg i rätt riktning. Jag tänker inte kommentera det mer än så förrän den är färdig.

Det är 7 000 värnpliktiga. Successivt kräver vår organisation 20 000-22 000 värnpliktiga. Civilplikten ska införas på bred front.

I detta stycke tycker jag att jag bör nämna vår resa. Vi var på Natohögkvarteren, bland annat i Frankrike och Bryssel. Vi landade i London. På ett ställe träffade vi Steve Zate. Han är political advisor till Supreme Allied Commander Europe - Saceur. Han svarade bland annat på en fråga från en av medlemmarna här om hur man bedömer en Natoanslutning. Han sa att vi nog uppfyller kriterierna för det, men han sa också en annan sak. Han sa: Alla medlemsländer ska gå med på det här. Dessutom sa han att man väger in den säkerhetspolitiska effekten av detta i någon form. Vi bestämmer själva - ja. Men man väger in detta. Känner ni igen vårt resonemang om det här när det gäller att gå med i Nato? Det handlar eventuellt om Finland och om att Östersjön blir ett Natoinnanhav. Det kommer att öka spänningarna. Det kommer man att ta hänsyn till när man bedömer en sådan ansökan. Det är min tolkning av vad han sa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Den tolkningen delas av två andra som var med på resan, i olika nyanser. Men det var en signal. Det är inte bara att knäppa med fingrarna och tro att man kan gå med i Nato.

Frankrike satsar enkom på sin egen försvarsindustri. De tolkar bestämmelserna på det viset. Det gäller upphandling och så vidare. Låt oss också vara tydliga med FMV i upphandlingarna. Satsa i första hand på svensk försvarsindustri där det finns kompetens! Köp inte robotsystem från andra länder när det finns utvecklade möjligheter för svensk försvarsindustri att vara med! Detta är någonting som jag tycker att vi alla bör tänka på, och man borde skriva tydliga direktiv till FMV i det stycket.

Nu ser jag att tiden är ute.

Fru talman! Jag ska faktiskt börja med att svara på en fråga. Richtoff frågade om vi har förankrat tvåprocentsmålet inom de politiska partierna. Jag kan bara redogöra för Moderaterna. Vi har ett utstakat tvåprocentsmål fram till 2027. Hemligheten på detta område är att man ska gå från Powerpoint till Word och sedan till Excel. Vi har en tydlig trappa för att nå tvåprocentsmålet till 2027, som sagt. Det är viktigt.

Det är bra att Richtoff tar upp tredjelandsproblematiken. Vi är nog i grunden förenade i att vi vill ha ett så inkluderande samarbete som möjligt på detta område, så att vi kan få med duktiga partner. I slutändan är det ändå så att en hel del av dessa projekt kommer att finansieras av europeiska skattebetalare. Då tror jag att det finns vissa inneboende begränsningar i hur mycket man kan lägga på att det hamnar utanför unionen. Det säger jag bara för att nyansera den diskussionen.

Men vad jag ville lyfta var den sista kommentaren: att vi ska köpa svenskt. Jag vet att Sverigedemokraterna brukar säga att man står upp för svensk försvarsindustri. Och man värnar om artikel 346, som handlar om undantag för konkurrensupphandling, för att skydda den svenska försvarsindustrin.

Jag vågar påstå att artikel 346 tvärtom är ett hot mot svensk försvarsindustri. Framtiden för svensk försvarsindustri ligger nämligen inte i Sverige. Sverige har 4 procent av EU:s gemensamma försvarssatsningar och 0,5 procent av världens internationella försvarssatsningar. Framtiden ligger på den internationella marknaden och marknadstillträde på lika villkor i Europa.

Det är ett problem för Sverige att andra länder tillämpar artikel 346. Vi borde tvärtom vara drivande för att det ska vara en så restriktiv tolkning som möjligt, så att de svenska företagen verkligen kan komma ut på den internationella marknaden, för det är där framtiden ligger. Orderböckerna på hemmaplan är på vissa områden väl fyllda.

Fru talman! Ledamoten sa att man ska gå upp till 2 procent i en trappa till 2027, om jag uppfattade det rätt. Det är en väldigt kort period. Men jag tror mig förstå att det finns en hel del andra hål att stoppa de pengarna i när det gäller materielförsörjningen. Att på den korta tiden få upp krigsförbanden till en dimension som innebär ytterligare brigader blir väldigt svårt att hinna med, med tanke på officersutbildning och värnpliktiga. Men à la bonne heure, det finns hål att stoppa i. Jag tycker att det är jättebra. Tack för det svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Man tolkar ju den här upphandlingsförordningen. FMV gör en annan tolkning än vad Frankrike gör. Det är en helt annan tolkning. Det bekräftas också av FMV. Man köper det billigaste man kan få. Jag tänker på Israelköpen eller forskningen och utvecklingen som blir i detta. Det lägger man där eftersom det är billigare. Ja, men FMV tittar inte på helheten. Var betalar de skatten? Var behåller vi den forskningen? Ett sådant helhetsperspektiv är ju inte FMV:s roll, utan de tolkar bestämmelserna. När jag pratar med dem säger de: Så här tolkar vi det. Frankrike tolkar det på ett annat sätt.

Sedan håller jag med om att utveckling ska ske. Men vi har en strategisk partner som heter Brasilien. Jag tänker på det nya stridsflyg som Frankrike, kanske tillsammans med Italien, vill utveckla. Har vi någon roll där? Eller ska vi samarbeta med England i stället, som tar fram ett nytt? Ska vi samarbeta med England och kanske Finland? Brasilien vill köpa korvetter från Sverige med robotsystemet CAMM, till exempel. Där är vi också en mycket intressant och strategisk partner. Vi ser alltså också lite vidare.

Fru talman! Jag upplever nog inte riktigt att Richtoff gav svar på min fråga om huruvida framtiden för svensk försvarsindustri ligger i att vara en inhemsk leverantör eller på den internationella marknaden eller på EU-marknaden. Hur man landar där tror jag kommer att spela roll för hur man ser på artikel 346, om man vill stärka den, det vill säga begränsa den europeiska marknaden, eller inte.

Det som Richtoff sa, att det görs olika tolkningar i olika länder, stämmer. Å andra sidan har vi sett fem fall under de senaste åren då EU-kommissionen har tagit länder till EU-domstolen, som har dömt dem för att ha missbrukat artikel 346. I grunden är detta bra för svenska försvarsföretag, som är exportorienterade. De ligger på en exportandel på uppemot 70-80 procent, och de vill ha marknadstillträde. Jag tror att det är i denna rörelseriktning vi måste gå om vi värnar svenska försvarsföretag.

Den andra delen gällde forskning och utveckling, som jag var inne på i mitt anförande. Där ser vi att den statliga sidan har minskat kraftigt under de senaste åren. Om man vill värna detta område bör man rimligtvis också värna exporten, för det är enda sättet för dessa företag att dela utvecklingskostnader. Den svenska kunden är det främsta referensobjektet, men det viktiga är att få stora serier. Därför är det viktigt att öppna upp den europeiska försvarsmakten och vara mer restriktiv i tolkningen av artikel 346.

Fru talman! Jag ska gå in på de frågor som ledamoten ställde.

När det gäller framtiden internationellt ska jag vara tydlig: Jag tror på båda delarna. Men jag tror att vi kommer att öka den internationella delen, för detta är helt nödvändigt. Det är därför jag vill belysa vår strategiska partner Brasilien, men nu finns det andra länder som kanske ska köpa JAS och som kommer att bli strategiska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

När det gäller frågan om forskning och utveckling satsar vi på det. Nu har vi accepterat den budget som lagts fram, och detta är ett framsteg, som ledamoten sa alldeles nyss. Vad vi ville göra kan vi lämna därhän, för det är denna budget som gäller nu. Men jag ser den internationella framtiden.

När det gäller att motarbeta artikel 346 tolkar man den visserligen annorlunda, men det viktigaste är att snabbt göra en ändring av tolkningen så att vi i alla fall hänger med på det spår som Frankrike och andra länder kör utan att dömas inför domstol. Detta tror jag är jätteviktigt.

Fru talman! Försvarspolitik och dagens betänkande omfattar många delmoment och underrubriker. Några viktiga områden är nordiskt samarbete, forskning och utveckling, utländska strategiska samarbeten, EU-samarbete, materielförsörjning och logistik. Det finns också en gråzonsproblematik när det gäller cyberförmåga, beredskap och övningar.

Detta är mycket aktuella frågor. Som vi hörde i inledningen av denna debatt pågår just nu ett intensivt arbete under Försvarsberedningens pågående och kommande period med att ta fram förutsättningarna i nästa delrapport. I betänkandet och från utskottsmajoriteten, och egentligen i hela texten, hänvisas till den rapport som vi lämnade i december 2017 eller till att inte föregripa slutsatserna i kommande rapporter från Försvarsberedningen. Ungefär 30 yrkanden som lämnades in under motionstiden besvaras på detta sätt i protokollet och i betänkandet. Det finns anledning att fördjupa sig i de olika partiernas förslag, reflektioner och ambitioner inför de kommande åren när det handlar om svensk försvarspolitisk utveckling.

Centerpartiet har både 2015 och åren därefter varit med i Försvarsgruppens arbete i nära samarbete med de partier som ingick överenskommelsen och har kompletterat denna inriktning ytterligare vid flera tillfällen, också i budgettermer. Vi har varit bidragande till att vi har fått en förmågeutveckling och även mer resurser till försvarets verksamhet, men vi inser att utmaningarna inför kommande års arbete är stora. Vi inser också att det på många områden behöver göras en hel del satsningar, för att både ta ansvar för det beslut som i dag gäller och dimensionera en organisation som möter samtidens och framtidens säkerhetspolitiska läge. Denna debatt är därför viktig. Vi kommer att kunna hamna i områden som tangerar andra betänkanden, och så är det ofta när vi diskuterar försvarspolitik.

Fru talman! När vi tittar på omvärlden, inte minst Rysslands agerande med den flygning som skedde provocerande nära senast i förra veckan och som det rapporterades om i medierna liksom de beredskapskontroller och ambitionsökningar som har ägt rum de senaste åren, från 2008 års försvarsreform och framåt, ser vi att deras handlingsförmåga och handlingsfrihet att försvara och agera militärt har ökat. Vi ser detta i militära termer, i beredskapskontrollerna, i övningsverksamheten och i hur beredskapen prioriteras. Denna förmågetillväxt, som sker trots sanktioner och ekonomiska begränsningar gentemot omvärlden, och det pågående kriget i Ukraina och också i Syrien som man deltar i aktivt, har oerhört viktiga perspektiv för oss i vår svenska försvarsdiskussion om framtiden och vart vi är på väg. Därför är Försvarsberedningens kommande arbete oerhört centralt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Vi hörde en av debattörerna hänvisa till en av Försvarsberedningens senaste resor. Ja, det var en i raden av resor där vi träffar våra vänner i Europeiska unionen och också våra Natovänner och där vi får lyssna till hur de ser på verkligheten och omständigheterna. Det är viktigt att hämta in kunskap och att ha en konstant, löpande dialog om vad som behövs och krävs.

Vi kan titta på vad våra vänner och grannar - Natogrannar och EU-medlemmar - gör när det handlar om militär förmåga. Vi kan gå igenom en rad länder och se hur procentsatserna relativt bnp ser ut 2018: Estland har 2,1 procent, Lettland 2,0 procent, Litauen 2,0 procent, Danmark 1,2 procent, Norge 1,6 procent, Finland 1,4 procent, Tyskland 1,2 procent, Frankrike 1,8 procent, Storbritannien 2,1 procent, Polen 2,0 procent och Sverige 1,06 procent.

Vi behöver vidga vår försvarspolitiska diskussion och reflektion och också analysera vår situation. Många politiska representanter i denna kammare säger att vi ska stå utanför ett Natomedlemskap. Man har också olika perspektiv på vad ett Natosamarbete i praktiken bör innehålla och innebära. Det förpliktar att de länder jag räknade upp med flera tydligt prioriterar ytterligare resurser till försvaret och den militära förmågeutvecklingen. Det förpliktar oss att svara på frågan: Vad bör Sverige budgetera utan ett Natomedlemskap?

Jag har fortfarande inte hört Socialdemokraterna leverera en ambition inför Försvarsberedningens slutrapport i maj. Hur mycket pengar avser regeringspartierna att lägga inför nästa försvarsinriktningsperiod, 2021-2025? Första året vet vi, för det beslutades här i kammaren före nyår. Men vad gäller för helheten fram till 2025? Utan ett svenskt Natomedlemskap bör siffrorna vara betydligt högre än dem jag tidigare räknade upp, utöver Sveriges nuvarande nivå.

Centerpartiet har tydligt sagt i stämmobeslut och olika debatter här i kammaren att vårt mål för Försvarsberedningens arbete inför 2021-2025 är minst det nordiska snittet i andel av bnp. Denna siffra rör sig i takt med att de nordiska länderna i övrigt ökar sina medel till försvaret. På sikt står vi bakom tvåprocentsmålet, och vi arbetar aktivt för att Sverige ska bli medlem i Nato.

De närmaste månadernas arbete är därför oerhört viktigt för hur vi landar i en så bred och konstruktiv ambition för den svenska försvarspolitiken som möjligt. Det handlar om nästa period, men det handlar också om att man ska lägga grunden inför åren därefter när så stora materiella utmaningar väntar. Man måste uppdatera befintliga system och även dimensionera mer i organisationen för att öka möjligheterna att försvara hela landet. Det kommer att handla om mycket viktiga detaljer men också om helhetsdiskussioner.

Från ett centerperspektiv ser jag fram emot detta och att bevaka det som vi har lagt fram inför denna kammardebatt. Det gäller arméns betydelse, hemvärnets betydelse, ledning och logistik, cyberförmåga, kapacitetshöjande åtgärder i närtid, så att vi på ett verkligt sätt kan se effekterna av vad en stark försvarsmakt och operativ förmåga innebär i praktiken.

Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten ytterligare utan vill bara poängtera att vi i Centerpartiet yrkar bifall till reservation 4 i dagens betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande om försvarspolitiken. Detta är ett viktigt område. Vi debatterar detta också med tanke på en allt tuffare omvärld. Vi ser att det är ett tuffare övningsmönster från Ryssland i vårt närområde. När det gäller Ukraina är det i dagarna fem år sedan som Ryssland gick in och olovligen tog över Krim. Men fortfarande, medan vi står här och diskuterar, pågår det ett krig i östra Ukraina. Sedan aggressionen inleddes har Ryssland tagit kontroll över ett territorium motsvarande ungefär 7 procent av landets yta, där uppskattningsvis 15-20 procent av befolkningen lever. Detta har gjort att 13 000 människor har dödats, nästan 25 000 har sårats och minst 1,6 miljoner har blivit internflyktingar.

Detta är Europa. Det har skapat svallvågor särskilt i våra grannländer i Baltikum, och människor känner sig hotade. Nato har gjort viktiga insatser genom att kontinuerligt ha trupper där. Det är väldigt bra.

Detta betänkande handlar om Sverige. Jag vill därför yrka bifall till reservation 3 från Kristdemokraterna, som gäller totalförsvaret och granskning av måluppfyllelse.

I motioner som behandlas i detta betänkande tar vi upp lite grann hur vi vill se att försvaret av Sverige ska stärkas. Vi har en bra försvarsmakt, men den är för liten givet de hot vi står inför. Vi i Kristdemokraterna vill stärka flygvapnet, inte minst genom att vi använder våra sidobaser så att vi kan flytta ut våra flygplan igen. Detta för att det inte ska vara så lätt att slå ut våra flygplan. Vi måste också ha personal som kan klargöra dessa flygplan. Det skulle vara en viktig del i att stärka vår försvarsförmåga.

När det gäller marinen är det viktigt att vi inte bara, som i dag, kan verka från Karlskrona. Vi måste ha baser både här i Stockholm och i Göteborg, så att vi kan agera samtidigt på båda sidorna om Sverige - både på ostkusten och på västkusten.

När det gäller armén påminner vi i motioner om att det i Försvarsberedningens beslut sas om organisationen att vi till 2020 skulle ha två fullt utrustade och samövade brigader som skulle vara stridsdugliga. Det som vi ser i dag är att vi har detta på papper. Det som vi egentligen har, och som övades under Aurora, är en brigad. Det är för lite. I nästa steg, som några talare har varit inne på, är det viktigt att vi gör dessa förstärkningar för marinen och för flygvapnet men också för armén, som jag talade om. Vi kan inte bara ha två brigader på papperet, och egentligen bara en, utan vi måste ha tre: en i Boden, en i Skövde och en i Skåne. I förlängningen bör vi också se till att ha en till brigad ovanför nedre Dalälven. Detta är viktigt att inpränta i ett land som är så stort som Sverige. Sverige är det näst största landet i Europa. Då måste vi ha en rimlig nivå på vårt försvar. Kommande generationer får gärna satsa mer. Men det som jag var inne på är något slags basic, vad vi behöver för att på ett trovärdigt sätt kunna försvara Sverige. Därför är det så viktigt att vi kommer överens i kommande försvarsberedning om att göra dessa för oss helt nödvändiga satsningar. Det är nämligen viktigt att svenska folket kan känna att vi har en försvarsmakt som kan försvara oss.

Som jag tidigare har varit inne på måste vi också satsa på cybersäkerheten. I dag är det faktiskt otillständigt att vi har sex myndigheter som delar på ansvaret. Det ramlar mellan stolarna, vilket inte är bra. Med ministerdirektiv ska det bli ännu fler. Kristdemokraterna har under lång tid - faktiskt sedan 2013 - jobbat för att vi ska ha en cybersäkerhetsmyndighet. Det kan vara som den brittiska modellen, där man satsar på ett nationellt cybersäkerhetscenter. Mycket tyder nu på att detta är på gång, vilket är mycket glädjande. Att dela upp ansvaret på så många, som vi har det nu, blir inte bra. Det ramlar mellan stolarna. Cybersäkerheten är mycket väsentlig. Det är i dag alldeles för lätt att få Sverige på fall genom en cyberattack. Vi har sett flera cyberattacker, till exempel i Ukraina som har drabbats av flera attacker. Under kalla decemberdagar har en kvarts miljon människor i Ukraina mist strömmen. Man har pekat ut Ryssland som den som har genomfört dessa cyberattacker. Detta kan Sverige också drabbas av. Därför är det så viktigt att vi ser till att stärka cybersäkerheten. Den brittiska modellen har visat sig vara mycket framgångsrik. Där har man samlat de bästa för att se till att föra ut detta i samhället. Detta är jätteviktigt för att stärka vårt skydd mot cyberattacker, som bara ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

FRA påpekade för några år sedan att det genomfördes 10 000 cyberattacker av utländsk makt per månad. Sedan har man bara sagt att de har blivit fler och mer sofistikerade. Det är därför som det nu är så viktigt att vi agerar.

Men detta räcker inte. Vi behöver också bli medlem av Nato. En ledamot framförde tidigare här frågetecken kring detta och om vi var välkomna. Det som är tydligt är att Sverige är välkommet. Vi i Sverige är välkomna i Nato. Det skulle stärka förutsägbarheten och tryggheten, både för Sverige och för våra grannländer. Jag brukar säga att det är mycket bättre att förbereda sig med sina vänner än att behöva improvisera om det värsta skulle hända. I dag kan vi nämligen inte samöva på det sätt som vi skulle behöva göra. Vi är omgivna av Natomedlemmar: Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Estland, Lettland och Litauen. Om Sverige skulle vara medlem i Nato skulle vi få en betydligt starkare förmåga. Vi är nu en partner med Nato, och det är bra. Men vi borde också bli fullvärdig medlem.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga någonting om att vi vill att det ska vara en oberoende analys av Försvarsmaktens verksamhet och förmåga, som ska redovisa bemanning, materieluppfyllnad, genomförande av utbildning, kostnader, bedömd förmåga och så vidare. Detta är någonting som Kristdemokraterna under lång tid har efterfrågat. Det är någonting som finns exempelvis i Tyskland, där man redovisar varje vapenslag. Hur ligger det till? Hur mycket används? Exempelvis kom det i tyska förbundsdagen fram att inga ubåtar var i funktion. De låg alla i docka. Och det kan man föra en offentlig diskussion om.

Självklart måste vi ha försvarshemligheter. Men vi står i begrepp att öka anslagen och få ett starkare försvar. Då är det viktigt att tala om för riksdagen och svenska folket hur vi ligger till. Det var vi också överens om i Försvarsberedningen, i vår första rapport för ett och ett halvt år sedan. Men ingenting har hänt. Det är viktigt att det nu blir verklighet.

Fru talman! Jag skulle vilja att ledamoten förtydligar lite. Är det korrekt uppfattat att ledamoten har förankrat i sitt partis partistyrelse och ledning dels de 1 ½ procenten i Försvarsberedningen, dels det vidare steget upp mot 2 procent? Är detta förankrat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Fru talman! Jag vill tacka för frågan.

Ja, Kristdemokraterna har rikstingsbeslut på att vi ska gå upp till 2 procent under en tioårsperiod. Det är också något som de flesta av våra grannländer har beslutat sig för. De flesta av våra grannländer är, som jag nyss sa, medlemmar i Nato. Där räknar man med att ungefär 14 av medlemsländerna kommer att vara uppe i 2 procent. Ledamoten Daniel Bäckström gjorde en tydlig och bra uppräkning som visade att våra grannländer är på god väg medan Sverige ligger alldeles för lågt.

Jag vill passa på att ställa några frågor till Roger Richtoff. Ser inte Sverigedemokraterna att ett Natomedlemskap skulle vara bra för Sverige? Inser ni inte att det skulle stärka tryggheten? Lever SD på något vis kvar i tron att samarbetet med Finland skulle räcka? Det är ett bra samarbete. Men tror ledamoten att det skulle vara tillräckligt avskräckande om exempelvis Ryssland skulle få för sig att göra en attack? Tror ledamoten Roger Richtoff verkligen att det räcker?

Fru talman! En av KD:s närmaste vänner inom Nato skulle då bli Turkiet. Att man kan uppfatta det som en partner som man vill samarbeta med är fortfarande obegripligt för oss. Men det får naturligtvis KD själva och ledamoten stå för.

Jag har stått här många gånger och talat om hur Sverigedemokraterna ser på det här. Vi ser ett starkt svenskt försvar, genom att man går upp till 2-2 ½ procent. Vi ser en stark marin, ett starkt flygvapen och ett luftvärnssystem som är värt namnet, inte det skräpet som Sverige har köpt nu. Tillsammans med försvarsförbundet med Finland ser vi det som en oerhört hög tröskel och en stabiliserande faktor i Östersjön. Den uppfattningen delas av många andra.

Jag säger inte att det sas när vi var på Natohögkvarteret, men det antyddes att man även väger in delar som påverkar förhållandet mellan stormakterna. Hur stor inverkan det får sas inte.

Jag tycker fortfarande att beslutet ska fattas i Sveriges riksdag och ingen annanstans, likaså i Finland. Vi ser det alltså som en tillräckligt hög tröskeleffekt.

Vi ser Nato som en vän. Men vi ser inte ryssarna som fiender. Det tror jag är en stor skillnad mellan oss, Mikael Oscarsson. Ett alliansfritt land pekar inte ut fiender till det egna landet. Hur man yttrar sig är en total missbedömning i en utrikespolitisk säkerhetsfråga.

Fru talman! När vi besökte Nato förra veckan, vilket det har refererats till flera gånger, var det tydligt att man pekade på att Sverige skulle passa in i Nato. Det uttrycktes som att vi är skräddarsydda för att vara medlem.

Det beslutet ska tas i Sverige; det är riktigt. Det ska inte vara någon påtryckning från Moskva eller något sådant. Beslutet om vad som är bäst för Sverige ska tas i Sverige.

Det finns en utredning som Krister Bringéus har gjort i närtid. Där lyfts det tydligt fram att ett svenskt Natomedlemskap skulle stärka tryggheten och förutsägbarheten, både för oss och för våra grannländer. Han påpekar också att det är ganska svårt för omvärlden att förstå den svenska positionen. Vi ses nästan som medlemmar i Nato och får en del problem på grund av det. Men vi har inte skyddet. Det är det som är skillnaden. Vi omfattas inte av artikel 5.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Sverige behöver verkligen stärka sin försvarsförmåga, absolut. Vi behöver öka procentandelen av bnp. Det är viktigt. Men det räcker inte. Vi måste också bli medlem i Nato. Det är någonting som Kristdemokraterna arbetar för och hoppas få igenom så fort som möjligt.

Fru talman! Låt mig inleda med att berömma Mikael Oscarsson för en del av de punkter som han tog upp. Det handlar bland annat om transparensen när det gäller den försvarspolitiska diskussionen. Det blir inte möjligt som politiker att verka för ökade försvarsanslag om vi inte också gör det möjligt att redovisa hur situationen ser ut.

Redan för 200 år sedan skrev Carl af Forsell, liberal och sjöofficer, till en kamrat: Ibland är det bara vi själva som är okunniga om våra svagheter. Den här problematiken är alltså gammal, men det är bra att den adresseras.

Det är också korrekt att Sverige, sedan vi blev partner under första hälften av 1990-talet, systematiskt har anpassat våra militära förmågor - taktiskt, tekniskt, utrustningsmässigt och organisatoriskt - till Nato. Vem som helst förstår att en sådan process som pågår under så lång tid skapar beroenden. Dessvärre kan man som partner inte kräva någonting av Nato. För det krävs ett medlemskap. Då har man både rättigheter och skyldigheter. Man kan ge, och man kan kräva. Det är därför medlemskapet är oundgängligt för Sverige.

Fru talman! Alla försvarsbeslut och alla större materielanskaffningar i Sverige har alltid varit underfinansierade. Jag vill dock hävda att försvarsbeslutet 2015 utgör något av ett historiskt rekord på området. Vi är nu lite drygt halvvägs in i försvarsbeslutsperioden, och redan vid tre olika tillfällen har det varit nödvändigt att skjuta till nya medel. Sammanlagt handlar det om 15 miljarder mer än vad som prognostiserades 2015. Trots detta kunde Ekonomistyrningsverket och Statskontoret för någon månad sedan berätta att det fram till 2025 kommer att saknas ytterligare 29 miljarder när det gäller vårt materielanslag.

Fru talman! Trots dessa ansträngningar blir det inte någon leverans av det som riksdagen beställde 2015. Det blir inte två stycken fullt utrustade och samövade brigader. Som arméchefen Engelbrektson kunde förklara i Sveriges Television dagarna före jul blir det en. Det är inte tillräckligt i ett land som ändå är Europeiska unionens fjärde största till ytan.

Regeringen säger att övningsverksamheten nu lyfter. Det är klart; det är ju från väldigt låga nivåer. Det ska sägas inledningsvis. Men årsredovisningen från Försvarsmakten kom för någon vecka sedan, och den skvallrar inte om någon ökad övningsverksamhet. Den visar tvärtom på färre gångtimmar för våra örlogsfartyg, färre flygtimmar för vårt flygvapen och så vidare.

Fru talman! Liberalerna valde att hoppa av förhandlingarna inför försvarsbeslutet 2015. Skälet var att vi menade att det var helt uppenbart att de pengar som man anslog inte skulle räcka till uppgiften. Nu finns facit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

För 14 månader sedan kom Försvarsberedningen med rapporten Motståndskraft. I den föreslogs bland annat någonting som kallas för totalförsvarets inspektion. Detta var tänkt som en ekonomisk expertfunktion, fristående från Försvarsmakten och - för den delen - från regeringen, som under de kommande åren skulle kunna utvärdera och följa upp de satsningar som nu görs på civilt och militärt försvar.

Liberalernas uppfattning är att vi politiker måste kvalitetssäkra försvarspropositioner innan vi släpper ifrån oss dem om vi ska undvika underfinansieringar i fortsättningen. Där tror jag att totalförsvarets inspektion skulle kunna ha en väldigt viktig uppgift.

Fru talman! Peter Hultqvist har blivit försvarsministern som pratar om basplattan - han har gjort det i nästan fyra år. Men detta tal till trots saknas det uniformer, kängor, standardfordon, ammunition och tillräcklig övningsverksamhet.

Det som i stället har präglat försvaret under åren med Peter Hultqvist har varit de stora, fina beställningarna. Vi har beställt nya ubåtar, A26, och vi har nu under hösten 2018 beställt det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot. Det är bland annat på grund av dessa prioriteringar som den andra brigaden inte kommer till stånd.

Sverige har gått med i Pesco och Europeiska försvarsfonden, EDF. Trots att vi har gjort detta är min uppfattning att regeringen är närmast motvillig när det kommer till samarbete med EU om försvar och säkerhet.

Fru talman! Genom att vi har gått med i dessa samarbeten kommer vi att behöva betala uppemot 1 miljard varje år. Om vi bara ska vara med i 4 av 34 samarbeten inom Pesco blir risken att vi inte får någonting tillbaka för de pengar som vi betalar.

Jag vill gärna berömma Pål Jonson för hans resonemang om artikel 346, det vill säga möjligheten att undanta projekt som anses viktiga eller väsentliga för nationell säkerhet från konkurrensupphandling.

Detta är ett hot mot svensk försvarsindustri. Det som kännetecknar Sverige är att vi är en väldigt liten köpare av försvarsmateriel men i förhållande till vår storlek kanske världens största tillverkare av försvarsmateriel. Vi har allt att vinna på att detta blir en del den europeiska inre marknaden. Det som Sverigedemokraterna ger uttryck för får närmast betraktas som en merkantilistisk hållning på detta område.

När det gäller budget tror vi i Liberalerna att vi var det första parti som på ett landsmöte beslutade om ett försvarsanslag som skulle uppgå till minst 2 procent av bnp. Det är korrekt - detta svarar mot Natos rekommendation för sina medlemsländer. För en del är detta med 2 procent av bnp ett argument mot Natomedlemskap. Men låt mig bara säga att den som är militärt alliansfri nog inte kan nöja sig med 2 procent. Den som är militärt alliansfri ger sken av att man ska klara allt på egen hand, och då talar vi om en långt högre andel av ekonomin som måste satsas på militärt och civilt försvar.

Långt innan kammaren före jul voterade om budgeten för 2018, 2019 och 2020 var satsningen på Försvarsmakten med 18 miljarder inskriven i det första utkast till januariavtal som kom under hösten. Det må vara lite ironiskt att socialdemokrater och miljöpartister nu har lovat centerpartister och liberaler att genomföra Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Det vittnar dock, fru talman, om någonting som i grunden är väldigt viktigt, nämligen en bred politisk enighet i denna kammare om behovet av stora medelstillskott till vår säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag har dragit över tiden. Jag vill yrka bifall till reservationerna 1 och 18.

Fru talman! Betänkandet heter Försvarspolitik. Detta är ju ett ganska brett område, och talarna före mig har tydligt bevisat att det kan röra sig om det mesta. Så kan det vara - försvarspolitik kan handla om både det ena och det andra.

Jag tänkte ta mitt avstamp i det försvarsbeslut som vi tog i juni 2015, alltså det som nu gäller för perioden 2016-2020. Detta beslut är taget utifrån de omvärldsförändringar som har skett i vårt närområde och i övriga världen.

Några talare har tidigare varit inne på Ryssland, och det är klart att Rysslands utveckling har varit av betydelse. Vi har sett hur man har uppträtt aggressivt och ockuperat områden i Georgien. Det kanske skulle ha varit den första varningsklockan, men den dåvarande regeringen reagerade inte alls på detta. Därefter har vi naturligtvis Ukraina, som är en pågående konflikt - eller ett pågående krig - i Europa och som är något mycket allvarligt. Med den utveckling vi har sett förstår jag att till exempel våra baltiska grannar känner en mycket stor oro.

Men vi har också mött en annan fiende, som kanske inte är den traditionella: Islamiska staten. Militärt sägs den vara besegrad, men jag är inte lika övertygad om att Islamiska staten fullt ut är besegrad. Jag tror att risken är stor att den kommer att fortsätta att sprida sig och att den kommer att dyka upp i andra länder. Det som är lite otäckt är att den är ett mellanting mellan en terrororganisation och något som är mer organiserat och som liknar en stat.

En av de förändringar vi har gjort är att vi har börjat bygga upp det nationella försvaret i Sverige igen. Vi kan vara efterkloka och säga att vi aldrig skulle ha avvecklat det, men det var ju det vi gjorde. Vi har börjat med den klassiska basplattan, alltså att den personliga utrustningen för den enskilde soldaten och sjömannen ska prioriteras så att man känner att man kan delta i detta arbete på ett klokt sätt.

Vi har också infört värnplikt eftersom vi har sett att vi behöver ha ett komplement till de kontraktsanställda som finns inom svensk försvarsmakt. Jag uppfattar det som att detta har tagits emot mycket väl av svenska folket.

Vi har även ökat antalet övningar. Vi har genomfört en storövning, Aurora, för första gången på många år. Den senaste var när jag själv gjorde repmöte, vilket säger lite om att tiden har runnit iväg.

Tanken med detta har varit att öka den operativa förmågan i våra krigsförband, och samtidigt har försvarsekonomin stärkts. Men jag tror att vi också ska vara medvetna om att detta är ett arbete som inte är klart; det finns mycket mer att göra på detta område. Man kan ställa sig frågan: Kommer det någonsin att bli klart? Nej, detta är någonting som vi kommer att få jobba med under ganska lång tid.

Nu arbetar vi inför nästa försvarsbeslut. Jag har förstått att Försvarsberedningen jobbar ganska intensivt. Jag har sett att ledamöterna nästan dagligen springer och jobbar med det. Slutrapporten är nu cirka två månader bort, och vi får hoppas att det går bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Jag tror att en fråga som man måste ställa sig i Försvarsberedningen är hur mycket mer basplatta vi ska satsa på och hur mycket mer övning det ska vara. Jag vet att det är en trång sektor när det gäller att ha ett antal officerare på plats som kan utbilda värnpliktiga och soldater.

Men jag tror också att man måste ställa detta i kontrast till framtidens konflikter. Hur kommer de att se ut? Här tycker jag att vi - även jag själv - ibland lätt fastnar i historien. När jag reser runt i landet och träffar äldre herrar och diskuterar försvarspolitik blir det mycket diskussion som kanske grundar sig på första eller andra världskriget - i skyttegravskriget, på något sätt. Vi fastnar i den typen av diskussioner.

Jag tror inte att vi får fastna där. Hur ser de moderna konflikterna ut? Ukraina kanske är ett gott exempel på hur det kommer att se ut framöver. Det är ett lågintensivt krig med en prorysk milis, alltså en blandning av soldater och kriminella eller vad man nu ska kalla dem.

Det handlar också om den stora störning av infrastruktur som sker i dessa områden. Det är ett klassiskt sätt att störa och slå ut olika typer av cyberhot. Här tror jag att till exempel Ukraina har det lättare - man kanske kan dra igång sin energiförsörjning mekaniskt. Jag är mer tveksam när det gäller hur det ser ut i Sverige; jag tror att vi är mycket mer sårbara på detta område. Det gäller elektricitet, telekommunikation och medicin. Vem ansvarar för att vi ska klara medicinleveranser och livsmedelsleveranser? Jag tror att det kan bli ett ganska så allvarligt läge.

Vi ser att störningar inträffar titt som tätt. Jag vill inte gå in på antalet. Men en sak som i alla fall berör oss som sitter i den här kammaren är den överbelastningsattack som skedde mot Valmyndigheten under valnatten, då systemet lades ned. Så, visst det pågår.

Om vi skulle bli utan elektricitet i det här landet, hur lång tid skulle det ta innan människor skulle bli utan livsmedel? Hur långt bort är plundringen av butiker? Hur långt bort är det första dödsfallet? Jag tror inte att det handlar om dygn. Jag tror tyvärr att det handlar om timmar.

Medvetenheten kring det här ökar. Men vi har mycket mer att göra, och vi har långt kvar. Jag välkomnar att statliga myndigheter och företag jobbar mycket med det här och ÖB:s besked om cybersoldater.

Jag skulle också vilja slå ett slag för forskning och utveckling på området, för det här är någonting som utvecklas intensivt hela tiden. Därför tror jag att det är ganska så viktigt.

Fru talman! Nu har jag talat mycket om konflikten i Ukraina, cybersäkerhet, tillgången till personal etcetera. Jag tror att vi också behöver ett försvar som har tillgång till avancerad högteknologisk försvarsmateriel och detta till en rimlig kostnad.

Vi ska vara stolta över den kompetens som vi har i Sverige. Vi kan utveckla avancerade, kostsamma och effektiva system, och det tror jag att det är viktigt att vi värnar om. Ett par exempel är Gripenprojektet och ubåt A21. Men som tidigare tagits upp i debatten har vi också köpt in Patriotsystemet. Vi kan ha en blandning.

Det är viktigt att vi värnar svensk försvarsindustri och kan utveckla de här projekten. Men det hindrar ju inte att svensk försvarsindustri exporterar. Det är viktigt att vi exporterar för att hålla nere kostnaderna, så att vi kan tillgodoses med den materiel som vi utvecklar här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Det är viktigt att både lösa personalfrågor och bygga upp det svenska nationella försvaret men också att ha materiel med en hög teknisk nivå. Det är klart att Försvarsberedningen står inför en ganska stor uppgift att ta fram ett förslag. Men jag känner tillförsikt, för det är kloka personer i den gruppen.

Avslutningsvis, fru talman, skulle jag vilja beröra en annan sak, nämligen strategisk infrastruktur och strategiska fastigheter i Sverige. Vi har sett problem som har berört oss på flera sätt. Det som var aktuellt för några år sedan var hur man skulle hantera Nord Stream och svenska hamnar. I vårt grannland och den finländska skärgården utanför Åbo har man köpt upp fastigheter och gjort investeringar i hamnar och järnvägar. Det har också varit vissa bolagsköp.

Efter den utredning som har kommit är det viktigt att snabbt få beslut på plats, så att man inte lägger över den här typen av beslut på andra. Jag är själv gammal kommunstyrelseordförande, och kommunalt självstyre är bland de vackraste ord jag vet. Men just utrikespolitik är naturligtvis någonting som staten ska ta ansvar för. Det är inget ansvar som man får lägga i knät på kommunerna. Det måste hanteras snabbt. Det är viktigt för att vi ska kunna skapa ett tryggare Sverige.

Med dessa ord, fru talman, avslutar jag mitt anförande och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Mattias Ottosson, för många viktiga delar som belystes i anförandet! Inte minst totalförsvarsfrågorna, cybersäkerhet, livsmedel och basplattan i Försvarsmaktens verksamhet nämndes - oerhört viktiga delar.

Med tanke på försvarsberedningsarbetet, som också nämndes i anförandet, och de ambitioner som finns presenterade i den första rapporten är min första fråga: Hur mycket värt är Försvarsberedningens aviserade förslag i pågående arbete? Det finns väldigt många inskrivna och presenterade utredningsförslag och uppdrag som Försvarsberedningen tillsammans och oftast i stor enighet säger är oerhört viktigt att komma vidare med för att kunna utveckla vårt totalförsvar i en tid då det säkerhetspolitiska läget försämrats. Då är det viktigt att ge en signal inför Försvarsberedningens fortsatta arbete, nu stundande ungefär två och en halv månad i slutfasen av förhandlingarna, om disposition om ytterligare uppdragsförslag och prioriteringar.

Hur ska vi se på de förslag som kommer att presenteras utifrån regeringspartiernas perspektiv i relation till den ekonomiska ramen för nästa försvarsinriktningsperiod i sin helhet fram till 2025? Vad har Socialdemokraterna för konkret ambition och målsättning när det handlar om vilka ekonomiska resurser som kommer att tilldelas Försvarsmakten och anges i Försvarsberedningens kommande rapport?

Fru talman! Försvarsberedningen kom ju med en delrapport som berör den civila delen, vilket jag tycker är en väldigt bra rapport. Det är mycket klokskap och kunskap som man har fått till sig genom den. Jag tror att man ska ta till vara så mycket som möjligt av den. Sedan är det naturligtvis viktigt att vänta in hela rapporten, för svenskt totalförsvar handlar ju om en helhet. Jag tror att det är mycket viktigt att vi jobbar med att få med alla delar i det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Det är klart att de ledamöter i Försvarsberedningen som kommer från regeringspartierna har stort mandat från regeringen och att de är kloka personer. I nästa steg ska naturligtvis rapporten beredas av regeringen som ska arbeta fram ett förslag till ett inriktningsbeslut i riksdagen. Men det är min och, tror jag, allas ambition och en tradition som vi har haft att få en så stor politisk enighet kring försvarspolitiken som möjligt. Det tror jag att Sverige mår väl av. Det ger också en tydlig signal till våra grannländer, både våra samvetspartner och även dem som vi inte samarbetar med, att det finns en politisk enighet och stabilitet i Sverige kring detta.

Vi har nu en försvarsbudget som jag tror att i stort sett alla partier står bakom. Jag tycker att det är ganska bra att vi kunnat nå den enigheten.

Sedan gällde det ekonomin. Vi socialdemokrater har inte satt något exakt mål, men vi är ganska tydliga med att vi behöver öka de ekonomiska resurserna till försvaret. Det blir naturligtvis en diskussion om vilka behov som finns, och de ska sedan vägas mot andra behov. Men signalen är ändå tydlig att vi måste öka den ekonomiska insatsen för att kunna bygga upp svenskt försvar och totalförsvarsförmåga.

Fru talman! Min erfarenhet av de förhandlingar där jag har företrätt Centerpartiet både 2015 och åren därefter om kompletteringar till nuvarande inriktningsbeslut är att utgångsbudet inte har presenterats från regeringssidan och socialdemokratiskt håll, utan det har varit en förhandling vid varje tillfälle.

Inför stundande försvarsberedningsförhandling är det väldigt tydligt från regeringens sida vad som förväntas göras i Försvarsberedningens arbete och att det ska ske en förhandling om de ekonomiska förutsättningarna, med möjlighet att få en så bred förankring som möjligt. Med tanke på det vi har hört tidigare om öppenhet och att hamna rätt på slutet är det viktigt att veta vad det största regeringspartiet har för ambitioner. Än så länge har jag inte hört några siffror, inte heller i dagens debatt.

Min andra fråga handlade om den första delrapporten om motståndskraft och om totalförsvarsarbetet, som också är en väldigt viktig del i försvarsinriktningsbeslutet från 2015, och att detta ska påbörjas under den här inriktningsperioden. Det är viktigt att vi tar utgångspunkt i den och gemensamt bygger vidare på den i Försvarsberedningens första rapport. Det handlar om väldigt tydliga och viktiga verksamheter på många områden i det svenska samhället.

Frågan är hur lång tid regeringen kommer att ha på sig att bereda de olika förslagen. Oftast får man till svar att det pågår ett beredningsarbete på Regeringskansliet. Det är få av dessa konkreta förslag som har gått vidare till verkstad, vilket bekymrar mig utifrån vårt genuina arbete i Försvarsberedningen i bred konstruktiv anda med alla närvarande vid bordet.

Fru talman! Jag sitter inte i Försvarsberedningen, så det är svårt att svara för ledamöterna där och hur diskussionerna har gått och hur mandaten ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Hela försvarsperioden har dock präglats av att Socialdemokraterna velat få till breda uppgörelser med så många partier som möjligt, även om ekonomin. Vi har ingen annan inställning i dag än att vi behöver tillföra försvaret mer pengar och att vi vill ha så breda uppgörelser som möjligt. Vi ser gärna att nästan alla partier är med i dem.

Den här rapporten har kommit. Ja, vi bör utreda och lägga fram förslag. Vi är dock i den knepiga situationen att det har gått ett halvår utan att vi har kunnat göra något på grund av att den parlamentariska situationen har varit oklar, alltså hur regeringen ska se ut och vilka som kommer att stå bakom och stödja den. Det har givetvis gjort att det har dragit ut på tiden.

Min uppfattning är dock att Peter Hultqvists och de andra statsrådens ambition är att skynda på arbetet så mycket som möjligt och inte utreda för länge så att det kan komma till verkstad. Men en bra utredning bör såklart finnas först. Det är också krav på att det utreds innan förslag läggs fram i riksdagen.

Fru talman! Jag använde en stor del av min anförandetid till att tala om underfinansiering. Det är en fråga som ständigt är uppe i den försvarspolitiska debatten. Bara för några veckor sedan hölls det ett stort seminarium under rubriken "Vart tar pengarna vägen?" som handlade om svårigheterna att bedöma kostnadsbilden på just försvarsområdet.

Jag pekade i mitt anförande på möjligheten av att en totalförsvarsinspektion skulle kunna medverka till att kvalitetssäkra ekonomin så att vi inte gör om detta en gång till. Om vi har bestämt oss för att vi under en period ska klara av en viss organisation och sedan inte klarar det blir det nämligen väldigt svårt för försvarsberedning och riksdag att bygga vidare på det militära försvaret. Jag hade varit mycket intresserad av ett svar på den frågan.

I sitt anförande antydde Mattias Ottosson att alliansregeringen borde ha vaknat redan vid kriget i Georgien 2008. Låt mig då bara påminna om att om Socialdemokraternas alternativbudgetar hade gått igenom under alliansåren hade det militära försvaret haft 5 miljarder mindre att röra sig med.

Fru talman! Varenda gång jag lyssnar på handelsminister Ann Linde betonar hon Sveriges exportberoende och hur viktigt det är att frihandeln upprätthålls i världen. Ändå säger Mattias Ottosson att vi ska värna svensk försvarsindustri. Vad är det som gör att på just detta område gäller inte de generella värderingar som Socialdemokraterna har när det gäller handel i övrigt?

Fru talman! Jag är i grund och botten vän av frihandel, kanske framför allt när vi talar försvarspolitik och svenskt försvar. Det är klart att relationen med andra länder och fred och frihet framför allt byggs genom frihandel och i ett nästa steg diplomatiska förbindelser samt försvar och säkerhet.

Men Allan Widmans fråga handlade nog mer om svensk försvarsindustri. Jag tycker att vi i ett totalförsvarsperspektiv ska värna svensk försvarsindustri. Där finns stor kompetens. Man har utvecklat stora projekt såsom Gripenprojektet och andra flygprojekt före det. Det är ytterst få länder i världen som har vår kompetens, och den ska vi ta till vara. Detsamma gäller kompetensen inom undervattensverksamhet. Vi har också pekat ut ledningssystem som ett sådant område. Det finns kanske fler sådana områden, och jag tycker inte att man ska vara rädd att peka ut sådant. Detta är viktigt för att kunna försörja oss i en krissituation, men det behöver givetvis kompletteras med att vi handlar med andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Jag ser dock inte konflikten. Sverige köper av svensk försvarsindustri och av andra. Att svensk försvarsindustri kan exportera och får möjlighet att göra det är också viktigt - givetvis inom det regelverk och den lagstiftning vi har på området.

Vad gäller ekonomin har ett återkommande problem varit att vi hela tiden får tillföra pengar till försvaret eftersom det inte har stämt. Därför är det viktigt att Försvarsberedningen tar till sig de rapporter som Statskontoret och Ekonomistyrningsverket har kommit med, och en läxa för oss politiker blir att lägga fram fullt ut finansierade förslag i kammaren.

Fru talman! Det är dock något som vi nästan aldrig har lyckats med i Sverige. Problematiken är komplex. Redan på myndighetsnivå trycker Försvarets materielverk och Försvarsmakten själv in så mycket som de över huvud taget kan i viljan att expandera, få nytt, omsätta materiel och så vidare. Sedan fortsätter detta på den politiska nivån. När vi förhandlar ska alla ha sin lilla godispåse, och så trycker man in ännu mer.

Jag menar att en totalförsvarsinspektion skulle kvalitetssäkra försvarspropositionen ur ekonomisk synpunkt innan propositionen går till riksdagen. Men jag förstår att jag inte kommer att få något svar på detta av Socialdemokraterna i dag.

Mattias Ottosson framhåller att vi måste värna våra undervattenssystem, vår stridsflygsteknik och våra sensorer. Med denna uppräkning är det också en avsevärd del av det svenska materielanslaget som värnas. Problemet är att om Sverige värnar sin industri kommer Frankrike, Tyskland, Storbritannien och alla andra att fortsätta att värna sin industri.

Jag förstår inte varför man inte ser möjligheterna i att överföra försvarsmaterielen till en del av EU:s inre marknad. Vi har nästan allt att vinna på det och inget att förlora.

Fru talman! Det är alltid ett problem i förhandlingslägen att alla har sin lilla hjärtefråga, och vi hamnar gärna på detaljnivå. Jag tror att alla skulle må bra av att vi låg på en övergripande nivå när vi förhandlar. Då skulle det kanske inte bli lika kostnadsdrivande.

Det har kostat mer, och vi har fått tillföra pengar. Som beslutsfattare och politiker ska man givetvis ha respekt för skattebetalarnas pengar och hantera dem på ett klokt sätt. Vi ska ta till oss detta och ta med det in i arbetet. Vi behöver få prognoser och ställa krav på att de återkopplingar som sker är riktiga.

Låt mig återgå till svensk försvarsindustri. Den har många gånger samarbeten och ägande som är utländskt, vilket jag tror är viktigt. Men jag ser fortfarande inte den konflikt som Allan Widman målar upp. Att svensk försvarsmakt i stor utsträckning köper materiel från den svenska försvarsindustrin är bra. Vi ska också köpa från fler, och vi ska exportera. För mig är det en väsentlig del av det svenska totalförsvaret och den svenska försvarspolitiken att vi värnar svensk försvarsindustri. Så enkelt är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi, som så många tidigare har sagt, Försvarsutskottets betänkande Försvarspolitik. Betänkandet innefattar de motioner som inkom under motionstiden i höstas och beskrivningar av hur dessa möter de överenskommelser vi har i Sveriges riksdag i dag om försvarspolitik samt de utredningar som är tillsatta och nu genomförs i väntan på Försvarsberedningens slutrapport, som kommer att utgöra ett viktigt underlag för utformningen av nästa försvarspolitiska inriktningsproposition.

Till grund för nuvarande inriktning och organisation ligger, som alla vet, riksdagens beslut från 2015 om Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020. I beslutet fastställdes målen för det militära och det civila försvaret samt inriktning för krigsförband i försvarsmaktsorganisationen 2016.

Utskottet anförde då att det enskilt viktigaste under perioden var att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Vi har inte nått fram, men det är dit vi är på väg.

I december 2017 presenterades, som vi tidigare hört i dag, Försvarsberedningens delrapport Motståndskraft - Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025.

Försvarsberedningens slutrapport med en samlad bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen och dess konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik ska redovisas maj 2019 och ligga till grund för en ny inriktningsproposition för vår gemensamma försvarspolitik.

Försvarsberedningen har, som jag har förstått, arbetat intensivt under ett par års tid med detta viktiga uppdrag. Man går på djupet i frågorna. Flera av er som sitter här i dag är med i beredningen och vet att allt är framtaget i en gemensam process mellan riksdagens partier. Jag ser med stort intresse fram emot att ta del av detta arbete för att sedan tillsammans med övriga partier i Sveriges riksdag fatta kloka, långsiktiga beslut om Sveriges framtida försvarspolitiska inriktning.

Myndigheter och verksamheter generellt och försvaret speciellt, med sina stora investeringskostnader, behöver långsiktiga spelregler. I en föränderlig värld med en teknikutveckling som aldrig tidigare skådats behöver vi fast mark under fötterna innan vi fattar långsiktigt viktiga beslut. Som jag ser det ger oss Försvarsberedningens arbete detta.

I Sverige har vi under lång tid arbetat för och lyckats med att skapa en stabilitet kring de så viktiga försvarsfrågorna. Mitt hopp och min övertygelse står till att vi fortsätter så.

Som en grund att stå på ska Försvarsberedningen ge oss en bild av vilka eventuella konsekvenser förmågeutvecklingen i omvärlden får för Försvarsmaktens krigsorganisation. Förslagen ska belysa krigsorganisationen och den militära förmågan såväl i det nationella försvarsperspektivet som för möjligheterna att bidra i internationella fredsfrämjande insatser.

Delrapporten Motståndskraft - Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025 var välkommen och mottogs med stort intresse när den kom. Det moderna totalförsvarskonceptet med ett förnyat engagemang för det civila försvaret är välkommet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Jag besökte häromdagen SOS Alarm och fick där ta del av mycket intressant information om hur man samverkar i kris men också hur nödvändigt det är att återkommande öva tillsammans för att man ska kunna samverka smidigt. Man behöver ha förtroende för varandra i händelse av kris, och det formar man under övning och träning tillsammans.

Fru talman! En för framtiden avgörande faktor vad gäller säkerhet och trygghet är i hur stor utsträckning vi får ned våra koldioxidutsläpp. Vi behöver bli mycket bättre på att förebygga klimatförändringarna och att sänka våra koldioxidutsläpp så att vi håller oss under 1,5-gradersmålet.

Det kommer att bli nog jobbigt att hantera de förändringar som uppstår i och med det. Klimatförändringarna kommer att orsaka än mer konflikter i världen och fler väderrelaterade krissituationer, och vi går nu mot en tre graders uppvärmning av vårt hem, vår planet. Det kommer vi inte att kunna hantera. Vi behöver omgående och kraftigt minska koldioxidutsläppen och samtidigt arbeta mer med anpassningar av samhället för att bättre klara kommande översvämningar, bränder, stormar och torka. Till följd av klimatförändringarna kommer vi att drabbas oftare och av mer extremt väder.

Den gångna sommarens bränder visar på hur viktigt ett väl fungerande civilförsvar är. Här har vårt totalförsvar ett stort och viktigt arbete att fortsätta utveckla. Vi behöver stötta dem i det arbetet, bland annat genom att minska koldioxidutsläppen, så att det är möjligt för dessa hjältar att hantera framtidens krissituationer.

År 2020 planeras ju den stora totalförsvarsövningen, TFÖ 2020, som kommer att ge oss än mer kunskap om hur det står till med totalförsvaret i dag. Övningen, som fokuserar på hur civilförsvaret och Försvarsmakten kan samverka, kommer inte att ge oss all kunskap som krävs för att veta hur vi klarar extrema väderhändelser eller cyberangrepp på vår infrastruktur eller hur vi försvarar oss mot fake news och andra hot mot vår demokrati, men den kommer att vara en viktig del.

Målen för vårt säkerhetsarbete - att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter - tror och hoppas jag innerligt att vi alla delar. Jag hoppas också att vi, när vi tagit del av Försvarsberedningens slutrapport, ska komma överens om hur vi ska göra just det som står i våra mål för att det helt enkelt är den bästa vägen framåt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Jag har en standardfråga. I Försvarsberedningen talar vi om 1,5 procent av bnp till år 2025. Nu ingår ju ni där tillsammans med Socialdemokraterna, som har svarat på frågan på ett bra sätt. Delar ni deras uppfattning som har uttryckts här? Stöder ditt parti detta med 1,5 procent? Är detta förankrat i ditt parti?

Fru talman! Tack för frågan, Roger Richtoff!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Vi talar, vad jag har hört, inte procent i vårt parti. Vi tänker såhär: Varför talar man om procent av bnp inom just detta område? Bör man inte diskutera hur mycket det kostar att försvara oss?

Jag kan alltså svara nej på frågan.

Fru talman! Vi kopplar pengarna till antalet krigsförband. Det finns alltså en koppling mellan de 1,5 procenten och vad vi får för pengarna. Vi får ett antal uppräknade förstärkningar av krigsförbanden. Det finns alltså en koppling däremellan.

Anledningen till att jag ställde frågan är att man kan backa tillbaka några år och se hur det såg ut då, innan Liberalerna kom in i Genomförandegruppen och raserade systemet och försvaret. Då fanns inte de naturliga kopplingar som man nu angriper Socialdemokraterna för. Det kan man visserligen göra på grund av många saker, men detta blir lite väl magstarkt.

Jag hade hoppats på en förändring hos er om att ni verkligen tar Försvarsberedningen på allvar. Vilka krigsförband vill vi ha? Den förmågan är beskriven av dem. För detta finns en pengapott, därav min fråga om det här är förankrat. Men det är okej.

Fru talman! Tack för frågan, Roger Richtoff!

Vi stöder som sagt en utveckling av totalförsvaret. Det gör vi absolut, eftersom vi vet att det behövs. Vi vill inrikta mest medel på civilförsvaret, då vi ser att klimatförändringarna är ett betydligt större hot än ryssarna.

Däremot kommer vi inte att tala om några procent. Vi är i alla fall inte beredda att göra det här i dag.

Fru talman! Mitt avstamp i denna debatt om försvar och totalförsvar blir Gotland, vilket kanske inte är så förvånande.

Gotland är väldigt lämpligt att ta som exempel eftersom det fungerar som ett Minisverige. Vi har vårt öläge naturligt, men i en krigssituation skulle även Sverige få ett öläge, en avgränsning, vilket gör att Gotlands exempel verkligen blir relevant för övriga Sverige.

Vi har lärt oss några saker under de senaste åren. Dem tänkte jag dela med mig av.

Först och främst vill jag säga att vi på Gotland är väldigt glada över att få en återetablering av den militära förmågan. Det är utmärkt, och det höjer givetvis tröskeln för angrepp. Men det ökar också den egna förmågan till försvar och totalförsvar på Gotland. Jag hoppas verkligen att kommande försvarsberedning landar i att vi ska bygga vidare på utökningen på Gotland.

Centerpartiets grundlinje är att vi ska ha en god vardagsberedskap, för det leder till en bättre krisberedskap. Det är det som är vår huvudpoäng.

Gotland har blivit utsett till pilotlän för totalförsvaret. Detta är något som länsstyrelsen driver väldigt framgångsrikt på Gotland. Man är inte mer än halvvägs i det jobbet, men några slutsatser kan dras så här långt. Det vi kan se är att vi har börjat bygga upp en betydligt bättre samverkan mellan olika aktörer. Bättre samverkan är verkligen grunden i allting. En annan slutsats är att man blir väldigt beroende av privata aktörer. I dag är mycket av samhällsservicen utlagd på privata aktörer. De flesta teleoperatörer, transportörer och grossister är faktiskt helt privatdrivna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik

Någonting som också blir väldigt tydligt på Gotland är vårt beroende av kommunikationer. När färjan inte går - och det kan mycket väl bli precis samma sak för Sverige i en krigs- eller krissituation - är livsmedelsbutiken tom på tre till fem dagar i större delen. En utredning visar att gotlänningarna inte kommer att svälta ihjäl, då vi har egen livsmedelsproduktion. Men vi kommer att få en helt annan typ av livsmedelsförsörjning jämfört med vad vi är vana vid. Vad gäller drivmedelsförsörjningen hade vi tidigare ett system med lagerhållning, vilket nu är avvecklat. Brist på drivmedel kommer att bli en av de största effekterna rätt så fort.

Fru talman! En av de stora lärdomarna är de elavbrott vi har haft. I går när jag var i Gamla stan kände jag mig nästan som gotlänning, för då var det brist på el i en och en halv timme. I fjol hade vi 13 totalavbrott på Gotland. Gotlänningarna lär sig att leva utan ström. Det är inte bra. Vi har haft det så halvdygnsvis ibland. Det gör att man också måste ha en tydlig och stärkt infrastruktur, till exempel en tredje elkabel till Gotland. Man kan inte förlita sig bara på de två investeringarna från 80-talet.

Den stora effekten och lärdomen av elavbrotten är dock en annan, nämligen att kommunikationerna stannar av. Alla förstår att man inte kan kommunicera via datorer om man inte har ström, eftersom de är beroende av el. Men även mobiltelefonerna stannar. Den mobila kommunikationen och mobilnäten stannar i praktiken oftast av inom mindre än en halvtimme, och nästan all kommunikation bygger i dag på mobiltelefoner. Samtidigt har vi kopplat ned och avvecklat kopparnäten. Det innebär att vi har väldigt lite kommunikationsmöjligheter, vilket även har påverkat trygghetslarmen och säkerhetslarmen.

Jag ska avsluta med två andra små detaljer som är högst väsentliga. Vi pratar om ett bemannat flygledartorn på Gotland. Det vill andra statliga myndigheter förlägga till fastlandet. Hur fungerar det, tror ni, om man inte har kommunikationsmöjligheter? Nu börjar en diskussion komma om att köra öns reservelkraft, som vi har väldigt bra uppbyggd på Gotland. Men hur tror ni att det skulle fungera att styra den och driva den från fastlandet om ön blir avskärmad?

Till sist vill jag säga att jag har stor respekt för att det är väldigt svårt att föreställa sig vad som händer om man inte har upplevt det själv. Därför tycker jag att man verkligen ska ta till vara Gotlands exempel. Vi har upplevt allt som händer när man inte har strömförsörjning och kommunikation. Därför är det bra att lyssna vidare på vad Gotland har gjort.

(Applåder)

Försvarspolitik

Fru talman! Jag hade inte planerat detta anförande, men jag vill bemöta något som sas av en av ledamöterna, nämligen Allan Widman, som inte är kvar i kammaren. Han pratade om merkantilism och så vidare. Vi sverigedemokrater skulle enligt Allan Widman, som jag uppfattade det, vara för införande av tullar och ha ett synsätt som var vanligt på 1800-talet, att den enes vinst är den andres förlust. Det här är ju rent trams. Jag vill bemöta det, och det är därför jag står här i talarstolen igen. Vi är för frihandel. Att en ledamot kommer med den här typen av påhopp och sedan lämnar lokalen reagerar jag lite grann på, fru talman.

Jag stöder helt talarna från Socialdemokraterna vad gäller att vi ska satsa på svensk försvarsindustri. Det innebär inte att vi inte ska bedriva handel med andra försvarsindustrier. Men genom att satsa på svensk försvarsindustri bibehåller vi den stora kompetens som finns på många områden. Det kommer i sin tur att innebära att vi med den gedigna kompetens vi har på olika områden kan vara med på ett helt annat sätt inom ramen för försvarssamarbetet i EU och utveckla detta. Problemet är i synnerhet Frankrike, som gynnar sin egen försvarsindustri, lägger alla beställningar där och definitivt är motståndare till Sveriges uppfattning, som drivs av försvarsministern, nämligen att vi även måste ha tredjelandsperspektivet. Vår industri är uppbyggd på detta sätt - på ett helt annat sätt än i Frankrike. Detta driver försvarsministern, som jag uppfattar det, på ett mycket förtjänstfullt sätt.

I detta anförande instämde Mats Nordberg (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Apoteks- och läkemedelsfrågor