En europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare

Herr talman! En europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare - så heter kommissionens meddelande, ett meddelande som i allt väsentligt skulle kunna vara en karbonkopia av den integrationspolitik som bedrivits i Sverige de senaste 30 åren, vilket utskottsmajoriteten också skriver i sitt utlåtande. De kanske inte använder just de orden, men betydelsen är densamma. Det är bara ett meddelande. Det finns inget direktiv, inga nya lagar som ska införlivas i svensk lagstiftning, utan bara ett meddelande som likt svensk integrationspolitik borde förpassas dit där det hör hemma, till papperskorgen. Jag ska inte förneka att den EU-gemensamma asyl- och migrationspolitiken och den positiva påverkan den skulle kunna ha på möjligheten att integrera tredjelandsmedborgare vid en första anblick ter sig lockande. Självklart ser jag som sverigedemokrat med avund på den klarsynthet som många av Europas ledande politiker visar när det kommer till frågan om asyl, migration och insikten om vilka förutsättningar som verklig integration kräver. Självklart är det så. Det ska sägas att det inom Sverigedemokraterna har diskuterats huruvida vi som parti ska bejaka en utveckling där EU och EU:s medlemsstater alltmer ska tillåtas påverka svensk asyl- och migrationspolitik. Det är en utveckling som i skenet av Europas nyktra tillvaknande på området skulle kunna påverka möjligheterna till integration positivt. Det kan jämföras med den svenska regeringens integrationspolitik där inte bara kejsaren står naken utan hela hovet - alla hovets tjänstemän, ja, till och med gycklarna står där utan kläder, något som befolkningen sedan länge uppmärksammat men inget vågat säga. Nu sägs det. Nu är det någon som öppet vågar säga sanningen, att kejsaren är naken. Det är dags för er att likt era europeiska partivänner ta på er kläderna igen och ta ansvar, för i framtiden kommer det att bli kallt utan kläder och i ett europeiskt perspektiv dessutom väldigt ensamt. Trots vår skepsis mot EU och vårt partis motstånd mot en överstatlighet som ligger i att alltmer makt lämnar Sveriges riksdag till förmån för EU har vi övervägt att bejaka en EU-gemensam politik på området. För oss sverigedemokrater är dock nationellt oberoende alltjämt viktigare än kortsiktiga politiska vinster. Allt är inte guld som glimmar i EU, inte alls. Det är precis tvärtom. Denna insikt, det nyvakna och pånyttfödda ansvarstagande för sina länder och medborgare som många av Europas nationella ledare visar, som Sarkozy, Merkel och Cameron, saknas i stora delar av EU-kommissionen, i synnerhet hos den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström, och i den svenska regeringens hållning. Detta meddelande från kommissionen visar tydligt prov på detta. Än mer av skattefinansierade värdelösa integrationsprojekt, än mer av diskriminering av landets egna medborgare på arbetsmarknaden, än mer av rättigheter och särlagstiftningar och allt mindre av krav, skyldigheter och eget deltagande. Kort sagt skulle man kunna beskriva kommissionens meddelande som en uppräkning av den misslyckade svenska integrationspolitiken. Lyckligtvis har detta meddelande från kommissionen mycket lite att göra med den inställning som finns hos majoriteten av EU:s medlemsländer. Som kommissionären Malmström själv uttryckte det har 24 av 27 EU-länder en helt annan ståndpunkt än den kommissionen och den svenska regeringen redovisar. Det är bra så. Vad gäller kommissionens meddelande anser Sverigedemokraterna att samtliga punkter som tas upp i kommissionens integrationsagenda rör saker som nationerna själva måste få bestämma över utifrån sina egna förutsättningar. Vissa förslag, till exempel språkkurser och valideringar, är självklarheter och något som vi sverigedemokrater ställer oss bakom på nationell nivå. Jag vill däremot inte att kommissionens meddelande tas till intäkt för att Sverige ska skapa fler skattefinansierade och diskriminerande instegsjobb för nyanlända. Jag vill inte att kommissionens meddelande tas till intäkt för att höja sfi-bonusen. Jag vill inte att kommissionens meddelande används för att motivera diskriminerande och ineffektiva nystartszoner. Jag vill över huvud taget inte att svenska skattebetalares pengar ska användas i syfte att diskriminera dem själva och deras barn i den svenska skolan, på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhället. Herr talman! Jag anser att kommissionens meddelande inte bör användas till annat än möjligtvis att värma upp vattnet för Stockholms invånare. Jag yrkar bifall till SD:s reservation.

Herr talman! I dag debatterar vi ett yttrande från arbetsmarknadsutskottet. Utskottet har granskat EU-kommissionens meddelande Europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare . Vänsterpartiet har lämnat in en motivreservation för att tydliggöra vår syn på kommissionens meddelande, framför allt för att peka på kopplingen mellan den europeiska migrationspolitiken och möjligheterna till inkludering av tredjelandsmedborgare. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till EU:s flyktingpolitik, eftersom den är uppenbart inhuman och mycket restriktiv. Ett system med minimiregler riskerar att innebära en harmonisering nedåt i riktning mot den lägsta tillåtna och därmed sämsta nivån på rättssäkerheten. Harmoniseringen av flyktingpolitiken har i praktiken stoppat alla lagliga vägar till Europa och förvägrar i dag människor rätten att söka asyl. Det innebär att människor i stället tvingas i händerna på människosmugglare och tvingas riskera livet för att försöka ta sig in i EU. Den restriktivitet och den militarisering som hittills karakteriserat asyl- och invandringspolitiken riskerar att trappas upp. Därför har Vänsterpartiet avvisat Stockholmsprogrammet, som antogs under det svenska ordförandeskapet. Stockholmsprogrammet är ytterligare ett steg i en riktning som gör det svårare för asylsökande och flyktingar att få sin konventionsstadgade rätt att söka asyl och få skydd undan förföljelse tillgodosedd i EU. Enligt Vänsterpartiets mening bör medlemsstaterna gemensamt verka för att förbättra rättsskyddet i befintliga direktiv snarare än att skapa ett gemensamt harmoniserat asylsystem. Vidare krävs en rad andra åtgärder för att skapa ökad solidaritet på asylområdet för att lägga grund för en agenda för inkludering av tredjelandsmedborgare. Herr talman! Just nu ser vi ett skifte i perspektiv från asylrätt till arbetskraftsinvandring. Detta sker i Sverige liksom i övriga Europa. Det får inte ske en sammanblandning av rätten till asyl, som är en grundläggande mänsklig rättighet, och arbetskraftsinvandring. Det europeiska systemet för arbetskraftsinvandring lämnar inte några garantier om att löner och villkor på arbetsmarknaden i medlemsstaterna kommer att vara desamma för invandrad som för inhemsk arbetskraft. Gemensamma regler för arbetskraftsinvandring är inte någon lösning för alla de människor som tvingas fly sina hemländer och som förvägras rätten att söka asyl genom den restriktiva gemensamma flyktingpolitiken i EU. I stället måste legala vägar skapas för människor att söka asyl inom EU, samtidigt som ett rättvist nationellt system för utomeuropeisk arbetskraftsinvandring kan garantera rättvisa löner och arbetsvillkor. Dessutom är det helt nödvändigt att skapa aktiva insatser mot diskriminering och för lika deltagande i samhället för att kunna åstadkomma starka garantier för att grundläggande rättigheter och likabehandling efterlevs. Det är enligt min mening inte tillräckligt att eftersträva en positiv attityd till mångfald, vilket är utgångspunkten i kommissionens ståndpunkt. Slutligen vill jag understryka att integration är en flervägsprocess för lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för såväl majoritetssamhället som dem som invandrar. Jag tar därför avstånd från kommissionens ståndpunkt i de delar som understryker att migranter även är skyldiga att dela särskilda värderingar. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till motiveringsreservationen från Vänsterpartiet.

Herr talman! Detta betänkande behandlar som sagt meddelandet Europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare . Det kan låta lite kryptiskt för den som inte är så hemma i EU-vokabulären, men det handlar om medborgare som ur ett EU-perspektiv kommer utifrån. Syftet med meddelandet är att bidra till debatten om hur man i EU kan stödja medlemsstater i integrationsarbetet genom att dra lärdomar från erfarenheter från hela EU. Fokus i meddelandet är att stärka migranters delaktighet i samhället, att utöka insatser på lokal nivå och att involvera ursprungsländer i integrationsarbetet. Vi socialdemokrater ställer oss bakom meddelandet och ser i huvudsak positivt på det, samtidigt som vi naturligtvis vill slå fast att integration är en nationell kompetens, som det också står i betänkandetexten. Vi tycker som socialdemokrater att migration, immigration, emigration, invandring och utvandring är positivt och naturligt. Det har funnits i den värld vi lever i så länge det har funnits människor. Hade vi inte haft migration hade vi inte haft någon svensk boende i Sverige. Sverige är naturligtvis ett resultat av människor som invandrat hit. Detta har alltid funnits. Mer eller mindre strida strömmar av människor har invandrat och utvandrat överallt. I den globaliserade värld vi i dag lever i kommer det självklart att bli mer och mer naturligt att olika människor ur olika kulturer träffas och möts på olika platser på jorden. Detta är någonting oerhört positivt och kreativt som bidrar till människors, samhällens och länders utveckling. För oss är det självklart. Men naturligtvis kan det uppstå bekymmer, som vid alla andra mänskliga aktiviteter. Då behöver man en aktiv politik för att hantera det. Vi vill att ett aktivt integrationsarbete ska vara vägledande, så att man kan åtgärda eventuella problem som uppstår. Detta har vi alltså inga problem med. Vi ställer oss som sagt i huvudsak bakom det. Men det innebär inte att vi inte i den inrikespolitiska debatten kan föra diskussioner med regeringen och allianspartierna om exakt hur man ska utforma politiken. Vi kommer naturligtvis att fortsätta den debatten nationellt. Där vill jag peka på den fråga som för oss socialdemokrater egentligen är huvudkonflikten i politiken. Det är naturligtvis frågan om jobben. Om vi inte byter regering och får en aktiv arbetsmarknadspolitik och en jobbpolitik som är värd namnet och får människor i arbete kommer vi inte att lyckas på några politikområden, och naturligtvis inte på integrationspolitikens område heller. Huvudkonflikten - jobben - är grunden för att man ska klara integrationspolitiken. Herr talman! Jag tycker i alla fall att det är viktigt att de partier i Sveriges riksdag som är demokratiska och står för ett öppet samhälle ändå tar sitt ansvar och försöker arbeta för en ökad integration. Vi har på Europanivå en växande rasism och främlingsfientlighet. Högerextrema krafter växer till ute i Europa. Hatpropaganda mot invandrare, mot andra kulturer och trosuppfattningar blir tyvärr vanligare. Detta är något som även har drabbat Sveriges riksdag och som vi har att förhålla oss till när denna typ av hatpropaganda flyttar in innanför de här väggarna. Då blir naturligtvis en aktiv integrationspolitik ännu viktigare, och det blir oerhört viktigt att vi som står för öppenheten vågar stå upp för den, vågar stå emot rasismen och hatpropagandan och vågar ta vårt ansvar. Det är viktigt att hålla i minnet att det är mot den här bakgrunden, den växande högerextremismen, som vi ska diskutera de här frågorna. Vi demokratiska partier i Sverige och Europa har ett väldigt ansvar för att hejda detta och stämma i bäcken, så att vi inte får ett utlopp av den här typen av politik. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Som vanligt strider Patrik Björck mot halmgubbar. Han säger att rasism, främlingsfientlighet och hat har vandrat in i Sveriges riksdag. Det anser Patrik Björck, och det må han väl göra, även om jag förstår vad han har i åtanke och tycker att han har helt fel. De integrationsproblem som vi har i dag och som jag tror att även Patrik Björck kan erkänna finns är du, Patrik Björck, och ditt parti ansvariga för. Det är er politik - tillsammans med allianspartiernas politik - som har bedrivits i det här landet i 30 år som är ansvarig för de integrationsproblem som finns i det svenska samhället i dag. Det är inte mitt fel. Det är inte mina partivänners fel, och det är inte mitt partis fel. Vi är demokratiskt invalda i Sveriges riksdag, i ett demokratiskt val av väljare som har lika stor rätt som dina väljare att välja sina representanter i Sveriges riksdag för att föra deras talan. Våra väljare tycker att ni har misslyckats kapitalt. De känner sig inte trygga i det svenska samhället. De känner inte att de har en del i det samhälle som ni har byggt upp eller snarare har raserat. På vilket sätt, Patrik Björck, tror du att den retorik som du använder i den här debatten och i många andra debatter, skulle kunna få människor som mina väljare och alla andra i det svenska samhället som anser att ni har misslyckats att ändra ståndpunkt?

Herr talman! Sven-Olof Sällström kände sig träffad när jag talade om rasism, högerextremism och främlingsfientlighet. Det kan jag förstå eftersom Sven-Olof Sällström står för rasism, främlingsfientlighet och högerextremism. Nu antog Sven-Olof Sällström utmaningen, och det är jag glad för. Sedan säger han att något som händer i samhället inte är hans fel utan att det är mitt ansvar. Jag har inga problem med den verklighetsbeskrivningen. Det är mitt ansvar. Det är ett ansvar för alla människor som tar sitt ansvar som demokratiska samhällsmedborgare. Det är naturligtvis ett särskilt stor ansvar för någon som representerar ett demokratiskt parti. Självklart är det mitt ansvar. Jag tar på mig det. Självklart kommer jag också att arbeta för att fullfölja och leva upp till det ansvaret. Det ansvar som man har när man hamnar i Sveriges riksdag är naturligtvis inte att sticka undan problem och försöka avhända sig ansvaret. Om man har den uppfattningen har man hamnat på fel plats, tycker jag. Demokratiskt valda är vi alla här, och det respekterar jag. Det finns demokratiskt valda personer i partier som motsvarar Sven-Olof Sällströms parti även i andra parlament i Europa. Det var inte det som var mitt problem. Vad ska vi då göra åt detta? Jo, vi ska se problemen. Det finns problem med integrationen - stora problem - och dem måste man se och använda de metoder som politiken ger oss att arbeta med dem. Det viktigaste problemet tog jag upp som hastigast i mitt huvudanförande, och det är jobben, alltså att man har en politik som skapar jobb. Det är den absolut viktigaste frågan även när det gäller integrationen. Nu handlar den här debatten om kommissionens meddelande, så jag håller mig till det.

Herr talman! Jag konstaterar att Patrik Björck, Socialdemokraterna, från Sveriges riksdags talarstol anklagar mig, en riksdagsledamot, för att vara rasist och främlingsfientlig. Jag konstaterar också att talmannen tillåter detta språkbruk. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, Patrik Björck. Jag tycker att du har passerat gränsen för vad som är vedervärdigt, för att använda ditt språkbruk. Jag är inte på något vis rasist eller främlingsfientlig. Min egen son kan mycket väl kategoriseras som andra generationens invandrare. Jag blir inte bara upprörd och förbannad. Jag blir ledsen. Hyfsa ditt språk och hyfsa dina argument, Patrik Björck, och kom tillbaka när du har ett språkbruk som den här kammaren förtjänar!

Herr talman! Man kan inte förneka den verklighet som finns och som vi alla ser och vet om. Vi vet varifrån Sverigedemokraterna kommer. Vi vet vad det är för ett parti. Vi vet vad de har för agenda. Vi vet vad de har för politik, och vi vet vad de vill bygga för samhälle. De vill säga nej till allting som har med invandring att göra. I stort sett i varenda fråga som kommer upp i den här kammaren och som har med invandring att göra vaknar Sverigedemokraterna. Det bygger man hela sin politik på. Det vi ser och hör drar vi slutsatser av, Sven-Olof Sällström. Vi kan se hur Sven-Olof Sällströms partikamrater yttrar sig i andra utskott, där man till och med får skriva om betänkandetexter för att de ska platsa inom lagens råmärken när man hanterar andra människors trosuppfattningar. Detta är bara fakta. Jag har att förhålla mig till fakta. Ingen skulle naturligtvis vara gladare och lyckligare än jag om det inte var fallet, men tyvärr, Sven-Olof Sällström, har väl verkligheten kommit i kapp er. Förhoppningsvis kommer väl er politik, era uttalanden och vad ni står för att granskas av medierna, av väljarna och av medborgarna. Sedan har vi ett val 2014. Vill man då stå för den politiken av politik får man väl stå upp för den och vara lite mer rakryggad än Sven-Olof Sällström, som går och sätter sig under ett replikskifte. Fakta kvarstår. Jag redogör bara för det ni står för, det ni har i era partiprogram och det ni lägger fram som förslag i riksdagen, liksom för det ni inte får skriva in i betänkandetexterna och det ni säger från den här riksdagens talarstol. Jag bara redogör för det och ingenting annat.

Herr talman! Vi ska som sagt diskutera kommissionens meddelande. Det finns inte väldigt mycket att säga om det, för många av de problem man identifierar finns det bred konsensus om i denna församling. Trots det har vissa valt att inte ställa sig bakom texten och motiveringen. Jag vill bara säga att det är en enkel text. Den säger att sysselsättningen är för låg. Utrikesfödda hamnar inte i arbete i samma utsträckning som inrikesfödda gör. Deras sociala situation ser svårare ut. Om vi tittar på svensk statistik kan vi med enkelhet säga att detta stämmer. Det stämmer att invandrare, som förvisso till viss del har varit överrepresenterade i utanförskapet, har blivit ännu mer överrepresenterade. Om vi tittar på långtidsarbetslösa ser vi att snart är hälften av alla dessa i Sverige utrikesfödda. Om vi tittar på den statistik som finns ser vi att det inte har varit så att invandrare har kommit till Sverige och tagit våra jobb eller att jag som invandrare har kommit hit och tagit någons jobb. Jag har eventuellt tagit någons riksdagsplats. Det vi ser i Sverige är snarare att invandrare har kommit hit och fått ta vår arbetslöshet. De har fått bli bufferten när ekonomin går upp och ned. Det är såklart ett stort problem att det finns arbetslöshet i samhället. Men det är ett ännu större problem när arbetslösheten och utanförskapet får en färg och en etnicitet. Det måste vi självfallet motarbeta. Kommissionen vill att vi ska samarbeta mer, eller utbyta information, med andra europeiska länder. Jag tycker att det finns en stor poäng i detta - om det finns andra länder som gör detta bättre än vi är det klart att vi ska lära oss från dem, och om det finns någonting som vi gör bättre än andra länder är det självfallet någonting vi ska kunna dela med oss till andra av. Det gäller speciellt inom området med kvinnor. Sverige är mycket bättre än andra länder på att se till att kvinnor blir sysselsatta. Det är självfallet någonting som vi måste vara med och dela med oss av till andra europeiska länder. Sverige bestämde sig en gång i tiden för att öka sysselsättningsgraden för kvinnor. Man tog då viktiga steg för att göra detta. Man avskaffade sambeskattningen, som drabbade kvinnor allra hårdast. Man införde förskola och många sådana åtgärder för att stärka kvinnors ekonomiska trygghet och situation och för att föra dem närmare arbetslivet. Just denna metod måste vi använda när det gäller utrikesfödda. Vi måste se till att de kommer närmare arbetslivet och att det blir mer lönsamt för dem att arbeta. Vi ska understödja bygget av våra ekonomiska ersättningssystem. Däremot är det ett problem att många utrikesfödda hamnar i försörjningsstöd. 67 procent av alla som får försörjningsstöd under lång tid är utrikesfödda. En majoritet av dem får stödet på grund av arbetslöshet och inte på grund av sociala problem, som försörjningsstödet egentligen var till för. Så har det sett ut länge. Problemet är bara att vi på något sätt har nått en massa som inte längre går att ignorera. Om man tittar på kommuner som till exempel Malmö - en tillväxtregion som det går bra för - ser vi att ungefär 10 procent av befolkningen där lever med försörjningsstöd. Hur kommer det sig då att de gör det? I Sverige är försörjningsstödet uppbyggt på att du inte ska ha någonting för att kunna få det. Du ska inte äga saker och ting. Det blir helt perfekt för människor som kommer hit och inte äger någonting, nämligen våra migranter. Därför måste försörjningsstödet ändras. En vanlig familj med två föräldrar och två barn går nu back om den ena föräldern tar ett jobb. Och sedan diskuterar vi kultur och attityder i integrationspolitiken! Det är inte det som är problemet. Om du går back på att ta ett jobb så kommer du inte att ta ett jobb; det är ett enkelt ekonomiskt faktum. Låt oss ta hand om och åtgärda de ekonomiska problemen innan vi börjar ge oss på kulturella aspekter, trosuppfattningar eller någonting sådant! Detsamma gäller inom Sverige. Vi ska dela information med och lära oss av andra länder. Men jag kan lova er att grannkommuner i Sverige vägrar lära sig av varandra. Vi har en läxa att lära här också. Jag tror inte att det egentligen finns någon stor skiljelinje mellan metoderna för att få folk i arbete. Vi har märkt i kommun efter kommun, oavsett vilken metod de använder, att om metoden fungerar så ställer sig nästan samtliga partier bakom den. Det viktiga är att vi lär oss vilka dessa metoder är och att identifiera dem. Just därför välkomnar vi Europeiska kommissionens initiativ att se till att vi lär oss av andra länder. Så kan vi också lära andra länder. Informationsutbytet blir större, och metoderna att få folk i arbete blir fler.

Herr talman! Du säger att nyckeln till integration är arbete, Hanif Bali. Det är naturligtvis rätt. Du säger också att de som är utan arbete och därmed inte heller har integrerats behöver komma närmare arbetsmarknaden och få en chans att komma in i arbete. Men det är alliansregeringens och ditt partis förtjänst att de i dag inte har en reell möjlighet att komma in i arbete. Det beror inte bara på att de inte har en utbildning som är anpassad för en efterfrågan på arbetsmarknaden, utan också på att det finns en fruktansvärt massa arbetslösa. Det beror på den överutbudspolitik som ditt parti och er regering har fört i snart sex år nu. Det skapas i och för sig arbetstillfällen. Det har säkert skapats några hundra tusen arbetstillfällen under dessa sex år, men antalet arbetssökande och de som vill ha en plats på arbetsmarknaden har blivit fler än det antal platser som har skapats. Ser du då inte det logiska mönstret? För att minska arbetskraftsutbudet kanske man också behöver reglera invandringen så att man får en reell chans att ge de människor som i dag befinner sig i utanförskap en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. De måste få en rejäl chans att ta ett jobb. Jag tror att du håller med om att alla arbetsgivare anställer den de tror är mest lämpad för jobbet, Hanif Bali. Så länge det finns de som har bättre utbildning eller bättre språkkunskaper, om det är nödvändigt för tjänsten, eller någon som de kanske bara kan relatera till - som de känner genom en släkting eller på annat vis - väljer arbetsgivarna denne. Det är ungdomar och invandrare som kommer längst ned på stegen hela tiden. Det är de som inte kommer in på arbetsmarknaden. Det är ni som har skapat denna situation, Hanif. Vad är ni beredda att göra för att komma till rätta med den?

Herr talman! Jag köper inte bilden att regeringens politik är elak mot de svenskfödda och att den skapar en överbudspolitik med många arbetssökande för att pressa lönerna. Vi anklagas för att vara som monopolmannen som bara vill suga ut varenda arbetare. Om det vore så skulle du kunna peka på någon yrkesgrupp i Sverige som får sänkt lön. Kan du peka ut en yrkesgrupp i Sverige för mig som har fått sänkt lön? Det finns ingen sådan. De som har arbete har det bra i Sverige. Deras löner har inte pressats nedåt. Däremot ser vi att arbetslösheten minskar oavsett kommun - oavsett om den är socialdemokratiskt styrd eller en moderatkommun - om man har sett till att få dem som har försörjningsstöd närmare arbetsmarknaden, aktiverat dem och sett till att det blir lönsamt för dem att ta ett jobb. Då skapas jobb som inte fanns tidigare. Man ser till att folk blir anställningsbara, och man skapar nya arbetstillfällen. Det är detta som är problemet, och det är så här vi ska lösa detta problem. Vi ska se till att folk kommer närmare arbetsmarknaden och får en relevant språkutbildning och arbetslivserfarenhet. Mer än så krävs inte. Låt oss titta på sysselsättningsgrader och så vidare. Vi ser att sysselsättningen har ökat bland unga, bland äldre och bland dem mitt i livet. Det gäller sysselsättningen i både absoluta och relativa tal. Problemet är att vi har fler äldre och fler ungdomar än någonsin. Det står i denna text också. Vi har fler unga och fler äldre än någonsin, och då sänks sysselsättningsgraden. Men nya jobb har skapats trots att vi har tagit emot invandrare. Det har aldrig i Sveriges historia varit så lönsamt att födas som svensk. Risken att du får ta smällen när det blir arbetslöshet har aldrig varit mindre, för nu är det någon invandrare som tar smällen. Om vår politik är så dålig för svenskar - hur kommer det sig då att det är så här?

Herr talman! Jag vill tacka Hanif för att han håller sig till debattämnet och använder ett hyfsat språk. Jag talade inte om svenskars löner och möjligheter. Men tycker du att det är bra, Hanif, att vi har en buffert av invandrare som innebär att svenskar alltid får jobb och högre lön? Vad är det för människosyn? Vi ska se till att båda svenskar och invandrare kommer i arbete, och därför måste ni strypa en del av den invandring som kommer till Sverige i dag. Annars får invandrarna ingen reell chans, och jag talar inte om löner. Du frågade vilka som har fått sänkt lön, Hanif. I somras träffade jag några lettiska och polska arbetare som var här och jobbade. Några skötte bokföringstjänster för 14 000 kronor i månaden, och några städade hemma hos folk för 10 000 kronor i månaden. De har tagit smällen av er politik. De som också har fått ta smällen av er politik är de som inte har fått jobb, Hanif. Det är de som inte går och städar för 10 000 i månaden eller sköter bokföringstjänster för 14 000. De fick inte dessa jobb för att någon annan från EU tog de jobben till lägre lön. Detta är resultatet av er politik, och det är därför vi har hög arbetslöshet bland invandrare. De får inte en chans att komma in på arbetsmarknaden. Jag har inget emot att de invandrare som bor i Sverige i dag och som ska vara en del av det svenska samhället under lång tid framöver, förmodligen hela livet, kommer in på arbetsmarknaden och kan försörja sig och sina familjer med eget arbete. Men det ska vara med svenska löner och svenska villkor - inget annat. Hanif Bali! Vad är ert svar förutom att de ska komma närmare arbetsmarknaden? Vad är er lösning för att de som står längst från arbetsmarknaden när vi har en gigantisk arbetslöshet ska komma närmare arbetsmarknaden? På vilket sätt ska de kunna konkurrera nu och i framtiden? Har du något svar på den frågan?

Herr talman! Det har jag absolut. Mycket av den långtidsarbetslöshet vi har i Sverige bland utrikesfödda grundar sig på att det inte lönar sig att ta ett jobb. Man går back på att ta ett jobb. Om vi gör det mindre lönsamt att ta ett jobb borde enligt Sven-Olof Sällström arbetsutbudet minska och arbetslösheten minska. Det går inte ihop. Om vi ser till att fler hamnar i arbete, lär sig språket och får arbetslivserfarenhet blir de anställbara. Blir de anställbara skapas det arbeten. Vi har delvis arbetskraftsbrist i Sverige och står inför ett generationsskifte. Problemet är att de personer som är kapabla att ta dessa arbeten inte kan språket, och de har inte motivationen att ta jobb som de går back på ekonomiskt. Då är det rimligt att det skapas en stor arbetslöshet och ett stort utanförskap. För att lösa detta problem måste man göra som Södertälje, Solna och andra kommuner som har sett till att de med försörjningsstöd hamnar närmare arbetsmarknaden. Det är inte rimligt att hälften av dem som får försörjningsstöd får det på grund av arbetslöshet. Det är inte försörjningsstöden till för. De är till för att hjälpa människor med sociala problem. Vi måste se till att de arbetslösa får hjälp att komma närmare arbetsmarknaden genom en aktiv arbetsmarknadspolitik, och det är just vad detta dokument säger att vi ska göra. Det är precis detta regeringen håller på att genomföra. Jag kan erkänna att vi behöver göra mycket mer, men jag tror inte att lösningen på problemet är att stänga alla gränser och hoppas att det går vägen automatiskt. Det är er lösning. Ni har ingen annan integrationspolitik. Ni vill stänga alla gränser, och sedan hoppas ni att problemet löser sig av sig självt. Men det är inte lösningen.

Herr talman! Kommissionens meddelande om en europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare har till syfte att bidra till debatten om hur EU kan stödja medlemsländerna i integrationsarbetet. Kommissionen menar att det kan göras genom att bland annat dra lärdomar av erfarenheter från hela EU. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i utlåtandet och avslag på reservationerna. Fokus i kommissionens meddelande är att stärka migranters delaktighet i samhället, utöka insatser på lokal nivå och involvera ursprungsländerna i integrationsarbetet. Det sistnämnda, att involvera ursprungsländerna i integrationsarbetet, är en spännande och ny tanke. Det handlar om att man redan i sitt hemland går en språkkurs eller kurs om hur värdlandet fungerar juridiskt, till exempel när det gäller arbetsmarknadslagstiftning. Tyvärr täcker det inte in de människor som flyr till EU, för i de fallen handlar det om fallerade statliga strukturer. Meddelandet ger också en överblick över de utmaningar som EU står inför och ger en rad rekommendationer. Det är alltså inga tvingande åtgärder i meddelandet. Herr talman! Kommissionen lyfter upp vissa utmaningar som är gemensamma för EU. Det gäller den låga sysselsättningsnivån, speciellt bland kvinnor från tredjeland, stigande arbetslöshet och att många är överkvalificerade. I Sverige ser vi det framför allt i Stockholm där vi har läkare, ingenjörer och lärare som kör taxi. Man tar också upp ökad risk för social utestängning, skillnader i utbildningsnivå och allmänhetens oro över migranters bristande integration. Herr talman! Centerpartiet och jag blev extra glada över att kommissionen uttrycker att integrationen börjar på gräsrotsnivå och att integrationspolitiken alltså bör utformas utifrån ett nedifrån-och-upp-perspektiv nära den lokala nivån. Det är Centerpolitik så det skriker om det! Centerpartiet anser vidare att kommissionens meddelande är positivt ur ytterligare ett perspektiv, nämligen när det gäller arbetslinjen. EU har äntligen börjat förstå vikten av ett arbete för en migrant och vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik. I Sverige har vi länge talat om integration ur ett asylperspektiv. Men invandrarströmmarna har börjat förändras, och det är viktigt att se på integrationen också ur ett migrationsperspektiv. Tack vare Alliansen och Centerpartiet har vi i Sverige kunnat påbörja en process där vi ser de människor som kommer hit inte bara som asylsökande utan som migranter med helt andra förutsättningar. Det är viktigt att vi i Sverige har slutat se på migranter och asylsökande som en enda grupp med gemensamma förutsättningar och liknande ambitioner. Nu ser man på dessa individer som just individer. Etableringsreformen som är individanpassad är ett viktigt verktyg i denna process. Herr talman! Det är problematiskt att Sverigedemokraterna ställer sig kritiska till de flesta åtgärder som föreslås av regering, opposition och EU. De kommer ytterst sällan med några egna konkreta förslag. Det är också felaktigt att påstå att antalet jobb i ett land eller inom den europeiska gemenskapen är en statisk siffra. Antalet jobb är en dynamisk siffra som kan öka eller minska. Därför kan man inte göra en direkt koppling till antalet migranter och hur många som flyttar till EU. Sverigedemokraternas negativa och icke-aktiva inställning återkommer hos och är ganska typisk för liknande partier inom hela EU. Därför tycker jag att det är viktigt att erfarenhetsutbyte, utbyte av best practice och gemensam dialog fortsatt står på vår gemensamma agenda och att vi gemensamt står upp för alla människors lika rätt och värde, öppenhet och tolerans.

Herr talman! Abir Al-Sahlani! Visst skapas det jobb. Ett samhälle som har fler medborgare skapar med automatik fler jobb. Frågan är om jobben täcker upp för antalet jobbsökande. Det skapas naturligtvis en oerhörd massa jobb, skattefinansierade jobb, i asylindustrin när det kommer människor till Sverige. Frågan är om det är den typen av jobb vi behöver. Det skapas inte med automatik så många jobb när befolkningen ökar att det motsvarar antalet arbetssökande; det blir ett underskott. Du säger att vi inte kommer med egna integrationsförslag och att vi inte har några flådiga integrationsprojekt att presentera. Det är riktigt. Vi tror inte på särbehandling. Vi tror att det bästa sättet för invandrare att komma in i det svenska samhället är att de blir behandlade som alla andra. Det ska inte vara några särrättigheter, inga särlagstiftningar, inga specialregler. De ska behandlas precis som alla andra. Det är vår lösning på integrationsproblemet. Det kräver att vi har volymer som det svenska samhället klarar av att hantera. Det har vi inte. Svaret på varför vi inte lägger fram några egna förslag om integrationspolitik är att vi inte har någon integrationspolitik. Vi vill inte ha någon integrationspolitik. Vi vill ha en assimilationspolitik, vilket innebär att människor kommer in i det svenska samhället. Det gör de av egen kraft för att de vill och för att de erbjuds en plats i det svenska samhället. De gör det på samma villkor som alla andra som bor i det här landet utan specialregler, utan speciallagar och utan särlagstiftning. Det är vår lösning.

Herr talman! Tack, Sven-Olof. Jag uppskattar att du uttalar mitt namn rätt. Ni vill inte ha särrättigheter. Det har inte jag heller nämnt. Varken Alliansen eller Centerpartiet står för särrättigheter. Problemet med Sverigedemokraterna är att ni har särkrav på invandrare. Det krävs inte av en svensk att han ska kunna svenska för att bli medborgare, men det krävs av en invandrare. Ni vill ha både språktester och kulturtester. Det tycker jag är att ställa särkrav. Då har man inte samma möjligheter och heller inte samma rättigheter. Man kan tycka att det inte är bra med skattefinansierade jobb. Problemet är att man har krånglat till det så i Sverige att det är svårt även för en svensk att förstå sig på reglerna om man ska starta ett företag till exempel, vilket många med utländsk bakgrund försöker för att skaffa sig ett jobb. Även om man har både den utbildning och de kvalifikationer som krävs men heter Muhammed i förnamn eller efternamn har man 50 procents mindre chans att bli kallad till en jobbintervju än vad en Erik har. Det finns en diskriminering av dessa människor. Oavsett hur mycket man anstränger sig och hur mycket man vill verkar Sverigedemokraterna aldrig bli nöjda. Det är någon sorts godtycklighet som gäller för invandrare, men inte för svenskar. Det är riktigt problematiskt att man inte ser människor som individer och på det sättet särbehandlar människor. Det handlar inte om några flådiga integrationsprojekt. Det handlar om konkreta politiska åtgärder som inte bara innebär att stänga gränser. Vad finns det mer, Sven-Olof Sällström?

Herr talman! Tack för att även du, Abir Al-Sahlani, som andra representant för den invandrade delen i den här debatten kan föra en hyfsad debatt med bra språkbruk. Ni står för särlösningar som instegsjobben. De enda som kan komma i fråga för instegsjobben där huvudkostnaden är skattefinansierad är nyanlända invandrare. Jag kommer aldrig att få ett instegsjobb, i alla fall inte i Sverige. Då får jag flytta någonstans där man har samma värdelösa system. Det är särlösningar och särregler hela tiden. Det är nystartsjobb och instegsjobb. Det är det ni bygger upp er politik på. Det är det vi är emot. Vi är emot särlösningar. Du säger att vi inte ställer språkkrav på svenskar. Om man växer upp i Sverige och har förmåga att lära sig ett språk och tala det lär man sig att tala svenska. Om man inte har förmåga att lära sig ett språk och tala det, men kan skriva, så lär man sig skriva svenska och på andra sätt uttrycka sig på svenska. Man ska ha väldigt små möjligheter att lära sig ett språk och uttrycka sig på ett språk om man inte kan kommunicera på svenska när man är född i Sverige. Man är ändå en del av det svenska samhället. Det är ungefär som att vara en del av en familj. När man bjuder in någon i familjen kräver man att den personen ska dela ens värderingar i mångt och mycket. Det är naturligt att den som föds i det här landet, oavsett om den föds av mig eller dig, blir svensk. Det är självklart. Det handlar inte om det. Vi ställer inga särkrav. Vi säger att vi ska behandla alla lika. Vi ska ha samma rättigheter och inte minst skyldigheter. Du får gärna exemplifiera med något annat än språket. Det lät inte riktigt rätt.

Herr talman! En norrlänning behöver inte anpassa sig till Skånes uppsättning av kulturella koder. Men en irakier måste både det ena och det andra, och måste ta av sig vissa klädesplagg för att passa in i den svenska bilden. Vem äger begreppet att vara svensk? Det här är kanske mer en ideologisk intellektuell diskussion än en konkret arbetsmarknadspolitisk diskussion. Jag tycker att det är problematiskt med Sverigedemokraternas särkrav på människor. Ni ser inte till vad man vill och hur mycket man vill. Ni tittar snarare på det yttre som man inte kan välja, eller det som man kan välja, till exempel en slöja. Det betecknar inte vad man går för, vilka ambitioner man har och hur mycket språk man kan. Som jag sade tidigare blir 50 procent av män med muslimskt klingande namn som har språkkunskaper och svensk högskoleutbildning inte kallade till intervju på grund av att de inte är svenskar med ett svenskt efternamn. Man kan tycka att instegsjobb kan vara diskriminerande. Min far kom till Sverige när han var 43 år. Han var doktor i fysik. Hans utbildning hade inte kostat Sverige något. Om han hade fått bli lärare hade man haft en ganska billig lärare. Om vi ska se på människor på det här sättet kan vi nog se fördelar med att satsa pengar nu och få avkastning i framtiden. I slutet av dagen är det viktigt att man inte sätter prefix på människor att de är invandrare och därför har kulturella krav på sig. Vi ska se på dessa människor som individer som vill. Då kommer de att bli individer som vill och inte söka sig till den andra gruppen som inte vill.

Herr talman! Jag ska försöka hålla mig till vad ärendet gäller, nämligen en europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare. Jag är positiv till att man drar nytta av varandras lärdomar och erfarenheter inom EU eftersom integration är en så viktig fråga. Tredjelandsmedborgare eller inte, var man än kommer ifrån när man kommer in i ett nytt sammanhang handlar det om att bli integrerad eller att själv skapa sig en integration som gör att man känner sig hemma i det nya landet, i den nya staden eller vad det kan handla om. Utskottet säger i sitt yttrande över kommissionens meddelande att det är viktigt att integrationspolitiken genomsyrar även andra politikområden, till exempel utbildning. De tankegångar och sätt att angripa dessa integrationsfrågor som kommissionen föreslår ligger relativt nära det integrationsarbete som bedrivs i Sverige. Det är viktigt med öppenhet och tolerans i det europeiska samarbetet och att framför allt migranternas mänskliga rättigheter värnas. Herr talman! Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och humanism och därmed en del av den västerländska kulturen har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar, språk och erfarenheter kan leva sida vid sida och också kan berika varandra. Ett mångkulturellt samhälle fungerar inte utan en gemensam etisk grund som respekteras av både majoritetsbefolkning och minoritetsgrupper. En del av denna etiska och historiska grund är just respekten för andra individers och folkgruppers värde och särdrag. Det fungerar nästan alltid så att den som har en egen stark identitet och kunskap om sin egen historia har bättre förutsättningar att vilja och våga möta det annorlunda och främmande. Kännedom om den svenska historiska bakgrunden till vårt nutida samhälle är en del av den grund som skapar denna starka egna identitet också hos de infödda svenskarna. Vi kan konstatera att många ungdomar i dag har en brist i sin kunskap om var vi kommer ifrån och vilken historia vi har. Det tror jag är en mycket viktig del att fortsätta arbeta med, inte minst för att bedriva ett framgångsrikt arbete mot främlingsfientlighet. Kristdemokraterna vill vara med och ge dem som kommer till Sverige möjlighet att bygga samhället genom arbete, praktik eller studier. Det skapar sociala sammanhang med goda förutsättningar att lära sig språket. Det är i de små gemenskaperna som traditioner, kultur och sedvänjor ses och förstås. Det är i gemenskap med andra som man enklast lär sig och tar till sig Sveriges lagar, regler och sätt att leva. Tidigare regeringar har fört en alltför restriktiv asylpolitik och företrätt en restriktiv arbetskraftsinvandring. Människor låstes ute från både arbetsliv och sociala kontakter genom att i stort sett ingen över huvud taget förväntade sig några prestationer av de nyanlända. Man såg inte den invandrade som en person med resurser och en vilja att få vara med och bygga samhället. Kristdemokraterna har i regeringen verkat för att ersätta omhändertagande med tillvaratagande av varje persons möjligheter. Herr talman! Jag förstår inte riktigt Vänsterpartiets reservation 2 som det redogjordes för här förut. I reservationen står det: "Vänsterpartiet är starkt kritiskt till EU:s flyktingpolitik eftersom den är uppenbart inhuman och mycket restriktiv." Ärendet gäller integration av tredjelandsmedborgare, medan det i reservationen talas om flyktingfrågor och inte på vilket sätt dessa medborgare kommer hit och hur vi möter dem på bästa sätt. Det är faktiskt en viss skillnad. Vad gäller Sverigedemokraternas reservation 1 funderar jag också över fördelar med utbyte av bästa praxis mellan suveräna stater. För att kunna göra en jämförbar statistik handlar det om att det faktiskt ska kunna finnas på EU-nivå. Eurostat heter statistikmyndigheten. Om vi inte har en fungerande modell för hur vi ska jämföra statistik kommer det naturligtvis aldrig att fungera med detta utbyte och lärande av varandra. Därför förstår jag inte alls hur man tänker. Även om man är emot EU måste man ha vissa tankar om hur detta arbete ändå ska fungera praktiskt. Kristdemokraterna har som de flesta vet en övergripande princip i sin ideologi, och det är subsidiaritetsprincipen. Den säger att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå. I detta fall när det handlar om integration av tredjelandsmedborgare och utbyte av lärdomar och erfarenheter är just det på EU-nivå. Herr talman! Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna. I detta anförande instämde Roland Utbult (KD).