Byggfrågor

Fru talman! I Sundets Pärla, det vill säga Helsing- borg, pågår just nu byggandet av ett stort underjordiskt parkeringshus. För att få till stånd de behövliga parke- ringsplatserna under jord fick hela Sundstorget grävas upp, och torgets parkeringsplatser ovan jord försvann för en längre tid. Runt Sundstorget ligger många restauranger och nä- ringsställen vars kunder historiskt har parkerat på torget. När nu inte längre p-platserna finns söker många av de tidigare kunderna sig till andra matställen och företag. Flera av näringsställena har fått betydande ekonomiska problem, och en del är på väg att gå i konkurs. Vad har detta med dagens betänkande att göra? Jo, det är så här, fru talman: Om Moderaternas motion Bo223 yrkande 11 varit en realitet hade dessa företagare tidigare vetat om att torget skulle grävas upp, och de hade fått bättre tid att planera för den förändrade och försämrade verksamheten. Vid ett samråd med kommu- nen kunde lösningar gällande framkomlighet, skyltning och alternativ parkering ha diskuterats. Samrådet kunde eventuellt ha valt en företagarvänlig tidpunkt för arbete- na, och det kunde ha inneburit fördelar både för nä- ringsidkarna och för kommunen. Att införa en samrådsplikt inför planerade markar- beten är vad vi moderater kräver i vår motion Bo223, och den är identisk med den reservation nr 2 som även stöds av våra borgerliga bröder Kristdemokraterna och Centerpartiet. I moderat anda yrkar vi bifall bara till en reservation i betänkandet, och det gör jag nu till reservation nr 1. Den handlar om byggande i miljöer med lokal särprägel, och den stöds av oss moderater samt av Centerpartiet. Det finns många byar i Sverige som aldrig blev skiftade under de stora skiftesreformerna på 1700- och 1800-talen. Gårdarna ligger fortfarande där längs med bygatan, och insprängda i bebyggelsen finns det vanliga villor och småföretag. Helt plötsligt kan en nyinflyttad börja klaga på grislukt, flugor från hästar eller buller från maskiner och trafik, och sådana klagomål leder inte sällan till att näringen får läggas ned. Det är helt oac- ceptabelt! Vi vill få till stånd en utredning som kan skapa förutsättningar för att såväl näringsverksamhet som boende ska bli kvar i dessa särpräglade miljöer. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1, som sammanfaller med Moderaternas motion Bo223 yrkande 12.

Fru talman! Här har vi ett betänkande, bostadsut- skottets betänkande nr 5, som handlar om byggfrågor. Det behandlar en rad motioner, och vi anser att många syftar till att precisera regelverket vid byggande. Bland annat gäller det plan- och bygglagen men också lagen om tekniska egenskapskrav för byggnadsverk. Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till re- servation nr 11, men jag står naturligtvis också bakom den andra reservationen där Folkpartiet är med, nämli- gen reservation nr 17. Bakgrunden till betänkandet och även de ställnings- taganden som vi från Folkpartiet liberalerna har gjort är den breda översyn av plan- och bygglagen som pågår av Plan- och bygglagskommittén som kommer med sitt slutbetänkande den 31 december 2004, hoppas vi. I det sammanhanget kan nämnas att vi från Folkpartiet libe- ralerna då inte kommer att acceptera ett resultat som medför en lagstiftning med ännu större detaljstyrning än vad man har i dag. Vi förväntar oss ett regelverk som är enkelt att över- blicka och enkelt att tillämpa och att man accepterar det. En viktig sak som vi kan påpeka redan nu är att den demokratiska dimension som finns i dagens plan- och bygglag med samråd med berörda verkligen bör sättas i centrum. Vi anser också att det är viktigt att i utredning- en fortsätta se över instansordningen, även om vi nu med största sannolikhet kommer att fatta ett beslut nästa vecka som är en stor förbättring i den frågan. Man kan läsa i första paragrafen i plan- och byggla- gen: "Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsut- veckling med jämlika och goda sociala levnadsförhål- landen och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och kommande genera- tioner." Det brukar vara vackert i sådana här paragrafer. Det är då viktigt här att hålla balansgången när det gäller hur detaljerad lagstiftning som är nödvändig för att man ska kunna upprätta detta. Många av yrkandena i de motioner som är grunden för detta betänkande tycker vi i Folkpartiet skulle resul- tera i att ytterligare komplicera lagstiftningen. Vi anser att många av problemställningarna kan hanteras med nuvarande regelverk. Tillämpningen är nog så viktig. Man kan lite förenklat säga att det är en attitydfråga. Vi vill ge ett tydligt exempel i det särskilda yttrande som vi har angående samrådsplikt inför markarbeten. Vi tycker att i PBL:s anda är det självklart att detta samråd ska komma till stånd utan lagstiftning. Det verkar mycket märkligt att man på vissa håll inte gör detta. Vi har alltså medverkat i två reservationer där vi, trots mitt tidigare resonemang här, finner klara behov av en tydlig lagstiftning. Dessutom har vi skrivit ett ytterli- gare särskilt yttrande, förutom det jag nämnde nyss. Reservation 11, som jag yrkade bifall till, gäller krav på tillgänglighet. Det handlar om allas rätt till tillgäng- lighet i samhället. Här handlar det om en typ av diskri- minering som man naturligtvis måste motarbeta. Det är därför vi sätter tyngd på den här punkten. Det gäller att markera att det krävs ytterligare åtgärder och att rege- ringen återkommer med lagförslag i den här frågan. Plan- och bygglagen bör innehålla tydliga regler om att all nybyggnation ska vara anpassad eller enkel att anpas- sa till funktionshindrades behov. Det finns också sannolikt behov av översyn av och sannolikt skärpta krav på anpassningsåtgärder i äldre byggnader och annan infrastruktur. Vi har ju målet om full tillgänglighet 2010. Ska vi komma dit så får vi börja ganska snart med detta. Kopplat till detta har vi i Folkpartiet ett särskilt ytt- rande där vi understryker att vid nya överväganden vad gäller bostadsanpassningsbidrag måste rätten för den enskilde att välja att få bo kvar vara utgångspunkten. Det har funnits en del rättsfall nu där man har kommit fram till samma sak. Vi har även ställt oss bakom reservation nr 17 som gäller byggande i trä. Här ställer vi oss bakom motioner från andra partier. Vi har utvecklat liknande tankegångar i egna motionstexter, men de fanns inte med som yrkan- den. Metodutveckling för träbyggande är viktigt ur as- pekten att man kan få en ökad konkurrenssituation både vad gäller byggmetoder och byggmaterial, vilket rim- ligtvis borde kunna bidra till pressade produktionskost- nader. Olika regelsystem måste här ses över så att trä som byggmaterial inte missgynnas. Vi ser positivt på att regeringen har utsett en förhandlare för kontakter med byggbranschen om åtgärder för ökat byggande i trä, men vi vill gå lite längre. Vi vill att riksdagen med ett till- kännagivande understryker att programarbetet snabbt måste leda fram till konkreta åtgärder med inriktning mot ökad träanvändning i byggandet. Fru talman! Vi från Folkpartiet har en grundläggan- de ståndpunkt som går ut på att man ska vara mycket återhållsam med att lösa problem med ny detaljlagstift- ning. Vi anser att problemen inom byggsektorn i mycket liten grad är kopplad till bristande lagstiftning. Att vi ändå tycker att det på två punkter här är motiverat med lagstiftning beror när det gäller tillgänglighet på att det handlar om att motverka diskriminering, och när det gäller träbyggande på att det kan öka konkurrensen och därmed sänka kostnaderna.

Fru talman! Här har vi ett betänkande, bostadsut- skottets betänkande nr 5, som handlar om byggfrågor. Det behandlar en rad motioner, och vi anser att många syftar till att precisera regelverket vid byggande. Bland annat gäller det plan- och bygglagen men också lagen om tekniska egenskapskrav för byggnadsverk. Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till re- servation nr 11, men jag står naturligtvis också bakom den andra reservationen där Folkpartiet är med, nämli- gen reservation nr 17. Bakgrunden till betänkandet och även de ställnings- taganden som vi från Folkpartiet liberalerna har gjort är den breda översyn av plan- och bygglagen som pågår av Plan- och bygglagskommittén som kommer med sitt slutbetänkande den 31 december 2004, hoppas vi. I det sammanhanget kan nämnas att vi från Folkpartiet libe- ralerna då inte kommer att acceptera ett resultat som medför en lagstiftning med ännu större detaljstyrning än vad man har i dag. Vi förväntar oss ett regelverk som är enkelt att över- blicka och enkelt att tillämpa och att man accepterar det. En viktig sak som vi kan påpeka redan nu är att den demokratiska dimension som finns i dagens plan- och bygglag med samråd med berörda verkligen bör sättas i centrum. Vi anser också att det är viktigt att i utredning- en fortsätta se över instansordningen, även om vi nu med största sannolikhet kommer att fatta ett beslut nästa vecka som är en stor förbättring i den frågan. Man kan läsa i första paragrafen i plan- och byggla- gen: "Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsut- veckling med jämlika och goda sociala levnadsförhål- landen och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och kommande genera- tioner." Det brukar vara vackert i sådana här paragrafer. Det är då viktigt här att hålla balansgången när det gäller hur detaljerad lagstiftning som är nödvändig för att man ska kunna upprätta detta. Många av yrkandena i de motioner som är grunden för detta betänkande tycker vi i Folkpartiet skulle resul- tera i att ytterligare komplicera lagstiftningen. Vi anser att många av problemställningarna kan hanteras med nuvarande regelverk. Tillämpningen är nog så viktig. Man kan lite förenklat säga att det är en attitydfråga. Vi vill ge ett tydligt exempel i det särskilda yttrande som vi har angående samrådsplikt inför markarbeten. Vi tycker att i PBL:s anda är det självklart att detta samråd ska komma till stånd utan lagstiftning. Det verkar mycket märkligt att man på vissa håll inte gör detta. Vi har alltså medverkat i två reservationer där vi, trots mitt tidigare resonemang här, finner klara behov av en tydlig lagstiftning. Dessutom har vi skrivit ett ytterli- gare särskilt yttrande, förutom det jag nämnde nyss. Reservation 11, som jag yrkade bifall till, gäller krav på tillgänglighet. Det handlar om allas rätt till tillgäng- lighet i samhället. Här handlar det om en typ av diskri- minering som man naturligtvis måste motarbeta. Det är därför vi sätter tyngd på den här punkten. Det gäller att markera att det krävs ytterligare åtgärder och att rege- ringen återkommer med lagförslag i den här frågan. Plan- och bygglagen bör innehålla tydliga regler om att all nybyggnation ska vara anpassad eller enkel att anpas- sa till funktionshindrades behov. Det finns också sannolikt behov av översyn av och sannolikt skärpta krav på anpassningsåtgärder i äldre byggnader och annan infrastruktur. Vi har ju målet om full tillgänglighet 2010. Ska vi komma dit så får vi börja ganska snart med detta. Kopplat till detta har vi i Folkpartiet ett särskilt ytt- rande där vi understryker att vid nya överväganden vad gäller bostadsanpassningsbidrag måste rätten för den enskilde att välja att få bo kvar vara utgångspunkten. Det har funnits en del rättsfall nu där man har kommit fram till samma sak. Vi har även ställt oss bakom reservation nr 17 som gäller byggande i trä. Här ställer vi oss bakom motioner från andra partier. Vi har utvecklat liknande tankegångar i egna motionstexter, men de fanns inte med som yrkan- den. Metodutveckling för träbyggande är viktigt ur as- pekten att man kan få en ökad konkurrenssituation både vad gäller byggmetoder och byggmaterial, vilket rim- ligtvis borde kunna bidra till pressade produktionskost- nader. Olika regelsystem måste här ses över så att trä som byggmaterial inte missgynnas. Vi ser positivt på att regeringen har utsett en förhandlare för kontakter med byggbranschen om åtgärder för ökat byggande i trä, men vi vill gå lite längre. Vi vill att riksdagen med ett till- kännagivande understryker att programarbetet snabbt måste leda fram till konkreta åtgärder med inriktning mot ökad träanvändning i byggandet. Fru talman! Vi från Folkpartiet har en grundläggan- de ståndpunkt som går ut på att man ska vara mycket återhållsam med att lösa problem med ny detaljlagstift- ning. Vi anser att problemen inom byggsektorn i mycket liten grad är kopplad till bristande lagstiftning. Att vi ändå tycker att det på två punkter här är motiverat med lagstiftning beror när det gäller tillgänglighet på att det handlar om att motverka diskriminering, och när det gäller träbyggande på att det kan öka konkurrensen och därmed sänka kostnaderna.

Fru talman! Detta betänkande innehåller en rad frå- gor som med största sannolikhet kommer att behandlas av den nyligen tillsatta PBL-kommittén. Det gör att de flesta frågor som väcks i motionerna hänvisas dit. Det är ett alldeles för onyanserat sätt att behandla viktiga sak- frågor på, och därför ska jag ta upp några av Vänster- partiets krav, där riksdagen snabbt hade kunnat bestäm- ma sig för att få en annan ordning till stånd. I byggprocessen finns en kvalitetsansvarig som ska kontrollera att en upprättad kontrollplan följs. Visserli- gen är personen certifierad, men tyvärr är det vanligt att denne samtidigt är en del av byggprojektet, som entre- prenör eller på annat sätt. Den kvalitetsansvarige ska naturligtvis stå fri från det projekt som ska kontrolleras. Risk för jäv och andra konstiga situationer kan uppstå. Detta är uppenbart felaktigt och kan enkelt rättas till redan nu i gällande lagstiftning. Barnsäkerheten i våra bostäder har diskuterats länge, och Barnombudsmannen har gång på gång påpekat att även hus byggda före 1973 och ombyggda före 1976 måste omfattas av barnsäkerhetsreglerna. I första hand handlar det om miljonprogrammets bostäder där fal- lolyckor med dödlig utgång händer då och då. Varför tycker Socialdemokraterna, Moderaterna och numera även Folkpartiet att det ska få fortsätta? Är hänsynen till fastighetsägarna viktigare än barnens bästa? Detta är uppenbart felaktigt och kan enkelt rättas till i redan nu gällande lagstiftning. Människor som är eller känner sig drabbade av elö- verkänslighet blir mycket godtyckligt behandlade bero- ende på var de bor. Riksdagens inställning i frågan gör inte saken bättre. Man duckar gång på gång för proble- met och påpekar att forskningen har lite olika syn på om det är ett problem eller ej. Då uppstår den situation som nu råder att vissa kommuner ger bostadsanpassningsbi- drag och andra inte. Vissa kommuner bygger elsanerade bostäder, men det är stor skillnad på hur den person som upplever att han eller hon har dessa problem behandlas beroende på i vilken kommun man bor. Detta är uppenbart felaktigt och kan enkelt rättas till genom att Boverket får i uppdrag att förtydliga frågan i den handbok som finns för hur kommunerna ska se på bostadsanpassningsbidragen. Fru talman! Varje år dör ett hundratal människor i bränder, inte i första hand av branden i sig utan av rö- ken. Vart fjärde hushåll i hyresrätt saknar brandvarnare. Detta är mycket otillfredsställande, och här måste lag- stiftningen förtydligas. Det är inte rimligt att använd- ningen av brandvarnare ska vara beroende av hur Rädd- ningstjänsten i den enskilda kommunen agerar. Dess- utom är rättsläget sådant att det råder osäkerhet om ett sådant beslut över huvud taget är giltigt. Så får det inte vara, och lagstiftningen måste ändras så att brandskydd blir obligatoriskt även i redan befintlig bebyggelse i hela Sverige. Det pågår en diskussion om det är möjligt att stänga Barsebäck 2 eller inte. Finns det tillräckligt med elenergi eller ej, och vilken energi ska i så fall användas? Samti- digt kan konstateras att den elenergi som vi har används på ett synnerligen slösaktigt sätt. Ca 40 % av all elenergi används till uppvärmning och konditionering av bostä- der och andra lokaler. Det motsvarar åtta kärnkraftverk i samma storlek som Barsebäck 2. Dessutom fortsätter vi att göra oss beroende av ele- nergi för uppvärmning. Av 8 000 småhus som byggs i landet varje år utrustas 6 000 med direktverkande el som enda energikälla. Husköparna luras grundligt. Ett något lägre pris vid köp av huset kommer att ätas upp mer än väl av evigt dyrare driftkostnad för uppvärmningen. Varför ska detta få fortsätta, kan man undra. En ut- redning är väl bra, men den skjuter upp en nödvändig åtgärd så att elenergiläget ytterligare försämras. Ett förbud mot direktverkande el i nyproduktion och vid mer omfattande ombyggnation av hus för permanentbo- ende löser problemet. Vad väntar regeringen på? Till sist, fru talman, sympatiserar jag med tankarna i centerreservationen, som handlar om behovet av hissar i flerfamiljshus. Vänsterpartiet kommer att verka för att regeringen inrättar ett permanent investeringsstöd för ombyggnation, där hissfrågan blir en del av detta. Det är inte fråga om det behövs ett sådant stöd, utan frågan är hur länge vi kan vänta på att det ska införas. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till reser- vationerna 9 och 16, men jag står självklart bakom samtliga reservationer från Vänsterpartiet i detta betän- kande.

Fru talman! Jag reagerade när Owe Hellberg tog upp frågan om barnsäkerhet och framställde det som att Folkpartiet och även andra partier struntar i frågan. Det kommer väl med all tydlighet fram att Vänsterpartiet och Folkpartiet liberalerna har helt olika sätt att lösa proble- met. Vi anser inte att man med central lagstiftning ska gå in och lösa alla problem. Owe Hellberg tog också upp frågan om brandvarna- re. Även den frågan borde man kunna lösa helt utan central lagstiftning. När det gäller elenergi och direktverkande el har kommunerna ett stort ansvar för detta i sin detaljplan- läggning. Man kan där sätta in planbestämmelser om krav på vattenburen värme och liknande. Det ligger alltså på en annan nivå, och vi tycker att det är den man ska använda sig av.

Fru talman! Det blev många frågor på en gång. Om vi börjar med barnsäkerheten har vi tydligen olika sätt att se på det vi menar med rättssäkerhet. För oss i Väns- terpartiet ska rättssäkerhet naturligtvis gälla i hela Sveri- ge och för alla barn. Det ska inte gälla endast för några barn - eller för många barn i de kommuner där kom- munpolitiker eller kommunala bostadsbolag är intresse- rade av att det ska gälla. Det är en rättighet för alla barn. Jag kan konstatera att Folkpartiet under tre fyra år varit med på den här reservationen. Nu har de tydligen anammat en ny inriktning och sällat sig till Socialdemo- kraterna och Moderaterna. Jag kan bara beklaga detta. När det gäller direktverkande el är det nog bra att det pågår försök av olika slag, men vi vill vara mycket tyd- liga i den frågan. Det ska vara stopp på direktverkande el i permanentboende. Vi måste använda vår elenergi på ett mer kvalitativt sätt. Vi har redan i dag diskussioner om energin räcker eller inte. Varför ska då elenergi från åtta Barsebäckverk användas för uppvärmning av bostäder och andra loka- ler? Det är för vår del ganska obegripligt när vi samtidigt pratar om att ställa om till ett annat energisamhälle än det som vi har i dag. Den tredje frågan får jag återkomma till.

Fru talman! När det gäller energin är det ju inga för- sök som pågår utan i de flesta kommuner använder man det. Det går åt mycket energi, vilket beror på att vi byggt in oss i en direktverkande elfälla under 70- och 80-talen. Vi är överens om att det på den punkten finns mycket olämpliga lösningar för permanentboende. Beträffande barnsäkerheten är det inte så att vi gra- derat ned den, men vi tycker att man ska lösa frågan på andra sätt än genom att gå in med speciallagstiftning.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att Folkpartiet tyvärr har bytt fot i den här frågan, och jag får säga att jag inte tycker att ni har blivit klokare. När det gäller direktverkande el är det ju så att vi fortsätter att bygga in oss i problematiken. 6 000 av 8 000 småhus byggs med direktverkande el. När man frågar småhusfabrikanterna varför det är på detta vis säger de: Vi tycker inte om det, men köparna får ett billigare pris på sina hus. De begriper tydligen inte att det slår ut på driftkostnaden framöver och medför att de sätter sig i en ganska omöjlig situation. Det är dyrt att byta energisystem när man väl låst fast sig vid direkt- verkande elvärme. Detta problem har vi i dag med 70- och 80-talshusen, och det måste vi lösa på ett bra sätt. Då ska vi inte fort- sätta på samma sätt utan signalen ska vara tydlig. Ett bra och tydligt sätt att lösa detta är att vi, när det gäller det nya investeringsbidraget, klart och tydligt säger att det inte blir några stöd till småhus med direktverkande el. Detta kan Socialdemokraterna tacka Vänsterpartiet för.

Fru talman! "Hållbar utveckling - hållbar tillväxt" tycker jag skulle vara så att säga undernamn på det här betänkandet. Det skulle vara ett rättvist namn och skulle, förhoppningsvis, väcka mer intresse än samlingsnamnet "Byggfrågor". Det handlar ju väldigt mycket om hur vi ska kunna må bra i vår boendemiljö. Hållbar utveckling har av Brundtlandkommissionen definierats på följande sätt: "Med hållbar utveckling menas att vi som lever nu ska kunna tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möj- ligheter att tillgodose sina behov." Dessa ord tycker jag borde ringa i varje beslutsfattares öron och finnas med som en naturlig väckarklocka när vi ska forma morgon- dagens samhälle. Fru talman! Vi i Centerpartiet vill när det gäller det här betänkandet lyfta fram frågorna om hur vi ska kunna nå ett hållbart samhälle i vårt boende. Jag vill lyfta fram några av de frågor där vi dessvärre inte fått stöd från majoriteten i bostadsutskottet. Men förhoppningsvis har riksdagen en annan åsikt. I reservation 5 tar vi upp nödvändigheten av att ar- beta fram ett nationellt program för att fokusera på sam- bandet mellan boende och hälsa. Allihop vet vi att män- niskor kan bli sjuka av att bo i så kallade sjuka hus. Vi vet att allergierna fortsätter att öka, och vi vet att det finns faktorer i vår omgivande miljö, både inne och ute, som äventyrar vår hälsa. I dag finns det kunskaper om vad som krävs för att vända den dåliga trenden. Det finns även kunskaper om den negativa inverkan som buller, magnetiska och elek- triska fält, radon samt luftföroreningar från källor utan- för byggnader har på människors hälsa. Det är därför som vi i Centerpartiet i vår motion kräver att regeringen arbetar fram ett nationellt handlingsprogram om sam- bandet mellan boende och hälsa. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 5. Det behövs ett helhetsgrepp. Däri ingår också hur kvalitet och ansvarstagande fungerar i byggprocessen. I reservation 3 belyses den kvalitetsansvariges roll. Det är ett absolut måste att den som ska granska att husen byggs väl inte står i beroendeställning till den som sva- rar för byggprojektet. Fru talman! Buller, eller rättare sagt de skador som man kan få genom att vistas större delen av sitt liv i en bullrig miljö, hör också till och ska belysas när man vill forma en miljö som är till gagn för människor, för både de små människorna och de stora människorna. Vi måste få bort onödigt buller. Det gäller inte minst i den offici- ella miljön - på arbetsplatser och i skollokaler och lo- kaler som rymmer barnomsorg. Förvisso vet jag att det finns krav och mått på deci- beltal som inte får överskridas men verkligheten visar ofta något annat. Förutom att bullriga miljöer gör oss stressade ger de hörselskador. Fru talman! I går snubblade jag när jag var på väg hit till riksdagen. Jag sprang inte, utan jag gick i vanlig takt. Jag snubblade inte på eländiga snöbitar och istappar som fortfarande finns på våra trottoarer. Nej, i Uppsala har man byggt ut en låg trappavsats in till en ny banklokal. Jag hade faktiskt inte observerat det tidigare, och i går låg jag där fullständigt utslagen efter att handlöst ha ramlat framåt. Jag skadade mig inte ifall någon av er oroar sig för det. Men jag blev bryskt uppmärksammad på hinder som kan finnas i vår stadsmiljö. Se er omkring! Se bara hur det är i denna kammare! Kan ni tänka er att vara en ledamot i rullstol som ska upp till talarstolen? Och hur skulle personalen kunna ta sig upp till podiet för att där sköta sina uppgifter om de satt i rullstol? I det här betänkandet har vi en motion med krav på att all planering ska ske så att det inte finns några hinder som gör att man inte kan komma fram eller som gör att människor, främst de med funktionshinder, inte kan ta sig fram på ett tryggt och säkert sätt. En sådan motion tycker jag att vi borde ha kunnat enas om i bostadsut- skottet. Det gjorde vi dessvärre inte. Fru talman! I vårt land måste vi också se till att vi har det varmt och skönt i våra hus. Mer än 40 % av Sveriges producerade elenergi används just till att värma upp och luftkonditionera bostäder och lokaler. I en- och tvåfamiljsbostadshus är det fortfarande möjligt att in- stallera direktverkande el för uppvärmning om byggna- den har särskilt goda energiegenskaper. Det gäller för såväl nybyggnation som ombyggnation. Det är alldeles uppenbart att elanvändningen för uppvärmningsändamål kraftigt måste minskas. Ett tungt vägande skäl är naturligtvis att kärnkraften ska avveck- las. Men huvudskälet är att energin måste kunna använ- das i tekniskt mer komplicerade sammanhang än just för att värma upp och luftkonditionera. En signal borde gå till byggbranschen och till bostadskonsumenterna om att ta bort den direktverkande elen som uppvärmningsalter- nativ. Detta bör gälla både vid nybyggnation och vid större ombyggnationer. Endast fritidshus kan, anser vi i Centerpartiet, undantas. Jag yrkar bifall till reservation 16. Fru talman! Det är en väldig blandning av frågor i det här betänkandet. Vi hoppar hit och dit. Till sist vill jag bara beröra byggandet av trähus samt möjligheterna att bo i våra genuina byar på landsbygden. Den sidan har Moderaternas företrädare talat mycket väl om, så för tids vinnande nöjer jag mig med att under- stryka vikten därav. Dock vill jag säga att det är viktigt att byarna ute på landsbygden kan bestå, så att man kan behålla sin särart och så att man kan mötas. Det gamla måste möta det nya, och det nya måste ta hänsyn till det gamla. Centerpartiet har, glädjande nog, fått gehör för ett handlingsprogram för att i Sverige få i gång ett ökat byggande i trä. Det är bra att regeringen har börjat och att man har utsett en förhandlare som nu ska ta kontakt med byggbranschen om åtgärder så att det här kommer i gång. Men vi är inte nöjda förrän vi ser resultat här, så jag lovar att vi kommer att följa frågan med mycket stort intresse. Vi kommer att återkomma gång på gång och puffa på så att det händer någonting. I Sverige har vi ju omfattande skogstillgångar av god kvalitet. Ändå har vi halkat efter. Vi har kommit efter våra grannländer och utnyttjar inte en av våra stora naturresurser. Det behövs ett uppsving för skogsnäringen. Det kan bidra till tillväxt i Sverige, något som så väl behövs. Därför yrkar jag bifall också till reservation 17.

Fru talman! Flera talare har redan talat om en hel del av mina hjärtefrågor. Owe Hellberg har tagit upp detta med bostadsanpassningsbidrag, brandvarnare och di- rektverkande el. Rigmor Stenmark har tagit upp frågor om radon, buller och sådant. Det finns därför ingen anledning för mig att upprepa vad de redan har sagt. När det gäller direktverkande el och det förbudet är det alldeles självklart att man inte ska få investeringsbi- drag. Nästa steg torde vara att bygglov inte medges för direktverkande el men det är ju inte precis riksdagens sak. Jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer. Bland annat gäller det då förbudet mot direktverkande el. Vidare gäller det detta med buller och barnsäkerhet. Det är absolut inte så att man bara därför att man inte står bakom en reservation här tycker att det är okej till exempel att brand utbryter i bostäder eller att barnsäker- heten är dålig. Så svart och vitt kan vi inte se på saker, för då skulle vi få stå till svars för många väldigt enkla påståenden i denna kammare. Jag har själv råkat ut för det - alltså att om man inte är för en sak är man mot. Men så enkelt är det faktiskt inte. Vad jag direkt är för är vår reservation 4 under punkt 6 om ansvarsfrågor i byggandet. Detta tycker jag fortfa- rande är lika viktigt. Vi ser ju så fruktansvärt mycket byggfusk och rena skandaler inom byggsektorn. Som tur är sitter jag en mandatperiod till i riksdagen. Förra man- datperioden fick jag ju inte igenom en lagreglering av helhetsansvaret, producentansvaret, vid byggnation. Till byggsektorn har jag sagt att jag är lite otålig och att jag inte litar på dess förmåga att komma någonstans i frågan utan att det måste till lagstiftning. Det håller jag fast vid i och med just reservation 4. Lite otålig kan man alltså bli i de här frågorna, som sagt. Vi har sett återkommande byggskandaler och många rapporter om byggfusk - Hallandsåsen och fuktskandalen i södra Hammarbyhamnen. Det finns för många oklarheter i den här frågan. Det är viktigt att man har klart för sig vem som har helhetsansvaret för ett byggprojekt. Det är frågan om försäkringslösningar och annat som måste till här. Jag tycker inte heller, precis som utskottet, att man ska göra någon fördelning mellan kommunen och byggsektorn. Kommunen kan inte åta sig ansvaret och bara stå där och hjälpa till sedan när mögelproblemen är ett faktum. Vi har fått hjälpa till alldeles för mycket från stat och kommun på det här området för att det ska kunna fortgå. Först och främst vill vi ha en utredning, och man måste avväga en lag- reglering på området. En annan sak som inte någon annan har tagit upp - jag brukar få stå för detta - är introduktionen av urinse- parerande system. Det tycker jag är oerhört väsentligt. Vi står inför många utbyten av avloppsledningar i många kommuner. Jag måste tänka mig de vattenslösan- de avloppssystem som vi har nu som en parentes. Jag tycker att det finns alltför lite om detta i de rap- porter som vi har om va-lagstiftningen. Man lägger sig på en lite för låg nivå. Problemet är större än att man behöver göra en översyn av föreskrifterna för nyanlägg- ning av enskilda avlopp. Det är mer än så! Det enkla går ju att göra, men problemen är faktiskt av lite vidare karaktär. Man måste se lite större system när det gäller det här. Framför allt vill jag att man i miljö- och jord- bruksutskottet och i de sammanhangen ser till att det finns avsättning för produkterna. Detta är naturligtvis också ett sätt för oss att undvika att fortsätta med konst- gödsel och att ersätta den. Det finns sätt att lagra detta. Man behöver ha urinen i tank i nio månader för att få bort hormoner och annat som man inte vill ha. Sedan kan man sprida det. Det är en ren och fin produkt, och jag tycker att någon borde ta hand om detta. En annan sak är buller. Även där tycker jag att man är lite vag, och att det blir lite för lite. Vi vill att man har bullerbegränsning och bullerbegränsande utförande av installationer vid fläktar och annat. Man hänvisar i ut- skottsbetänkandet till Boverket. Men även Boverket medger att det finns en lucka i bygglovshanteringen när det gäller fläktar och lågfrekvent buller, så något borde man göra där också. Annars är det mesta uttömt i betänkandet. Som nå- gon påpekar är det spretigt, och det handlar om många frågor. Vi har ett liknande betänkande om planfrågor som kommer sedan, och det lär inte bli enklare att hålla reda på.

Fru talman! Riksdagskamrater i kvällens sena tim- me! De flesta har bråttom hem så jag ska försöka fatta mig kort. I betänkandet behandlas motioner från den allmänna motionstiden. Bostadsutskottets majoritet har valt att avstyrka samtliga motioner. Det är viktigt att påpeka att vi inte gör det på grund av att vi tycker att motionerna är oväsentliga utan därför att motionsförslagen antingen är under beredning i Regeringskansliet eller därför att det finns utredningar som håller på att belysa de förslag som återfinns i motionerna. Fru talman! Bakgrunden är att regeringen har tillsatt en parlamentarisk sammansatt kommitté som har i upp- drag att se över plan- och bygglagstiftningen. Kommit- tén ska lämna ett förslag på lagändringar som kan kom- ma att behövas. Bostadsutskottet har tidigare framfört synpunkter på vad som kan behöva ingå i denna översyn. Kommittén har antagit namnet PBL-kommittén. I några av reserva- tionerna berörs uppdraget som går att hänvisa till denna utredning. Reservation nr 1 av Moderaterna är en sådan, där Moderaterna kräver att en utredning bör tillsättas för att se över behovet av att klargöra dagens lagstiftning när det gäller byggandet i miljöer med lokal särprägel. Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till att vi inte kan detaljreglera från lagstiftningens sida. Men om man läser PBL-kommitténs plan för utredningsarbete så framgår det av den att man avser att belysa den frågan. Flera av reservationerna går att hänvisa just till PBL- kommittén. Det gäller den gemensamma reservationen nr 3 från Vänsterpartiet och Centerpartiet, som handlar om den kvalitetsansvarigas roll och ansvarsfrågorna i byggandet liksom nr 4 av Miljöpartiet om ansvarsfrågan när det gäller byggandet. Utskottet ser därför inga skäl för att lyfta ut dessa frågor, utan låter beredningen ha sin gång. Jag är säker på att frågeställningarna blir belysta eftersom några av ledamöterna i kammaren ingår i kommittén. Den gemensamma reservationen nr 2 av Moderater- na och Kristdemokraterna handlar om att man vill införa en lag om skyldighet till samråd för markarbete. I reser- vationen konstaterar man "att det förekommer att berör- da näringsidkare inte erhåller någon information inför de arbeten som skall genomföras, eller att de inte ges till- räckliga möjligheter till samråd." Det är givetvis att beklaga, och det är allvarligt. Men en majoritet av kom- munerna sköter faktiskt detta samråd mycket bra. Jag menar att detta är en kommunal angelägenhet och att det ingår i det kommunala självstyret att fatta beslut av denna typ. I reservation nr 5 från Centerpartiet och Miljöpartiet vill man bryta "denna negativa trend och få till stånd en utveckling som leder till i alla avseenden goda och sun- da boendemiljöer i ett långsiktigt hållbart samhälle." Redan 1999 fastslog riksdagen i full politisk enighet på förslag från regeringen en ny struktur i arbetet med miljömålen. Samtidigt fattades beslut om 15 övergripan- de miljökvalitetsmål. Ett av dem är god bebyggd miljö. Dessa delmål anger inriktningen och tidsperspektivet i det fortsatta konkreta miljöarbetet. Kopplat till miljö- målsarbetet blir det också ett tydligt uppföljningssystem som gör en effektiv mål- och resultatstyrningsprocess möjlig. Jag tycker nog att detta sätt att arbeta är tydligt. Utskottet tog våren 2002 ställning till regeringens proposition Vissa inomhusmiljöfrågor med förslag om delmål för inomhusmiljön inom kvalitetsmålet god bebyggd miljö. Utöver detta ska PBL-kommittén enligt direktiven analysera och redovisa hur lagstiftningen som styr såväl utformningen av ny bebyggelse som förvalt- ningen av befintlig bebyggelse kan inriktas mot hållbar- het. Kommittén ska vidare överväga och redovisa vilka förändringar som behövs i bygglagstiftningen för en effektivare kontroll av hur bland annat kraven på god inomhusmiljö ska främjas. Förhållandet mellan mil- jökvalitetsmålen och delmålen kan beskrivas så att mil- jökvalitetsmålen definierar det tillstånd som miljöarbetet ska sikta mot medan delmålen ska ange inriktning och tidsperspektiv för det fortsatta miljöarbetet. Så nog finns det en samlad nationell handlingsplan från regeringen genom svenska miljömål - miljöpolitik för ett hållbart Sverige. När det gäller reservation nr 8 av Miljöpartiet om urinseparerande avloppssystem så finns det en utredare som har till uppgift att se över förutsättningar för den nya avloppstekniken. En utgångspunkt för uppdraget är att överväga hur vattenlagstiftningen bättre ska kunna tillgodose modernare krav på miljöhänsyn och resurs- hushållning. Fru talman! Regelverket ses över vad gäller buller- dämpande åtgärder. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter utvärdera regelverket kring höga ljudnivåer - om regelverket är ändamålsen- ligt och ger avsedd effekt. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! Jag tänkte att vi skulle avsluta kvällen med en liten frågesport. Siw Wittgren-Ahl! Jag vill att du svarar på fem frå- gor. Du ska svara ja eller nej. 1. Är du för eller emot oberoende kvalitetsansvariga i byggprocessen? 2. Är du för eller emot bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga? 3. Är du för eller emot att barnsäkerhetsreglerna ska gälla för hus byggda före 1973? 4. Är du för eller emot ett förbud mot direktverkande el i permanentboende? 5. Är du för eller emot obligatoriska brandvarnare eller andra brandanordningar? Svaret är ditt.

Fru talman! Owe Hellberg gör det väldigt enkelt för sig. Det handlar inte om huruvida jag är för eller emot. I Sveriges riksdag handlar det faktiskt om att de beslut man fattar är väl förankrade i den verklighet man lever i och att besluten är väl övervägda för att uppnå de syften som vi faktiskt är här för.

Fru talman! Det blev dålig utdelning i frågesporten. Det blev noll rätt, noll poäng. Det är faktiskt så att flera av de här frågorna är ut- redda. Barnsäkerhetsfrågorna är utredda i flera omgång- ar. Konstateranden om den kvalitetsansvariga är redan gjorda. När det gäller direktverkande el handlar det om beslutskraft och handlingskraft. Samma sak med brand- varnarna. Vad väntar Siw Wittgren-Ahl på? Ska vi ha frågesport nästa år också?

Fru talman! Beslutsamhet och handlingskraft - när det gäller den kvalitetsansvarigas roll är det faktiskt så att den utreds, och jag tror att Vänsterpartiet har en representant i den kommittén. I kommitténs direktiv står det att man kan lyfta ut de frågor som man tycker är nödvändiga. Kommittén har att arbeta fram till december 2004. Innan dess ska man inkomma till riksdagen med två delbetänkanden. Snabbare än så kan det inte gå. Det hänger på Vänsterpartiets representant att kanske klargö- ra för andra hur viktig den frågan är. När det gäller Barnsäkerhetsdelegationen har man tittat på var barnolyckorna är som störst. Som störst enligt de delbetänkanden som nu har kommit är barntra- fikolyckorna. Jag tycker att det är viktigt att veta var olyckorna är som störst och var vi ska sätta in de första åtgärderna. Det sista delbetänkandet kommer faktiskt i december 2003. Jag tycker nog att regeringen tar detta på största allvar, och även vi i riksdagen gör det genom att titta närmare på och belysa de problem som faktiskt finns när det gäller barns olyckor.