En ny konsumentkreditlag

Fru talman! Vi behandlar i dag en ny konsumentkreditlag.

Det här är en viktig proposition, för bakom juridiken och paragraferna finns människor – människor som fastnar i skulder de aldrig borde ha fått, familjer som pressas av höga räntor och växande kostnader och unga människor som möter en kreditmarknad där lån ibland säljs in lika enkelt som ett mobilabonnemang.

Därför välkomnar vi socialdemokrater att regelverket nu moderniseras och stärks. Det är bra att fler kreditformer omfattas av lagen, att kreditprövningen skärps, att konsumentens rätt till information och förklaring stärks och att reglerna anpassas till dagens digitala kreditmarknad.

Marknaden har förändrats snabbt, och lagstiftningen har inte alltid hängt med. Nu tas dock flera viktiga steg framåt.

Fru talman! Bakgrunden till att vi socialdemokrater har lämnat ett särskilt yttrande är att vi, även om propositionen stärker konsumentskyddet, vill lyfta behovet av att stärka kreditprövningen ytterligare för att förbättra möjligheten för kreditgivare att få en samlad helhetsbild av varje konsuments skuldsituation. I det sammanhanget är tillgången till ett skuld- och kreditregister av central betydelse. Vi ser nämligen hur överskuldsättningen fortsätter och hur människor lever med ekonomisk stress och skulder som påverkar hela livet – möjligheten att få bostad, möjligheten att få ett arbete och möjligheten till trygghet.

Fru talman! Sveriges Konsumenter har i sina remissynpunkter varit tydliga. De välkomnar en skärpt reglering men framhåller samtidigt att ytterligare åtgärder krävs för att bryta utvecklingen av överskuldsättning.

Vi noterar också att Lagrådet har riktat kritik mot delar av lagens struktur och mot dess tydlighet. Lagrådet pekar bland annat på att det inte alltid är tydligt vad som är en faktisk rättighet för konsumenten och vad som är en tillsynsregel. Ett starkt konsumentskydd måste också fungera i praktiken. Det måste vara möjligt för människor att förstå och använda den nya regeln.

Vi socialdemokrater vill understryka att ett stärkt regelverk förutsätter fungerande tillsyn. Utan tillräckliga resurser och tydliga mandat till berörda myndigheter finns risk att lagstiftningen inte får avsedd effekt. Om myndigheterna inte har resurser och verktyg för att följa upp reglerna riskerar skyddet att bli svagare i verkligheten än på papperet.

Fru talman! Konsumentpolitik handlar om trygghet, rättvisa och makt i vardagen. Vanliga människor ska inte lämnas ensamma mot aggressiv kreditgivning eller affärsmodeller som bygger på att människor skuldsätter sig mer än de klarar av.

Vi socialdemokrater stöder propositionen, men vi vill också vara tydliga med att vi vill fortsätta att bekämpa överskuldsättningen. Vi vill inte nöja oss här, utan det arbetet måste fortsätta.

Fru talman! Någon kollega sa till mig att det var mitt fel att vi har den här debatten i dag. Jag ska passa på att säga varför vi valde att väcka en följdmotion med anledning av propositionen. Skälet är 52 miljoner, det vill säga den summa som svenskarnas skuldberg hos Kronofogden växer med varje dag, 365 dagar om året.

Låt mig börja med att säga att Centerpartiet välkomnar flera delar av förslaget. Det är bra att konsumentskyddet stärks, det är bra att reglerna moderniseras och det är bra att man försöker komma åt den växande överskuldsättningen i Sverige. Men vi måste också vara ärliga med att regeringens politik på området är både saktfärdig och ofullständig. I hederlighetens namn ska jag säga att det även gäller tidigare regeringar.

Det här handlar inte bara om juridik. Det handlar om människor. Det handlar om människor som fastnar i skuldspiraler och om unga som lockas in i konsumtionskrediter de inte förstår konsekvenserna av – vi har väl alla någon gång sett Lyxfällan. Det handlar om barnfamiljer som redan pressats hårt av inflation, höga räntor och ökade levnadskostnader. Jag kan lova Lars Beckman att de inte får det bättre av allt tillfälligt valfläsk som regeringen går fram med.

Här måste man våga säga som det är: Regeringen har varit alldeles för passiv alldeles för länge.

Den nya lagen genomför i stora delar ett EU-direktiv. Detta är alltså inget som regeringen självmant har valt att ta sig an. Den innebär bland annat skärpta krav på kreditprövningar, tydligare informationskrav, nya regler kring marknadsföring samt att fler typer av krediter, även vissa räntefria delbetalningslösningar, omfattas av regleringen.

Det är viktiga förändringar. Men frågan är varför regeringen har varit så defensiv nationellt. Sverige har under många år sett hur snabblånemarknaden vuxit fram. Vi har sett aggressiv marknadsföring. Vi har sett kreditgivning som ibland nästan byggt på att människor inte ska klara återbetalningen. Samtidigt har regeringen gång på gång reagerat för sent.

Fru talman! Överskuldsättning är inte bara ett privatekonomiskt problem. Det är också ett samhällsproblem. Den som lever med kroniska skulder får svårare att få bostad, jobb och trygghet i vardagen. Psykisk ohälsa ökar. Barn påverkas. Människor tappar framtidstro. Vi har sett konsekvenserna även på utskottets andra politikområde, bostadspolitiken. Väldigt många barn vräks i välfärdslandet Sverige.

Därför krävs mer än bara tekniska lagändringar. Det krävs en tydlig politisk vilja att förebygga överskuldsättning från början.

Här tycker jag att regeringen fortfarande saknar ett helhetsgrepp. Samtidigt som man nu talar om ansvarstagande har nämligen hushållen under flera år fått bära stora delar av den ekonomiska krisen själva. Vanliga människor har fått se sina marginaler försvinna. 25 års reallöneökningar raderades över en natt. Då ökar också beroendet av krediter.

Fru talman! Centerpartiet menar att kreditmarknaden måste fungera bättre, men också smartare. Vi behöver ett starkt konsumentskydd, men vi måste samtidigt värna seriösa aktörer och innovation på marknaden. Det gäller särskilt i en tid när betalningslösningar och fintech utvecklas snabbt. Därför är det viktigt att regleringen är proportionerlig och rättssäker. Vi ska slå hårt mot oseriösa aktörer, men vi ska inte skapa ett regelverk som gör det omöjligt för seriösa företag att verka eller utveckla nya tjänster.

Här finns fortfarande frågetecken kring hur delar av regelverket kommer att fungera i praktiken, inte minst för mindre företag och aktörer som hamnar under nya tillståndskrav och nya tillsynsregler.

Vi ser också risker med att regeringen återigen lägger fram omfattande regleringar utan att fullt ut ha säkerställt att myndigheterna har resurser och förutsättningar att genomföra tillsynen effektivt.

Fru talman! Det finns ytterligare en dimension här som jag tycker förtjänar lite större uppmärksamhet: den digitala utvecklingen. I dag kan människor ta lån direkt i mobilen på några minuter. Marknadsföringen är algoritmstyrd, precis som stora delar av våra liv är numera. Krediter integreras i köpflöden på ett sätt som suddar ut gränsen mellan konsumtion och skuldsättning.

Detta ställer helt nya krav på lagstiftaren, och då räcker det inte att bara uppdatera gamla regelverk. Det krävs ett mycket mer offensivt arbete kring digital konsumentpolitik, finansiell folkbildning och skydd för unga konsumenter. Tyvärr har regeringen även där varit mer reaktiv än proaktiv.

Fru talman! Centerpartiet står bakom flera delar i den här lagen eftersom konsumentskyddet behöver stärkas. Vi tänker dock inte ge regeringen något frikort, för sanningen är att detta arbete borde ha påbörjats tidigare och varit bredare och mer framåtblickande.

Vi behöver en politik som både skyddar människor från överskuldsättning och stärker människors ekonomiska egenmakt. Vi behöver fler vägar till arbete och företagande. Vi behöver bättre privatekonomisk utbildning, en bostadsmarknad som fungerar och ett samhälle där människor inte tvingas lösa vardagsekonomin med dyra krediter.

I grunden handlar det nämligen om just detta – inte bara paragrafer eller direktiv utan människors frihet och trygghet i vardagen.

Fru talman! Med allt detta sagt yrkar jag bifall till reservation 1 i betänkandet.

Det finns flera reservationer, och kort sagt handlar delar av dem om att man också ska strypa bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning hur som helst. Det handlar också om hur upplysningsföretagen väljer att tolka gällande lagstiftning.

Vi har flera bra förslag, och jag hoppas att regeringen väljer att ta in kloka råd även från oppositionen.

Fru talman! När det gäller frågan om överskuldsättning skulle jag vilja påstå att det finns en bred majoritet i Sveriges riksdag för att vi helt enkelt ska bekämpa den. Precis som vi hörde ledamoten från Socialdemokraterna säga i sitt inlägg handlar detta om människor.

Det här är alltså inte det största konfliktområdet, men det är klart att man ändå reagerar när Centerpartiet säger att regeringen inte har gjort någonting för att förbättra hushållens ekonomi. Jag skulle därför vilja ha en liten frågesport med Alireza Akhondi gällande vad det är Centerpartiet är emot.

Vi kan börja med gårdagens besked om att vi ska halvera kostnaden för månadskorten i kollektivtrafiken för buss och tåg. Är Centerpartiet emot detta? Det hjälper ju väldigt många hushåll som lever på marginalen.

Är det de bensin- och skattesänkningar vi har genomfört som Centerpartiet är emot? Vi har sänkt kostnaden med 700 kronor per tank jämfört med om det röda gänget skulle ha styrt. Ett hushåll i Vilhelmina med två bilar sparar alltså 1 400 kronor i månaden, och tankar man bilen två gånger i månaden sparar man 3 000 kronor.

Är det att vi har fått ned inflationen och den kostnadskris som fanns, alltså de kostnadsökningar som fanns när vi tillträdde? Eller är det skillnaden i räntor mellan Norge och Sverige? Socialdemokraterna och Centern i Norge har ju dubbelt så höga räntor som vi har i Sverige. Det innebär till exempel att en villaägare eller bostadsrättsinnehavare skulle ha dubbla räntekostnader om vi hade den norska politiken.

Allt det här – plus matmomssänkningen – gör att vi har lättat på trycket inte minst för överskuldsatta hushåll. Vilka av dessa åtgärder är det Centerpartiet är emot?

Jag vill påminna om att det här är en debatt om konsumentkreditlag. Vi ska inte sväva ut alldeles för mycket nu.

Fru talman! Jag svarar med att ställa en fråga till Lars Beckman: Vem betalar för allt det valfläsk som regeringen går till val på? Den här regeringen har lånat upp närmare 300 miljarder kronor den här mandatperioden och lagt det på ofinansierat valfläsk.

Nu ska jag inte citera den sosse som sa att den som är satt i skuld aldrig är fri, men det ligger något i vad den socialdemokraten sa, för 300 miljarder kronor är rätt många kronor.

Gårdagens besked om sex månaders halverad avgift för kollektivtrafik gynnar stockholmare. Jag förstår inte hur det där hushållet i Vilhelmina har nytta av att vi stockholmare tillfälligt får halverade biljettpriser. Det kanske Lars Beckman kan svara på.

Kan Lars Beckman också svara på om dessa satsningar beror på att man vill göra något åt att man ligger 10 procent under oppositionen i väljarundersökningarna?

Tillfälliga lösningar ger ett tillfälligt andrum, Lars Beckman, men de hjälper inte de människor som i dag inte ens har tak över huvudet eller kan teckna ett mobilabonnemang, en försäkring eller något annat. Skulderna hos Kronofogden ökar med 52 miljoner kronor per dag. Kan du berätta för mig vad regeringen har gjort för att få bukt med det?

Fru talman! Den här debatten handlar ju om överskuldsättning, och jag exemplifierade detta. Vi hörde i ledamotens anförande från talarstolen tidigare att regeringen inte gör någonting. Det var naturligtvis därför jag gick upp och frågade vilka av de åtgärder som hjälper de överskuldsatta Centern är emot.

I två minuter pratade Alireza Akhondi utan att svara på en enda fråga om vad Centerpartiet är emot. Är det den sänkta momsen, som gör att den överskuldsatta familjen kan handla lite finare mat – eller kanske alls kan handla mat? Är det kollektivtrafiksatsningarna? Jag uppfattar det nu som att Centern är emot dessa.

Hade Alireza Akhondi till exempel läst Arbetarbladet – västra Gästriklands tidning – hade han kunnat se artikelserien om just kollektivtrafikpriser. Där handlade det om att familjer som bor i Torsåker eller Järbo ska ha råd att pendla till jobbet.

Jag förstår att ni i Centern är negativa till allt regeringen gör, men jag tycker att det är bra att vi tar ansvar även för en ny konsumentkreditlag. Jag noterar också att Centerpartiet ställer sig bakom stora delar av denna lagstiftning, precis som de flesta andra partier gör.

Jag skulle ändå vilja ställa frågan igen. Konsumentkreditlag handlar bland annat om att skydda överskuldsatta hushåll. Jag exemplifierade detta med sänkt matmoms, sänkta bensin- och dieselpriser och sänkt inflation – allt vi har gjort för att förbättra för de hushåll som har lägst marginaler. De som har bra marginaler behöver ju inte bry sig om det här.

Samhällsdebatten har ju märkligt nog i någon månad handlat om miljardärer, och de klarar sig alltid, men det handlar om dem som behöver samhällets stöd mest och om åtgärderna för att hjälpa överskuldsatta familjer – alltså de åtgärder jag räknat upp. Vilka av dessa åtgärder tycker Centerpartiet har varit fel?

Fru talman! Ledamoten anklagar mig för att inte ge svar på frågan. Jag fick inte svar från ledamoten på mina frågor heller: Vem betalar för det här valfläsket? Någonstans måste ju någon betala för de 300 miljarder som nu har försvunnit över en natt och som gått till insatser som dessutom inte leder till något annat.

Trots att replikskiftet är slut och frågorna därför blir ganska meningslösa väljer jag ändå att ställa några retoriska frågor. Varför har regeringen inte gjort någonting rörande skuldsanering? Är det inte bättre att den överskuldsatte får en skuldsanering och därmed en möjlighet att åter kliva in i samhället än att få två kronor i rabatt på en förpackning pasta?

Varför har regeringen inte valt att till exempel öka utbildningsinsatserna om privatekonomi för ungdomar i skolor? Varför har regeringen aktivt undvikit att stärka kommunernas möjligheter att ge konsumentrådgivning?

Det är väldigt många frågor om vad regeringen de facto borde ha gjort men som man aktivt har valt att inte göra. I stället gömmer man sig bakom meningslöst lånefinansierat valfläsk, Lars Beckman, och tycker att man har gjort ett bra jobb. Det är för mig ett kraftigt underbetyg till en sittande regering att man känner sig nödgad att köpa röster.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar civilutskottet en ny konsumentkreditlag, betänkande 2025/26:CU26. Utskottets betänkande grundar sig på regeringens proposition 2025/26:223. Varför gör regeringen nu detta? Jo, det är för att anpassa svensk lag till ännu ett EU-direktiv. Detta nya EU-direktiv har benämningen 2023/2225 och berör konsumentkreditavtal.

Fru talman! Den nya konsumentkreditlagen består av flera delar som syftar till att stärka det svenska konsumentskyddet och anpassa det efter de senaste årens utveckling inom konsumentkrediter.

Fru talman! För att få en uppfattning av den nya lagens omfattning får man gå till bilaga 1 i civilutskottets betänkande. Den nya konsumentkreditlagen innebär att hela 17 andra lagar har fått ändras för att de inte ska motsäga varandra eller innehålla oklarheter. Lagarna och deras benämningar finns noga redovisade i bilaga 1, som jag nämnde tidigare.

Fru talman! Den nya lagen innehåller nio kapitel med sammanlagt 128 paragrafer, som jag nu tänkt gå igenom i detalj. Eller förresten, jag hänvisar i stället till betänkandet för detaljer och nöjer mig med att konstatera att den nya lagen är både omfattande och detaljerad.

Fru talman! Jag har fullt förtroende för regeringen och litar på att Regeringskansliets kompetenta personal har tagit fram en ändamålsenlig lagtext som kan tillämpas på ett effektivt sätt för att stärka konsumenträtten i Sverige.

Men regeringen hade inte kunnat göra allt detta utan Tidöavtalet och Sverigedemokraterna. Det handlar om förtroende och ett lagarbete som har åstadkommit mer än någon annan regering i mannaminne.

Fru talman! Skulle någon mot förmodan förneka detta faktum kan jag hänvisa till regeringens egen hemsida där Tidöavtalets bokslut presenteras. Det är 132 sidor matnyttig läsning som varje röstberättigad svensk bör ta till sig och tänka igenom noga innan man avger sin röst den 13 september.

Fru talman! Med all respekt för rättsstaten, det svenska rättssystemet samt yrkesverksamma jurister i Sverige, måste jag ändå konstatera att betänkandet kanske inte är så upphetsande eller intressant läsning för allmänheten.

Inte desto mindre är detta viktiga saker. Civilutskottets överväganden om regeringens lagförslag är mycket omfattande och finns redovisade på sidorna 7–15. Dessa sidor har i sin tur 26 underrubriker. Det är ordning och reda och struktur, såsom sig bör. Vidare konstaterar jag att lagen kommer att träda i kraft den 20 november 2026, alltså redan i höst.

Fru talman! Nu tänker jag gå ifrån manus. När jag satt i kommunfullmäktige i Göteborg sa en av mina kollegor: Björn, du är så tråkig när du läser ditt anförande. Du ska tala från hjärtat. Då ser man din glöd i ögonen, och du får kraft.

Jag ska försöka att göra en liten överflygning över vad som hänt det senaste året. Vi hade den 8 maj förra året skrivit vår sista kommittémotion. Efter detta kom vi överens med Tidöpartierna om att vi inte ska skriva egna kommittémotioner. En del av den var om konsumenträtt.

Sedan kom debatten den 19 februari 2026 om Ett förbättrat resegarantisystem. Det var också levererat av Tidöpartierna. Det var en debatt den 11 mars om Ett stärkt konsumentskydd vid distansavtal. Slutligen var det en debatt den 1 april om Konsumenträtt m.m. Det skulle ha varit en kommittémotion från SD, men i och med Tidöavtalet och våra samarbetspartner blev det inte så.

Fru talman! Jag återgår till manus. Detta är mitt sista anförande här i kammaren under denna mandatperiod. Kanske blir det en mandatperiod till, kanske blir det inte så. Därför vill jag passa på att tacka alla ledamöter i civilutskottet för alla debatter och alla vassa repliker. Politik presenteras bäst i symbios med pålästa och retoriska motståndare, precis som det ska vara i en demokrati.

När jag ändå står här vill jag även passa på att tacka alla i talmanspresidiet. Kanske möts vi här i kammaren efter valet. Det står fortfarande skrivet i stjärnorna.

Fru talman! Jag avslutar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och tackar talmannen för ordet, eller det kanske är lämpligare i pluralis. Jag tackar för alla gånger jag beviljats ordet här i kammaren. Det har varit en stor ära att få representera de väljare som röstade på just mitt parti. Än en gång, tack!

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande 2025/26:CU26 En ny konsumentkreditlag och avslag på eventuella motioner.

Fru talman! Regeringen har tagit ett stort ansvar i en svår tid. Vi hade när vi tillträdde en inflation med kostnadsökningar på över 10 procent. Den är nu nere på 2 procent. Vi hade skenande elpriser så att vi fick betala ut elstöd till svenska folket. Vi hade ett dieselpris som var på 28,50 kronor som mest, och så vidare.

Vi tar ansvar för Sverige. Nu gör vi det på ett område till i och med att vi gör en ny konsumentkreditlag. Det är viktigt med infrastruktur. Jag skulle kunna påminna om den gigantiska infrastruktursatsning som regeringen har gjort. Men det är också viktigt med en infrastruktur i strukturfrågor i samhället.

Den moderatledda regeringen med samarbetspartier vill hjälpa till. Det kanske är fel att säga att det handlar om att ändra ett beteende. Men vi vill gå tillbaka till den ordningen i samhället som var: Spara först, handla sedan. Det är bland annat därför som vi har tagit bort avdragsrätten för räntor för konsumtionskrediter. Spara först, handla sedan.

På detta område stärker vi konsumentskyddet när det gäller konsumentkrediter. Det ska ställas höga krav på skydd för konsumenter i förhållande till näringsidkare när det gäller krediter.

Precis som Socialdemokraterna sa är väldigt många i en utsatt situation och kanske löser det med en kredit. Det är väldigt viktigt att förstå att om jag tar en kredit så ska den återbetalas.

Konsumenten ska ges goda förutsättningar att förstå kreditavtalet och sina rättigheter. Det är också viktigt att de konsumentskyddande reglerna gäller brett och att det ställs höga krav på kreditprövning. På så sätt kan riskfylld kreditgivning och överskuldsättning motverkas.

Regeringen föreslår en ny konsumentkreditlag som syftar till att stärka konsumentskyddet och anpassa det efter de senaste årens utveckling. Den nya lagen ska reglera många olika aspekter av kreditgivning till konsumenter. Det rör sig om information, ångerrätt, marknadsföring och ränte- och kostnadstak. För att motverka överskuldsättning föreslår regeringen också skärpta regler för kreditprövning.

Ett annat viktigt inslag är att det införs ett nytt tillståndskrav som innebär att fler näringsidkare som lämnar eller förmedlar krediter bland annat ska stå under tillsyn och efterleva krav på tillräcklig kunskap och kompetens.

Förslagen i propositionen genomför ett EU-direktiv om konsumentkrediter. Precis som det har sagts tidigare träder lagen i kraft den 20 november 2026.

Jag hade ett intressant replikskifte med en ledamot från ett annat parti. Vi var på samma insynsråd på Konsumentverket i måndags. Där berättade man från Konsumentverkets sida att man bland annat förbättrar informationsmaterialet till landets skolelever för att just göra unga mer medvetna om sin privatekonomi. Det är kanske med information vi måste börja. Regeringen har också valt bort vissa saker ur den nya utbildningsplanen. Det handlar till exempel om att ta bort frågor som rör ett mer hållbart samhälle och lägga in sådana här frågor i stället.

På det stora hela, fru talman, har vi steg för steg förbättrat Sverige. Jag är stolt, nöjd och glad över att finansmarknadsminister Niklas Wykman har lagt fram den här propositionen, som vi kan besluta om i dag och som kommer att göra skillnad för många i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)