Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen i punkt 2 som vi har tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet. Den här propositionen som vi nu har att ta ställning till handlar just om det som rubriken anger, det vill säga förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. Det är alltså en ändring av 39 kap. 5 och 9 § skatteförfarandelagen. Vi socialdemokrater tycker såklart att det är bra att man vidtar åtgärder för att tillgodose sund konkurrens mellan olika aktörer. Konsekvensen av ändringen blir ett mer konkurrenskraftigt system där fler behandlas lika. Det är naturligtvis bra. Om man betonar ordet "fler" kan man konstatera att det i förslaget skulle kunna vara just fler som behandlas lika. Enligt 5 § undantas nämligen den som är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen från kassaregisterkravet. Det betyder att ett företag som inte har sitt driftsställe här i Sverige, alltså ett utländskt företag, inte behöver använda kassaregister. Men de är precis som alla andra skyldiga att betala mervärdesskatt på försäljning av vissa varor och tjänster inom landet. Därför tycker vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till en reglering som inte ställer olika krav på kassaregister utifrån om företaget har ett fast driftsställe i Sverige eller inte. Vi skulle gärna se att det var betydligt mer likabehandling än vad det här förslaget innebär. Det är ett steg i rätt riktning, men vi borde helt enkelt behandla alla lika. Den önskade effekten med att ta bort det generella undantaget för torg- och marknadshandel är att fler företag ska komma att använda kassaregister. Detta gör det så klart svårare för oseriösa företag att undanhålla skatt, och det är bra. Men som alltid när vi underlåter att behandla alla lika finns det också en risk. Vi tycker att det blir lite märkligt när man behandlar inhemska företag och utländska näringsidkare olika. Det här har också Skatteverket föreslagit i sitt remissvar på propositionen, så det här är inte något som är omöjligt att åstadkomma. Herr talman! Det har också under resans gång framkommit en hel del kritik mot den här lagändringen. Det kan man känna en viss sympati för. Den nya lagen kommer att påverka knallar, ambulerande marknader och så vidare. Mycket av den kritiken som lyfts fram är att det kommer att bli lite mer problematiskt att ordna en marknad utan att tillhandahålla elektricitet. Alla handlare som inte omfattas av undantaget måste också införskaffa kassaregister. Lagen kommer dock även i fortsättningen att ha ett undantag från kravet för den som bara i "obetydlig omfattning" säljer varor och tjänster mot kontant betalning eller kortbetalning. Det betyder att småhandlare faktiskt inte behöver införskaffa ett kassaregister, för "obetydlig omfattning" är kontantförsäljning upp till fyra prisbasbelopp, och det innebär i dag 178 000 kronor. De som oroar sig över att behöva skaffa sig en kassaapparat om man deltar på loppmarknader och så vidare behöver inte oroa sig. Detta ska stå ganska klart. Marknader är kanske den äldsta formen av organiserad handel. Under många hundra år har marknader varit ett ställe där man träffas, bedriver handel och också många gånger har en lokal fest. Det är en uppvisning av lokalt företagande och en rolig händelse i bygden som är väldigt uppskattad av de allra flesta. Men vi måste också inse att såväl utveckling som teknik går framåt. Vi tror att tiden är mogen för att ställa ökade krav på torg- och marknadshandeln. Det är dock olyckligt att den borgerliga regeringen och den lika borgerliga majoriteten här i riksdagen inte klarar att ställa samma krav på utländska företag som man ställer på inhemska företag. (Applåder)

Herr talman! I går talade jag med Maria och Tord Nilsson, två företagare i Altersbruk, ett par mil utanför Piteå. Från att tidigare ha odlat och sålt potatis tillverkar de numera ett 80-tal olika produkter med råvaror från gården och skogen. Vi säljer allt från torkad svamp till tunnbröd och glögg, sade Tord till mig. Försäljningen sker dels i gårdsbutik, dels genom marknadsförsäljning. Deras gårdsbutik omsätter mindre än de fyra prisbasbelopp som det just har talats om här och omfattas därför inte av kravet på kassaregister. Annat är det med försäljningen på marknader. Tord Nilsson uppskattar att den varje år omsätter bortemot 350 000 kronor. Om riksdagen ställer sig bakom utskottets och regeringens förslag räknar Tord med att de kommer att vara tvungna att skaffa minst tre kassaapparater eftersom de aldrig skulle klara av till exempel ruschen vid julmarknader eller att ha försäljning vid flera platser samtidigt vid samma tillfälle. Tord menar att Skatteverkets och regeringens bedömning av att kostnaden för att hålla kassaregister, införskaffa apparatur, kopieringsutrustning och annat som kan behövas för detta skulle vara runt 6 000 kronor är alldeles uppåt väggarna. Tord säger att han har gått ut med hundratals offertförfrågningar. För att få detta styckpris behöver han köpa 40 kassaregister. I regeringens proposition hävdas också att den extra elkostnaden för dem som snart kan tvingas skaffa kassaregister är försumbar. Visst är elen relativt billig, och en sådan apparat drar inte särskilt mycket. Men det är kanske inte bara det som den enskilda företagaren får betala. Företagaren får också betala kostnaden för att bygga upp en infrastruktur för att driva dessa kassaapparater på olika marknader, torg och försäljningsplatser. Tord Nilsson menar att det är en beskrivning som inte stämmer med verkligheten. Tord och Maria är långt ifrån ensamma om att kritisera underlaget och förslagen i regeringens proposition. Kritiken är väl utbredd. Utifrån det underlag som regeringen har presenterat kan inte heller jag se att man med säkerhet kan säga - eller ens hålla för troligt - att ett slopat generellt undantag för kassaregister för torg- och marknadshandeln i dess helhet ger de positiva effekter man eftersträvar. De negativa konsekvenserna av förslaget till lagskärpning är inte heller på långa vägar tillräckligt utredda. Vi vill att det ska vara enkelt att driva företag i Sverige. Det är viktigt när vi lagstiftar att kraven på företagen och de kostnader vi lägger på dem står i rimlig proportion till de positiva effekter vi vill uppnå. Regeringens proposition och det underliggande förslaget från Skatteverket brister i sin analys av effekterna av detta förslag. De som arbetar inom lanthandel och gårdsförsäljning med tivoliverksamhet och med ambulerande försäljning med mera ger en helt annan bild än Skatteverket och regeringen. Det måste vi se som en varningssignal om att denna fråga inte är så enkel och att en djupare analys måste till innan man genomför en förändring på området. Det finns annars en stor risk att vi slår ut ett stort antal företag som säljer från gårdar och på marknader och att min nu tvåårige son inte längre kommer att kunna åka kaffekoppskarusell på valborgsmässofirandet i Tybble, i min hemort. Det finns också en risk att ideella föreningar som delvis finansierar sin verksamhet genom att arrangera offentliga tillställningar inte längre känner att de klarar av det. Herr talman! Det är oerhört viktigt att motverka osund konkurrens och försvåra undanhållande av skatt. Regeringens syfte är vällovligt, men jag saknar en analys av andra möjligheter att uppnå en förbättrad konkurrens mellan fasta näringsidkare och torg- och marknadshandel samt förbättrad skattekontroll. Jag menar att regeringen måste genomföra en fördjupad utredning av konsekvenserna för den ambulerande handeln, tillfällig gårdsförsäljning, tivolin med mera av ett slopat generellt undantag från skyldighet att använda kassaregister. För mig är det också viktigt att krav på kassaregister inte ska vara beroende av om företag har ett fast driftställe i Sverige eller inte, som Teres Lindberg från Socialdemokraterna berörde i sitt anförande. Regeringen måste därför återkomma till riksdagen med förslag till en reglering som görs oberoende av denna fråga. Jag vill avsluta mitt anförande med att yrka bifall till reservationerna 1 och 2.

Herr talman! När krav på kassaregister infördes i handeln minskade skattefelet. Skatteverkets revisioner visar att effekten på skattefelet uppskattats till i genomsnitt ca 20 000 kronor för mindre företag inom kontantbranschen. Samtidigt har kassaregisterlagen inneburit en snedvridning av konkurrensen som har missgynnat den fasta handeln. Dessutom innebär de undantag som har gjorts för torg- och marknadshandel att kontrollmöjligheterna är betydligt begränsade i förhållande till den fasta handeln med krav på kassaregister. I Sverige har vi en lång tradition med marknader, och kommer man från Småland som jag gör finns det många marknader att välja på. Under förra året var vi från Sverigedemokraterna ute på många marknader och informerade om vårt partis politik. Då passade jag även på att prata med ett antal marknadsknallar om det kommande lagförslaget om kassaregister. Jag fick då höra många åsikter om hur marknadshandeln förändrats under åren och hur spelreglerna ändrats på grund av många nya marknadsknallar. Samtidigt uttryckte många sin oro för den nya lagen, kanske inte så mycket för de kostnader som kommer att uppstå för hårdvaran utan mer för de praktiska problem som sannolikt kommer att uppstå i fråga om service till kunderna. Samtidigt fanns det också en förståelse för grunderna till att kassaregisterlagen även skulle omfatta torg- och marknadshandeln. Nu är jag dock inte lika negativ till de konsekvenser som målas upp av företrädare inom branschen om kassaregisterlagen införs. Det kommer utan tvekan att gynna de seriösa företagarna. Jag är övertygad om att marknadsbesökarna inte slutar att åka till marknaderna bara på grund av denna lag. De kommer säkerligen att handla lika mycket även i fortsättningen, kanske till och med lite mer när de nu även kommer att få kvitto på sina inköp. Det finns också ett undantag för de mindre handlarna som i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster, som det står och som nämndes tidigare. Herr talman! Det är aldrig ett lätt beslut att strama åt reglerna för en bransch. Men ibland kräver omständigheterna att man fattar beslut som inte alla uppskattar. Det handlar även om ett rättviseperspektiv mellan olika typer av handel. I detta fall har vi landat i ståndpunkten att fördelarna överväger de nackdelar som kommer att uppstå. I propositionen från regeringen kan man läsa följande: Det övergripande syftet med kassaregisterregleringen är att skydda seriösa företag från illojal konkurrens från mindre seriösa företagare och öka legitimiteten för skattesystemet. Herr talman! Innebär det att regeringen anser att utländska företagare är mer seriösa än svenska företagare? På något annat sätt går det inte att tolka regeringens proposition, där det framgår att man vill undanta utländska företag som saknar fast driftsställe i Sverige från kravet på kassaregister. Skatteverket har i sin hemställan till regeringen föreslagit att utländska företag som saknar fast driftsställe i Sverige ska använda kassaregister i samma utsträckning som svenska företag. Jag delar Skatteverkets uppfattning i denna del. Eftersom utländska företag kan vara undantagna från beskattning enligt inkomstskattelagen men i många fall har redovisningsskyldighet för mervärdesskatt finns det även ett behov av kassaregister för utländska företag. Framför allt anser jag dock att det handlar om en rättvisefråga, i flera avseenden. Det gäller de ekonomiska villkoren för kostnader för inköp och underhåll av kassaregister. Det gäller också att arbetsvillkoren ska vara lika, det vill säga att det extra arbete som kassaregisterkravet innebär givetvis också ska drabba utländska företag. Kundservicen, till exempel när det gäller kvitto, ska vara lika oberoende av om det gäller ett svenskt företag eller ett utländskt. Hur kommer kunderna att uppleva att få kvitto från svenska företag men inte från utländska? Det är en självklarhet att företagare ska ha samma lagkrav om försäljning sker i Sverige och dessutom inom samma bransch. Utländska företag ska inte ha någon gräddfil i torg- och marknadshandeln i Sverige. I min enfald har jag föreställt mig att vårt medlemskap i EU ska trygga just dessa förhållanden, men när jag läser remissvaren får jag uppfattningen att det är det motsatta. Svenskt Näringsliv anser att en utvidgning till utländska företag troligtvis inte är möjlig med anledning av EU-rätten. Man slutar aldrig att förvånas över EU-lagstiftningen. Det finns ju en del andra exempel också. När det gäller ROT och RUT har riksdagen beslutat att det bara ska gälla arbeten som utförs i Sverige, men också där tycks EU-rätten lägga hinder i vägen. När det gäller de trängselavgifter som har införts i Göteborg slipper utländska chaufförer än så länge dessa avgifter, vilket snedvrider konkurrensen. Herr talman! Risken är stor att detta undantag för utländska företag kommer att skapa incitament för företag att flytta ut från Sverige bara för att undvika kassaregisterkravet, eller att utländska företag ser en konkurrensfördel på den svenska marknaden och att deras andel i Sverige därmed kommer att öka. Om detta undantag för utländska företag inte tas bort finner jag att risken är stor att vi inom en snar framtid får återkomma till denna fråga i riksdagen. Från Sverigedemokraternas sida anser vi att utländska företag inom torg- och marknadshandel ska ha samma skyldigheter att använda kassaregister som svenska företag. Herr talman! Därmed yrkar jag bifall till vår reservation nr 3. Som lite extra information vill jag dock säga att eftersom det vid justeringen blev ett samgående med S och V även på MP:s motion är det mycket möjligt att vi om vi inte får bifall för vår egen reservation kommer att stödja också reservation nr 2.

Herr talman! Vänsterpartiet verkar för ett skattesystem som är enhetligt, likformigt och har så få undantag som möjligt. Det är ett sätt att minimera möjligheten till skatteplanering och förhindra skattefusk. Ett av de verktyg som används i detta arbete är just kassaregister för kontantbranschen. Riksdagen antog en lag om kassaregister 2007, vars skyldigheter började gälla först 2010. Torg- och marknadshandeln har dock varit undantagen från kravet på dessa kassaregister. Förra året föreslog Skatteverket i sin promemoria Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen att fler företag ska omfattas av skyldigheten att använda kassaregister och att det generella undantaget för torg- och marknadshandeln skulle tas bort. Motiveringen är som vi har hört lika konkurrens mellan företag. Skatteverket har även specialgranskat 250 torg- och marknadshandlare under tre år och upptäckt brister i bokföringen i nästan samtliga fall. Det är också just som ett verktyg för att åtgärda bristande bokföring som kassaregister har sin största betydelse - enligt Skatteverket innebär frånvaro av kassaregister mycket begränsade möjligheter för verket att granska kontantredovisningen hos ett företag. Skatteverket har också kunnat konstatera att företag inom kontantbranschen som inte använder kassaregister i stor utsträckning har en mycket bristfällig bokföringsstandard som på ett påfallande sätt avviker från jämförbara företag som har använt kassaregister. Vänsterpartiet delade den bedömning Skatteverket kom med i sin skrivelse och motionerade därför i höstas med en begäran om att regeringen skulle återkomma med ett förslag i frågan. Det handlar som sagt mycket om rättvis konkurrens mellan olika företag. Blomförsäljning som sker yrkesmässigt på torget bör till exempel omfattas av samma regelverk som den blomförsäljning som sker på gatan utanför en fast butik. Därför välkomnar Vänsterpartiet i grunden regeringens proposition. Med tanke på den stora variation som finns bland de företag som kommer att omfattas av den nya lagen är det också bra att påpeka att Skatteverket har fått utökade möjligheter att i enskilda fall besluta om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister. Vi har hört några exempel på företag som kanske kan få sådana undantag. Vi anser dock, liksom Miljöpartiet och Socialdemokraterna, att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en reglering som inte ställer olika krav på kassaregister utifrån om företaget har fast driftsställe i Sverige eller inte. Det är olyckligt om företag utanför Sverige ska kunna så att säga klara sig undan kassaregister och inte behöva en ordentlig momsredovisning. Jag avslutar med att yrka bifall till reservation nr 2.

Herr talman! Lagen om kassaregister trädde i kraft den 1 januari 2008. Sedan den 1 januari 2010 är företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort skyldiga att använda certifierat kassaregister. Det övergripande syftet med kravet på kassaregister har hela tiden varit att skydda seriösa företagare från illojal konkurrens och underlätta för Skatteverket att kontrollera att rätt skatt betalas in. Torg- och marknadshandlare har varit undantagna från den här skyldigheten, vilket givetvis har uppskattats av bland annat frukt- och blomsterförsäljare på torgen - men inte lika mycket av butiksförsäljarna av samma varor några meter bort. I betänkandet föreslås nu att torg- och marknadshandelns generella undantag från kassaregisterskyldigheten tas bort från och med den 1 januari 2014. Därmed försvinner den orättvisa konkurrensfördel som torghandeln har haft gentemot den vanliga butikshandeln. Avsikten med det här förslaget är inte att slå ut den traditionella torg- och marknadshandeln, vilket man annars lätt kan få för sig om man bara lyssnar på den högljudda och till stora delar osakliga opinion som torg- och marknadshandlarnas branschförening har försett oss ledamöter med under ganska många veckor. Syftet är alltså inte att slå ut torghandeln, utan syftet är att butikshandeln och torghandeln ska kunna leva sida vid sida med lika villkor. Tekniska prylar har en tendens att utvecklas och förfinas, och den sanningen gäller även kassaregister. Den tekniska utvecklingen har gjort att apparaterna har blivit så pass billiga i inköp och drift - ja, man kan till och med hyra en hyfsat billigt - att också torghandeln nu bedöms kunna ta kostnaderna för kassaregister. I det här sammanhanget vill jag be riksdagsledamöterna att särskilt notera följande: Om skyldigheten att ha kassaregister i ett enskilt fall skulle bli alltför betungande ska Skatteverket kunna medge undantag, helt eller delvis. Undantag från skyldigheten görs också, precis som hittills, för ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet. Det kanske är där kaffekopparna kom in, Miljöpartiet. Undantag kan också utgöras av väderförhållanden och bristande tillgång till elektricitet. Ett delvist undantag kan till exempel innebära befrielse från skyldigheten att lämna kvitto. Och skulle det till exempel inte finnas ett för viss verksamhet anpassat kassaregister att få tag på, på marknaden, bör det också vara självklart för Skatteverket att bevilja undantag från kassaregisterskyldigheten. Vidare kan Skatteverket för all kontant- och kontokortshandel som säljer för högst fyra prisbasbelopp, har vi hört här, besluta om undantag från skyldigheten att ha kassaregister. Det undantaget blir nu ännu enklare att tillämpa om förslagen i en dagsfärsk promemoria från Finansdepartementet går igenom. Där föreslås ändringar i skatteförfarandelagen i syfte att förtydliga undantaget från kravet på kassaregister när försäljning av varor eller tjänster bara sker i obetydlig omfattning, det vill säga de fyra prisbasbeloppen, 178 000. Den stora nyheten i promemorian är att vid bedömningen av obetydlig omfattning ska hänsyn bara tas till den försäljning som faktiskt sker under året i verksamheten. Någon uppräkning från säsongsbaserad till årsvis försäljning kommer inte att ske. Denna ändring träder i kraft den 1 januari 2014, det vill säga samtidigt som torghandeln över lag blir skyldig att använda kassaregister. Herr talman! Det är bara Miljöpartiet som är emot att ta bort torghandelns hittills privilegierade ställning. Men man vill göra skillnad mellan olika typer av torghandel. De handlare som bedriver mer eller mindre permanent verksamhet vid ett visst torg, till exempel grönsaks- och frukthandlaren vid Mariatorget som jag går förbi nästan varje dag, ska bli skyldiga att ha kassaregister, enligt Miljöpartiet. Men andra torghandlare, grönsaksodlare och andra som reser runt i landet och slår upp sina marknadsstånd lite varstans ska slippa ha kassaregister och slippa erbjuda sina kunder kvitton, om Miljöpartiet får bestämma. Tala om att skapa gränsdragningsproblem! Och hur rättvis blir konkurrensen mellan dem som brukar stå på ett ställe och sådana handlare som flyttar mellan olika ställen? Övriga riksdagspartier är däremot överens om att det nu är dags att införa en enhetlig, konkurrensneutral lagstiftning - ja, så att den vanliga butikshandeln med blommor, grönsaker, frukt och lädervaror med mera kan konkurrera på lika villkor gentemot torghandeln. Del två i betänkandet gäller frågan om utländska företagare utan fast driftställe i Sverige. I två reservationer, en från S, V och MP och en från Sverigedemokraterna, begärs tillkännagivande om att också utländska företagare utan fast driftställe här i landet ska omfattas av kravet på kassaregister. Som vi har hört har Skatteverket föreslagit just detta i sin promemoria. Utländska företagare utan fast driftställe i Sverige är skyldiga att redovisa moms för sin försäljning här, men de är befriade från att betala skatt enligt inkomstskattelagen. Detta hänger ihop med att det från skattekontrollsynpunkt hittills har varit kassaregister som är lösningen i de fallen. Man har vägt in skattekontrollsynpunkten när man har diskuterat kassaregisterbehovet. Hittills har man inte kunnat se att den skyldigheten har haft betydelse för de utländska företagen. De betalar moms, mervärdesskatt. Vi talar om ett hundratal företagare. Svaret på frågan om detta är rätt eller fel ska redovisas framöver. Det framgår väldigt tydligt av propositionen. Regeringen ger Skatteverket i uppdrag att titta vidare på frågan och undersöka hur vi ska ha det. I det läget anser utskottet att det inte behövs något tillkännagivande. Vi hörde Socialdemokraterna här säga att man gärna såg ett sådant förslag. Ja, en utredning är tillsatt och det kommer förslag. Herr talman! Om drygt ett halvår avskaffas det generella undantaget från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandlare. Samtidigt ska Skatteverket i enskilda fall kunna bevilja undantag från den skyldigheten. Självfallet gäller det att se till att de nya reglerna tillämpas på ett bra och rättsenligt sätt. Syftet med lagstiftningen är ju inte att slå ut den traditionella torghandeln utan att skapa rättvis konkurrens mellan butiks- och torghandel. Därför är det viktigt att regeringen och även riksdagen noga följer Skatteverkets tillämpning av de nya reglerna. Jag är övertygad om att det också kommer att ske. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande nr 32 och avslag på reservationerna. (Applåder)

Herr talman! Torg- och marknadshandelns branschtidning har låtit göra en enkätundersökning om effekterna av att det generella undantaget från skyldigheten att ha kassaregister för marknadshandeln tas bort. Av de 600 företagare som svarade var det 45 procent som svarade att de kommer att sluta om förslaget blir verklighet och ungefär 34 procent som uppgav tveksamhet till att de skulle komma att fortsätta. Endast 21 procent av dem som svarade uppgav att de skulle införskaffa kassaregister. Företagarna ger i enkäten uttryck för stor skepsis till hur utrustningen kommer att fungera ute i verkligheten, vilket även tillverkarna av kassaregistren ger ett visst stöd för. Jag hade tänkt fråga Maria Abrahamsson hur Moderaterna ser på värdet av marknadshandeln som kulturuttryck och som näring och hur Moderaterna ser på den oro som aktörerna som arrangerar och genomför marknader gett uttryck för när det gäller regeringens förslag. Det behöver jag inte göra, för Maria Abrahamsson har tydliggjort det i sitt anförande. Den information som vi har fått ta del av förklarar hon är osaklig. Frågetecknen kring de tekniska möjligheterna att i dag få en kassaapparat att fungera i allt från minus 30 till plus 40 grader, i fukt, i regn och i blåst samt transporteras och förvaras under längre tid i olika miljöer känner inte Maria Abrahamsson någon oro för. Jag har inte den kompetensen att jag kan bedöma det. Vi har också fått information om CE-märkningen. Man får inte sälja utrustning som inte är anpassad för det den ska användas till, och de apparater som finns i dag är CE-märkta för temperaturspannet plus 5 till 40 grader. Jag hann inte ställa någon fråga, men jag får en replik till strax, Maria.

Herr talman! Jag tycker att det är lite beklämmande att stå här och diskutera ett betänkande som bygger på en proposition när Eriksson tydligen inte har läst propositionen. Det framgår ju ganska tydligt att väderleksförhållanden är grund för ett undantag. Skulle det vara oproportionellt betungande för en torghandlare att ställa krav på att han ska ha ett kassaregister är det också skäl för undantag. Allting som Eriksson nämner som problem ryms inom ramen för det jag har radat upp tidigare i mitt anförande. När man har ett lagstiftningsärende framför sig tycker jag att det är problematiskt att bara lyssna på en aktör som har synpunkter. Jag brukar försöka få in flera synpunkter. Jag vet att torg- och marknadshandlarbranschen verkligen har varit väldigt duktig på att lobba i detta ärende. Jag har följt dem, lyssnat, tagit till mig och prövat deras argument mot andra som är engagerade och kanske har en annan uppfattning. När det gäller den CE-märkta apparaturen, som eventuellt inte skulle vara möjlig att sälja i Sverige, har jag faktiskt frågat både Skatteverket och Finansdepartementet och fått ganska tydliga besked om att de farhågor som framställs där kan ingen riktigt ta på fullt allvar i det här läget.

Herr talman! Maria Abrahamsson menar att jag inte skulle ha läst propositionen. Det har jag gjort, och jag har gjort det många gånger. Och jag är väl medveten om att det finns ett större utrymme för undantag än i gällande lagstiftning. Det tycker jag är bra, om man nu skulle gå vidare med lagförslaget. Jag har också lyssnat på andra som är för förslaget. Det är inte så att jag har valt ut en grupp och bestämt mig för att bara lyssna på vad de säger. Vad jag har fört fram i mitt anförande är att det finns en sådan stor skillnad mellan de olika bilder som presenteras i remissvaren och att det behövs ett bättre underlag för att verkligen säkerställa att de negativa effekter som marknadshandeln själv påpekar inte kommer till stånd. De generella undantagen ska ges i enskilda fall. I propositionen och i promemorian från Skatteverket nämner man att man tror att det kan omfatta 4 000-9 000 företag. Det måste också till någon form av praktisk hantering av enskilda undantag. Varje företagare ska alltså själv lämna in en ansökan om en viss enskild marknad eller de olika marknader som man inte alltid i förväg vet att man ska delta i. Man kanske inte heller vet vilka väderförutsättningar som finns, vilka elförutsättningar som finns eller många andra omständigheter kring det hela, och det ska man söka undantag för. Det kan alltså vara en stor grupp som ska hantera det här. Detta gäller förstås inte bara den traditionella marknadshandeln utan även gårdsförsäljning och trädgårdsförsäljning, som också härbärgeras i undantaget. Vad jag säger är inte att det inte finns någon lösning på det här utan att det krävs ett bättre underlag innan man gör en förändring och att jag är mån om att målen med lagstiftningen verkligen kommer till stånd.

Herr talman! Eriksson säger här att han är mån om att målen med lagstiftningen verkligen kan uppfyllas. När jag läser Miljöpartiets reservation blir jag lite konfunderad. Det står där att ni vill att regeringen ska utreda konsekvenserna av den här lagstiftningen, egentligen innan den införs, uppfattar jag det som. Ni vill ju inte att den ska införas, utan dessförinnan ska man utreda konsekvenserna av lagstiftningen. För mig är det en omöjlighet. Sedan skulle jag gärna vilja svara på detta om Moderaterna inte har någon känsla för kulturuttryck, som Eriksson tog upp i förra repliken. Jo, det har vi verkligen. Men det är lite svårt att förstå varför torghandel ska ha helt andra villkor än butikshandel, i synnerhet om man säljer samma produkter. Det är rätt modernt att vara samhällskritisk och samhällsmedveten och tänka på vad man köper för grönsaker, fräscha grejer, gå på Bondens marknad - allt det här är väldigt populärt, inte minst i Stockholm. Men hos samma människor, som är samhällskritiska och samhällsmedvetna, finns också en ökad insikt om att detta att betala skatt är viktigt. Det går nämligen till våra daghem och vår vård och omsorg. Hur vet man att den där skatten betalas in när torg- och marknadshandeln klarar sig helt utan kassaregister i Miljöpartiets värld? Det tycker jag är en intressant fråga. Hade jag varit Eriksson skulle jag inte varit så himla kaxig här egentligen, för det handlar om att kunna stå till svars för varför ni försvarar att vissa inte ska behöva redovisa kassaregister eller lämna ut kvitton.

Herr talman! Det är sällan som man får delta i en så intressant och spännande debatt som denna om konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. Detta är verkligen hjärteknipande. Och jag är glad att här se icke mindre än tre ledamöter utöver utskottets ledamöter - Kerstin Engle, Per-Ingvar Johnsson och Ulrik Nilsson - som uppenbarligen är i beråd hur de ska rösta och därför tar intryck av den här debatten. Det är verkligen roligt att se. Herr talman! Utöver det som Maria Abrahamsson sade har jag i själva sakfrågan inte mycket att tillföra, måste jag medge. Jag låter ändå notera att det inte handlar om så små pengar som den förbättrade konkurrensen kommer att ge. Det handlar enligt beräkningarna om 80 miljoner kronor i statliga skatteintäkter som kan användas för andra saker, för utgifter som vi gemensamt är intresserade av. Den andra synpunkten som jag vill framföra är att de invändningar som Miljöpartiet har haft är något av de obotfärdigas förhinder. Det inger inte all respekt, måste jag säga, med alla de problem som man målar upp och som jag tyckte att Maria Abrahamsson väl bemötte. Det kommer ju även i framtiden att vara möjligt att med Owe Thörnqvist sälja korv med låda på magen eller några glassar på sandstranden. Men, herr talman, jag tvingas att ta upp en helt annan fråga av konstitutionell karaktär. Det är föranlett av herr Alfssons meddelande att därest reservation nr 3 inte kommer att vinna riksdagens bifall eller ens vinna i en möjlig förberedande votering avser hans parti att rösta på reservation nr 2. Det kan tyckas vara en obetydlighet, men så är det inte. Det förvandlar nämligen den nuvarande utskottsmajoriteten i praktiken till en minoritet. Genom herr Alfssons meddelande nu att de kan tänkas komma att rösta på den finns det en annan majoritet bakom detta betänkande i den del som gäller utländska näringsidkare som saknar fast driftställe i Sverige. Så är det, herr Alfsson. Och herr Alfssons meddelande till kammaren, riksdagen och svenska folket är en god illustration av att det måste vara någon ordning, så att människor utanför den här riksdagen får reda på vad det är för beslut som vi ska fatta. Det är det ena. Det ska inte vara något lotteri eller någon lekstuga i den här kammaren. Det andra är en ännu bättre illustration av någonting som bara berör oss riksdagsledamöter, nämligen att Sverigedemokraterna absolut inte kan vara med i det så kallade kvittningssystemet. Det är ju helt omöjligt när man beter sig på detta sätt. Vilket block tillhör man, regeringsblocket, alliansblocket, oppositionen eller, som när vi skulle välja talman, ett tredje block? Jag ser att partisekreteraren herr Söder också sitter i kammaren. Någon ordning måste det också vara på beslutsfattandet i Sveriges riksdag. Folk utanför denna kammare måste kunna förutse vad det är för beslut som Sveriges riksdag ska fatta. Herr talman! Jag brukar inte yrka så mycket annars. Det var väl kanske åtta tio år sedan jag framställde yrkanden. Men mot bakgrund av den här saken yrkar jag bifall till utskottets förslag i sin helhet och avslag på alla reservationer, inklusive alternativreservationen som helt och hållet kan ändra på Sveriges riksdags beslut. Det tycker jag är otillständigt hanterat av Sverigedemokraterna! (Applåder)

Herr talman! För mig är denna fråga inte helt enkel. I förslaget om att införa krav på kassaregister för torg- och marknadshandeln, som vi debatterar i dag, ligger fortfarande det generella undantaget för de minsta företagen fast. Skyldigheten att använda kassaregister ska inte gälla den som bara i begränsad omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort, och det har vi hört här tidigare redovisas av flera. Som riktvärde för de minsta företagens omsättning anges fyra basbelopp, vilket motsvarar runt 178 000 kronor. Det innebär att om man under ett år har försäljning för mindre än 178 000 kronor behöver man inte ha något kassaregister. Den som står på marknaden och säljer några burkar honung och egenhändigt odlade grönsaker eller har tillverkat tomtar och senap till en julmarknad eller har en gårdsbutik under turistsäsongen med försäljning understigande detta belopp ska alltså inte ha ett kassaregisterkrav över sig. Dessutom finns ett undantag från kravet på kassaregister för alla ideella föreningar, oberoende av vilket belopp de säljer för per år. Herr talman! Det är en hel del marknadsknallar och torghandlare som har denna handel som sitt levebröd året runt och som uttrycker stor oro över vad detta kassaregisterkrav kommer att innebära för dem. Medan både Skatteverket och Finansdepartementet målar upp en enkel bild med stark tilltro till tekniska framsteg vad det gäller certifierade kassaregistersystem, till låga kostnader och till fungerande batterilösningar och digital teknik beskriver torghandlarna och marknadsknallarna en lång rad av problem och svårigheter. Jag har viss förståelse för deras oro och beskrivningar av skiftande väderleksförhållande och primitiva försäljningsplatser. Det är säkert också så att det är de som lever mitt i det som allra bäst känner till förutsättningarna. Likväl är jag beredd att förlika mig med det framförhandlade förslag som ligger till grund för dagens beslutsunderlag. Det behövs dock några ord om tillämpningen av reglerna, som vi i skatteutskottet som engagerat oss i frågan vill skicka med. På s. 19 och 20 i propositionen redovisas regeringens förslag om utökade möjligheter till undantag från skyldigheter som gäller kassaregister i enskilda fall. Där står det att samtliga skyldigheter som gäller kassaregister måste vara möjliga att uppfylla för företagarna. Regeringen anser att det i och med utvidgningen av kassaregisterkravet kan finnas andra situationer än dem av teknisk art då det är oskäligt att tynga en näringsverksamhet med skyldigheter som gäller kassaregister. Undantag från vissa skyldigheter ska medges om det är oskäligt att kräva att dessa uppfylls i det enskilda fallet. Regeringen föreslår därför att undantaget från kassaregisterkravet ska utvidgas till att avse även andra orsaker än tekniska då en viss skyldighet kan anses oskälig. Ändringen medför att Skatteverket i enskilda fall ska meddela undantag från skyldigheter som gäller kassaregister, när dessa bedöms som oskäliga. Vi i skatteutskottet anser, som framgår av vårt betänkande, att det är viktigt att all form av torg- och marknadshandel, inklusive den ambulerande marknadshandeln, även i fortsättningen ska ha goda möjligheter att bedriva sin verksamhet. Det är en skyldighet för Skatteverket att i sina beslut om undantag från kravet på kassaregister och i sin tillämpning leva upp till det löfte som riksdagens skatteutskott gett landets torg- och marknadshandlare. Vi i Centerpartiet ser detta löfte om fortsatt goda villkor för torg- och marknadshandeln och de undantag som finns i lagförslaget som en avgörande förutsättning för att ta bort det generella undantaget som hittills funnits. Herr talman! Med dessa formuleringar känner jag att regeringen och skatteutskottet har tagit hänsyn till att det finns många svårigheter som kan påverka utrustningen och förutsättningarna att använda den. Om det inte finns några godkända kassaapparater till låga priser att köpa som klarar av att hanteras i denna ambulerande handel med provisoriska eluppkopplingar måste också det utgöra skäl för fortsatt undantag eftersom det har varit avgörande delar i den argumentation för införandet av kassaregisterkravet som förts från Skatteverkets sida. Beslutet i sig anser jag att jag kan känna mig rätt trygg med, men för att det ska fungera i verkligheten måste Skatteverket beakta de praktiska svårigheterna att använda kassaregister som företrädare för torg- och marknadshandeln framfört i remissyttrande om denna lagstiftning. De tillämpningsanvisningar som Skatteverket ska utfärda i samband med införandet av lagen måste vara tydliga med att samtliga skyldigheter som gäller kassaregister ska vara möjliga att uppfylla för företagarna utan orimliga kostnader och svårigheter. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Herr talman! Det är första gången jag är med och debatterar i skatteutskottet, och det är första gången jag har känt mig lite illa till mods att begära replik. Jag är inte van att i replikskiften få höra att jag inte har läst underlag eller att jag tar till mig osaklig information från små grupper. Det är dock angeläget att vi vågar debattera och diskutera denna fråga, för den är viktig för många företag i Sverige. De små företagen är viktiga för svensk ekonomi, för jobb och för en levande landsbygd. Som jag sade i mitt anförande har jag ingen annan uppfattning än ni andra i kammaren, nämligen att det är viktigt att vi skapar sunda och goda förutsättningar på lika villkor och att vi minskar skattefusket i Sverige. Vår reservation handlar snarare om att vi vill fatta beslut på ett bra underlag och förstå effekterna. Det är inte ovanligt, herr talman, att vi från de flesta partiföreträdare får höra att det är viktigt med konsekvensutredningar innan man fattar beslut. Att de skulle vara omöjliga att göra en bedömning av innan besluten är fattade verkar konstigt. Min fråga till Centerpartiets ledamot i skatteutskottet är om hon gör samma bedömning som en föregående talare vad gäller hur mycket pengar som undanhålls i denna bransch. I Skatteverkets promemoria har man uppskattat det till 20 000 kronor per företag, men Skatteverket självt konstaterar att osäkerheten i beräkningarna är stor och i vissa fall mycket stor. Några remissinstanser, däribland LRF, är mycket kritiska till hur Skatteverket har kommit fram till denna slutsats och tycker också att man behöver göra en djupare studie av villkoren innan man går vidare med en förändring i denna lagstiftning.

Herr talman! Merparten av det inlägg som Jonas Eriksson framförde kände jag inte igen mig i. Jag kan dock instämma i mycket av beskrivningen av den verksamhet som finns ute bland de små företagen. Jag har inte heller i mitt anförande tagit upp och tryckt på det framräknade antal skattekronor som man menar är undanhållna. Men med de förutsättningar som finns i förslaget, med utökade möjligheter till undantag, och de formuleringar som finns i både propositionen och beslutsunderlaget från skatteutskottet känner jag mig trygg med att vi lyfter fram att detta måste vara krav som upplevs hänsynsfullt tillämpade så att det finns en möjlighet att också leva upp till dem och att man tar vara på möjligheterna till undantag. Jag ser givetvis svårigheten med att begära undantag i förväg när det gäller väderleksförhållanden, för dem vet man först i själva skeendet. Men med vårt löfte om att det ska gå att bedriva en bra verksamhet som torg- och marknadshandlare i landet kommer Skatteverket att behöva ta dessa hänsyn.

Herr talman! Jag tackar Karin Nilsson för svaret. En annan fråga som har varit uppe i debatten och som det skulle vara intressant att höra Centerpartiets syn på är att kassaregister inte skulle behövas för att fullgöra skattekontrollen vad gäller utländska företag och logiken att de behövs för att utföra skattekontroll vad gäller svenska företag, framför allt inom torg- och marknadshandeln. Är det ett resonemang som också Centerpartiet tycker är rimligt och står bakom?

Herr talman! Vad jag kunde utläsa av Maria Abrahamssons inlägg tidigare var att det är en fråga som fortfarande utreds och där det kan finnas en konfliktsituation gentemot EU-tillämpningen av lagstiftningen. Jag blir snarare förvånad över Miljöpartiets ställningstagande, när man inte tycker att vi nu ska sjösätta ett kassaregistersystem för de svenska torg- och marknadshandlarna men ska göra det för de utländska. Jag känner att de två olika reservationer som finns från Miljöpartiet kanske har en viss konflikt inbyggd i sig.

Herr talman! Detta är mitt premiäranförande i ett ärende som rör skatteutskottet, men någon gång ska man ju begå premiärer också. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Skälet har vi hört tidigare: att skydda seriösa företag från illojal konkurrens från mindre seriösa företag och att öka legitimiteten för skattesystemet. Skattesystemet är i sin tur bärare av vår gemensamma välfärd, så det är liksom två mycket legitima skäl för att genomföra detta. Det är klart att vi får torghandeln mot den fasta handeln, som vi har hört många prata om. Det finns alltid diskussioner. Det vet vi kommunpolitiker, som jag är också på andra sidan av riksdagspolitiken. Där får vi ständigt och jämt diskutera frågorna lokalt, när vi promenerar runt i våra respektive städer. Jag tycker att det finns en aspekt till som inte har lyfts fram riktigt. Det är diskussionen mellan dem som finns i sin fasta handel gentemot dem som finns i torghandeln. Bara misstanken om att det pågår en oseriös konkurrens genom att man inte sköter sina skatteinbetalningar och annat - bara misstanken om det - skapar ett problem, när vi inte har samma kontrollsystem på båda ställena. Den aspekten tycker jag inte att någon har lyft fram tidigare. Bara misstanken om detta gör att vi får ett bekymmer, där man så att säga ser lite snett på varandra. Jag tror att det skulle innebära ett lyft för marknadshandel i det fallet, att de inte kan utsättas för sneda blickar eller illvilliga kommentarer från dem som hyr sin lokal fast. Det tycker jag också är ett bra argument i den här delen. Varför genomför man dessa saker? Ja, argumenten fanns tydligt där. Men det är också därför att tekniken finns. Den har blivit mycket mer tillgänglig, så att man kan ta bort det här undantaget för torghandeln. Då är det lättare att komma framåt den vägen. Det är billigare, och tekniken utvecklas hela tiden. Det andra argumentet för att genomföra detta är att de som inte är seriösa eller är mindre hederliga eller rent av ohederliga driver den här frågan dithän att vi måste utvidga kontrollsystemet. Ni får inte glömma bort det. De företag som bidrar till den här snedfördelningen är de som ser till att vi måste skapa ett samhälle som inrättar fler kontroller. Ju hederligare vi alla är, desto mindre kontroll och tvärtom - det finns en logik i det. Man kan alltid fundera över var gränsen för detta går. Dagens teknik och utvecklingen av teknik - det har vi diskuterat i flera andra ärenden - gör att det är lättare och lättare att kontrollera mer och mer. Men jag tror att vi till syvende och sist själva bestämmer nivån på kontrollen genom vår sammanlagda hederlighet och respekt för att betala den skatt som vi är ålagda att betala och som är viktig för vår gemensamma välfärd i vårt land. Sedan har vi de tillkännagivanden som finns. Jag tycker att Gunnar Andrén var tydlig med att påtala de delarna. Vi har alltså två olika tillkännagivanden som kanske blir ett gemensamt - vi får väl se var vi hamnar. Det är ett lite märkligt tillkännagivande. Det finns ingen teoretisk eller praktisk skillnad mot vad utskottet har konstaterat. Det blir ett nästan löjeväckande tillkännagivande. Inte ens i den kommunala världen håller vi på med den här typen av aktiviteter där man försöker säga till någon institution: Gör det ni redan gör! Det är ju vad tillkännagivandet går ut på. Det är lite märkligt att man gör den typen av tillkännagivanden. Jag skulle nästan uppmana er att testa detta på era respektive och tala om, när den gör något: Gör det du redan gör! Då får ni säkert en reaktion som inte är alldeles passande i dessa sammanhang. Det är lite märkliga tillkännagivandena ibland, tycker jag. (Applåder)