Den svenska turistnäringen

Debatt om förslag 14 juni 2005
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenKrister Hammarbergh (M)
  2. Hoppa till i videospelarenYvonne Ångström (Fp)
  3. Hoppa till i videospelarenLars Lindén (Kd)
  4. Hoppa till i videospelarenÅsa Torstensson (C)
  5. Hoppa till i videospelarenBerit Högman (S)
  6. Hoppa till i videospelarenKrister Hammarbergh (M)
  7. Hoppa till i videospelarenBerit Högman (S)
  8. Hoppa till i videospelarenKrister Hammarbergh (M)
  9. Hoppa till i videospelarenBerit Högman (S)
  10. Hoppa till i videospelarenLars Lindén (Kd)
  11. Hoppa till i videospelarenBerit Högman (S)
  12. Hoppa till i videospelarenLars Lindén (Kd)
  13. Hoppa till i videospelarenBerit Högman (S)
  14. Hoppa till i videospelarenÅsa Torstensson (C)
  15. Hoppa till i videospelarenBerit Högman (S)
  16. Hoppa till i videospelarenÅsa Torstensson (C)
  17. Hoppa till i videospelarenBerit Högman (S)
  18. Hoppa till i videospelarenYvonne Ångström (Fp)
  19. Hoppa till i videospelarenBerit Högman (S)
  20. Hoppa till i videospelarenYvonne Ångström (Fp)
  21. Hoppa till i videospelarenBerit Högman (S)
  22. Hoppa till i videospelarenGunilla Wahlén (V)
  23. Hoppa till i videospelarenIngegerd Saarinen (Mp)
  24. Hoppa till i videospelarenLars Lindén (Kd)
  25. Hoppa till i videospelarenIngegerd Saarinen (Mp)
  26. Hoppa till i videospelarenLars Lindén (Kd)
  27. Hoppa till i videospelarenIngegerd Saarinen (Mp)
  28. Hoppa till i videospelarenBirgitta Ahlqvist (S)
  29. Hoppa till i videospelarenElizabeth Nyström (M)
  30. Hoppa till i videospelarenCarina Hägg (S)
  31. Hoppa till i videospelarenKrister Hammarbergh (M)
  32. Hoppa till i videospelarenGunilla Wahlén (V)
  33. Hoppa till i videospelarenKrister Hammarbergh (M)
  34. Hoppa till i videospelarenGunilla Wahlén (V)
  35. Hoppa till i videospelarenKrister Hammarbergh (M)
  36. Hoppa till i videospelarenCarina Hägg (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 36

Anf. 23 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Den svenska turistnäringen är oerhört viktig. Den är en växande bransch. Siffrorna från 2003 visar att 2,5 % av vår bruttonationalprodukt består av turism. Den omsätter 17 miljarder, sysselsätter 127 000 och är faktiskt den enda exportnäringen som innebär momsintäkter till staten - momsintäkter på 7 miljarder. Nu kunde det vara ännu bättre. Och jag hoppas att inriktningen för besluten i dag ser till att underlätta förutsättningarna att öka intäkterna, men framför allt att få bort eller minska de underskott vi de facto har när det gäller resevalutastatistiken. Vi har fortfarande ett underskott där på ungefär 24 miljarder. Jag ska be att få yrka bifall till reservation nr 1, och vi instämmer naturligtvis i övriga reservationer. Vi vill också markera att vi naturligtvis tillgodoser de motioner som är inlämnade och som har samma andemening som finns i reservationerna. Propositionen är indelad i ett antal olika delar, dels om att ha en Sverigefrämjande bild, dels om en näringsfrämjande bild. Men det finns en hel del som saknas och som börjar bli ganska typiskt när vi diskuterar näringspolitik, nämligen att de konkreta åtgärderna inte finns där, de konkreta åtgärderna som faktiskt gör att branschen i sig har en möjlighet att lyfta sig. De konkreta åtgärderna reduceras, liksom här, många gånger till statliga insatser, projekt och annat. De har säkert sitt berättigande många gånger, men vi saknar de konkreta åtgärderna för att låta branschen lyfta sig själv. En typisk sådan sak som är svår att hitta är mätbara kvantitativa mål. Ja, de finns inte, och våra förslag avslås. Vi föreslår sådana. Varför inte ha kvantitativa mål som innebär att vi de facto, för att kunna utvärdera om våra resurser används på rätt sätt, ställer upp mål om exempelvis 25 % ökning av antalet övernattningar eller att försöka få turisterna att spendera mer pengar varje dygn de tillbringar här i Sverige? Det är klart att om man sätter upp mål kräver det åtgärder. Det kanske är därför som just de kvantitativa målen, de mätbara målen, inte finns. Det blir här, som på många andra ställen, att de goda orden bara blir floskler. Den Sverigefrämjande bilden är viktig, men resurserna är otillräckliga. Tyvärr säger vänsterkartellen att resursfrågan inte är aktuell. De resurser vi sätter av kräver stora fasta kostnader. De resurser som finns till att göra reell marknadsföring av Sverigebilden utomlands är små. Vi föreslår konkret 10 miljoner kronor mer. Det kan tyckas vara lite pengar i sammanhanget, men innebär en hel del nytillskott i resurser just när det gäller rörliga kostnader och möjligheten att ha en effektiv marknadsföring. De näringsfrämjande delarna som det pekas på i propositionen är oerhört viktiga. Men återigen finns inte riktigt insikten om entreprenörernas betydelse, om villkoren, om behovet av att vara konkurrenskraftiga gentemot varandra. Det pekas på lokal ekonomi och på möjligheten för den lokala ekonomin att faktiskt få skörda frukterna av de insatser som görs. Men samtidigt verkar inte viljan finnas. Vi föreslår att en utredning tillsätts för att verkligen se över turistföretagens konkurrenskraft. Det ska handla om att undanröja hinder. Det handlar om generella åtgärder och om vårt företagsklimat. Det handlar naturligtvis om kostnader för en personalintensiv bransch när det gäller sjuklöneansvar och mycket annat. Det handlar om kapitalförsörjning. Förmånsrätten är aktuell även här. Men det handlar naturligtvis också om specifika åtgärder. Det finns illojal konkurrens från den offentliga sektorn men även andra saker som bland annat har med regelkrångel att göra. Nu säger vänsterkartellen att det inte finns något behov av en översyn, och återigen blir de goda orden bara floskler. Låt oss titta på regelverken. Vi har haft den debatten förut, och den ovilja som markerades, framför allt från Socialdemokraterna, att se detta som ett problem i den debatten var ganska belysande. Jag gissar att vi får samma debatt i dag. Jag vill bara nämna några exempel som jag fått av företagare som jag träffar när det gäller momsproblematiken och problemen med att kunna skilja mellan olika varuslag som logi och köp av tjänster av varandra. I propositionen sägs det att det är bra att företagen samverkar. Men våra momsregler ser till att det är i stort sett omöjligt. Låt oss ta problemen för dem som pysslar med aktiviteter. Varför är hela momsen avdragsgill när man hyr ut en skoter till turister men bara halva momsen när man hyr ut en bil fast det är för samma typ av aktivitet? Men det är tydligen inte viktigt att utreda. Varför måste en japan som åker på skotersafari skaffa sig förarbevis om körkortet är utfärdat före 1990? Ja, det är svårt att förklara för japanen. Han kommer nog på sitt första besök, men kommer han på sitt andra besök? Är det viktigt att se över? Ja, vi tror det. Det är viktigt att se över hela regelverket. Det talas om den lokala ekonomin. Fortfarande vet vi inte vad som händer med gårdsförsäljningen. Återigen här, som på många andra områden, blir de goda orden bara floskler. Det är viktigt att ha en översyn för att se över konkurrensneutraliteten. Jag kan ta Icehotel i Kiruna som exempel. Momssatsen är tre gånger så hög när man har aktiviteter som gäller samisk kultur jämfört med sina närmaste konkurrenter i Finland. Vi föreslår inga konkreta åtgärder nu, men det här är kanske viktigt att se över. Men det finns inget behov, säger vänsterkartellen. Det handlar om illojal konkurrens från offentligheten, från kommuner, landsting men många gånger också staten. Ska vi med offentliga medel slå ut entreprenörer? Nej, vi tycker inte det. Vi tycker att det är värt att göra en översyn. Men det finns inget behov, enligt vänsterkartellen. När det gäller markfrågor pekar man i propositionen på s. 27 på behovet av lokal anpassning, att kommuner och landsting har en god planering när det gäller deras egen mark. Om statens mark nämns inte mycket. Visst är det bra åtgärder att Svea Skog får ansvar för att överlåta mark och se till att det finns marktillgänglighet för privata entreprenörer. Nu hoppas jag att det blir så och att inte det statliga bolaget ska utföra turistverksamheten själv. Men om annan statlig mark sägs det inte mycket. Vi föreslår att det ska finnas större möjligheter till lokal förvaltning. Ett annat utskott tittar på det nu. Vad beslutet blir vet vi inte. Men vi kan konstatera att det är svårt att etablera verksamheter för turistföretag även på platser i det län som jag kommer från, Norrbotten. Jag kan ta strandskyddet som exempel och som det har hänvisats till. Förhoppningsvis kommer någon typ av förslag till lättnader i höst. Färdas vägen mellan Kiruna och Narvik. Konstatera hur glest det är på den svenska sidan, medan man 50 meter från tullstationen på den norska sidan på samma fjäll upplever hytte efter hytte. Där finns förutsättningar för att ha en turistverksamhet. Jag kan inte se att man på den norska sidan skulle ha en mängd olägenheter. Och jag kan meddela er att de entreprenörer som arbetar i den kommunen, där man har lyckats väldigt bra tack vare goda entreprenörer, ser det här som ett mycket stort problem. Allemansrätten är viktig. Men när det gäller markfrågor är det också viktigt att vi ser till att det är klara papper. Det verkar precis som att när det gäller statens mark är det svårt att få etablera verksamhet, men när det gäller intrång på annans mark är det inte så viktigt. Vi tycker naturligtvis att om det handlar om att regelbundet nyttja någon annans mark måste det finnas en överenskommelse om det. Har det skett ett markintrång måste den som äger marken kunna få en rimlig ersättning. Nu blir jag norrbottning igen. Turistverksamheten handlar inte bara om de här frågorna. Det handlar om att kunna ta sig till turistmålen. Kommunikationer är viktiga. Här finns det otillräckliga medel. Det kan vi konstatera, framför allt när det gäller vägar och vägsatsningar. Det talas i propositionen om tjälsäkring. Den delen är också otillräcklig. Det handlar om bärighetssatsningar. De delarna är otillräckliga. Om vi ska lyckas med turismen i Sverige måste turister ha en möjlighet att på någorlunda vettigt sätt ta sig fram till turistmålen. Vi har inte råd att genomföra statliga upphandlingar liknande den Rikstrafiken gjorde när det gäller tågtrafiken upp till Kiruna och upp till Luleå. Det var en upphandling som senare renderade skadestånd och som innebär att standarden är så låg att ingen turist längre vill färdas med tåget. Det drabbar turismen. Det drabbar anläggningarna. Utbildningen är självklart viktig. Det kommer ord efter ord. Samtidigt har branschen tydligt påpekat vad den saknar. Det följer vi efter. Vi anser att just de kvalificerade yrkesutbildningarna måste utökas. Nu har regeringen förvisso föreslagit tusen temporära utbildningssatsningar, oklart vad. Vi tycker nog att det är märkligt att utskottet inte tydligare har kunnat peka ut att turismen är ett område där just den typen av utbildning borde satsas på. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

Anf. 24 Yvonne Ångström (Fp)

Fru talman! Eftersom vi är fyra partier som har gemensamma reservationer skulle jag bara kunna instämma i Krister Hammarberghs anförande, men jag tänkte ändå säga några ord själv. Turistnäringen är egentligen inte bara en näring utan många. Det är resor med bil, båt, buss, flyg och till och med cykel. Det är upplevelser, skidor i fjällen, fiske, fjällvandringar, paddla i skärgården och allt vad vi vill. Det är boende, alltifrån tält på en campingplats till det flottaste hotell, kanske Grand Hotel. Det är mat, alltifrån hamburgare på McDonalds till en fin à la carte-måltid på en dyr restaurang. Fru talman! Jag har rätt stor erfarenhet själv av turismen. Jag har varit politiskt aktiv i Länsturistnämnden i Västerbotten där åtminstone en här närvarande ledamot också var med, nämligen K G Abramsson. Vi fick se mycket av de möjligheter och problem som finns i vår speciella del av landet. Den ligger lite söder om Krister Hammarberghs hemtrakter men väldigt långt borta från de stora orterna i alla fall. Jag har också jobbat som delägare i fjällhotell och vet vad det betyder av goda saker och dåliga saker, mycket jobb men också mycket spännande upplevelser. Jag står precis som Krister bakom alla fyra alliansreservationerna, men jag yrkar bifall bara till nr 1 även jag, för att spara kammarens tid i voteringarna. Propositionens beskrivning av turistnäringen och turistpolitiken med lite historia är i stora drag bra, men enligt vår mening i alliansen finns det för få konkreta förslag. Vi vill alltså ha en del tillägg. På den första punkten om målen för turistpolitiken är regeringens förslag att målet för politiken ska vara att Sverige har en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring samt att näringen ska bidra till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Det är bra som utgångspunkt, men vi anser att det bör kompletteras med kvantitativt mätbara mål och åtgärder, till exempel, som föregående talare sade, att öka antalet utländska turister med minst en övernattning med 25 % fram till år 2010. Det är också viktigt att lönsam turism kan skapas utifrån lokala förutsättningar och ge ett större utbyte för den lokala ekonomin. Det är en del av innehållet i reservation 1, som jag alltså yrkar bifall till. I reservationstexten har vi skrivit att övriga motionsyrkanden under denna punkt - det fanns ett ganska stort antal - ska avstyrkas i den mån de inte blir tillgodosedda genom vårt ställningstagande. Det framgår ju inte av själva förslaget till riksdagsbeslut, men vi vill alltså att de som har väckt de motionerna ska förstå att det som de har skrivit och som sammanfaller med våra ställningstaganden också finns med i det hela. Vi har tyckt att det är viktigt att få en renodling av alliansens förslag som vi sedan kan jobba vidare med när vi förhoppningsvis kommer till makten. Sedan handlar det om inriktningen av turistpolitiken. Som jag nyss sade är inte turistnäringen en utan många. Det kanske allra viktigaste är att skapa en generellt bättre näringspolitik med färre regler, lägre arbetsgivaravgift och annat. Det är också viktigt med utbildning och forskning som stöd för turistnäringens olika delar. Näringsutskottet tog initiativ till en utredning om FoU-stöd till småföretag, som utfördes av ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier. Turistnäringen var ett av de fyra områden som undersöktes, och utredningen visade klart att mycket lite forskning och utveckling bedrivs inom de små företagen. Vi hade kanske på känn att det var så, men nu ser vi det på papper, och det behövs förbättringar. Vidare behöver kompetensen ökas. Vi föreslår ökat antal platser i den kvalificerade yrkesutbildningen. Det behövs receptionister, kockar, reseledare, och en mängd andra arbeten behöver kompetent personal. Tillgängligheten till turistiska aktiviteter är oerhört viktig. Där spelar till exempel helikopterlyft och småflyg i fjällen en viktig roll. De ökar tillgängligheten för bland annat dem som vill fiska i fjällsjöar, för skidåkare och för funktionshindrade som med flygets hjälp kan få uppleva fjällvärlden. Vidare har vi en punkt som handlar om organisationsfrågor. Där tycker vi att propositionens förslag om effektivisering är bra. Det är också klokt att satsa på ökad samverkan mellan olika Sverigefrämjande aktörer som utrikesförvaltning, exportråd och så vidare. Men för att åstadkomma en slagkraftig marknadsföring behövs pengar. Vi föreslår i ett första skede 10 miljoner kronor. Det är inte särskilt mycket, men vi har för avsikt att öka den summan när vi får makten över Sveriges finanser. Till sist handlar det om en utredning om turistföretagens konkurrenskraft. Vi i alliansen anser att det finns många brister i det svenska företagsklimatet. Det gäller naturligtvis de olika grenarna av turistnäringen också. Det är problem med kapitalförsörjning, sjuklöneansvar, otrygga villkor för småföretagare när det gäller socialförsäkring, med mera. Många av de här bristerna är särskilt kännbara för de riktigt små företagen som det finns väldigt många av i de skilda delarna av turistnäringen. Det är också problematiskt att kommuner och landsting ger sig in i branschen och konkurrerar på osunda villkor. Vi vill att regeringen tillsätter en utredning om den svenska turistnäringens konkurrenskraft, bland annat i förhållande till våra grannländer. Att vara företagare i turistbranschen är ofta mycket arbetskrävande men också mycket stimulerande. Man träffar människor som vill använda sin lediga tid till att se och uppleva vad vårt avlånga land har att erbjuda, men det ställs också stora krav, ibland orimligt stora, på att företagaren ska finnas till hands varje timme på dygnet. Inte minst sommartid uppe i norr när det är ljust dygnet runt kan det bli väldigt betungande. För dessa företagare, ofta en- och tvåpersonersföretag, skulle det vara en lättnad att åtminstone slippa byråkratiskt krångel i onödan. Jag hoppas därför att det långsamma arbetet i Näringsdepartementet med regelförenkling sätter fart. Fru talman! Jag yrkar, som sagt, bifall till den första reservationen.

Anf. 25 Lars Lindén (Kd)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 3. Vi ska nu åter debattera turistpolitik, en "tävlingsgren" där Sverige tillhör de sämsta i Norden och bland de sämsta inom EU. När jag kom in i riksdagen för tre år sedan var jag inte speciellt insatt i hur Sverige skötte turistpolitiken. Jag trodde att vi var rätt duktiga på turism. Men den tron kom snabbt på skam när jag började sätta mig in i ämnet. Jag blev som entreprenör och småföretagare mer och mer frustrerad över hur vi i vårt land hanterade turistnäringen. Ska man bli framgångsrik på detta område förutsätter det två saker. För det första måste man ha sådant som intresserar turisterna - en bra produkt. För det andra gäller det, när man har inventerat vad man har, att marknadsföra detta över världen. Vi verkar vara överens över partigränserna om att Sverige har ett fantastiskt brett och fint utbud som kan intressera turister från hela världen. Denna samsyn är viktig för ett framtida agerande. Kristdemokraterna skrev förra sommaren en turistrapport som hade rubriken Sverige behöver inte vara sämst på turism , där vi försökte räkna upp vad Sverige kan erbjuda som turistland. Vi räknade upp från A, B, C - affärsturism, bärplockning, bergsklättring, båtturism, cykelturism - fram till Å, Ä, Ö, där vi hade ångbåtsfärder, äventyrsturism, älgsafari och slutligen öppna landskap. Det blev till vår förvåning över 100 speciella och intressanta turistattraktioner som Sverige kan erbjuda besökande turister. Ett fantastiskt fint utbud. Få länder har ett så brett och intressant utbud att erbjuda. Vi anser att Sverige med dessa förutsättningar minst skulle kunna dubblera sin turism. Då når vi EU-snittet. Det första kriteriet för att bli ett bra turistland har vi alltså med råge uppfyllt i Sverige. Vi har ett bra och intressant utbud för turisterna. Då kommer den andra förutsättningen för framgång, nämligen en bra marknadsföring. Varför är våra nordiska grannar så mycket bättre på turism än vi, fast de har ganska lika förutsättningar? Varför är de flesta EU-länderna också bättre än Sverige? Vi omsätter i dag hälften av EU-snittet per capita på turism. Svaret är tveklöst: De är bättre på marknadsföring. Det räcker inte med att ha bra produkter om bara ett fåtal känner till dem. Man behöver inte åka långt bort från Sverige förrän man märker att många inte vet något, eller vet mycket lite, om Sverige. ABBA, Björn Borg, Volvo, Saab har man hört talas om, men att de kommer från Sverige vet inte många. Ibland vet de inte ens var på kartan de ska söka Sverige. När en företagare har fått fram en bra produkt, vad gör han då? Tror ni att han hoppas att ryktet ska sprida nyheten om hans fina produkter och därmed få dem sålda? Nej, självklart inser han att det nu gäller att kavla upp skjortärmarna och ge sig ut på marknaden och visa upp sig och börja sälja. Han ser inte detta som kostnader utan som investeringar. På samma sätt måste vi arbeta för att sälja Sverige som turistland. Men vi marknadsför oss redan, försvarar sig säkert regeringen. Visst gör vi det, men om våra konkurrenter marknadsför sig många gånger intensivare än Sverige blir våra blygsamma aktiviteter till föga nytta. Vi hamnar i skuggan. Det är det som sker. Jag har funderat mycket på vad det är som gör att regeringen inte satsar mer på att sälja Sverige, när så mycket finns att vinna. Jag har kommit fram till att det troligtvis finns två viktiga orsaker till regeringens passivitet. Den första är att det inte finns några entreprenörer i regeringen, personer som har förmåga att tänka affärsmässigt och därmed förstå att det skulle vara en lönsam affär att satsa mer än de 100 miljoner som man i dag satsar på att marknadsföra turistlandet Sverige. Vi kristdemokrater föreslår i vår motion att vi borde fördubbla vår turistmarknadsföring till 200 miljoner och att vi tar dessa extra pengar från regionalpolitiken, utgiftsområde 19. Redan en ökning med en halv procent av antalet utländska turister till Sverige skulle ge dessa extra 100 miljoner tillbaka i statskassan. Detta är uträknat utifrån att vi i dag omsätter ca 44 miljarder per år på utländska turister. Hälften av dessa pengar går till statskassan, alltså 22 miljarder. En ökning med en halv procent ger då 110 miljoner extra till statskassan. Som entreprenör skulle jag gissa att en 100-procentig ökning av den internationella marknadsföringen av svensk turism skulle ge minst en tioprocentig ökning per år. Det skulle alltså ge 2,2 miljarder extra i statskassan på en 100-miljoners extra satsning, 22 gånger insatsen och dessutom 4 000-5 000 nya jobb per år i turistnäringen. Många av dessa jobb hamnar dessutom i glesbygd, vilket är extra värdefullt. Det är synd att turistminister Messing inte verkar förstå potentialen här. Inte heller Östros, Karlsson och Nuder verkar ha någon större klarsyn i dessa frågor. Här kommer vi i alliansen omedelbart efter valet att sätta in offensiva åtgärder. Få insatser får så säkra, snabba och positiva effekter på landets ekonomi, sysselsättning och regionalpolitik. Alliansen föreslår att målet för ökningen av utländska turister ska sättas till 25 % fram till 2010. Vi kristdemokrater tror att vi kan vara lite mer optimistiska. Men det viktiga är att vi sätter mätbara mål och inte bara pratar positivt som regeringen gör. Regeringen säger, som en del redan har nämnt, att målet är att vi ska ha en stor attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Vem skulle eftersträva något annat? Men när man inte visar hur detta ska åstadkommas och hur det ska bli mätbart blir det bara snömos och till intet förpliktande. Detta ställer sig nu utskottsmajoriteten bakom och anser detta vackra tal vara en riktig och välbalanserad avvägning av det som ska åstadkommas. Det är tråkigt med denna passivitet då Sverige i dag verkligen behöver en mer växande turistnäring. Turismen är, till skillnad från många andra näringar, ingenting som det finns risk för flyttas till lågprisländer. Det andra skälet till regeringens passivitet tror jag kan vara spöket vinst för privata entreprenörer. När statsråden står inför vårt förslag att exempelvis satsa 100 miljoner extra av skattepengarna för att marknadsföra turistlandet Sverige kommer först reaktionen att det låter klokt. Men sedan kommer ryggmärgsreaktionen: Ska vi satsa 100 miljoner och därmed hjälpa alla privata turistentreprenörer att öka sin omsättning varje år med 10 % och därmed också öka deras vinster? Nej, då tar det stopp. I stället börjar man prata om att näringen själv ska lägga ett marknadsföringspåslag på sina priser och själv finansiera detta. Inget annat land tänker så. Den som tjänar överlägset mest pengar på en ökad turism är staten, 22 gånger insatsen hörde ni att jag sade tidigare. Därför bör staten självklart ta marknadsföringskostnaderna för Sverige som turistland. Dessutom är turistpriserna redan höga i Sverige jämfört med många av våra konkurrenters och tål inga extra påslag som konkurrenterna slipper. Men tyvärr har regeringen svårt att tänka affärsmässigt. Det är ett dogmatiskt tänkande som drabbar turistnäringen. Om regeringen delar Kristdemokraternas åsikt att skattepengarna ska nyttjas på ett sätt där de gör mest nytta finns det knappast något som är mer effektivt än att satsa 100 miljoner extra utöver regeringens förslag för att marknadsföra Sverige som ett bra turistland. Med en sådan ökad marknadsföringssatsning finns det bara vinnare - ökad lönsamhet för turistentreprenörerna, rejält ökade intäkter för staten och en starkt ökad sysselsättning, speciellt i glesbygd. Allianspartierna kommer att rösta ja till detta. Turismen är i dag världens snabbast växande näring. Så kan det bli också i Sverige. Vårt land har potentialen, med råge.

Anf. 26 Åsa Torstensson (C)

Fru talman! Runtom i Sverige finns det en stor oro för vart jobben drar och vart företagen flyttar och för Sveriges möjlighet att framöver kunna konkurrera på en global marknad. Det är egentligen två parallella strukturförändringar som pågår. Den ena har pågått under ganska lång tid med en allt allvarligare regional klyvning där vissa regioner och orter drar ifrån andra regioner, och där det är främst landets mest glesbefolkade delar och landsbygdsregioners industrier som är satta under en mycket kraftig konkurrens både från de inomnationella regionerna och från internationella regioner. Den andra är den allmänna mycket allvarliga situationen där vi dagligen konstaterar att företag ständigt flyttar och jobben försvinner ut i andra delar av världen. Och detta sker utan att motsvarande antal nya jobb skapas och utan att man vågar skapa nya företag och utan att befintliga företag vågar utvecklas eller nyanställa. Sverige är i en mycket allvarlig situation där det är avgörande att se över det svenska företagarklimatet och det svenska näringslivsklimatet för att kunna skapa i grunden mycket bättre förutsättningar för de företagsamma människorna att våga starta eget och våga utveckla sina befintliga företag så att just nya arbetstillfällen skapas. Det behövs regelförenklingsreformer, och det behövs skattereformer som gör att företagen vill växa. Och det behövs ett avskaffande av system som förhindrar företag att våga anställa människor. Fru talman! Allt detta handlar egentligen i grunden om möjligheterna för världens största industri att växa. Detta betänkande om den svenska turistnäringen innehåller dock inga förslag som stärker företagandet i Sverige. I EU beräknas åtta miljoner människor arbeta inom turistsektorn, i Sverige drygt 127 000 människor. I regeringens proposition En politik för en långsiktig konkurrenskraftig turistnäring ges en överblick över näringens betydelse och vikten av att näring och myndigheter samverkar. Men det skulle kunna vara så mycket bättre, och så många flera nya arbetstillfällen skulle kunna ges runtom i vårt land. Tyvärr klarar inte regeringen att ta det helhetsgrepp som behövs för att företagsamheten ska ta fart och för att människor aktivt ska våga utveckla sina idéer och sina tankar. I stället lägger regeringen vid sidan av den här propositionen kraft på att skapa ytterligare nya regler som ska försvåra för människor att erhålla F-skattsedel. I dagens Sverige förstärker Socialdemokraterna synen på att det är för många företagare och för många fifflare som det gäller att hindra - detta i stället för att se till sambandet mellan bristen på arbetstillfällen och det faktum att det är för få företag som vågar starta och för få människor som vågar skapa sin egen utkomst. Men i stället för att se det sambandet fortsätter man att med nya regler förhindra en utveckling av landet. Det finns faktiskt inga konkreta förslag i propositionen som underlättar för blivande eller för redan existerande företagare att utveckla turismverksamheten. Vem vågar eller vill satsa på turistföretagandet om man har den attityden? Just nu går vi - åtminstone i min del av världen, på den sköna västkusten - in i en intensiv tid där också många småföretag träder in i sin intensiva sommarverksamhet. Men allmänt sett befinner vi oss fortfarande på en mycket jungfrulig mark med otroliga möjligheter att skapa nya företag och därmed nya jobb i alla delar av landet. Just turistindustrin är en verksamhet som inte drar över gränsen. Även om snön smälter och solen går i moln återuppstår dessa naturupplevelser igen. Men konkurrensen uteblir inte bara därför att vi inte tar tillfället i akt. Sol och snö och även andra unika upplevelser finns ju också i många andra länder, till exempel runtom i våra grannländer. Fru talman! De speciella upplevelser, de extrema höjdpunkter, som vi kommer ihåg är oftast väldigt lokala och regionala. Det är också lokalt man kan, och ska, utveckla företag. Och det är där man kan ta betalt för sina unika varor. Detta lokala och unika kan utvecklas såväl i Stockholm som på Nordkoster. Med en bra turist- och företagarpolitik ges nya förutsättningar för utveckling i alla delar av landet. Det finns världens möjligheter att sätta även små orter och små länder på världskartan. Men det ställer krav på att politiken gör det som politiken ska göra just för att människor ska kunna, våga, gå vidare med sina idéer och starta eget. Inom turistnäringen är det så uppenbart att det är de små företagen som står för möjligheterna att skapa jobb och tillväxt - också, som jag inledningsvis nämnde om, i de delar av landet som har stora problem när det gäller att i en konkurrensutsatt företagarvärld skapa nya möjligheter. Fru talman! Staten har ett nationellt samlat ansvar för att internationellt stärka Sverigebilden och locka resenärer att komma till Sverige liksom för att få svenskar att turista i landet. Det handlar om annat än en svag krona. Dock satsar Sverige betydligt mindre än våra nordiska grannländer på att marknadsföra det egna landet. 10 kr ska jämföras med 30-40 kr per invånare och år. Vi i allianspartierna har lagt fram förslag om att avsätta ytterligare miljoner till Sveriges Rese- och Turistråd. Vi vill också sätta upp kvantitativa mål som ställer krav på en utvärdering och därmed gör det lättare att behålla fokus på utveckling och krav på att ständigt göra förbättringar inom landet, till exempel för att antalet utländska turister med minst en övernattning ska öka med 25 % till år 2010. Infrastrukturen är för många landsbygdsföretagare A och O. Det handlar då inte bara om vägar utan också om så simpla saker som mobiltelefontäckning eller - det som många av oss tycker är generellt allmängiltigt i dag - digital allemansrätt. Så är det tyvärr inte i stora delar av landet. De här områdena hanteras av trafikutskottet, men det hör till helheten för ambitionen att stärka just turistföretagandet. Staten lägger också stora pengar på att inrätta naturreservat, ofta i bygder där det är just den upplevelsen som kan kommersialiseras. Därför är det avgörande att myndigheter och tänkbar näring samarbetar så att inte nytt myndighetskrångel skapas - till exempel att flygverksamhet, som är avgörande för att nå våra unika och därmed avlägsna fiskevatten, inte förhindras. Det kan väl ändå inte vara meningen att tystnaden ska ta död på människors vilja att utveckla sina egna livsvillkor och ansvara för sin egen försörjning? Allianspartierna har lagt fram ett antal förbättringsförslag med anledning av regeringens proposition. De förslagen visar på vikten av en helhetssyn när vi talar om småföretagsamhet och möjligheterna att satsa på nya jobb inom turistnäringen. Naturligtvis står jag bakom samtliga reservationer där Centern finns med, men jag yrkar bifall endast till reservation 1.

Anf. 27 Berit Högman (S)

Fru talman! Som många talare har varit inne på är vi överens om att turismen är en väldigt värdefull näring för Sverige. De 2 ½ procenten av vår bnp och sysselsättningseffekten på drygt 127 000 årsarbetare kan naturligtvis växa - det kan bli fler. Turismen är en utpräglad småföretagarnäring med stor betydelse för tillväxten i landet. Den proposition som vi nu debatterar och som vi ska fatta beslut om syftar till att turismpolitiken i ännu högre grad ska bidra till tillväxt och sysselsättning i hela landet. Sverige är världens främsta varumärke. Detta har kommit fram i den första globala undersökning i den vägen som gjorts - alltså före Storbritannien, USA, Japan och Italien. Undersökningen grundas på intervjuer med 10 000 personer i tio länder. Enligt Simon Arnholt, en av världens främsta experter på Nation Branding är Sverige nästan universellt beundrat och kännetecknas av en ansvarstagande administration, en ärlig och pålitlig befolkning, framgångsrik kulturexport och en bra plats för investeringar. Följande sägs: "Få länder kan upprätthålla en så värdefull balans mellan grundläggande stabilitet och drag av vitalitet, äventyr och ungdomlighet." Detta är väl verkligen något att ta fasta på i den fortsatta marknadsföringen av Sverige! Jag vill också påstå att vi vid en nordisk jämförelse inte är så dåliga som Lars Lindén vill ge uttryck för. Vår marknadsandel växer stadigt, och vi har den största ökningen av antalet gästnätter. Som mötesplats för internationella kongresser ligger Sverige på fjärde plats bland de länder som deltar i mätningen. Det är också ett bra avstamp för en bättre turismpolitik! Nu ser vi att turismsiffrorna går uppåt i Malmö, i Västsverige och i flera andra delar av vårt land. Det är viktigt att se att turism och besöksnäring kan vara så många olika upplevelser för vitt skilda målgrupper. Det kan vara att vandra i den vackra Kesudalen på väg till Helags med ryggsäck, tält, stormkök och frystorkad mat eller cykla längs grusvägen som följer Göta kanal med ett vandrarhem som tänkt boplats för natten. Det kan vara att tillsammans med barnen uppleva Cosmonova, Tom Tits, Junibacken och Gröna Lund ett veckoslut i maj eller en avkopplande spaweekend med kulturupplevelse i Trosa, Skinnskatteberg eller Varberg i november. Det kan vara en häftig skidupplevelse i Idre, Åre, Hemavan eller Riksgränsen, eller varför inte stå i en snödriva i Värmlandsskogarna under Svenska Rallyt? Allt detta och mycket mer ska fler få möjlighet att uppleva. Naturen, kulturen, tystnaden men också storstadsbruset - allt detta har vi. Det är detta som regeringen tar fasta på när den nu lägger fram en turistproposition - den första på tio år. Jag tycker det är glädjande att vi i stora drag är överens om att det är en bra proposition. Men det är klart att några förslag och synpunkter måste man nu ändå ha om man är i opposition. Därför har man från maktalliansen presterat en gemensam motion. Med anledning av den känner jag behov av att ställa några frågor. Ni vill stärka äganderätten på bekostnad av allemansrätten, och samtidigt betonar ni allihop värdet av att utveckla turismen i våra mest glest befolkade bygder. Hur går detta ihop? Ert förslag kommer utan tvekan att försvåra, ja kanske till och med göra det omöjligt, för Erik, 35 år, som har fått bra snurr på sin skotersafari på vintern och viltsafarin på sommaren. I samma situation försätter ni entreprenörer inom fisketurismen, cykelturismen, hästturismen och dem som kör hundspann. Hur går det för kanotuthyrarna, för cykelpaketarrangörerna och för jaktturismen? Hur många avtal och markägarkontakter kräver inte detta? Var det inte mindre krångel för småföretagare vi skulle ha? Vi vet också att i många glesbygder är det många mark- och skogsägare som bor och lever långt, långt ifrån den mark han eller hon äger. Ni har redan skapat oro bland dessa aktörer inom turismnäringen, som ni ändå säger er värna om. Jag kan se att detta är klassisk gammal högerpolitik. Det är ägandet som ska ge makt. Detta är välsignat av småföretagarpartiet Centern. Så till behovet av infrastruktur. Ni vill att Rikstrafiken ska ta med gruppen turister i sina beräkningsunderlag, men det är bara Centern som, liksom vi, vill ge mer pengar till Rikstrafiken. Hur går det ihop då? Vilken trafik vill ni ta bort då? Ska Stig Strand få flyga till Storuman? Är det tågtrafiken i Dalarna som ska bort, eller är det Gotland som ska isoleras? Är det arbetspendlingen för de bofasta som ska försvåras? Nej, jag tror att det är viktigt att lära sig att man inte kan äta upp kakan och ha den kvar. Den lärdomen får nog också ni ta efter! Vidare lyfter ni fram bredbandsutbyggnaden som viktig. Bra, alldeles riktigt! Men hur ska det ske då? Moderaterna vill ju inte ge några pengar alls till denna infrastruktursatsning. Hur ska denna politik gå ihop i verkligheten? När ska väljarna och vi få veta? Moderaternas pengar ska gå på vägar. Hela 7 ½ mil väg ska det bli - ena dagen i Skåne och andra dagen i Mälardalen. Centern klämmer till med 2 ½ mil, medan Folkpartiet och kd nöjer sig med dryga milen. 10 miljoner mer till Sverigesatsningen har ni också varit inne på. Det är väl summor i den storleksordningen som det går att bli överens om. Det är kanske ett slags uppvärmning när det gäller att bli överens om sjukförsäkring eller a-kassa, föräldraförsäkring eller stora väganslag. Samtidigt vet ni att era partikamrater ute i regioner och län avstyrker anslag till regionala turismorganisationer, som faktiskt jobbar med marknadsföringen och lägger ned en hel del pengar på den. Dalarnas Turistråd satsar 30 miljoner på marknadsföring. Det är sånt som leder till att midsommarfirandet i Gropen i Leksand tolkas till japanska. Värmlands Turistråd satsar 20 miljoner. Det är sådant som lett till att det går charterplan från Centraleuropa till Värmland. Stockholms stad ger Stockholm Visitors Board 40 miljoner, och i samma storleksordning ligger budgeten för Position Skåne och deras marknadsföring av sina profilområden. Men detta motsätter sig era partikamrater. Hur vi än läser och söker finner vi ingen trovärdighet i era förslag. Därför, fru talman, yrkar jag avslag på maktalliansens motion och också på övriga motioner. Däremot finner vi att propositionen innehåller bra tydliggöranden av vad som är statens roll och ansvar för turismpolitiken. Det handlar om samarbete mellan olika aktörer, forskning och utveckling. Det handlar om att se att turismen just är en näring tillsammans med andra näringar. Nutek har ett tydligt uppdrag att stötta företagsutvecklingen inom turism. Vi tycker att det är bra att renodla organisationen på nationell nivå och att staten tar ett tydligt ansvar som delägare i Sveriges Rese- och Turistråd. Vi ser fram emot en utvärdering och, vid behov, en revidering av Framtidsprogrammet. Det är viktigt med ett nedifrån-och-upp-perspektiv, att programmen har en stark regional förankring. Det är också huvudskälet till att vi inte anser att det är riksdag och regering som ska sätta mål för turismpolitiken som är för detaljerade. Dessa måste utformas i samverkan mellan näring och samhälle, för utan förankring har målen inget värde! Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till proposition 2004/05:56 En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring .

Anf. 28 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Som förväntat var det inte många ord om den egna politiken utan mer om de andras politik. Det kanske inte är så konstigt, för propositionen innehåller inte så mycket. Det blir korta anföranden. Det var ett långt angrepp angående vad alliansen har för förslag och mot alliansens förslag. Vi kan konstatera att alliansen har föreslagit någonting, men vad har vänsterkartellen kommit överens om? Ja, vi kan konstatera att det inte var så mycket ni har kommit överens om. Det står nästan ingenting om det. Konstigt är det att man först använder sig av en partibenämning som inte finns, och sedan går man ut med rena felaktigheter, Berit Högman. Moderaterna, för att ta det partiet som exempel, har föreslagit 3 miljarder mer i infrastruktursatsningar. Det är bara att läsa våra motioner. Det görs ett stort nummer om allemansrätten och äganderätten. Tydligen finns det inga konkreta förslag när det gäller statens egen mark som vi kan besluta om här. Men vikten av att ha vettiga överenskommelser mellan markägare och entreprenörer, vilket är normalt i affärsförhållanden, görs det ett stort nummer av. Det tycker jag är märkligt. Jag skulle vilja ställa en fråga till dig, Berit Högman. Det är egentligen en fråga direkt från en företagare. Det har att göra med att det inte finns något behov att se över reglerna. Den företagare som ska samarbeta med en annan betalar 6 % moms om han transporterar själv. Men anlitar han den andra måste han betala 25 % moms. Men då kan han använda schablonregeln, precis som när det gäller begagnade bilar. Men hur mycket det blir måste han räkna ut separat varje gång. Men då kan han använda schablon när det gäller vinstmarginalen på 13 %. Det här klarar han inte av. Han är turistentreprenör. Det är för dyrt att anlita en konsult som ska reda ut det. Det är som att elda för kråkorna. Vet du vad det blev? Det blev ingen affär. Det blir mindre turism. Vad vill du som vänsterkartellens företrädare att du och jag ska säga till denna företagare om att det inte finns något behov av att se över reglerna eller se över turistbranschens behov?

Anf. 29 Berit Högman (S)

Fru talman! Krister Hammarbergh vet att det pågår en översyn av momssättningen. Krister Hammarbergh vet att det har lagts ned mycket arbete - och det har vi debatterat i utskottet och kammaren - på regelförbättringar och regelförenklingar för småföretag. Krister Hammarbergh vet att det pågår ett arbete med en rad åtgärder för småföretag. Jag nämnde Nuteks satsning på turismnäringen som ett exempel. Men det är värdefullt att se turismen som en näring tillsammans med andra näringar av just det skäl som exempelvis Yvonne Ångström tog upp, att det handlar om boende, resor, restaurang, upplevelser, kongresser, korta och långa besök. Allt detta ingår i arbetet. Svaret till din bekant är att det arbetas med de här frågorna, men inte på det sätt som du föreslår. Du säger att problemet är att vi inte tycker om att företag gör vinst. Jag kan ta ishotellet i Jukkasjärvi som exempel. Det hade aldrig blivit verklighet utan samhällspengar i form av ett väldigt stort belopp från länsarbetsnämnden i Norrbotten. Med din politik hade ishotellet i Jukkasjärvi aldrig blivit den succé som det har blivit.

Anf. 30 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Där ligger skillnaden mellan oss. Det var arbetsmarknadspengarna som avgjorde. Entreprenören har tydligen ingen betydelse. Det är så totalt väsensskilt från hur vi resonerar. Berit Högman pratar om att man ska satsa på Nutek. Nutek kan säkert spela en roll, men vi tycker att man ska satsa på entreprenören, för det är där som jobbet görs. Där skiljer vi oss uppenbarligen åt. Du vill inte ge något svar till den här företagaren. Jag förstår det, för det är svårt att motivera och ge något vettigt svar. Man varför inte svara Icehotel på frågan varför man ska betala olika typer av momssatser? Icehotel har 22 miljoner kronor i omsättning på aktiviteter. Men ska vi jämföra med momsskillnaden i Finland försvinner 3,6 miljoner kronor mer på grund av den momsskillnaden. Finns det anledning att se över det här? Kan det innebära en nackdel för Icehotel? Vad vill Berit Högman svara den entreprenören?

Anf. 31 Berit Högman (S)

Fru talman! Jag säger det en gång till så får vi se om det går in: Det pågår redan en översyn av momssatserna. Den hanterar inte vårt utskott, men den behandlar alla de problem som du tar upp och som vi vet att företagarna har. Nuteks pengar, liksom länsarbetsnämndens pengar när det gäller ishotellet i Jukkasjärvi, går till entreprenörer. Det är det som jag försöker att få fram. Du gör jämförelser med andra länder, och då måste jag fundera över: Är det fler likheter du vill ha med Norge? Vill du ta bort allemansrätten? Vill du betala hundra spänn för en hamburgare eller dubbelt så mycket för en pilsner på krogen? Man måste ju se att vi också har många fördelar i vårt land. Vi ökar faktiskt våra marknadsandelar, medan det går lite sämre för Norge och Danmark. Det är mer bekymmersamt med den pessimism som ni sprider när det gäller de möjligheter som Sverige som turistland har och med den beskrivning som ni gör av vårt land.

Anf. 32 Lars Lindén (Kd)

Fru talman! Det är lite lustigt att Berit Högman ställer en massa frågor här. Men nu är det du som ska svara på frågor och jag som ska ställa frågor. Man kan fråga sig: Hur ska vi få ökad turism rent praktiskt? Du säger att riksdagen inte ska sätta upp några mätbara mål. Jag kan förstå att det blir som det blir när man har den uppfattningen. Men om man i allt arbete vill eftersträva en utveckling åt något håll måste man ju ha mål. Det går inte att bara prata, utan man måste kunna utvärdera om man har kommit någonstans. Det är inte fel att säga att man vill ha en 10-procentig eller 50-procentig ökning. Det är mycket märkligt att man inte försöker att konkretisera detta. Varför är vi inte bättre än Norge, Finland och Danmark när det gäller turism och omsättning per capita? Det är helt klart att vi ligger efter. Tror ni inte att mer marknadsföring skulle kunna göra att svensk turism ökar? Våra grannar i Norden satsar ju tre-fem gånger mer på marknadsföring. Tror inte du att det är det som är det avgörande för att de har kommit så mycket längre? Jag har besökt en hel del ambassader under de senaste åren. På en del ställen finns det knappt en affisch om Sverige. Där det ändå strömmar förbi folk skulle man kunna ha en proffsig utställning med några bra broschyrer. På en del ambassader fungerar det rätt bra, men på en del andra är det för ynkligt. Det är klart att pengarna räcker väl inte till det.

Anf. 33 Berit Högman (S)

Fru talman! Visst finns det förbättringsmöjligheter, jag förnekar inte det. Men det är synd att ni inte ser att de regionala anslagen också går till marknadsföring utomlands. Propositionen innehåller en metod för att man ska kunna förmera de resurser som vi redan har. I stället slår ni er för bröstet med att ni satsar 10 miljoner. De pengar som ska satsas i Värmland, i Dalarna, i Skåne, i Stockholm, i Västernorrland och så vidare har era partikamrater lokalt och regionalt redan yrkat avslag på många gånger om. Så med en sammantagen borgerlig politik i det här landet skulle turistnäringen ha mindre pengar än vad den här i dag. Det är det resonemanget som jag inte får att gå ihop. Det är därför som jag ställer frågan: Hur ser er politik ut i verkligheten? Vad blir det för resurser till bredband, till de små flygen - för att ta några exempel. Där är ni svaren skyldiga fortfarande, Lars.

Anf. 34 Lars Lindén (Kd)

Fru talman! Som jag sade i mitt anförande så har vi otroligt fina resurser i Sverige. Vi har potential som turistland. Men folk känner ju inte till det ute i världen. Då måste marknadsföring ändå vara nyckeln till att få hit turister. Vi kristdemokrater föreslår en extra 100-miljonerssatsning, alltså en dubblering av marknadsföringskostnaderna. Bara med en halv procents ökning av antalet utländska turister har vi finansierat detta. Vad är ni rädda för? Varför satsar ni inte? Vi har tagit dessa pengar från regionalpolitiken, utgiftsområde 19, och denna satsning skulle tillfalla det regionalpolitiska området. Därför tror vi att detta är väl använda pengar. Det kanske blir till och med en 10-procentig ökning av antalet utländska turister, alltså 22 gånger insatsen. Ändå tvekar ni, och det är det som vi tycker är så märkligt. Ni bara pratar. Att satsa ytterligare 100 miljoner är ju inte särskilt radikalt.

Anf. 35 Berit Högman (S)

Fru talman! Nej, men det är också en gammal fråga. Tidigare år har det satsats en hel del resurser. Enligt propositionen ska vi nu förmera de resurser som vi redan har. Vi ska rikta den utländska marknadsföringen. Vi ska göra den bättre och tillsammans med olika nationella aktörer. Jag ställer fortfarande frågan: Om marknadsföringen utomlands är så viktig, varför har då era partikamrater ute i landet yrkat avslag på medlen för samma sak till de regionala turistorganen? Vi var ju ändå överens om att Sverige är ett väldigt fint land.

Anf. 36 Åsa Torstensson (C)

Fru talman! Jag hoppas att det var många runtomkring i landet som lyssnade på Berit Högman när hon pratade om turistnäringen i Sverige utan att på något sätt fånga in de enskilda människornas vilja och förmåga att skapa nya företag. Inte med ett ord berörde Berit Högman företagarvillkoren i landet. Inte med ett ord berörde hon människors vilja att skapa egna företag, men att de inte vågar träda fram på grund av krångliga regler, skattesystem, ansvar för sjuklön och så vidare som ständigt förhindrar nya företag, som förhindrar människors vilja att skapa utkomstmöjligheter i de delar av landet som kanske Berit Högman själv kommer ifrån eller de delar som ligger geografiskt nära där jag själv bor och där det är den befintliga industrin som har hård konkurrens. Företag och jobb flyttar, men det skulle finnas förutsättningar att skapa möjligheter för nya företag om människor gavs möjlighet att med enklare regler och bättre skattesystem skapa sina egna möjligheter. Inte med ett ord nämnde Berit Högman människorna bakom företagandet.

Anf. 37 Berit Högman (S)

Fru talman! Du får mig verkligen att framstå som en oerhört omänsklig människa. Men jag nämnde i mitt anförande de resurser som Nutek har fått för att stötta små företag inom turismnäringen. Jag skulle kunna räkna upp antalet utbildningsplatser på våra regionala högskolor och våra nya universitet, och då kan du själv tänka efter hur många av dessa utbildningsplatser som hade förverkligats om maktalliansens resurser för regionala högskolor och små universitet hade varit verklighet. Det hade knappast varit någonting. Det är klart att människorna är viktiga för vandrarhemmen längs Göta kanal och för dem som tar emot mig när jag kommer fram uppe i Härjedalsfjällen på min vandring, och så vidare. Allt detta är viktigt. Jag vill fråga dig, Åsa: Hur tycker du att förutsättningarna ökar för ett nationellt hästcentrum i Vången om man sänker a-kassan för alla arbetslösa jämtar?

Anf. 38 Åsa Torstensson (C)

Fru talman! Återigen visas den ideologiska skiljelinjen mellan Berit Högmans socialdemokrati och Centerpartiets syn på människor: viljan att skapa eget, viljan och förmågan att göra rätt från början och att skapa förutsättningar för småföretagandet som drivkraften i samhället. Det inkluderar också människor som i dag går på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det handlar om att skapa förutsättningar att kunna leva på sin lön och att skapa förutsättningar för företag att bildas. Men Berit Högman lägger fram förslag som innebär att vi skapar ytterligare krångel för att kunna bilda småföretag. Vad menar Berit Högman med att lägga fram förslag där det ska bli besvärligare att få F-skattsedel till hands? Är det någonting annat än att skapa attityder och stärka attityder att företagare i det här landet bara är fifflare och myglare? Vad ger det i grunden för syn på vilket samhälle vi vill ha framgent? Inte att uppmuntra var och en av dessa människor som finns runtomkring i vårt land som har förmåga, idéer och tankar att vilja gå vidare och starta eget. Det borde Berit Högman och Socialdemokraterna fundera på.

Anf. 39 Berit Högman (S)

Fru talman! Vi både funderar och handlar på en rad sätt. Om jag förstår dig rätt säger du: Det blir lättare för den arbetslöse att starta företag om a-kassan sänks.

Anf. 40 Yvonne Ångström (Fp)

Fru talman! Berit Högman riktar in en del av sin attack mot att våra fyra partier inte har riktigt samma budgetförslag när det gäller vägar, Rikstrafiken och annat. Men det är helt klart att när vi ska lägga fram en gemensam budget senare kommer vi att också klara av det. Det blir förhandlingar precis som inom er kartell. Ni lägger till exempel på dem som kör bil långa sträckor orimliga skatter på bensin och diesel, vilket inte är till fördel för turismen. Berit Högman sade i början av sitt anförande att turismen är en utpräglad småföretagarnäring. Det är just för dessa mycket små företag som det är bråttom med lägre arbetsgivaravgifter, bättre sjuklönesystem och färre regler, som alla tidigare har varit inne på. Det är de små företagen som behöver de regelförenklingar som Näringsdepartementet inte orkar genomföra. Det undrar jag när ni tänker genomföra.

Anf. 41 Berit Högman (S)

Fru talman! Redan i dag, Yvonne, och det känner du till, finns nedsatta socialavgifter i det som kallas för stödområde A. Framför mig har jag en lista som jag skulle kunna rabbla. Vad har vi gjort för att förbättra för småföretagen? Vi har handlingsprogrammet för att minska administrationen. Vi har Skatteverkets förbättringar, reformeringen av 3:12-reglerna och arvs- och gåvoskatten. Vi har ett nationellt program för entreprenörskap bland unga. Vi har stödet till Vinnova bland annat för företagskuvöser, stöd till kommersialisering av produkter, stödet till kreditgarantiföreningar och stödet till innovativ landsbygdsutveckling. Vi har satsning och mångfald och företagande, stödet till Almi för utbildning i företagande, bredbandssatsningen och särskilt anställningsstöd. Det var några av punkterna på listan. Jag har väldigt svårt att ta åt mig att jag inte bryr mig om vare sig företagare eller människor. Som socialdemokrat är jag riktigt stolt över vad vi hittills har uträttat. Jag undrar fortfarande: När får vi och väljarna besked om det blir sju och en halv mil motorväg eller en mil motorväg i er ökade vägsatsning?

Anf. 42 Yvonne Ångström (Fp)

Fru talman! Det beskedet kommer när vi lägger fram en gemensam budget. Det torde bli efter valet 2006, eller möjligen att vi har riktlinjerna klara nästa vår. Det exakta datumet kan jag inte säga. Men när vi har tillfälle att lägga fram en gemensam budget då kommer Berit Högman att se att vi är överens. Jag vill gå tillbaka till detta med nedsatta socialavgifter. Det är bra. Jag har själv suttit i Regionalpolitiska utredningen och jobbat med det. Men det som inte är bra är att den socialdemokratiska regeringen inte har tagit steget fullt ut. Jag kommer inte ihåg beloppet så här rakt upp och ned i huvudet. Men jag tror att det är upp till 100 000 euro i nedsättning, eller om det är ännu mer. Vi har i Sverige inte nyttjat den möjligheten fullt ut. Det är väldigt lite pengar totalt sett. Men det är mycket för lille företagaren. Kanske Berit Högman kan svara på varför ni inte har fullföljt det helt.

Anf. 43 Berit Högman (S)

Fru talman! Jag är mer bekymrad över att du ska hålla ihop med Krister Hammarbergh och hans partikamrater. Krister säger uttryckligt att det inte ska finnas något samhällsstöd till företagarna. Det innebär att det inte heller blir några nedsatta socialavgifter i stödområde A när du ska komma ihop dig med honom. Jag tror att det är betydligt fler frågor än om en mil eller sju och en halv mil motorväg som ni måste bli överens om. Jag har fortfarande frågan: På vilket sätt är det lättare att bli företagare om man får sänkt a-kassa?

Anf. 44 Gunilla Wahlén (V)

Fru talman! I takt med den växande ekonomin och det förbättrade hälsoläget i de allra flesta länder i världen kommer resandet inom överskådlig tid att öka. Vi människor är nyfikna och vill resa till andra länder och se andra kulturer eller spännande platser. Resande och möten mellan människor ger ökat handelsutbyte och därmed förutsättningar till nya arbeten i olika branscher. Det är inte enbart människor från andra länder som vill komma till Sverige för att få nya upplevelser eller rekreation. Vi reser själva väldigt mycket inom landet. Campingsemestern, besök hos släktingar och vänner, resor till olika idrotts- eller kulturevenemang är viktiga mål för vårt resande. Dagens debatt visar att det finns en stor samstämmighet om turistnäringens betydelse för svenskt näringsliv och sysselsättning. Berit Högman har i sitt tidigare inlägg gett en bra bild av hur majoriteten i utskottet ser på turisten och turismens framtid. Jag vill helt och fullt instämma i hennes anförande. Detta betänkande bygger på en proposition som heter En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring. Hur kan man uppnå detta, och vad innehåller egentligen begreppet turistnäring? Det finns en mängd faktorer som påverkar om, när och hur vi reser. Hur ska den enskilde entreprenören agera för att få ett livskraftigt företag? Vad skiljer i turistföretagets förutsättningar mellan storstad och fjällområde? Ska vi satsa på kultur- och idrottsevenemang, upplevelser eller natur- och ekoturism? Ska det vara småskaligt eller storskaligt? Ja, ett svar kan vara: Det beror på. Turismen börjar i allt högre grad räknas som en basindustri som har stora förutsättningar att växa som en exportnäring. Men den internationella konkurrensen är hård, och många länder världen över ser potentialen inom detta område. Vi måste ta vara på det som är unikt i vårt land. Här spelar Sverigefrämjande och marknadsbearbetning en viktig roll. Men vi måste hålla det vi lovar i vår marknadsföring. Vi måste ha en mycket hög kvalitet och bra kvalitet i alla led. Forskningen har en avgörande betydelse för näringen och för att jag ska veta vilka faktorer som är avgörande just inom mitt område för att jag ska lyckas nå den målgrupp som jag tänkt mig. Jag måste även kunna ge det kunden, besökaren, turisten förväntar sig och är beredd att betala för. Vi måste stärka forskningen, öka kunskapen och förbättra statistiken på såväl lokal, regional, nationell som internationell nivå. Här återstår ännu mycket att göra för att kunna nå våra mål om ökad sysselsättning och en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring. Fru talman! Tiden medger inte att jag går in på alla detaljer i detta betänkande. Det är viktiga aspekter såsom infrastrukturens betydelse och betydelsen av samverkan mellan myndigheter och näring för att vi ska nå nya grupper och stimulera en utveckling av turistnäringen. Jag vill en liten stund fokusera på konsumenterna. Vad kan vi göra för att öka kvaliteten för olika grupper och göra turismen och resandet tillgängliga för fler? Att skapa tillgänglighet för funktionshindrade på turistområdet är förenat med både kostnader och vinster. Men ytterst är det en demokratifråga. Det är inte förenligt med modern utveckling att ställa vissa människor utanför viktiga områden i samhället. En tillgänglig turism handlar både om ett konsumentperspektiv och ett entreprenörsperspektiv då funktionshindrade kan återfinnas bland både användarna och utförarna. Tillgänglighet ska därför skapas i båda dessa perspektiv. Jag har funnit en liten skrift som heter Funktionshinder i ett mångkulturellt samhälle. Jag vill citera några rader ur den. Det handlar om FN:s regler för personer med funktionshinder. Så här står det: "FN:s regler kom till för att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda. Delaktighet och jämlikhet betyder att alla, även personer med funktionshinder, får samma service, hjälp och information och kan vara med på samma saker som de som inte har funktionshinder." På ett annat ställe står det: "Samhället måste förstå hur viktigt det är för personer med funktionshinder att kunna röra sig och komma ut. Att få information. Att kunna tala med andra. Samhället ska se till att det finns regler för att göra gator, hus, tåg, bussar och annat handikappvänliga." För mig betyder det även att en synskadad ska kunna komma ut i naturen, känna dofter och lyssna på fåglar. Det kräver att det finns kartor, skyltar och andra hänvisningar på blindskrift. En grupp ungdomar med hörselskador ska kunna resa till ett idrottsevenemang och få information på bussar och tåg inte bara från högtalare. De ska även kunna se textad aktuell information för att nå sitt resmål. Allergiker och diabetiker ska kunna skaffa information om ifall hotellet eller restaurangen har rum, mat och öppettider som passar henne eller honom. Gamla och rörelsehindrade ska också kunna resa och ha tillgång till olika faciliteter. Vi skulle kunna få flera viktiga idrottsevenemang på EM-, VM- och OS-nivå om vi har en väl utvecklad handikappidrott med funktionella arenor och möjligheter för flickor och pojkar och ungdomar med olika funktionshinder att resa, bo och träna under optimala förhållanden. I proposition 1999/2000:79, Från patient till medborgare, slår regeringen fast att den har ett kollektivt ansvar för handikappolitiken och att varje statsråd har ansvar för att handikapperspektivet beaktas inom sitt politikområde. Det slås även fast ett mål om att enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga bör vara åtgärdade före år 2010 på bland annat offentliga platser. Turistpolitikens mål har en nära koppling till de handikappolitiska målen. Men det saknas en samlad information om såväl hinder som möjligheter för människor med olika funktionshinder att nå olika turistattraktioner. Därför är det nödvändigt att göra en bred översyn om hur tillgängligheten ska kunna öka. För detta krävs ett nära samarbete med olika handikapporganisationer. Handikappombudsmannen har fått i uppdrag att arbeta fram en metod att följa tillgänglighetsarbetet i kommunerna. Fru talman! Våra kulturminnesmärken och världsarv måste göras tillgängliga även för kvinnor och män med funktionshinder. Det är nödvändigt att få konkreta förslag till lämpliga åtgärder, vilket skulle kunna göra att fler kan tillgodogöra sig denna basnäring. Det gör att den enskilda företagaren kan nå nya grupper och därmed öka lönsamheten i sitt företag. Jag ser med glädje hur olika turistföretag satsar på ekoturism, en turism som är lokal, en turism som skapar sysselsättning även i glesbygd och hur alltfler företag får märkningen Naturens bästa. Även funktionshindrade ska ha möjlighet att planera sin efterlängtade semester, utflykt eller resa till ett evenemang. Var och en vet bäst själv vilka krav hon eller han behöver få tillgodosedda för att resmålet ska ha den kvalitet som gör att resan blir en positiv upplevelse. Det ska vara lätt att hitta samlad information via nätet, hemsidor, turistinformationscenter och broschyrer. Här återstår ännu mycket att göra. Det är hög tid att även få ett kvalitetsvarumärke som signalerar "bästa funktion". Fru talman! Avslutningsvis kan jag inte låta bli att reflektera över Krister Hammarberghs inlägg om turismen uppe vid Riksgränsen, nu när jag ser att jag har lite talartid kvar. Krister visar på hur turismen ser ut på den norska sidan och hur den ser ut på den svenska. Jag vistades redan på 50-talet i Riksgränsen eftersom min mormor bodde där. De hus som stod på den norska sidan står fortfarande kvar. Men någon motsvarighet till Riksgränsen med dess hotellverksamhet och dagisverksamhet och till den inflyttning som sker till Riksgränsen, Björkliden eller Abisko finns absolut inte på den norska sidan. Det finns inte ett enda nybyggt hus från den norska gränsen ned till Narvik. Det har hänt oerhört mycket för den svenska turismen och näringens utveckling från Kiruna upp mot norska gränsen under de år som jag har levt och vistats i de här områdena. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Anf. 45 Ingegerd Saarinen (Mp)

Fru talman! Miljöpartiet yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Vi tycker som helhet att det är en bra proposition som har lämnats av regeringen i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vi sympatiserar med och stöder tanken på att man inriktar sig på näringsfrämjande och Sverigefrämjande verksamhet. Lars Lindén frågade varför Sverige är så mycket sämre. Jag vet inte om det stämmer. Det är klart att det är något enklare att locka stora horder med människor till soliga stränder än till en annan struktur och andra förutsättningar, som vi har i Sverige. Men jag har till exempel nyligen rest runt i Västerbottens inland och tittat på turismföretag, och jag har verkligen slagits av den optimism, kreativitet och tro på framtiden som de företagare som vi besökte visade. Jag blev lite upprymd av de möjligheter som de såg för framtiden. Jag är alltså inte beredd att skriva under bilden av att vi är så dåliga i Sverige. Det händer saker. Sveriges turismnisch är kanske kvalitet i större utsträckning än för många andra. Jag tror att vi ska satsa på kvalitetsturism; vi har mycket att vinna på det. Där kan man göra en liten reflexion. Om vi nu vill ha en bra naturturism och ekoturism så kanske vi ska fundera på hur den påverkas av att vi får stora kalhyggen och att vi får färre och färre naturskogar och gamla skogar. Kan det på något sätt påverka möjligheterna att locka människor till Sverige och till naturturism med hög kvalitet? Hur påverkas en sådan turism om älvar har en svag fiskstam på grund av vattenkraftsutbyggnader och annat? Finns det skäl att satsa starkt på att till exempel lax ska kunna återerövra sina tidigare områden? Finns det möjligheter om man satsar på det viset att nå en mycket större och kvalitativt bättre turism i Sverige och att hitta våra potentialer? Det finns nu 300 fisketuristföretag i Sverige. Det är bra. Men väldigt mycket kan naturligtvis också göras för att förbättra. Jag skulle vilja ta upp ett fall. Det gäller Vindelälven. 70 % av den lax som vill vandra upp där finner inte laxtrappan. Vattenfall säger sig vilja åtgärda de här problemen, men det har hänt väldigt lite. Vad skulle hända med turismen utmed Vindelälven om de här problemen åtgärdades och vi fick 70 % mer fiskgång? Jag tycker att det är värt att tänka på vilka resurser vi spolierar genom att inte satsa på och vara rädda om vår unika natur, vår unika miljö och vår unika kultur. Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet ska samarbeta med turistnäringen för att främja kulturturism. Det är väldigt bra. Det behövs ett sådant samarbete för att man ska få fram och stärka de bästa miljöerna för en framtida kulturturism. Det är samma sak med naturturismen. Det behövs kvalitet och satsningar på den. När näringsutskottet gjorde en undersökning av vilken nytta småföretagen har av samhällets forskningsresurser visade det sig att turistnäringen hade extremt lite nytta av samhällets forskningsresurser. Det har naturligtvis att göra med att det ofta handlar om väldigt små företag som inte har möjlighet att lägga ned egna resurser på att ha koll på forskningen och att jobba med nyheter. Här behövs det lite tänkande kring hur turistföretagen ska kunna dra nytta av samhällets forskning. En intressant sak är att på turismutbildningen är 83 % kvinnor. Det här är alltså ett kvinnointensivt yrke med stor potential. Det är också tänkvärt. Nu vill några universitet ha ett nätverksbyggande kring forskning om turism. Och det är bra och värt att stärka, kanske just därför att vi har sett att hittills har forskningen inte gett så mycket för den aktiva turismen. Här skulle man till exempel kunna tänka sig forskning om naturturism. Hur nöter turismen på landskapet? Äter den upp sig själv i slutändan? Sågar vi av den gren vi sitter på med vår naturturism? Hur formulerar vi en ekoturism som blir hållbar? Sådana saker behöver det forskas om. Det finns alldeles för lite kunnande om detta. Ett annat problem för turistföretagen är att de ser annorlunda ut än andra företag. Normalt sett går det inte att patentera uppfinningar på turistområdet. De är inte heller inom räckhåll för såddkapital via universiteten på samma sätt som andra näringar där det handlar om patent på olika saker, maskiner och så vidare. Turismen befinner sig i en annan värld. Det måste till lite nytänkande om hur turismen ska kunna få del av samhällets såddkapital så att man kan utvecklas på bästa sätt. Naturens bästa nämndes här av Gunilla Wahlén. Det är en otroligt fin satsning. Här handlar det återigen om att vi inte är sämst i Sverige. Naturens bästa är en kvalitetsmärkning, en ekoturistmärkning, som är det första nationella kvalitetsmärket i sitt slag. Andra länder har visat intresse för detta. Just nu visar både Alaska och Finland intresse för att göra något liknande Naturens bästa. Jag tycker att vi i Sverige ska vara ganska stolta över att just vi initierar ett märkningsarbete för turism. Jag vill nämna ytterligare en sak, nämligen vikten av statistik på turistområdet för att forskningen ska kunna ge oss kunskaper i framtiden. Det är viktigt med forskning om statistik för att vi ska se vad som händer. Det gäller till exempel könsuppdelad statistik och statistik som är uppdelad på andra sätt. Det här är också en viktig sak för framtiden. Jag tycker, som sagt, att det är för tidigt att döma ut den svenska turismen. Det finns stor framåtanda och stora möjligheter. Det gäller bara att ta dem.

Anf. 46 Lars Lindén (Kd)

Fru talman! Det är förvånande att Ingegerd Saarinen inte kan hålla med mig om att vi har en misslyckad turistnäring när vi ligger ungefär på halva EU-snittet när det gäller omsättning per capita. Vi behöver alltså fördubbla vår omsättning för att komma upp till EU-snittet, och ändå tycker du att det är så bra. Det är lite förvånande. Jag håller med dig om att det finns fantastiska små turistaktiviteter i landet. Det är kul att det finns sådana uppe i Västerbotten. Vi har turism för 170 miljarder per år, och det mesta av det är unikt och bra, annars skulle inte turisterna nyttja de här aktiviteterna. Jag förstår att Ingegerd Saarinen yrkar bifall till regeringens förslag om hon tycker att det redan är så bra. Det är ungefär den känslan man får när man läser detta. Man tänker inte göra några radikala åtgärder, utan det är bra som det är. Det får tuffa på. Man ska inte ens ha någon målsättning i siffror. Man ska bara prata lite vackert om att det ska bli bättre. Då har man inte stora ambitioner, och det tycker jag är synd. Vi borde kunna få turistnäringen att expandera. Det är ändå världens mest expanderande näring, men i Sverige ökar den med några procent per år. Då håller vi inte ens vår ställning.

Anf. 47 Ingegerd Saarinen (Mp)

Fru talman! Jag vill inte skriva under på att det är dåligt. Det är det jag säger. Jag tycker att det finns väldigt mycket som är bra och väldigt mycket som är utvecklingsbart. Det finns en mycket stor potential i svensk turism. Vi ser nu hur den växer och hur idéerna föds och utvecklas på olika håll i landet på ett mycket glädjande sätt. Sedan har vi det här med siffror. Visst kan vi mäta i kronor och ören, och visst kan vi mäta i antalet nätter. Men är det säkert att det visar hur vi når de potentialer vi har? I stället ska vi kanske mäta hur många som återvänder till ett hotell eller en ort. Det finns en kvalitetsaspekt som kanske är viktigare för framtiden. Men jag håller naturligtvis med om att det är viktigt att ha statistik på olika saker. Det är väl ingen som motsätter sig det.

Anf. 48 Lars Lindén (Kd)

Fru talman! Men Ingegerd Saarinen håller inte med om att det är dåligt. Kvalitativt är det rätt. Kvaliteten på den svenska turismen är bra. Men är det inte synd att vi inte kan marknadsföra den ute i världen? Då skulle vi kanske kunna fördubbla turismen. Vad skulle det var för motsättning i det? Även ni måste väl tycka att det vore bra om vi kunde sysselsätta kanske 50 000 fler människor i turistnäringen. Det vore väl alldeles utmärkt. Det finns ingen motsättning här. Vi har kvalitet på turismen, och vi har ett bra utbud. Vi är originella på många sätt och har sådant som andra länder inte har. Det är ju då som man ska marknadsföra en sak. Varför motsätter du dig en fördubbling av marknadsföringssatsningen som vi föreslår? Det skulle ju ge en ökning av turismen på minst 10 % varje år.

Anf. 49 Ingegerd Saarinen (Mp)

Fru talman! Jag tycker att det är en väldigt god idé att öka marknadsföringen, men jag vill inte säga att det är ett omedelbart mål för oss att fördubbla turismen. Jag träffade nyligen en schweizisk turismprofessor som hade tittat en hel del på turismen i olika länder, speciellt i länder där man har en omfattande turism. Han var väldigt bekymrad. Han sade, ungefär som jag sade tidigare, att turismen äter upp sig själv. Turismen har en förödande inverkan på landskapet och på landet på många olika sätt, så att den förstör den miljö som den vill visa upp. Jag är väldigt mån om att de svenska kvaliteterna ska bestå och att vi ska ha en långsiktig turism som ger en god kvalitet och ger en stark önskan att återvända samtidigt som man bevarar de här kvaliteterna. Jag tycker att det är viktigare än att satsa på en snabb ökning.

Anf. 50 Birgitta Ahlqvist (S)

Fru talman! Riksdagsledamöter! Åhörare - några ser jag i alla fall på läktaren! Liksom turistnäringen växer, växer också porrindustrin. Porrindustrin har växt till en miljardindustri, och dess direktörer tjänar stora pengar på främst kvinnors och flickors utsatthet. Vi förtroendevalda har att ta ansvar och agera mot denna tillväxt på alla fronter och på alla sätt och vis. Bland annat är det viktigt att kunna efterfråga porrfria hotell. Flera kommuner, landsting och länsstyrelser har redan fattat beslut om att alltid boka porrfritt. Men regering, riksdag och myndigheter bör också ha den möjligheten, möjligheten att bo på porrfria hotell. Det är dessutom en angelägen fråga för hotellpersonalen, framför allt för hotellstäderskorna. De ska inte behöva röra sig i en sådan arbetsmiljö som detta skapar. Frågan berör alltså en stor grupp människor. Dessutom vet vi att pornografi hänger ihop med våld mot kvinnor. I samband med att mannen ser pornografiska filmer är det vanligt att han tvingar kvinnan att utföra sexuella tjänster. När vi nu frågar hotellen och konferensanläggningarna varför de visar den här typen av filmer i tv och på video på sina anläggningar säger de att kunderna efterfrågar det här. När vi frågar kunderna, bland annat militärer som jag har varit ute och pratat med, som ofta bor på hotell, säger de motsatsen. De anser att det skulle vara mycket bra om den här typen av utbud på tv och video inte fanns med, därför att om de nu väljer att se en videofilm så riskerar de att bli utpekade som porrfilmskunder, och det vill de inte. Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, som alla känner till vid det här laget, presenterar i dag om en halvtimme en ny, uppdaterad lista över porrfria hotell i Sverige. Jag har den med mig här, och så här ser den ut. Ni är de första som får se den. Kl. 14 visas den för övriga Sverige. Roks är mycket drivande i den här frågan och planerar även att genomföra en kampanj mot stora myndigheter som är konsumenter av många hotellnätter för att få dem att boka porrfritt och se det här som en jämställdhetspolicy. De har också tagit fram en studie angående kommuners, länsstyrelsers och landstings hantering av att boka porrfritt. 2003 gjorde de sin första kartläggning i Sverige av porrfria hotell, och då var verkligheten dyster. Nästan 70 % av alla hotell i större städer gjorde det möjligt för sina gäster att konsumera porr, antingen på video eller tv. Då, 2003, fanns det ca 200 hotell som var garanterat porrfria. Nu, i dag, 2005, finns det över 500 hotell. Intresset för att boka porrfritt har ökat, och hotellens intresse för att presentera sig som porrfria hotell har också ökat, så visst lönar det sig att agera! Jag vill faktiskt tacka Roks för deras engagemang i den här frågan och det arbete de har gjort. Det här arbetet måste fortsätta, och vi förtroendevalda måste också vara aktiva och pådrivande i detta arbete. På sikt kan vi konsumenter styra utbudet så att 100 % av alla hotell och konferensanläggningar i Sverige är porrfria.

Anf. 51 Elizabeth Nyström (M)

Fru talman! Detta är ett av många i turistbranschen efterlängtat betänkande, men jag anser att vissa synpunkter som kommit motionsvägen borde ha behandlats mer positivt. Med en totalomsättning på 167 miljarder kronor, 126 000 helårssysselsatta och en skatteintäkt enkom från utlandsturismen på 20 miljarder kronor årligen är turismen en betydande svensk basindustri, och alla goda idéer för att öka turismen borde välkomnas även av majoritetspartierna. På s. 12 i betänkandet skriver majoriteten: "Enligt utskottets sätt att se hänger turismens utveckling också samman med aktiviteter som växer underifrån." Så långt är det jättebra. Men: "Till skillnad från uppfattningen i här berörda motioner anser inte utskottet att det övergripande målet för turismpolitiken skall uttryckas i antal turister, antal gästnätter eller antal spenderade kronor per dag." Givetvis måste kvantitativa mål sättas upp för att Sverige år 2010 ska vara ett attraktivt val för resenärer som söker en berikande upplevelse i ett fantastiskt land vilket bidrar till individens personliga utveckling. Upplevelsen ger besökaren inspiration genom nya tankar, nya erfarenheter, nya perspektiv, ny kunskap eller mental och fysisk avkoppling. Detta är Sveriges Rese- och Turistråds nya vision som givetvis grundar sig på olika kvantitativa mål, som till exempel ökad omsättningstillväxt, ökad tillströmning av antal övernattningar och medverkan till att Sverige ska ha en BNP-andel för turism på 5 % år 2015. Jag är förvånad över att majoriteten inte tycker att regeringen borde tillkännages dessa goda initiativ som tagits i många av motionerna. Fru talman! Turismen är en sammansatt tjänst bestående av transporter, boende, mat, shopping samt upplevelser som sevärdheter, evenemang, natur, aktiviteter med mera. För en fortsatt positiv utveckling av den svenska turismen krävs samhällets insatser och medverkan. Ett nödvändigt led i att underlätta expansionen för svensk turism är att likställa villkoren inom exempelvis skatteområdet för tjänstesektorn turism med de villkor som råder inom övrig industri avseende till exempel momssatser, avdrag för producerande fastigheter och elpriser. Svensk turism är liksom motsvarande verksamhet i andra länder helt beroende av samhällets satsningar på infrastruktur. Ett delat offentligt engagemang och risktagande vid nationella evenemang är nödvändigt om lilla Sverige ska kunna utveckla och främja sina internationella kontakter för evenemang av olika slag och därmed på ett fungerande sätt locka besökande gäster. Det är inte bara vi i Sverige som börjar inse att turism är en framtidsbransch. I exempelvis London finns 130 turistråd som kämpar om att få besökare till det egna landet. Detta visar på en stenhård konkurrens. Berit Högman nämnde siffror om våra angränsande länder, och det var väldigt negativt för de hade minskat. Då vill jag bara meddela att under januari och februari i år har Sverige ökat med 8,5 % och Danmark och Finland med 5 %. Det är alltså ingen minskning av Norge med 0,9 %. Det är klart att vi har lyckats bra, men vi kan lyckas ännu mycket bättre. Ingegerd Saarinen sade att det här med statistik och dylikt inte var bra, utom möjligtvis statistik över turister som återvänder. Den statistiken finns, Ingegerd Saarinen. Det är bara att hämta hem den. Jag vill för näringsutskottets ledamöter också peka på att våra nordiska grannländer satsar mellan 24 kr och 30 kr per capita på turism medan vi i Sverige satsar 10 kr. En annan liten men intressant jämförelse att lägga på minnet är att vi till Nordiska ministerrådet satsar 38 kr per invånare. Avslutningsvis, fru talman, hoppas jag att det inte blir verklighet av ett nytt politiskt parti - Svenska turistpartiet.

Anf. 52 Carina Hägg (S)

Fru talman! Jag vill passa på att inledningsvis tacka för möjligheten att få delta i näringsutskottets debatt. Den berör en fråga som jag och Birgitta Ahlqvist, som talat före mig, engagerat oss mycket i. Jag kommer från Värnamo. Där finns, som i så många andra städer, ett stadshotell. Det har nu bytt ägare, bytt namn och bytt profil. I dag är det ett mycket modernt designhotell med spännande arkitektur och inredning, och det är funktionellt. I år har vi designåret, och i foajén finns också en utställning. Därför känns det naturligt att koppla ihop det med frågan om porrhotell. De nya ägarna i Värnamo har sagt att de inte kan ha kvar porrkanalerna. Det stämmer inte med den image de vill förmedla. De anser inte att de kan ha ett hotell som står för de nämnda uttrycken och samtidigt ha ett utbud av porr i tv-kanalerna. Därför har de bestämt sig för att ta bort dessa kanaler och i stället sälla sig till Hotell Tre Liljor, ett familjehotell som sedan tidigare har den profilen. Det är jätteroligt att se de exempel som framkommit som en följd inte minst av den debatt som varit och av Roks arbete med projektet Boka porrfritt. Man kan i dag presentera 500 hotell som inte har porrkanaler. Det går alltså framåt, och vi arbetar i riksdagen genom dialoger och aktiviteter med regeringen, direkt genom resebyrån och genom brev till talmannen. Vi arbetar brett och försöker förändra både på den nationella nivån och framför allt lokalt så att denna rörelse också ska kunna växa underifrån. Porrkanalerna är en del av problemet med det sexualiserade rummet. Det gäller de hotellrum som vi pekar ut och talar om. Vi vill ha bort den här sexualiseringen också för att den drabbar hotellstäderskorna. För mig är detta en facklig-politisk fråga. Jag är säker på att utskottsledamöterna funderat i samma banor när de tagit ställning. Men jag vill gå fortare fram, och jag vill se mer resultat. Jag tror nämligen att det är möjligt. I dag presenterar Roks sitt nya underlag som gör det lättare att boka porrfritt. Jag gör själv en presentation som handlar om hur situationen ser ut i mitt hemlän. Jag har som s-kvinna tagit initiativ och skrivit till samtliga kommuner och begärt in uppgifter om ifall de har en policy i dessa frågor, och om så inte är fallet varför de inte har det. Vi har ställt enkla frågor och fått svar från en majoritet av kommunerna, dock inte från alla. Jag hoppas att fler borgerliga kommuner ska känna att det här är en viktig fråga och sända in sina svar. Dessa två händelser sammanfaller med den här debatten, och det gör det extra intressant för mig att delta i den, och kanske även för fler än mig. För några veckor sedan blev jag, fru talman, tillfälligt mycket glad när FM Log tillkännagav att de gjort en upphandling som pekade på att de skulle om inte välja bort hotell med porrkanaler så i alla fall ha en uppgörelse i upphandlingen om att stänga av kanalerna när det kom statliga tjänstemän. Men efter kontroll med riksdagsförvaltningen fick jag en dementi. Den upphandlingen gällde inte riksdagen, vilket naturligtvis gjorde mig besviken eftersom jag uppfattat att det utställts ett löfte i den riktningen. Jag hoppas att riksdagen kommer att finns med i nästa upphandlingsrunda, för den går trots allt i rätt riktning. Det är lite bekymmersamt att vi handlar upp de olika delarna vid olika tillfällen. Resebyrån har ett upphandlingstillfälle och sedan upphandlar vi andra delar vid andra tillfällen. Det gör att det blir lite svårt att hålla ihop det hela och få en bra överblick. Jag vill också säga att det var ett misstag som gjorde att min anmälan till den här debatten hade fallit bort, och därför har jag väldigt kort om tid. Jag tycker dock att frågan är av stor betydelse, och jag vill understryka vikten av att motionen behandlas. Jag kan emellertid inte göra det på ett djupgående sätt nu. Låt mig också kort säga att jag kommer att avstå från att rösta i det här ärendet. Jag vet att betänkandet omfattar fler frågor, frågor som jag självfallet står bakom på det sätt som mina kolleger pekat på, men för att markera vikten av just denna fråga och mitt ställningstagande i den kommer jag att avstå från att rösta. Vi kanske inte får så många debatter i den här frågan framöver, men jag hoppas ändå att vi tillsammans kan driva den framåt, både i våra valkretsar och i riksdagen, så att vi snabbare får till stånd en ändring som går i rätt riktning.

Anf. 53 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Det påstås tydligen i debatten att det inte finns någon byggnation på den norska sidan när man åker vägen Kiruna-Narvik. Den fanns där i onsdags. Ett problem som hotellanläggningarna många gånger pekat på är att man skulle vilja se ett ökat privat boende, alltså privata stugor runt anläggningarna, eftersom det skulle bära upp infrastrukturen. Det skulle innebära att man kunde ha längre öppettider i affärerna, man kunde ha servicetider, öppet för skiduthyrning och så vidare. Den typen av byggnationer finns det väldigt lite av i Sverige, och de är svåra att få till stånd, speciellt längst upp i norra Sverige. Den egentliga anledningen till att jag begärde ordet var emellertid, fru talman, Berit Högmans debatteknik. Jag kunde konstatera att under de repliker som följde svarade hon inte på en enda fråga från någon av ledamöterna. Däremot valde hon vid ett flertal tillfällen att i sin sista replik, när ingen annan längre kunde få ordet, ställa ett antal frågor. Det är debatteknik, men det är ful debatteknik. Det tråkiga är att man lämnar felaktiga uppgifter om andra partiers politik. Det gällde dels infrastruktursatsningarna, dels att i sista repliken till Lars Lindén felcitera undertecknad - medvetet - och dra ut konsekvenserna av en politik som vi faktiskt inte för. Det gällde frågan om nedsättning av sociala avgifter. Jag tycker, fru talman, att detta är oroande, för det visar vilken valrörelse vi kommer att få. När Socialdemokraterna är så trängda att de måste föra debatten på denna nivå, genom att på ett felaktigt sätt föra fram andra partiers politik, då kommer vi att få en ful valrörelse. Problemet för Socialdemokraterna är uppenbarligen att vi har en ny politik, och för att kunna övervinna den måste de använda sig av ruffel och båg i debatten. Det är synd.

Anf. 54 Gunilla Wahlén (V)

Fru talman! Jag tackar för detta tillfälle att få komma tillbaka till den debatt som vi hade för en liten stund sedan när jag höll mitt huvudanförande. Krister Hammarbergh var inte närvarande i kammaren då och kunde därför inte begära replik. Saken är den att Krister Hammarbergh säger att det på den norska sidan uppe i Riksgränsen, på vägen mellan Björnefjell och Narvik, finns en mängd bostäder. Det har det gjort ända sedan jag som liten vistades där i början av 50-talet. Jag var ofta där eftersom min mormor och morfar var bofasta i Riksgränsen. Sven Hörnell var också bosatt i Riksgränsen, liksom tanten på postkontoret. De var de enda personer som i början av 50-talet var bosatta och skrivna i Riksgränsen. Där fanns även en liten turiststation, Abisko, med verksamhet. I dag 50 år senare kan man se att Riksgränsen utvecklats till en högklassig och modern turistindustri. Där finns fjällanläggningar med liftar, hotell, dagis - en stor verksamhet som lockar turister från både Sverige och Europa och också från övriga delar av världen. I Abisko har man utvecklat mycket turism kring fjället, nationalparken och fisket. Man har utvecklat mycket stor turism i Abisko och på sträckan dit. På den norska sidan står samma hus kvar. Det finns ingen stor turistanläggning. Det blir fel om man jämför och säger att det är mycket bättre i Norge än i Sverige. Det stämmer inte med verkligheten i det här fallet.

Anf. 55 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Mitt inlägg handlade om markanvändningen och möjligheten att få till stånd övernattningsstugor och olika typer av byggnader, även på mark som inte är privat. Det handlade i första hand om norra Sverige och det län jag kommer ifrån. De entreprenörer som driver Riksgränsen är duktiga. De satsar mycket resurser. De kommer att bygga ut anläggningen kraftigt. Vad alla dessa anläggningar samfällt, även ned mot Gällivare, efterfrågar är möjligheten att få en infrastruktur med privat boende runtomkring. Det lyfter upp servicenäringarna totalt och skapar större efterfrågan. Det var vad mitt inlägg handlade om. Den typen av privat boende finns onekligen på den norska sidan. Det finns turistanläggningar i Norge också. Vi ser inte den typen av privat boende på den svenska sidan. Vi skulle kunna göra mycket för att underlätta markanläggningen och underlätta för turistnäringen totalt. Även boende i privata stugor är en del av turismen. Där tror jag nog att vi är överens. Det hoppas jag.

Anf. 56 Gunilla Wahlén (V)

Fru talman! Nej. Vänsterpartiet och Moderaterna är inte i grunden överens om markanvändning. Vi tycker att det är oerhört viktigt att man värnar om allemansrätten. Vi tycker att det är oerhört viktigt att naturen är en resurs som är tillgänglig för alla. Vi är inte beredda att muta in stora områden i bland annat fjällen till privata markägare. Vi tycker inte att det är en riktig politik. Om man skulle öppna för att sälja tomter och bygga sommar- eller vinterhus i fjällen skulle det innebära att man begränsar möjligheten för olika turistföretag att växa eftersom marken inte blir tillgänglig för den stora allmänheten som vill vara ute i naturen för att plocka bär eller gå på vandringsleder. Vi skiljer oss åt i stor utsträckning när det gäller vad som ska tillhöra allemansrätten och vad som ska mutas in som enskilt markägande. Jag tror att svensk turism har störst potential att utvecklas om vi bibehåller allemansrätten precis som den är och värnar om den och begränsar det privata boendet och markägandet i våra fjällområden.

Anf. 57 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Jag tror att det var ett väldigt viktigt besked från Vänsterpartiet till norrbottningarna: Det ska inte byggas någonting och det ska inte användas på de här stora områdena. Jag tror att det är ett väldigt viktigt besked. Nej, vi delar inte uppfattning. Det finns plats. Det finns utrymme. Det är viktigt att värna om naturen, men det går att hitta avvägningen. Varje arjeplogsbo disponerar två sjöar, men man kan inte bygga någonting på grund av rigida regler när det gäller strandskyddet. Jag tycker också att det är viktigt med allemansrätten, men om man vill värna om naturen och se till att det inte blir ett onödigt slitage är det väldigt viktigt att kunna sluta överenskommelser med den som äger marken om att man regelbundet nyttjar marken. Det är en annan sak. Det är också ett sätt att skydda naturen och ett sätt att i förlängningen skydda allemansrätten.

Anf. 58 Carina Hägg (S)

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att jag får vara så tydlig som möjligt så att det blir lättare för kammaren att följa våra synpunkter och hur vi vill formulera dem. Jag vill från talarstolen yrka bifall till motion 2004/05:N221 som handlar om porrfria hotell. Det gör jag och Birgitta Ahlqvist som också talade i ärendet och är medmotionär.

Beslut

Den svenska turistnäringen (NU13)

Riksdagen godkände följande mål för turistpolitiken: att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Riksdagen godkände också inriktningen av turistpolitiken. Två grundperspektiv, ett näringsfrämjande och ett Sverigefrämjande, är utgångspunkt för inriktningen. Riksdagen godkände vidare att Turistdelegationen avvecklas.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag