En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

Fru talman! I en värld som förändras i allt snabbare takt kommer utbildningsväsendet och arbetsmarknaden att stå inför ständiga utmaningar. Mer utbildning kommer att ges på distans via webben. Att jobba och studera i ett annat land kommer att bli än vanligare än i dag. Att belönas med guldklocka efter 25 år på samma arbetsplats kommer däremot att tillhöra en svunnen tid.

Prognosen är att studier och arbete kommer att varvas i allt högre utsträckning genom hela arbetslivet. Det livslånga lärandet, som har funnits som politisk vision sedan decennier tillbaka, kommer att bli realitet, och det är en utveckling som sker såväl lokalt som globalt. Kunskap är lätt att bära, heter det, och den utveckling vi ser är att människor bär med sig sin bildning och kompetens till och från olika länder. Därför måste politiken nu skapa strukturer för att möta dessa människor, så att kompetensen snabbt kan tas till vara och värderas för dem som vill jobba och plugga i ett annat land. Och det är just det som dagens betänkande handlar om.

Fru talman! Nya moderaterna och de andra allianspartierna är överens med regeringen om att införa den så kallade nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande. Det är detta som presenteras i betänkandet. Initiativet till detta togs 2008 av Europaparlamentet. Sedan har frågan även beretts av alliansregeringen, som tidigt aviserade att Sverige har för avsikt att införa systemet. Detta är bra, eftersom det syftar till att öka rörligheten och förbättra anställbarheten och studiemöjligheterna för arbetstagare och studerande inom EU. Vi har också signaler om att alla EU-länder kommer att införa systemet eller redan har gjort det.

Nya moderaterna är däremot inte överens med regeringen om allt. Under remissomgången var det nämligen många tunga remissinstanser som visade sig vara positiva till förslaget, precis som vi, men samtidigt uttryckte oro för effekten och resultatet av att införa systemet, eftersom utbildningar av mycket olikartad karaktär skulle föras in i en gemensam nivåindelning. Linköpings universitet hänvisar till exempel till att forskning visat på påtagliga problem med att göra en kvalifikationstaxonomi, som det heter, där man nivågrupperar olika typer av utbildningar. Det gäller de åtta nivåer man talar om i betänkandet. SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, har påpekat att införandet av en nationell referensram är en stor och omfattande förändring. Även om de ställer sig bakom det hela tycker de att det borde föregås av en försöksverksamhet.

Vi i Alliansen och Nya moderaterna tycker att riksdagen borde ta deras oro på allvar. Vi tycker därför att regeringen ska ha i uppdrag att följa upp effekterna av införandet, bland annat då det gäller hur olika typer av utbildningar kommer att klassificeras. Kostnaderna för klassificering får heller inte missgynna mindre utbildningsanordnare. Det finns också ett visst tvivel på att Myndigheten för yrkeshögskolan får tillräckligt med resurser för uppdraget som samordnare av systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En nationell referens-ram för kvalifikationer för livslångt lärande

När vi framför detta säger majoriteten i utskottet att det inte behövs. De försvarar sig med att systemet kommer att följas upp, och det stämmer. EU kommer att följa upp systemet, men vi i Sverige är knappast betjänta av vad uppföljningen på en aggregerad EU-nivå visar utan behöver hålla fokus på vad som händer i vårt land.

Vilka konsekvenser får till exempel det nya systemet för folkhögskolorna? De kommer att få en extrakostnad på knappt 60 000 kronor per skola för nivåsättning av utbildning. Kommer den viktiga utbildningsanordnaren Myndigheten för yrkeshögskolan att få tillräckligt med resurser? När det gäller Myndigheten för yrkeshögskolan har regeringen faktiskt backat. Man har ökat resurserna från det att propositionen lades fram. Men frågan är fortfarande om det kommer att räcka. Det här är strukturella och ekonomiska frågor som är viktiga för en god implementering av systemet, och det vi behöver är just en god implementering och uppföljning på svensk nivå.

Fru talman! För en månad sedan började mitt barnbarn Kenzie förskolan. Vad hon kommer att möta på sin kunskapsresa genom utbildning och arbetsliv kan vi bara sia om, något som blir än mer påtagligt om man betänker att hon kommer att vara en del av arbetslivet ända in på 2080-talet. Det ger lite perspektiv! Kanske just detta ramverk inte då längre finns i bruk. Men min förhoppning är att hon kommer att mötas av ett globalt erkännandesystem som underlättar för hennes livslånga lärande och som värderar den kompetens hon förvärvat, oavsett om det skett genom formellt eller informellt lärande.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och till reservation 2.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Carlsson i Skövde (C).

Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation 1, som jag vill minnas är ett avslagsyrkande.

Det föreliggande förslaget innebär en nationell referensram för kvalifikationer om åtta olika nivåer som sedan ska kopplas ihop med ett gemensamt europeiskt system. Förslaget är en rekommendation från kommissionen, som enligt kansliet samtliga EU-länder godtagit.

Jag är väldigt spänd på hur detta ska fungera ihop med länder som till exempel Rumänien och Grekland. De har ju helt andra typer av utbildningssystem än vad vi har och helt andra vägar in i yrkeslivet. En kvalificerad snickare i Grekland eller Italien är inte kvalificerad att bygga hus i Norrland, eftersom klimatet skiljer sig åt väsentligt.

Vi anser att förslaget är onödigt krångligt och stort för att validera utbildningar och yrkeskunskaper. Rådgivande grupper ska bildas som ska hålla koll på de nationella referensramarna och de europeiska. Den rådgivande gruppen ska syssla med en massa annat också kring detta. Myndigheten för yrkeshögskolan ska pröva ansökningar för kvalifikationer. Kvalifikationerna ska sedan kunna överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Det lär kosta pengar, energi och resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En nationell referens-ram för kvalifikationer för livslångt lärande

Dessutom innebär förslaget att både samhället och privata aktörer ska utfärda kvalifikationsbevis, med alla risker och problem det innebär. Det är väl kanske den svagaste punkten i hela förslaget, vilket en del remissinstanser pekat på. Vi har också problem med att man ska sammanställa vitt skilda kvalifikationer i ett gemensamt system.

Problemet är att hela systemet blir för stort och omfattande och att vi redan i dag har system för validering av både examina och yrkeskunskaper. Vi har det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet som är till just för att validera yrkeskunskaper. Vi anser inte att vi ska lägga till ytterligare ett system ovanpå detta. Finns det verkligen behov av det?

Fru talman! Hela förslaget är väldigt mycket EU, både med fördelar och nackdelar. Vi väger ju som enda parti här i riksdagen vågskålen negativt i EU-frågan. Därför väger vi också detta omfattande och nästan utopiska förslag negativt.

Fru talman! Detta är en fråga där vi kanske inte skiljer oss så mycket från opposition och majoritet. Det gäller nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Jag står här med stor glädje i dag. Detta är en fråga som antogs i EU för ganska många år sedan. Nu är vi äntligen framme i Sverige med att på olika sätt också lyfta in frågan.

Sverigedemokraterna, som precis gjorde sitt inlägg i debatten, skrämmer mig lite när de inte vågar ta nästa steg. Risken är att man blir stående på ett ben alltför länge och tappar balansen. Jag förstår inte varför man ska vara så rädd för det som vi bedömer vara ett gemensamt intresse för oss i Europa. Detta handlar om kvalifikationer för livslångt lärande. Det handlar om kunskaper, färdigheter och kompetenser. Just därför är det så viktigt. För att kunna arbeta med livslångt lärande krävs denna breda syn.

Det finns en uppdelning i åtta olika steg. Där kommer regeringen att ta fram vad de olika trappstegen ska innehålla. Vad som har förts fram i debatten handlar om till exempel var gymnasiesärskolan placeras. I förslaget hamnar den på steg ett i trappan med åtta steg. Det finns projekt i Sverige där man ser att de som har gått gymnasiesärskola också ska få möjlighet att läsa en högre utbildning. Hur kommer trappstegen att se ut för att de ska kunna kvalificera sig för detta? Det hoppas jag att regeringen återkommer till.

Kent Johansson, tidigare Europaparlamentariker för Centerpartiet, satte mig på spåret i den här frågan för ganska många år sedan. Han drev på inte minst som aktiv i folkhögskolor av olika slag. Det gäller att framhålla betydelsen av att det inte bara gäller på den akademiska nivån.

Vi har ganska länge vetat att akademiska meriter är ganska lätt överförbara till andra länder. Men de ungdomar i Sverige som går ett yrkesprogram behöver också få möjligheten att bli inplacerade på rätt steg i trappan för att kunna använda det i ett europeiskt sammanhang.

Det handlar om att man river de gränser som finns i dag av rädsla och hinder mellan våra olika länder och i stället främjar rörlighet och utveckling där också det internationella perspektivet kan bli ett inlägg för det sätt man tar del i det livslånga lärandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En nationell referens-ram för kvalifikationer för livslångt lärande

Min bild är att det lätt blir alltför mycket fokus på de senare stegen i trappan. För att främja livslångt lärande för många människor i Sverige men också i resten av Europa behöver vi fokusera lite mer på de tidigare trappstegen, säg trappsteg tre, fyra, fem i trappan. Låt oss återkomma till det i en senare diskussion. Det är inte precis det som finns i propositionen i dag.

Jag ser verkligen fram emot att det nu kommer på plats. Betty Malmberg från Moderaterna lyfte också fram folkhögskolornas betydelse och på vilket sätt de kommer in i den här delen. Det är viktigt att följa det från början. Det är därför allianspartierna - Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna - har valt att lägga fram en reservation kopplat till på vilket sätt vi följer upp frågan. Innebär den en stor förändring är det viktigt att följa den från start och inte vänta utan följa den väldigt noga. Därför har vi pekat på det.

Fru talman! Gränserna suddas ut i Europa. Detta är ett viktigt sätt för oss att främja livslångt lärande i ett europeiskt perspektiv. Jag är glad att vi i Sverige i dag är framme vid att främja kunskaper, färdigheter och kompetenser och det sätt man lyfter in det i det livslånga lärande. Jag yrkar bifall till reservationen från allianspartierna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Betty Malmberg (M).

Fru talman! I dag diskuterar vi propositionen Vissa frågor med anledning av införandet av en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Rubriken är ju lite knastertorr, och propositionen är inte så omfångsrik i text, men dess innehåll och förslag har en stor och avgörande betydelse i många aspekter.

För det första bejakar propositionen en ökad internationell rörlighet och ser det som något positivt. Propositionen ansluter till grundtanken som finns att underlätta för enskilda EU-medborgare som vill studera eller arbeta utomlands.

För det andra främjar och stärker propositionen det livslånga lärandet.

För det tredje syftar propositionen till att förbättra anställbarhet, rörlighet och social integration för arbetstagare och studerande inom EU.

Det är inget dåligt innehåll i propositionen, som inte är så omfångsrik. Därför är proposition så viktig. Om detta har vi en stor politisk samsyn, och det är glädjande. Det är bara Sverigedemokraterna som avviker och vill avslå propositionen i sin helhet.

När jag läser Sverigedemokraternas avslagsyrkande får jag känslan av att den har ett underförstått nationalistiskt perspektiv. Det framgick med all tydlighet av det inlägg som Robert Stenkvist gjorde nyligen. Det andas en rädsla för ökad rörlighet inom EU. Ni är helt enkelt tveksamma till den ökade rörligheten för studier och arbete inom EU. Det är föga förvånande men likafullt beklagligt. Genom en sådan endimensionell uppfattning avvisar ni ju själva utgångspunkten för propositionens förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En nationell referens-ram för kvalifikationer för livslångt lärande

Dessutom går ni emot den breda samsyn som råder bland remissorganisationerna. De bejakar förslaget om en nationell referensram för kvalifikationer. Ni beskriver till och med effekten av denna referensram som "ytterst spekulativ". Den uppfattningen är ni glädjande nog helt ensamma om.

Jag är däremot glad över att vi övriga partier är överens om att den proposition som vi diskuterar i dag är synnerligen välkommen och att den kommer att främja det livslånga lärandet och stärka anställbarheten, rörligheten och den sociala integrationen för både arbetstagare och studerande inom EU.

En reservation föreligger dock från allianspartierna, som vill att regeringen ska följa upp effekterna av införandet av en nationell referensram för kvalifikationer avseende några aspekter. Jag tycker emellertid att denna reservation har lite karaktär av att slå in öppna dörrar, eftersom reservationen tillmötesgås både i propositionens innehåll och genom uppdragsdirektiven till Myndigheten för yrkeshögskolan.

Betty Malmberg från Moderaterna påpekade själv att EU ska följa upp referensramen, och det är riktigt. Till detta kan läggas, för det första, att den nationella referensramen nu utmejslas just i ett processorienterat arbetssätt där formerna successivt utvecklas, bland annat utifrån vunna erfarenheter och lärdomar. Uppföljning och utvärdering är ju något som sker integrerat under hela genomförandeprocessen.

För det andra har det varit viktigt för Myndigheten för yrkeshögskolan att ha en god dialog med berörda intressenter och myndigheter under arbetets gång, i syfte att ta fram förslag som är väl förankrade.

För det tredje vill jag nämna att regeringen i maj gav Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att vidta vissa ytterligare förberedelser och åtgärder. I det beslutet anges att arbetet ska präglas av öppenhet och dialog med intressenterna och att uppdraget ska återredovisas till Utbildningsdepartementet senast den 1 oktober i år.

Redan 2011 återrapporterade Myndigheten för yrkeshögskolan till regeringen en modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det nationella ramverket för kvalifikationer. I denna rapport föreslås att den myndighet som får ansvaret för den nationella referensramen för kvalifikationer ska få i uppdrag att inspektera och följa upp de kvalifikationer som fastställts.

Utifrån detta menar jag, och utskottsmajoriteten, att det framgår med tydlighet att resultat och slutsatser kommer att följas och bevakas både av regeringen och den ansvariga myndigheten.

Fru talman! Jag kan konstatera att vi har en stor majoritet för denna proposition som kommer att stärka det livslånga lärandet samt förbättra anställbarhet, rörlighet och social integration för arbetstagare och studerande inom EU.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En nationell referens-ram för kvalifikationer för livslångt lärande

I detta anförande instämde Lena Hallengren (S).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 juni.)