Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning
Protokoll från debatten
Anföranden: 2
Anf. 22 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Skatteutskottets utlåtande nummer 23 som vi nu ska debattera handlar om subsidiaritetsprövning av rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning. I EU kallas delar av detta arbete för DAC, och det handlar om administrativt samarbete mellan EU:s medlemsstater mot skattebrott.
Detta är ett viktigt arbete för att rätt ska vara rätt, för att alla medborgare och företag ska göra rätt för sig. Det är oerhört viktigt för sammanhållningen i vårt land och i Europa, ja faktiskt för sammanhållningen globalt, helt enkelt för att upprätthålla tillit mellan oss människor. I grunden kommer detta förslag från ett internationellt samarbete, under OECD:s vingar, mot skattefusk.
Förslaget till förändringar som vi debatterar i dag kallas ibland DAC 8 och handlar om administrativt samarbete kopplat till beskattning av kryptotillgångar. Lite byråkratiskt sagt kan ett harmoniserat ramverk och därmed EU-gemensamma regler om rapporteringsskyldighet och informationsutbyte gällande kryptotillgångar förhindra skatteflykt.
Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning
Enklare uttryckt är vi socialdemokrater positiva till att stora digitala plattformar, såsom Google, ska ha skyldighet att rapportera vinster som individer och företag gör i exempelvis bitcoin.
Då detta inte är en behandling av själva direktivet utan en subsidiaritetsprövning är frågan alltså om det är något som EU ska göra eller besluta om.
Vi socialdemokrater menar att arbetet mot skatteflykt och skattefusk är oerhört prioriterat. Redan 2016 fattade den dåvarande regeringen beslut om ett 10-punktsprogram mot skatteflykt. Den S-ledda regeringen arbetade effektivt och intensivt med dessa frågor.
Tyvärr har inte den nya högerkonservativa regeringen visat samma vilja att bekämpa skatteflykt. Jag tänker på nedläggningen av exitskatteutredningen, jag tänker på hanteringen av ny kupongskatt och jag tänker på Skatteverkets minskade ram för arbetet mot just skatteflykt.
Utöver detta har regeringen, som alla här i kammaren vet, med kirurgisk precision sänkt skatten för de rikaste och lagt ned andra utredningar som skulle kunna göra Sverige mer rättvist.
Herr talman! Kort sagt är vi socialdemokrater positiva till administrativt samarbete kring skatteflykt. Det är också ett arbete som svårligen kan göras nationellt. Därför är vår subsidiaritetsinvändning enbart partiell, och den gäller alltså sanktionerna enligt direktivet.
Vi är glada över att riksdagens partier är eniga i denna fråga, och det är också glädjande att alla partier i Sveriges riksdag står bakom detta arbete i EU. Det vi har en invändning emot är utformningen av sanktionssystemet för de digitala plattformar som bryter mot informationsplikten. Vi menar att utformningen av sanktionssystemet måste göras på ett sätt som gör att varje medlemsstat kan styra nivåerna, precis som att beskattningsrätten är en nationell kompetens.
Eller som det står i utlåtandet: "Sammanfattningsvis anser utskottet att medlemsstaten är mer lämpad att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas och att det faller inom varje medlemsstats kompetens att utforma de sanktioner som ska vara tillämpliga vid överträdelser av nationella regler som antagits i enlighet med direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning."
Den fråga som vi behandlar i dag är alltså inte vår principiella hållning till förslagen i DAC 8 som helhet utan vår partiella invändning mot att EU vill styra sanktionsnivåerna.
Principiellt är vi socialdemokrater positiva till det mycket viktiga direktivet och arbetet mot skatteflykt. Detta arbete framstår som extra viktigt när man spanar ut över världen, där ojämlikheten ökar snabbt och har gjort så i decennier. En busslast av världens rikaste personer äger lika mycket som halva jordens befolkning. I vårt eget land äger fem personer mer än 5 miljoner svenskar.
För Sveriges, för Europas och för världens sammanhållning behöver rätt vara rätt. Rätt måste vara rätt, och här är arbetet mot skatteflykt oerhört viktigt.
Alltså: Det är viktigt, det är riktigt och det är nödvändigt med kraftfullt arbete mot skatteflykt. Därför är vi socialdemokrater positiva till DAC, administrativt samarbete mot skatteflykt. Däremot ska avgiftsnivåerna, precis som skatterna, beslutas nationellt.
Med detta sagt har vi, tillsammans med resten av utskottet, en partiell subsidiaritetsinvändning. Ergo, herr talman, yrkar jag bifall till skatteutskottets förslag i utlåtande 23.
(Applåder)
Anf. 23 Eric Westroth (SD)
Herr talman! Det är inte varje dag man får tillfälle att lyfta fram en subsidiaritetsprövning här i kammaren, så det ska bli intressant.
Vad är det då för förslag som ligger på bordet? Benämningen är Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning.
Kortfattat och lite förenklat handlar det om att man ska ålägga aktörer som tillhandahåller en handelsplats för kryptotillgångar, eller kryptovalutor som det vanligtvis kallas, att rapportera transaktioner som görs av kunder till aktören som är bosatta i EU så att en korrekt beskattning av dessa tillgångar kan ske i berörda länder.
Reglerna bygger på OECD:s regelverk för rapportering och informationsutbyte för beskattningsändamål avseende kryptotillgångar och är egentligen en utvidgning av rapporteringsskyldigheten till att även omfatta så kallade e-pengar eller kryptovalutor.
Herr talman! Nu har skatteutskottet behandlat detta ärende som en så kallad subsidiaritetsprövning. Detta innebär att vi inte tittar på förslaget i sak utan gör en bedömning av om det beslutas på rätt nivå för att uppnå målet. Huvudregeln är att beslut ska fattas på så låg nivå som möjligt men att målen med förslaget ändå uppnås.
Då handeln med kryptotillgångar inte sällan sker på utländska plattformar finns det fördelar med att ha ett gemensamt regelverk för utbyte av information mellan länder om medborgarnas tillgångar och transaktioner på dessa plattformar. Det är dels att tillgångarna beskattas på ett korrekt sätt, dels att handelsplatserna i konkurrenshänseende får samma skattemässiga förutsättningar och en gemensam standard för informationsutbyte mellan handelsplatsens säte och berörda nationella myndigheter.
Herr talman! Det finns en del i förslaget som skatteutskottet reagerat på. Det handlar om att man ska tillämpa miniminivåer för sanktioner eller "böter" för de företag som underlåter att rapportera eller då den rapporterade informationen är oriktig, ofullständig eller falsk. Man vill dessutom införa samma typ av miniminivåer för sanktionsavgifter när det gäller tidigare beslutade direktiv.
Självfallet behöver sanktionerna vara så som det föreslås i direktivet, nämligen effektiva, proportionerliga och avskräckande. Dock vänder sig utskottet emot att fasta minimibelopp bestäms för sanktioner på det sätt som föreslås i direktivet. Beslut om beskattning är fortfarande en nationell kompetens, och den behöver värnas. Att på EU-nivå bestämma sanktionsnivåer på liknande sätt riskerar i förlängningen att urholka den nationella suveräniteten inom beskattning.
För att citera regeringsformen 9 kap 1 §: "Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget." Eller lite mer färgstarkt ur 1809 års regeringsform: Svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta utövas av riksens ständer allena vid allmän riksdag.
Detta är en princip som vi måste värna i det längsta. Vi ser hur EU:s ambitioner att få in egna medel genom olika typer av beskattning tilltar. Dessutom finns det långtgående planer på att förändra beslutstypen för skatter i EU från enhällighet till kvalificerad majoritet.
Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning
Sanktionssystemet behöver enligt skatteutskottet anpassas till de nationella förutsättningar som råder. Samtidigt anser vi att målen kan uppnås utan att man beslutar om gemensamma miniminivåer för detta.
Utskottet anser att sanktioner bäst bestäms på nationell nivå och lämnar därför ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
I yttrandet pekar vi på vikten av att bekämpa skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens samtidigt som vi vänder oss emot unionsgemensamma miniminivåer på sanktionsavgifter och menar att detta ska vara en nationell kompetens att besluta om och följaktligen att kommissionens förslag i denna del strider mot subsidiaritetsprincipen.
Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna ställer oss bakom det motiverade yttrandet och ser positivt på att samtliga övriga partier i riksdagen gör detsamma.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 23.)
Beslut
Riksdagen kritisk till delar av EU-förslag om kryptotillgångar (SkU23)
Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som bland annat handlar om nya regler för information om kryptotillgångar, exempelvis bitcoin. Enligt förslaget ska medlemsländerna rapportera och utbyta viss information om kryptotillgångar, vilket bland annat ska underlätta kontrollen av skatteinbetalningar. EU-kommissionen föreslår även EU-gemensamma sanktioner för dem som inte följer regelverket.
I huvudsak är riksdagen positiv till kommissionens förslag, med undantag för den del som gäller gemensamma sanktioner. Riksdagen menar att medlemsländerna själva är bättre lämpade att bestämma vilka sanktioner som ska gälla om de gemensamma reglerna inte efterlevs.
Därmed anser riksdagen att förslaget delvis strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen beslutade att skicka synpunkter om detta till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
- Utskottets förslag till beslut
- Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.