Europarådet

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 från Sverigedemokraterna.

I denna debatt behandlar utrikesutskottet regeringens skrivelse om verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2013 och helåret 2014 samt redogörelsen till riksdagen från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling. I det här betänkandet behandlar utskottet vidare en motion från Sverigedemokraterna som väckts med anledning av skrivelsen från regeringen.

Europarådet utgör ett viktigt organ för att övervaka och verka för demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Europarådet med sina 47 medlemsstater är ett exempel på att det är möjligt för länder att samverka inom dessa områden i ett mellanstatligt samarbete.

Sedan januari 2015 har jag som ordinarie och min kollega Johan Nissinen som ersättare för första gången från vårt parti fått ta plats i Europarådets parlamentariska församling, och vi får även delta i utskott. Vi är väldigt glada över detta. Det har varit en spännande tid, och vi ser fram emot att fortsätta att verka inom Europarådet.

Herr talman! Sverigedemokraterna välkomnar att Europarådet antagit resolution 2016 om hotet mot mänskligheten som orsakas av terroristgruppen IS och att den också tar upp det hänsynslösa och fruktansvärda våld som begås mot kristna och andra människor och minoriteter i området. Detta var en viktig resolution, och vi har tidigare i Sveriges riksdag motionerat om vikten av att Europarådet tar upp situationen för de kristna och andra utsatta minoriteter.

Under den första sessionen 2015 antogs även resolution 2031, Tillsammans för ett demokratiskt svar, med anledning av terroristattackerna i Paris, där man tar upp viktiga saker, bland annat att motverka radikal islamisering och att förebygga ytterligare terroristattacker i Europa.

I resolution 2016 uttrycks också en oro över att omkring 3 000 unga européer kämpar för IS i Irak och Syrien. Europarådets medlemsstater uppmanas att öka ansträngningarna för att identifiera dessa personer samt identifiera och avveckla rekryteringskanalerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Just med tanke på det stora antalet utländska stridande från Europa behöver mer göras på detta område, något som generalsekreteraren Torbjörn Jagland också tog upp i sitt tal under januarisessionen. Vi har också väckt en motion i riksdagen med anledning av detta, där vi tar upp vikten av att Sverige inom ministerkommittén verkar för samarbete för att stoppa terrorresor. Detta är viktigt ur två perspektiv - både för att förhindra att människor från Europa ska delta i något som inte kan betraktas som något annat än ett folkmord i Syrien och Irak och för att det är viktigt att värna säkerheten i Europa.

Därför välkomnar vi det protokoll som nyligen antagits i Europarådets ministerkommitté som en uppföljning av Europarådets tidigare antagna konvention om förebyggande av terrorism. I detta protokoll finns en uppräkning av aktiviteter som Europarådet vill att de stater som har skrivit under protokollet ska komma att betrakta som kriminella via nationell lagstiftning i de fall en kriminalisering inte redan har gjorts. Dessa aktiviteter är att delta i en förening eller grupp i syfte att begå terroristiska handlingar, att motta träning i terrorism, att resa utomlands i terroristiska syften, att finansiera utlandsresor företagna i terroristiska syften och att organisera eller på annat sätt underlätta utlandsresor företagna i terroristiska syften.

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna vill uppmana regeringen att snarast ratificera detta protokoll! Vi har fått nog av uttalanden och strategier som snarare går ut på att det lönar sig att delta i terrorhandlingar utomlands än att det ger konsekvenser.

Regeringen har länge talat om en utredning och att det ska inkomma förslag på hur terrorresor ska kriminaliseras. Nu är det på tiden att det verkställs och att man också ratificerar det här protokollet så att samtliga dessa handlingar som räknas upp ska kriminaliseras. Det är inte trovärdigt för Sverige, som ska stå upp för mänskliga rättigheter, att belöna dem som begår allvarliga brott mot folkrätten och mänskliga rättigheter.

Europa måste som sagt ta sitt ansvar, både vad gäller att stoppa att terrorister bidrar till folkmord och att värna säkerheten i Europa. Många som reser för att delta i IS illdåd reser genom Turkiet. Därför menar vi att de har ett särskilt ansvar att kontrollera sina gränser och stoppa terrorister. Jag hoppas verkligen att även Turkiet ratificerar detta protokoll.

Signatärstaterna ålägger sig också ett ansvar att utbyta information sinsemellan angående terrorismresande personer. Där hoppas jag att alla medlemsstater i Europa tar sitt ansvar.

Herr talman! Under sessionen i januari antog Europarådets parlamentariska församling också en resolution för att hantera intolerans och diskriminering i Europa med särskilt fokus på kristna.

Resolutionen tar upp vikten av religionsfrihet för ett fungerande demokratiskt samhälle. Den tar också upp att diskriminering inte kan accepteras, oavsett om det rör sig om någon som tillhör en religion som är i minoritet eller majoritet. Ett problem som har funnits och som beskrivs i den här resolutionen är att trots att även kristna har blivit utsatta för våld, hot, diskriminering och skadegörelse på gudstjänstlokaler i vissa europeiska länder så har det ofta förbisetts av nationella myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Uppenbarligen har inte hatbrott mot kristna tagits på ett så stort allvar som det borde göra, och det är bra att denna resolution lyfter upp problematiken.

Herr talman! Ibland kan det också uppstå dilemman mellan olika rättigheter. Det är ju inte rimligt att någon i religionsfrihetens namn ska få göra vad som helst. Jag tycker att den här resolutionen på ett bra sätt får fram att friheten att utöva sin religion inte får inskränka någon av de mänskliga rättigheter som är skyddade i Europarådet och i Europakonventionen och att begränsningar kan behövas så länge de görs i enlighet med mänskliga rättigheter och ett lands lagar för att få en fungerande demokrati.

Jag tycker att resolutionen är balanserad. Den tar upp vikten av ett grundläggande demokratiskt samhälle och av mänskliga rättigheter. Så länge man vilar på det och har religionsfrihet kan olika grupper och religioner samexistera.

Resolutionen är som sagt balanserad, tar upp viktig problematik och försöker hantera de dilemman som kan uppstå. Jag har därför svårt att förstå varför det endast var jag och Boriana Åberg från Moderaterna som röstade för denna resolution. Jag har väldigt svårt att förstå varför övriga i den svenska delegationen inte skulle vilja rösta för en resolution som vill motverka diskriminering och intolerans. Är det för att resolutionen även är emot diskriminering av kristna? Är det kanske okej att diskriminera kristna lite grann? Jag förstår det inte, och jag skulle väldigt gärna vilja ha svar på det i den här debatten.

Herr talman! Min kollega Johan Nissinen kommer senare i debatten att kommentera andra saker vi har tagit upp i vår följdmotion gällande vikten av att motverka antisemitism och diskriminering utifrån politisk åskådning.

I detta anförande instämde Johan Nissinen och Björn Söder (båda SD).

Herr talman! Vi diskuterar nu utrikesutskottets betänkande 14. I betänkandet hanteras regeringens skrivelse om verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2013 och helåret 2014 samt redogörelsen från Sveriges delegation i Europarådets parlamentariska församling.

Med detta kan jag konstatera att det Julia Kronlid tog upp inte riktigt berörs av det här betänkandet, men vi kommer säkert tillbaka till det om ett år eller så.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Europarådets aktiviteter är fokuserade på främjandet av de mänskliga rättigheterna, rättsstatens principer och det demokratiska samhällsstyret. Det är också den enda sant paneuropeiska politiska organisation vi har. Utifrån att alla medlemsstater har förbundit sig genom sin anslutning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna borde utvecklingen gå framåt när det gäller demokrati, ett sjyst rättsväsen och mänskliga rättigheter i Europa.

Tyvärr ser det i många stycken inte ut så. För andra gången på kort tid är två av våra medlemsstater i konflikt med varandra. Jag tänker självklart på det som pågår i Ukraina men också på Rysslands tidigare aggressioner mot Georgien. Rysslands olagliga annektering av Krim samt provokationerna och understödjandet av separatister i östra Ukraina från Moskvas sida står även i fortsättningen högst på den politiska agendan inom parlamentarikerförsamlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Inom ett samarbete grundat på fredens, demokratins och de politiska lösningarnas principer är det ryska agerandet oacceptabelt. Jag är mycket glad att detta har kunnat fastslås av den parlamentariska församlingen, tillsammans med starka krav på Ryssland att respektera sin grannes suveränitet och sina åtaganden gentemot organisationen.

Förra veckan kunde vi alla läsa om den försåtliga svarta lista över oönskade européer som det ryska styret har tagit fram. På listan finns bland annat min företrädare på posten som ordförande i riksdagens delegation till Europarådet, den tidigare riksdagsledamoten Marietta de Pourbaix-Lundin. Det är mycket upprörande och djupt, djupt oroande, särskilt utifrån det faktum att Marietta fram till att hon lämnade sitt uppdrag var en av församlingens två ansvariga för granskningsbetänkandena om Ukraina.

Det är inte särskilt svårt att dra slutsatsen att det arbete hon genomförde i sin roll är det som har gjort att hon har hamnat på listan. Ett sådant agerande från det ryska styret är en direkt attack på det granskningsförfarande Ryssland genom sitt medlemskap har förbundit sig till och även på den politiska och rättsliga ordning de har accepterat genom inträdet i organisationen.

Samtidigt som kritiken mot Rysslands agerande har varit hård och tydlig har krav på Ukraina framförts. Det är självklart så att den konflikt som pågår försvårar det reformarbete som behövs för att nå upp till de åtaganden Kiev har gjort genom sin anslutning. Ukraina har mycket att lösa för att nå upp till sina åtaganden, och det märks inte minst på det i många delar ofria rättssystem man har och tendensen att vid nya majoriteter dra tidigare styrande inför rätta.

Organisationens fokus har självklart också legat på andra områden, och jag tänkte nämna några.

Konflikterna i Europas sydöstra grannskap har tydliggjort att Europa som helhet har ett ansvar när människor flyr och även för att agera för att våldsbejakande extremism inte ska få fotfäste i det europeiska samhället. I detta ligger också att vi måste tydliggöra politiskt förtroendevaldas ansvar att genom sin retorik inte spä på splittring i våra samhällen. Ett flertal rekommendationer och resolutioner har antagits på området, ofta med svenska riksdagsledamöter som betänkandeansvariga. I det här sammanhanget vill jag särskilt nämna församlingens förslag att efter attackerna på Utøya göra den 22 juli till Europadagen mot hatbrott.

Bland annat attackerna i Paris, men också de oroande rapporter som kommer in från flera olika europeiska myndigheter, visar på att intoleransen gentemot i princip samtliga minoritetsgrupper ligger på en oroande hög, och ökande, nivå. Här vill jag särskilt omnämna den fina kampanj och rörelse Europarådet driver i form av No Hate Speech Movement. Den kommer att förlängas, och jag hoppas att den kan få större utrymme även här i Sverige. Fokus för kampanjen ligger alltså på att bekämpa hate speech - eller hatprat, som de säger i Norge - och här är det tydligt att även vi har stora problem med regelrätta hot mot personer och deras liv på olika onlineforum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Jag tänker också ta upp utvecklingen av den rättsliga ordning för mänskliga rättigheter som etablerades i Europa efter andra världskriget genom antagandet av Europakonventionen och skapandet av domstolen i Strasbourg, på initiativ av bland annat den tidigare brittiske premiärministern Winston Churchill. Tanken att demokratier skulle bindas samman och även erkänna vissa högre värden i form av mänskliga rättigheter kom att materialiseras i det som är Europarådet och den gemensamma konventionen.

Idén har varit central för fortsatt europeisk integration, och ett viktigt steg togs nyligen i och med antagandet av Lissabonfördraget, i vilket EU-staterna kom överens om att också EU som organisation ska anslutas till konventionen och därmed göra sig bunden till Strasbourgdomstolen. Ett sådant steg är viktigt och skulle minimera risken för att vi bygger upp två ordningar för att upprätthålla allas våra rättigheter på europeisk nivå. Tyvärr har processen kraftigt försenats och försvårats, bland annat genom det som Luxemburgdomstolen har kommit fram till i sin analys av det föreslagna anslutningsavtalet. Här behövs tydliga och handfasta politiska initiativ för att lösa de problem som identifierats.

En annan oroväckande utveckling ser vi i Storbritannien, där den nya, konservativa regeringen har varit tydlig med att man vill göra sig mindre bunden av konventionen. De vill inte att det ska vara den europeiska domstolen i Strasbourg som ska vara den högsta uttolkaren av de rättigheter konventionen ska vara garant för; i stället ska det nationella rättssystemet ha företräde. Om en sådan diskurs får fäste i Europa tror jag att vi riskerar större splittring och även att det skapas prejudikat som för många av kontinentens knappa miljard invånare skulle kunna innebära kraftiga begränsningar i möjligheten att få upprättelse för kränkningar de har utsatts för.

Utvecklingen i Europa går i många stycken åt fel håll, och här måste Sverige stå upp som en tydlig motvikt mot totalitära tendenser, attacker på gemensamma värden och tron att vapenskrammel är det som ska kunna forma en kontinent som ger alla dess medborgare goda förutsättningar att leva ett bra liv.

Jag vill passa på att tacka både den tidigare delegationen, vars verksamhet i stora stycken är det vi granskar i dag, samt den nyvalda delegationen. Vi är nämligen gemensamt otroligt tydliga med att det är genom utsträckta rättigheter till fler, genom att värna demokratin och genom att tro på det politiska samtalet vi kan bygga ett bättre Europa.

Herr talman! Innan jag avslutar vill jag göra kammaren uppmärksam på och gratulera Vara kommun, som tillsammans med Dresden förärats Europarådets Europapris. Priset firar i år 60-årsjubileum och är den högsta utmärkelse en kommun kan föräras för sitt arbete på europeisk nivå. Syftet är att uppmärksamma och belöna dem som strategiskt jobbar med att skapa kontakter och samarbete med andra i sitt dagliga arbete. I motiveringen till att Vara får priset kan man läsa att det beror på de många och varierade vänortssamarbeten de har samt det faktum att skolorna i kommunen samarbetar med skolor i elva andra länder.

(Applåder)

Herr talman! Det är korrekt, det som Jonas Gunnarsson säger, att vi behandlar skrivelsen om den förra delegationen och tidigare verksamhetsår. Jag tycker ändå att det är intressant att även tala om aktuella saker och att vara lite framåtsyftande nu när vi står här i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Därför skulle jag vilja passa på att fråga igen hur det kom sig att en så stor del av den svenska delegationen i Europarådet inte tydligt kunde rösta för en motion som tar upp viktiga frågor som också Jonas Gunnarsson tog upp i sitt anförande - att stå upp för mänskliga rättigheter och att vara emot intolerans och diskriminering. Jag syftar alltså på den resolution som jag tog upp i debatten där man har särskilt fokus på kristna.

Jag tyckte att Jonas Gunnarsson hade ett bra inlägg i debatten från sitt utskott, där man först försvarade resolutionen. Sedan blev det något slags vändning där. Det vore intressant att få veta lite mer. Människor har hört av sig till mig och frågat hur det kom sig att en så stor del av den svenska delegationen inte röstade för resolutionen.

Herr talman! Jag kan bara svara för mitt eget agerande. Vi har inte några kollektiva beslut om hur vi förhåller oss till röstandet i församlingen. Jag var mycket riktigt ansvarig för att tala för min politiska grupp i frågan, och jag sitter också i det utskott som har hanterat resolutionen och rapporten som ledde fram till den.

Jag var ganska tveksam när arbetet inleddes, men vi lyckades hitta vägar fram där vi bland annat skulle undersöka hur konceptet om reasonable accommodation kunde tillämpas när det gäller religion, religiösa rättigheter och religionsfrihet. Jag var till att börja med ganska skeptisk, måste jag säga. Vi hittade en väg framåt i utskottet som gjorde att jag tyckte mig kunna acceptera det som skrevs.

Under den debatt som fördes i parlamentarikerförsamlingen blev det dock tydligt att det var många element på den politiska arenan som tog detta till intäkt för att få diskriminera andra grupper i samhället. Det gjorde att jag drog öronen åt mig och inte kunde stötta resolutionen. Jag valde då att avstå.

Herr talman! Jag har lite svårt att förstå varför man från början var skeptisk till en så viktig resolution. Jag vet inte vilka andra rättigheter Jonas syftar på, men det är väl lite grann av detta dilemma som kan uppstå - att man inte ska få kränka någon annan människa i religionens namn. Jag tycker ändå att resolutionen hanterar detta på ett bra sätt. Det ska inte få gå ut över några mänskliga rättigheter, och man ska vila på demokratins grund. Resolutionen i sig tycker jag tar upp det på ett så bra sätt att vi borde kunna stödja den även om någon skulle ha sagt något olämpligt i själva debatten. Jag ser ingen större anledning till oro över att man skulle använda resolutionen felaktigt.

Jag skulle gärna vilja fråga om Jonas Gunnarsson ändå kan stå bakom intentionen i resolutionen att inga grupper ska diskrimineras - inte heller kristna, även om de skulle utgöra majoritet i ett samhälle. Det är just den problematik som resolutionen tar upp.

Jag skulle också vilja ta upp en annan fråga. Vi har motionerat i betänkandet om vikten av att länder samarbetar för att motverka terrorresor. Efter det att vi väckte motionen har det nu antagits ett protokoll i ministerkommittén som i mångt och mycket bemöter det som vi önskar i motionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Sveriges regering har representanter i ministerkommittén, och nu kommer vi att få en förfrågan om att ratificera protokollet för att kriminalisera terrorresor. Då undrar jag om Jonas, som hör till ett regeringsparti, kommer att verka för att så sker och om vi kan vara eniga om att det är viktigt att detta ratificeras och verkställs för att motverka terrorresor.

Herr talman! Till att börja med består parlamentarikerförsamlingen av lagstiftare. Det är klart att jag måste ta det som sägs i denna församling på allvar. När man ger uttryck för att man ser att resolutionen skulle okeja att diskriminera andra på grund av sexuell läggning, bland annat, har jag svårt att se att jag skulle kunna rösta för den. Det var vad som gavs uttryck för. Jag vet att Julia Kronlid deltog i debatten och lyssnade på den, och hon borde säkert minnas det som sas.

När det gäller protokollet vill jag påminna Julia Kronlid om det betänkande vi hanterade i parlamentarikerförsamlingen. Om jag minns rätt var vi i ganska stor utsträckning överens om det. Församlingen sa: Jo, det här går väl an. Men i många stycken hävdade församlingen att detta redan var tillgodosett i den konvention som finns. Det finns alltså redan juridiska verktyg på europeisk nivå att ta till i detta arbete.

Vi ska ta detta resande på allvar och se till att vi skapar förutsättningar att det inte händer. Det gör vi nog bäst genom att skapa samhällen som inte är splittrade och som håller ihop och där människor ser att tron på människors lika värde är något att värna.

Herr talman! Vi har i dag att debattera verksamheten vid Europarådet under 2014 och i viss mån 2013. Det här känns extra spännande för mig, då jag valdes till vice ordförande för den svenska delegationen först i januari 2015. Det medför att jag kanske inte alltid har den detaljkunskap som andra debattörer har om vilka diskussioner som fördes under föregående år. Å andra sidan kan jag konstatera att de frågor som Europarådet hanterar och de händelser som aktualiserar vårt agerande inte följer kalenderårets, eller för den delen riksmötets, datumgränser.

Jag kan dessutom, utan att tala i egen sak, konstatera att bilden av Sverige och den svenska delegationens verksamhet är god - mycket god. Sverige är en av grundarnationerna i Europarådet och har visat stor aktivitet och stort engagemang i frågor som rör mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och det demokratiska styrelseskicket. Det var tydligt för mig när jag kom ny till Europarådet att förväntan på Sverige och den svenska delegationen är stor. Det vilar därför ett stort ansvar på oss som nu representerar Sverige att upprätthålla vårt engagemang och vår aktivitet.

Herr talman! Verksamheten såväl föregående år som innevarande år har till stor del präglats av situationen i Ukraina. Europarådet har nogsamt följt utvecklingen, och ett antal brådskande debatter har arrangerats. Som rapportör för Ukraina har bland andra delegationens tidigare ordförande, Marietta de Pourbaix-Lundin, verkat. Jag delar den upprördhet som Jonas Gunnarsson tidigare uttryckte här när det gäller Rysslands agerande både mot Marietta de Pourbaix-Lundin och mot andra svenskar som nu nekas inträde i Ryssland. Jag förväntar mig att den svenska regeringen agerar kraftfullt mot detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att granskningen inte bara har gällt den ryska aggressionen utan även den oroande utvecklingen inom Ukraina. Under förra vintern uppmanades såväl den ukrainska regeringen som oppositionen att samarbeta för en fredlig politisk lösning där folkets röst hörsammades. Stark kritik riktades mot de anti-protestlagar som hade införts. Vidare framhölls vikten av att såväl polis som demonstranter avhåller sig från våld och att de våldshandlingar som begåtts måste följas upp och förövarna ställas inför rätta.

Det diskuterades huruvida rösträtten för den ukrainska delegationen skulle dras in. Så långt behövde det dock inte gå. Det vi sedermera kunde se var flera viktiga steg som togs från den ukrainska administrationen. Fortfarande är dock situationen problematisk i Ukraina. Vikten av att fortsätta att stå upp för rättsstatens principer kan inte nog betonas. Samtidigt ser vi att framsteg görs, och det ska givetvis uppmuntras.

Vad som dock har överskuggat all annan debatt är den ryska aggressionen. Under aprilsessionen förra året deklarerade Europarådet kraftfullt att den illegala annekteringen av Krim omöjligen kan erkännas och att den tydligt strider mot Europarådets stadgar och mot de åtaganden som Ryssland gjorde när landet anslöt sig 1996.

Som en följd av detta beslutade församlingen att temporärt frånta den ryska delegationen dess rösträtt liksom rätten att vara representerat i presidiet, presidentkommittén och det ständiga utskottet och rätten att delta i valövervakningar. Man beslutade att detta skulle gälla till januarisessionen 2015, då beslutet skulle omprövas.

Man kan i dag konstatera att den diskussion som fördes i januari i år dock inte kom att handla om huruvida sanktionerna skulle fortsätta, utan snarare om hur länge sanktionerna skulle fortsätta.

Församlingen beslöt att förlänga sanktionerna med öppning för omprövning vid sessionen i april. Den omprövningen visade sig dock obsolet, dels för att vi de facto inte sett någon positiv utveckling, dels för att Ryssland själv har valt att suspendera sig från deltagande i den parlamentariska församlingen för resten av 2015.

Det finns dessutom i församlingen en stor oro för att vi nu ser en normalisering vad gäller den ryska närvaron på Krim och i östra Ukraina på samma sätt som vi har sett när det gäller Georgien och situationen i Abchazien och Sydossetien.

Med detta sagt, fru talman, finns det samtidigt ett starkt intresse av att trots allt se ett fortsatt ryskt deltagande i Europarådets arbete. Det är fortfarande den politiska dialogen som bör och ska vara det främsta instrumentet för att uppnå framsteg i regionen och för att kunna ställa Ryssland till svars för sina handlingar.

Till detta ska läggas att vi vill se en möjlighet för den ryska befolkningen att även fortsättningsvis kunna ha tillgång till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Det står också tämligen klart att även om Ryssland väljer att inte delta i den parlamentariska församlingens verksamhet fortsätter man att vara en aktiv part vad gäller ministerkommittén och domstolen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Oavsett vilket får vi nog konstatera att frågan om den ryska aggressionen i Ukraina kommer att prägla verksamheten under lång tid framöver.

Fru talman! Det finns ett par andra områden som jag också vill nämna. Ett rör de hot mot mänskligheten som utgörs av terrorgruppen IS. Situationen för religiösa och etniska grupper i Mellanöstern går inte att kalla för något annat än desperat. Tiden då vi kunde tala om förföljelse är sedan länge förbi. IS lämnar död och förstörelse i sina spår.

Den parlamentariska församlingen antog under förra året en resolution där man fastslår att ett stopp på de pågående massakrerna givetvis är av högsta prioritet.

Man uttrycker också en stor oro för de tusentals unga européer som kämpar och faller för IS i Irak och Syrien. Det finns tydliga rekommendationer till medlemsstaterna att identifiera dessa personer och att kväva rekryteringskanalerna. På samma sätt måste finansieringskällorna strypas och sanktioner vidtas.

Redan förra året konstaterade man att de humanitära insatserna är otillräckliga och att hjälpen till existerande flyktingläger i grannländerna behöver utökas. I år har detta följts upp ytterligare.

Vi talar om en humanitär kris utan motstycke, och församlingen har därför upprepat sin vädjan till staterna att visa solidaritet och att öka sina insatser, både vad gäller hjälp på plats men också när det gäller mottagande av människor på flykt.

Det ska betonas att Sverige har uppmärksammats positivt för sina insatser när det gäller detta.

Fru talman! Jag tänkte uppehålla mig en stund vid en fråga som, något förvånande, inte omnämns i regeringens skrivelse.

Den 9 juli 2014 antog Europarådets ministerkommitté en konvention mot handel med mänskliga organ. Det är den första internationella konventionen i sitt slag. Konventionen uppmanar anslutna stater att lagstifta mot organtransplantationer där givaren inte frivilligt har gett sitt samtycke eller när donatorn eller tredje part får ekonomisk vinning av transplantationen.

Konventionen öppnar nya möjligheter för internationellt samarbete och bidrar förhoppningsvis till att vi får ett harmoniserat regelverk.

Konventionen öppnades för undertecknande den 25 mars 2015. Till dags dato har den undertecknats av Albanien, Österrike, Belgien, Tjeckien, Grekland, Italien, Luxemburg, Norge, Moldavien, Polen, Portugal, Spanien, Turkiet och Storbritannien, dock inte av Sverige.

Jag tog nyligen upp detta i en interpellationsdebatt med statsrådet Gabriel Wikström. Även om vi var eniga om frågans vikt och betydelse menade statsrådet i sitt svar att det finns delar av konventionen som i dag inte omfattas av svensk straffrätt och att han därför inte kunde svara på när eller ens om Sverige kommer att underteckna konventionen.

Jag tycker att det är bekymmersamt, särskilt när man betänker att Sverige var ett av de länder som drev på och förhandlade fram konventionen i fråga. Som alla andra internationella konventioner vilar legitimiteten på att så många länder som möjligt undertecknar dem. För detta har Sverige ett ansvar. Jag förväntar mig att den nya regeringen följer upp arbetet och skyndsamt vidtar de åtgärder som krävs för att konventionen ska kunna undertecknas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Fru talman! Slutligen vill jag beröra en fråga där vi i Sverige har tagit många steg framåt de senaste åren, men där det fortfarande finns mycket kvar att göra både här hemma och särskilt i andra länder.

Homofobin och intoleransen mot homo, bi- och transsexuella är fortfarande vida utbredd. Man lider i stor utsträckning av diskriminering, våld och utanförskap på grund av vem man är. I Europarådets stadgar fastslås tydligt att diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck inte är acceptabelt. Ändå är det vardagen för många som lever i någon av våra 47 medlemsstater.

Sverige har under lång tid varit pådrivande i Europarådet för att det ska finnas ett starkt skydd mot diskriminering av hbt-personer. I mars 2010 enades man för första gången om en resolution som uttryckligen bekräftade hbt-personers rättigheter. I januari 2014 beslutade ministerkommittén att arbetet med att implementera resolutionen ska fortsätta. Sverige kommer att ta en aktiv del i detta.

Jag vill i sammanhanget gratulera den svenska delegationens ordförande till att ha blivit utnämnd till Europarådets rapportör för hbt-frågor.

Det kändes glädjande att jag själv i april 2015 fick delta i debatten och beslutet om den första resolutionen som direkt rör transpersoners rättigheter. Det var med viss stolthet jag kunde berätta om de framsteg som har gjorts i Sverige, men med stor ödmjukhet var jag också tvungen att konstatera att även vi har lång väg kvar.

Fru talman! Rent allmänt tror jag att det är viktigt att vi när vi som svensk delegation agerar i sammanhang som Europarådet står upp för vissa grundläggande och viktiga principer oavsett vad eller vem frågan gäller.

Dessa är att mänskliga rättigheter, jämlika rättigheter, alla människors rätt att inte bli diskriminerade eller förtryckta och alla människors lika tillgång till samhällsservice och funktioner måste gälla var och en av oss oavsett kön, läggning eller könsuttryck och oavsett var vi kommer ifrån, vad vi tror på eller vem vi älskar.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Europarådet med sina 47 medlemsländer påminner oss om att Europa är avsevärt större än EU. I tider av stigande internationell spänning är det extra värdefullt med en paneuropeisk arena för dialog och informationsutbyte.

Sverige är ett av de tio ursprungliga medlemsländerna, och ända sedan Europarådets grundande 1949 har vi såväl i ministerkommittén som i den parlamentariska församlingen spelat en aktiv roll.

Det är glädjande med det fortsatt stora engagemang som finns i denna kammare, tvärs över partigränserna, för en organisation med fokus på mänskliga rättigheter, rättsstatlighet och demokrati.

Fru talman! Europarådet beskrivs ibland som en papperstiger. I så fall handlar det om en papperstiger med riktiga klor, för gång efter annan ser vi hur till exempel utslag i Europadomstolen får även länder med bristfällig demokrati att ändra lagar och rättspraxis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Dödsstraffets avskaffande utgör en förutsättning för medlemskap, och i dag har samtliga länder i vår världsdel avskaffat detta - med undantag för Vitryssland, som följdriktigt inte heller tillhör Europarådet.

En stor framgång var givetvis att Ryssland, Europas i särklass största land, avvecklade dödsstraffet 1996 för att kunna upptas som medlem - en stat som tidigare under 1900-talet avrättat fler medborgare än något annat europeiskt land.

Fru talman! Det är också glädjande att Europarådet sakta men säkert fått alltmer av institutionella muskler.

År 1989 inrättas rådets tortyrkommitté, som enligt ett rullande schema besöker samtliga medlemsstater och inspekterar häkten, fängelser och slutna psykiatriska anstalter med mera utan att förvarna om sina besök.

År 1998 förstärktes Europadomstolen och arbetar nu på heltid året runt. Förhoppningsvis kommer domstolen i framtiden även att ägna sig åt nya brottskategorier såsom ekocid, det vill säga allvarlig skövling av den natur vi alla ytterst är helt beroende av.

Att befrämja rättsstatlighet och demokrati i de östligaste medlemsländerna utgör en lika angelägen som svår uppgift för Europarådet. Ryssland blir alltmer av ett skymningsland när det gäller fria medier, oberoende domstolar, mötesfrihet och möjlighet att legalt utöva opposition.

Rysslands olagliga annektering av Krim och militära aggression i östra Ukraina kom att sätta sin prägel på Europarådets arbete under 2014, och den ryska delegationen har fått sin rösträtt suspenderad i rådets parlamentariska församling.

Men också i oligarkernas Ukraina ter sig vägen mot autentisk demokrati utomordentligt lång. Det bådar inte gott för framtiden att Kievregeringen ter sig oförmögen eller ovillig att göra upp med landets våldsamma högermiliser. Nyligen skrev president Porosjenko under en lag som gör det straffbart att kritisera 1930-talets högerextrema nationaliströrelse UPA.

Fru talman! EU:s pågående anslutning till Europakonventionen för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter är ett steg i rätt riktning. EU och dess institutioner, där hemmablinda byråkrater alltför ofta bagatelliserar demokratiska underskott, kommer förhoppningsvis snart att nagelfaras utifrån av Europadomstolen. På så sätt stärks individernas ställning i den framväxande överstaten.

Fru talman! Europarådet, och då inte minst dess parlamentariska församling, bedriver ett utomordentligt angeläget arbete mot antisemitism och andra former av rasism och intolerans.

Rådet ger också hög prioritet åt kampen mot internationell terrorism och försöker identifiera dess rekryteringskanaler och finansieringskällor. Samtidigt betonas vikten av att kampen mot våldsbejakande extremism måste föras med respekt för de mänskliga rättigheterna och att kampen aldrig kan vinnas om inte orsakerna till radikalisering och religiös fanatism angrips.

Fru talman! Europarådets kommunalkongress är ett allt viktigare organ för Europas 200 000 kommuner och regioner där ett angeläget erfarenhetsutbyte äger rum kring frågor om medborgarinflytande, hållbar stadsutveckling, migration med mera. Kommunalkongressen värnar det lokala självstyret och har kommit att få en alltmer betydelsefull rådgivande funktion gentemot ministerkommittén och den parlamentariska församlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Vad stort sker, sker tyst, hävdade en gång skalden Erik Gustaf Geijer, och jag skulle vilja påstå att detta i sällsynt hög grad gäller vår tids framväxande kommunala utrikespolitik, där understatligt internationellt samarbete på ett hälsosamt sätt undergräver korrupta makteliters allmakt och vitaliserar demokratin i vår tid.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Jag är oerhört glad över att Vänsterpartiet återigen har fått en plats i Europarådets svenska delegation. Europarådet är ett viktigt mellanstatligt organ för att värna de mänskliga rättigheterna, rättsstatens principer och ett demokratiskt styrelseskick. Europa står inför stora utmaningar med ökade motsättningar och ökad spänning. I det läget spelar Europarådet en större roll som en plattform för utbyte, dialog och samarbete.

En fråga som flera har varit inne på är att debatten i Europarådet har dominerats av den allvarliga situationen i Ukraina och Ryssland genom Rysslands aggressioner och brott mot folkrätten. Situationen i Ukraina är mycket allvarlig med stora flyktingströmmar och enorma hjälpbehov. I debatten i Europarådet har det understrukits att endast en hållbar politisk lösning, baserad på respekt för Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet, kan leda till en förbättring av den humanitära situationen samt att den ryska aggressionen måste upphöra. I det här sammanhanget är det också viktigt att påpeka att Europarådet även har ställt krav på Ukraina och krävt genomgripande reformer av både konstitution och ekonomi.

Situationen ledde till att Ryssland fråntogs sin rösträtt i Europarådet i april 2014. Frågan kom återigen upp under januarisessionen, och då beslutade Europarådet att förlänga sanktionerna. Vänsterpartiet röstade då för fortsatta sanktioner mot Ryssland mot bakgrund av att utvecklingen inte har förbättrats nämnvärt i Ukraina och att den ryska aggressionen fortsätter. Jag är också glad över att den svenska delegationen är helt överens i den här viktiga frågan.

Europarådet är en viktig aktör när det gäller mänskliga rättigheter, och där är Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och Europadomstolen centrala verktyg. Man måste noga understryka att arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter långt ifrån är över på vår kontinent. Situationen i Ukraina och Ryssland visar på detta. Men tyvärr är det inte de enda exemplen på grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna som pågår.

Vi ser hur mänskliga rättigheter även kränks i länder som Turkiet, Ungern, Rumänien, Azerbajdzjan och Vitryssland. I juni är det val i Turkiet, och då är det viktigt att både Europarådet och Sveriges riksdag deltar aktivt med valobservatörer. Vi har tyvärr sett en negativ utveckling i Turkiet när det gäller de demokratiska fri- och rättigheterna. Det syns tydligt bland annat när man ser det stora antalet fängslade journalister. Det är uppenbart att Turkiet behöver genomgå stora förändringar med respekt för de olika minoriteterna som finns i landet och inte minst kurder.

Över hela vår kontinent ser vi hur krafter som drivs av närmast hat hot muslimer, judar och romer mobiliserar och blir alltmer aggressiva. Runt om på vår kontinent ser vi hur krafter som ifrågasätter kvinnors rätt till sin egen kropp mobiliserar. Vi ser i flera länder i dag bakslag för hbtq-personers rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Det är en grundläggande mänsklig rättighet att få uttrycka sin sexualitet, sin könsidentitet och sina könsuttryck. Det är därför glädjande att Europarådet antog en resolution om transpersoners rättigheter i Europa där man konstaterar att transpersoner fortfarande står inför omfattande diskriminering på en rad områden. Dock kunde man konstatera att vissa framsteg har gjorts i lagstiftning under de senaste åren.

När det gäller kvinnors rättigheter kan vi tyvärr se bakslag genom den skrivning om samvetsfrihet som återigen antogs i samband med en resolution om hantering av intolerans och diskriminering i Europa med särskilt fokus på kristna. Samvetsfrihet för vårdpersonal och barnmorskor att exempelvis vägra att utföra abort är ett allvarligt avsteg från kvinnors rätt till sin egen kropp och rätten till en fri och säker abort. Det är beklagligt att det i denna kammare finns representanter som ställer sig bakom samvetsfrihet och därmed ifrågasätter kvinnors rätt till sin egen kropp.

Det är viktigt att Sverige fortsätter gå i spetsen mot rasism och för kvinnors och hbtq-personers rättigheter i Europa. Jag vill understryka vikten av Europarådets kampanj No Hate.

En av de viktigaste grundläggande rättigheterna är människors rätt att söka asyl. Det är en rättighet som det är viktigt att påminna om nu när världen står inför en av de största flyktingströmmarna någonsin sedan andra världskriget. I detta sammanhang har man diskuterat situationen i Syrien i en resolution, och församlingen konstaterade att alla europeiska länder måste ta sitt ansvar för flyktingsituationen.

I en annan resolution togs tragedin på Medelhavet upp. Resolutionen konstaterar att väpnade konflikter och instabilitet, förföljelse på etniska och religiösa grunder och extrem fattigdom i Afrika och Mellanöstern kommer att fortsätta att generera ett stort antal flyktingar och asylsökande. Här framhölls vikten av fler legala vägar för att söka asyl. Sverige måste fortsätta att stärka sitt arbete för en human och generös flyktingpolitik och aktivt motverka de krafter som vill stänga dörren mot omvärlden.

Jag vill också nämna en viktig resolution om jämställdhet och den ekonomiska krisen i Europa som vänstergruppen i Europarådet stod bakom. Resolutionen belyser konsekvenserna av den ekonomiska krisen med hög arbetslöshet, ökad fattigdom, växande inkomstklyftor, stigande diskriminering och intolerans. Man konstaterar att de åtstramningsåtgärder som varit det huvudsakliga svaret på krisen haft en negativ inverkan när det gäller mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Slutligen skulle jag vilja ta upp en resolution om massavlyssning som antogs på Europarådets senaste session i april. Massavlyssning strider mot fundamentala delar i både FN:s resolution om de mänskliga rättigheterna och den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter, som individens rätt till privatliv och rätten att uttrycka sig fritt.

Regler för avlyssning måste vara tydliga och fattade i demokratisk ordning samt kunna kontrolleras. Skiljelinjen måste gå mellan att avlyssna kriminella som vid till exempel terroristbrott och trafficking och att avlyssna alla. Att avlyssna kommunikation av miljontals människor över hela världen är inte bara ett hot mot grundläggande rättigheter utan också ineffektivt när det gäller brottsbekämpning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Jag är därför glad att Europarådet tar upp denna fråga och tydligt markerar att massavlyssning äventyrar de mänskliga rättigheterna och att avlyssning bara får ske på ett sådant sätt så att det säkerställer skyddet för de mänskliga rättigheterna och är under parlamentarisk kontroll. Resolutionen tog också upp vikten av att öka skyddet för visselblåsare.

Det finns i detta sammanhang all anledning för Sverige att se över sitt agerande när det gäller avlyssning. Det hög tid att gå till botten med Sveriges och FRA:s roll i NSA:s övervaknings- och avlyssningsverksamhet genom att tillsätta en parlamentarisk granskningskommission, något som Vänsterpartiet tidigare föreslagit. Det är hög tid för en ny debatt om hoten mot vår integritet och i förlängningen våra mänskliga rättigheter.

Europarådet antar ett stort antal resolutioner om viktiga frågor som tyvärr inte alltid blir kända av omvärlden och inte heller alltid blir implementerade. En gemensam viktig uppgift för oss måste vara att göra Europarådets arbete mer känt i vårt eget närområde och att vi på ett bättre sätt följer upp de resolutioner som antagits. Gör vi inte det förlorar Europarådet mycket av sin betydelse.

Fru talman! Nu debatterar vi alltså Europarådet och dess verksamhet under andra halvåret 2013 och helåret 2014.

Europarådet är en organisation som bildades efter andra världskriget, 1949, och har alltså funnits i 66 år. Sverige var ett av de första tio länderna som var med i Europarådet. Första inledningstalet hölls av Winston Churchill. En av de första uppgifterna var att säkra rättigheterna i FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.

Europarådet består av 636 ledamöter, 318 ordinarie och lika många ersättare. Jag hade förmånen att under fyra år få vara en av de 318 ersättarna och var då också en av tolv representanter i den svenska delegationen.

Enligt Kristdemokraternas uppfattning är Europarådet en viktig organisation. Det är en paneuropeisk organisation som är normgivande i centrala frågor som handlar om främjande av mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och det demokratiska samhällsstyret. Det var viktigt 1949 men också viktigt i dag att se till att detta bevakas.

En viktig sak för parlamentarikerna att övervaka och granska är att medlemsländerna uppfyller sina åtaganden. Min sista uppgift den här gången var som valövervakare i Bosnien, i Sarajevo. Tillsammans med OSSE granskade vi valet. En viktig sak som Europarådet gör tillsammans med OSSE är att bevaka att valen går rätt till. Jag var också med i ett av de nio utskotten som handlar om sociala frågor.

Som flera före mig i talarstolen påpekat har en central fråga för Europarådet varit händelserna i Ukraina, den olagliga ryska annekteringen och den ryska aggressionen som pågår ännu denna dag. Europarådet har tydligt fördömt detta, antagit olika resolutioner och tydligt markerat det oacceptabla agerandet. Ryssland har också förlorat rösträtten i Europarådet.

En viktig röst, som vi ska vara stolta över i riksdagen, har varit Marietta de Pourbaix-Lundin. Hon har under de fyra år som jag hade förmånen att vara i Europarådet varit den svenska gruppens ordförande och har lett arbetet. Hon har vid flera tillfällen varit en tydlig röst mot Rysslands oacceptabla ageranden. Hon har också varit rapportör när det gäller utvecklingen i Ukraina. Det är ganska tydligt och enkelt att förstå att det är skälet till att hon har hamnat på den lista över personer som inte får resa in i Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Nu är inte Marietta här i kammaren, men jag vill ändå säga att hon har varit en tydlig och viktig röst i kampen mot Rysslands ageranden. Det är fullständigt oacceptabelt att hon nu har hamnat på en lista för detta. Det är ytterligare en anledning till att Ryssland förtjänar så stark kritik.

Som också sagts här är det en rad andra frågor som har varit viktiga för Europarådet. Man har antagit en resolution om situationen för religiösa och etniska grupper i Mellanöstern. I resolutionen uttrycks en djup oro över att omkring 3 000 unga européer kämpar för Islamiska staten i Irak och Syrien, och Europarådet måste intensifiera ansträngningarna för att hitta sätt att avveckla dessa rekryteringskanaler. Dessutom måste finansieringskällorna för Islamiska staten, som för övrigt är världshistoriens rikaste terrororganisation, på olika sätt identifieras, neutraliseras och bli föremål för sanktioner.

Avslutningsvis gör Europarådet också ett viktigt arbete vad gäller kampen mot nynazistiska och högerextrema yttringar och också mot antisemitism. Jag var själv med i en debatt där jag tog upp en rapport från EU:s byrå för grundläggande rättigheter som redovisar en stor undersökning bland judar. Det är något som jag tycker förtjänar att påminnas om även i denna kammare. Jag sa det i Strasbourg, och jag tycker att det förtjänar att sägas här, nämligen att det är en skrämmande utveckling att 22 procent i Europa säger att de undviker att besöka judiska platser eller att ha den judiska kippan på huvudet. I Sverige är, enligt samma undersökning, 49 procent rädda för att visa att de är judar.

Vi har med rätta blicken på olika länder i Europa som vi har anledning att kritisera, men vi har också en uppgift i vårt eget land att fortsätta stå emot antisemitism och skydda i det här fallet judar. Den växande antisemitism som vi ser på olika ställen, inklusive vårt eget land, är oacceptabel och något som måste bekämpas.

Allra sist vill jag framföra ett stort tack till riksdagens internationella kansli, som under de år som jag haft förmånen att vara verksam i Strasbourg har gjort ett förtjänstfullt arbete som jag vill framföra ett stort tack för.

Fru talman! Rätten för den enskilda medborgaren att frivilligt välja politisk åskådning och facklig organisation är skyddad av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Artikel 5 i den europeiska stadgan slår fast rätten för arbetstagare och arbetsgivare att bilda och tillhöra en organisation som tillvaratar deras ekonomiska och sociala intressen. Statens uppgift är att skydda medborgarnas möjlighet att utöva denna rätt. I artikel 14 fastslås ett förbud mot diskriminering "såsom på grund av kön, etnicitet, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning".

Trots detta förekommer det i Europa och även i Sverige diskriminering på grund av politisk åskådning. I Vitryssland är läget så allvarligt att politiker sitter fängslade på grund av sin politiska hemvist. I Sverige är läget inte lika allvarligt, men politiker blir uteslutna ur fackförbund, blir hotade och blir av med sina arbeten på grund av politisk hemvist. Jag har själv en politisk kollega som nyligen blev inkallad till sin chef och fick höra: Hade jag vetat att du var sverigedemokrat hade du inte varit välkommen här, för jag gillar inte sådana som du.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Regeringen bör tydligare ta avstånd från denna typ av diskriminering, och Sverige bör lyfta fram frågan i Europarådet i syfte att stärka rätten för den enskilda medborgaren att frivilligt välja politisk åskådning och facklig organisation samt motverka diskriminering på grund av politisk åskådning. Diskriminering på grund av politisk åsikt är lika förkastlig som all annan form av diskriminering.

Fru talman! Antisemitismen ökar i Europa. Det är en mycket obehaglig och oroande utveckling. Efter andra världskriget sa man: Låt oss aldrig glömma Förintelsens offer. Ändå genomsyras politiken av oförstående och flathet mot antisemitism. Europarådet ska försvara medborgarnas mänskliga rättigheter i medlemsstaterna och har ett ansvar att motverka antisemitism genom att sprida bättre kunskap om judarnas historia.

Sverigedemokraterna anser att Sverige inom Europarådet ska vara en stark röst att räkna med i arbetet mot antisemitism.

Fru talman! Jag tänker inte recensera de föregående talarna i olika former och funktioner. Mycket klokt har sagts i dag, och jag är imponerad av den kunskap som de olika partirepresentanterna har och även ger uttryck för. Det är positivt. Detta är ju viktiga frågor i en tid när världen och omvärlden - och inte minst situationen i många länder i Europa - är lite orolig och bitvis till och med mycket orolig.

Jag tänkte tala lite grann om det som sker i ett av medlemsländerna, Makedonien. Den 17 maj var jag och en kollega, Jasenko Omanovic, i Skopje och deltog i den hittills största demokratiska manifestationen för att värna mänskliga fri- och rättigheter i Makedonien.

Makedonien har under ett antal år hamnat i ett läge där det är en ständigt pågående korruption. Det är förtryck och repressalier mot dissidenter och ibland tuffa rättsprövningar. Polisen begår övergrepp mot människor. Minoriteter hamnar i repressalier i olika former, och minoriteter ställs mot varandra. Makedonien är i ett läge där man har en mycket skakig demokratisk institution.

Eftersom Makedonien är ett av medlemsländerna i Europarådet är det extra angeläget framöver att se hur situationen utvecklar sig. Oppositionen har krävt premiärministerns avgång, i förhoppning om att premiärminister Gruevski framöver ska bilda en interimsregering med oppositionen under ett till ett och ett halvt år, med framsyntheten att kunna skapa en ny demokratisk institution och konstitution och också kunna garantera medborgarna fria och rättvisa val.

Läget är dock betydligt tuffare än så. Under den pågående korruptionen i Makedonien har det visat sig att massor av statliga medel har förskingrats och använts till stora skrytbyggen. Det har också dykt upp en avlyssningsskandal, där en visselblåsare från säkerhetstjänsten har tagit fram material om att premiärministern tillsammans med sina närmast förtrogna har genomfört telefonsamtal som går långt över vad en premiärminister har rätt att uttala sig i. Det har också dykt upp information om att säkerhetstjänsten på ett eller annat sätt har gjort sig skyldig till en medborgarrättskämpes död i samband med valet 2011.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Läget i Makedonien är därmed tufft. Det finns hopp. Men det är också mycket ansträngt.

Makedonien är ett av kandidatländerna till EU, vilket gör att det blir en ännu mer prekär situation, där EU naturligtvis måste bidra med kontroll, översyn och uppföljning av vad som händer. Men det gäller också Europarådet.

Fru talman! Min vädjan till den svenska delegationen är nu att verkligen överblicka situationen i Makedonien. Jag ser inte ett framtida Ukraina, men här finns ändå vissa frön till oro.

Jag vill dock peka på en mycket intressant faktor i den manifestation som vi medverkade i. Helt plötsligt, mitt uppe i manifestationen, dök det upp en prideflagga, vilket var helt unikt för Makedonien, fick vi veta av ett flertal NGO:er. Den vajade vackert bland alla dessa flaggor för olika minoriteter och skapade hopp och framtidstro. Den känslan hängde kvar under hela dagen vi var där.

Jag hoppas och tror att det var en signal om att omvärlden nu bör ta sig an Makedoniens sak och säga att den är även vår. Lycka till med Europarådet och tack för en bra debatt!

Fru talman! När vi i dag behandlar utrikesutskottets betänkande 2014/15:UU14, som inbegriper andra halvåret 2013 och helåret 2014 för Europarådet, vill jag ta tillfället i akt att berätta om det arbete jag har varit engagerad i på uppdrag av Europarådet under denna tidsperiod.

Våren 2014 blev jag av Europarådet utsedd till rapportör rörande den kommande konventionen mot manipulation av sport. De frågorna är högaktuella i dessa dagar. I dagligt tal kallar vi det matchfixning, sportfixning eller uppgjorda matcher. Detta är av den internationella idrottsrörelsen definierat som dess största hot.

I dag förs kampen mot matchfixning på allt högre nivå. Stora internationella kriminella syndikat, flera med säten i Ostasien, omsätter i dag åtskilliga miljarder på denna motbjudande och idrottsförstörande verksamhet.

I stort ligger den kriminella verksamheten långt framme på detta område, långt före lagstiftning, internationellt samarbete, politik och rättsväsen. Det är uppgjorda matcher, inte sällan i division 1 eller 2 i något land i Europa, detta för att undgå den upptäckt som blir lättare då det hela sker i första serien i olika idrotter.

Dessa uppgjorda matcher spelas det senare på i till exempel Hongkong, Macao eller andra platser för så kallad betting. Ja, det låter nästan osannolikt, men så hänger det ihop. Det rör sig om stora belopp, och denna ljusskygga verksamhet bara växer och växer.

Jag hade, då jag tackade ja till detta viktiga uppdrag, inte en aning om att jag i detta arbete - för en ny internationell konvention inom idrotten som skulle bekämpa fusk och kriminalitet, stärka det internationella samarbetet och det förebyggande arbetet och medverka till att skärpa lagstiftningen - skulle möta på motstånd från det mest oväntade håll, nämligen från Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Tidigt intog nämligen den tidigare regeringen med dess idrottsminister Adelsohn Liljeroth en helt avvisande inställning till denna framväxande konvention. För mig, med bakgrund i den svenska idrottsrörelsen, bland annat som före detta ordförande i Svenska Judoförbundet, var detta en minst sagt märklig inställning.

Argumenten var många och skiftande: Problemen finns inte här i Sverige, vi klarar detta själva, det skulle påverka idrottsrörelsens integritet och så vidare. Man skulle alltså därför inte direkt vara med och påverka framväxten och arbetet med denna nya konvention.

På det sättet satte sig Sverige på åskådarläktaren. Man gjorde det i ett mycket litet sällskap. Det var nämligen bara tre länder som valde att ställa sig utanför: Sverige, Ukraina, som hade lite annat att tänka på, och Rumänien. Det var de tre länderna som valde att ställa sig utanför arbetet med en ny konvention.

Desto fler var länderna som valde att engagera sig och vara delaktiga i framväxten av denna konvention. 51 länder var med. Alla var inte direkt positiva. Vissa länder är hemvist för en stor del av spelindustrin och hade ekonomiska intressen att försvara. Men de var alla med och påverkade framväxten av konventionen.

Jag tycker att det var ett både olyckligt och ofattbart agerande från Sverige, som annars i idrottssammanhang har varit med i framkant, till exempel i arbetet mot dopning inom WADA. I våra grannländer Finland, Norge och Danmark skakade man på huvudet. Från finskt håll uttalade man "Sverige tror väl att de kan klara av problemet själva", och så skrattade de.

Jag var med på ministerrådet och i andra sammanhang och fick som rapportör argumentera mot de instruktioner som den närvarande svenska ambassadören hade fått på uppdrag av den svenska regeringen.

Men den tidigare svenska regeringens avighet gick längre än så. Man valde också att ställa sig utanför den europeiska organisationen Epas, samarbetet i Europa kring idrottsfrågor inom ramen för Europarådet.

Men resan har ändå ett lyckligt slut. Vi har haft ett val, och den nuvarande idrottsministern har sagt att Sverige nu kommer att skriva under konventionen. Ja, vi kommer att göra det efter att våra grannar har gjort det. De skrev nämligen under direkt den dagen i september i Schweiz då medlemsländerna var närvarande. Massor av länder skrev under direkt. Tyskland, Frankrike, Norge, Finland och så vidare skrev under den nya internationella konventionen mot matchfixning.

Vidare kan jag konstatera att Sverige har valt att gå med i Europarådets organisation kring idrottsfrågor. Det känns som att vi återigen flyttar fram positionerna i de frågorna. Vi ligger i framkant där vi hör hemma för ett försvar för en frisk idrottsrörelse och tar idrottsrörelsens utmaningar på det allvar som krävs.

Som jag nämnde möttes hela den långa resan med förvåning från idrottsrörelsen, inte bara i Sverige utan också i våra grannländer. Jag har flera citat från den tidigare regeringen som visar hur man hela tiden värjde sig mot att ställa sig bakom den här konventionen.

Det gläder mig, men jag är inte nöjd förrän vi har skrivit under. Så jag kommer att vara en blåslampa också på den här regeringen till dess att Sveriges underskrift finns på konventionen, för den behövs och idrottsrörelsen behöver den. Men signalen från den nya regeringen och idrottsministern är positiv. Därför gläder det mig som rapportör i Europarådet i denna fråga att den ur ett svenskt perspektiv kommer att landa där den hör hemma, i kampen för en stark och frisk idrottsrörelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

(Applåder)

Fru talman! Jag beklagar att jag inte fanns i kammaren när mitt namn ropades upp. Jag ledde ett annat möte, men jag följde debatten på min ipad. Den har en fördröjningsmekanism, så för mig stod Valter Mutt i talarstolen. Så var dock inte fallet när jag kom i in i kammaren. Alltnog, jag får göra en kort version och kan bara yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet som handlar om Europarådet.

Det har framgått av den tidigare debatten att utvecklingen under den här tiden har varit unik på det sättet att ett av medlemsländerna som skrivit under grundprincipen att man inte ska förflytta gränser med militärt våld och annat, nämligen Ryssland, precis har gjort detta. Det har naturligtvis präglat Europarådets parlamentariska församling. Det är en församling som fattar beslut med majoritet. Därför har vi också dragit in rösträtten för de ryska kollegorna i Europarådets parlamentariska församling.

Däremot är ministerrådet en konsensusmiljö. Man kan lugnt säga att även den strukturen i Europarådet, som är viktig för konventionsutveckling och uppföljning av domstolsbeslut och annat, har präglats av Rysslands agerande. I det här fallet gäller det försöket att vara en spoiler. Det gör att ministerkommitténs arbete inte har varit lika tydligt och offensivt som man skulle ha kunnat önska. Vi känner alla till bakgrunden, att konsensus kan vara till hinder, speciellt när Ryssland lägger in sitt veto.

Frågan om dödsstraff har inte övergivits av Ryssland. Man har ett undantag. Jag vill bara markera detta eftersom det framstod som att Ryssland hade gett upp sitt dödsstraff, men så är inte fallet. Ryssland har ett så att säga hängande undantag.

Under det här året har vi tyvärr kunnat konstatera att ett annat medlemslands ledare har öppnat för en debatt om ett återinförande av dödsstraff, nämligen Ungern. Det är naturligtvis oerhört allvarligt och beklagligt, men det säger ändå rätt mycket om utvecklingen i vårt Europa. Vi har all anledning att vara uppmärksamma på detta.

Själv kommer jag i morgon att befinna mig i Rom för att bevaka Ungerndebatten och försöka säkerställa att Europarådet fortsätter att hålla ett vakande öga på vad som händer i Ungern. Det finns krafter som vill stoppa detta, och jag beklagar att de krafterna finns bland annat i UK, men inte bara i UK utan även i många andra länder.

UK har också en speciell roll, och det handlar om basen för Europarådet, Europakonventionen. Vi måste verkligen se upp med hotet mot Europakonventionen. Vi trodde att 2014 skulle bli ett år då basen stärktes genom att EU skulle ansluta sig till Europakonventionen för att skapa en samlad, gemensam bas för vår kontinent. Nu blev det tyvärr inte så. EU-domstolen fattade ett annat beslut, så det kommer att rinna ett antal nya forsar innan det händer någonting i den delen. Men vi måste vara vaksamma och se upp.

Det finns starka krafter som vill bryta sönder Europakonventionen som är det skydd för mänskliga rättigheter som har skapats på vår kontinent. Sverige måste ha ett vakande öga. Och i det sammanhanget handlar det inte bara om att bevaka Ryssland, Ukraina och Ungern. Det gäller också många andra länder, till exempel Makedonien och Bosnien. Vi följer utvecklingen och vakar över den. Här finns mycket att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Fru talman! Eftersom tiden är knapp nöjer jag mig med att än en gång tacka för ett gott samarbete i delegationen. Jag vill också tacka Marietta de Pourbaix-Lundin som har varit vår ledare. Jag hoppas på en bra fortsättning under kommande år. När nästa skrivelse ska behandlas hoppas jag att kunna göra ett lite längre inlägg.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)