Associationsrätt m.m.

Fru talman! Att våga satsa på en idé och att förverkliga en dröm är vad företagande handlar om för väldigt många. Fler företag betyder fler jobb, starkare ekonomi och bättre välfärd. Det är viktigt att människor med idéer vågar satsa på att starta eget.

Associationsrätt m.m.

Alliansen har tagit flera steg för att det ska bli enklare att starta och driva företag. Viktiga steg för ett bättre företagsklimat togs under våra åtta år, och fler företag startas i dag. Men vi ligger fortfarande långt efter andra europeiska länder.

Ja, det har tagits steg i rätt riktning, men fortfarande återstår flera. Kristdemokraterna anser att de små och medelstora företagen, som ofta är familjeföretag, ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken. Det som dock är ett problem, som jag såg redan när jag arbetade som jurist för nio år sedan, är att många startar fel företag. Vad menar jag när jag säger fel företag? Jo, jag menar bolagsformen.

Man startar ett enskilt företag. Det är en väldigt bra bolagsform, som ofta till exempel är perfekt att ha vid sidan av sitt vanliga arbete medan man förverkligar sin dröm. Man startar inte ett aktiebolag, för man vill inte låsa in ett kapital som man ska använda för att förverkliga sina drömmar. Efter några år vill man ändra till ett aktiebolag. Då blir det ofta en krånglig och komplicerad historia.

Den 1 april 2010 sänktes kravet på lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Hos Bolagsverket har i genomsnitt 2 594 nya aktiebolag registrerats per månad sedan förändringen. Det är en ökning med 54,7 procent.

Kravet på ett eget bundet kapital i aktiebolag motiveras bland annat med att det skulle utgöra ett borgenärsskydd. Det är ett motiv som kan ifrågasättas på flera grunder, men främst är det så att en borgenär, oavsett aktiekapitalets storlek, ställer krav på de säkerheter som efter en marknadsmässig bedömning är nödvändiga. Jag tror inte heller att ett aktiekapital är ett hinder som stoppar oseriösa företag. Vill man starta ett oseriöst företag gör man det ändå. Det enda som detta riskerar att medföra är inlåsningseffekter när ett företag ska expandera och bolagsmännen tvingas välja en bolagsform som egentligen inte är optimal, just för att de inte kan uppbringa tillräckligt med aktiekapital vid startögonblicket. Det blir, som sagt, kostsamt för seriösa småföretag den dagen de vill ändra bolagsform.

Sverige behöver fler entreprenörer. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att i likhet med Caroline Szyber yrka bifall till reservation 1.

Det är en viktig reservation. Det vi diskuterar i dag handlar ytterst om förutsättningarna för att driva företag i Sverige. Det handlar om frågan: Hur ska vi kunna sänka trösklarna för människor som har idéer och som vill förverkliga dem?

I dag krävs det ett startkapital på 50 000 kronor för att man ska kunna starta ett aktiebolag. För att förstå den här frågan i sitt sammanhang kan det vara bra med en liten historisk tillbakablick till förra gången då vi sänkte kravet på aktiekapital, från 100 000 till 50 000 kronor. Vad tyckte det nuvarande regeringsunderlaget då? Då hade man ett särskilt yttrande där man skrev att man nog egentligen var emot sänkningen. Men på grund av den internationella konkurrenssituationen och en utblick nöjde man sig med ett särskilt yttrande i stället för en reservation. Man ville inte att Sverige skulle stå ut, i och med att många länder runt omkring oss inte hade ett lika högt ställt krav på insatt kapital för att starta en bolagsform med ett begränsat personligt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

Men vad var då motivet för detta särskilda yttrande? Jo, det var remisssvaret från LO. LO var emot en sänkning av kravet på aktiekapital i aktiebolag. Varför var LO emot detta? Det kan man fråga sig. Jo, om man läser mellan raderna ser man att LO var emot detta därför att de inte ville sänka trösklarna för att människor ska kunna gå från en anställningsform till att förverkliga en affärsidé. Det var motivet. Det ska vara svårt att starta bolag i Sverige. Det var motivet i LO:s remissvar. Och man får förstå det särskilda yttrande som Socialdemokraterna hade i ljuset av den stora summa pengar som LO varje år ger till det socialdemokratiska partiet.

Fru talman! Det gör ont att bita den hand som föder en, men det är beklagligt att Socialdemokraterna inte vågade göra det då och inte vågar göra det nu. Det hämmar nämligen svensk konkurrenskraft. Det hämmar svensk innovationskraft, och det hämmar svenskt entreprenörskap.

Just för att inte bita den hand som föder en valde Socialdemokraterna att lyfta ut uppdraget att utreda förutsättningarna för att sänka aktiekapitalet ur den utredning som Alliansen tillsatte så sent som för ett år sedan. Det uppdraget ströks helt. Frågan till socialdemokrater med stödpartier här i dag är: Varför vill ni upprätthålla trösklarna för dem med minst ekonomiska resurser när det gäller att starta bolag? Varför vill ni beröva dem den rätten?

Företagande ser i dag inte alls ut som det gjorde för kanske 20 eller 30 år sedan. En lång rad av de företag som i dag startas bygger enbart på humankapital, det vill säga kunskap man har i sitt huvud. Kravet på startkapital blir mer och mer obsolet, och det fungerar i dag som en hämsko för dem som vill starta och driva företag.

Man skräms ofta med retorik: Ett sänkt aktiekapitalkrav skulle äventyra borgenärsskydd. Det skulle äventyra anställdas trygghet och så vidare. Men låt oss då göra en utblick. Hur ser det ut runt om i Europa? Danmark, Tyskland, Finland, Norge, Frankrike och Storbritannien, stora välmående ekonomier, har i dag bolagsformer motsvarande aktiebolag, med ett begränsat personligt ansvar, där det inte krävs något startkapital. I vissa fall är det ett symboliskt startkapital på 1 krona, 1 pund eller 1 euro.

Varför vill Socialdemokraterna inte gå denna utveckling till mötes? Man skrev ju under galgen i det särskilda yttrande man hade förra gången vi behandlade frågan: Det är ändå viktigt att Sverige följer med i den internationella utvecklingen. Och vi kommer i ljuset av detta att utvärdera den här sänkningen.

Låt oss då konstatera vad som har hänt i vår omvärld de senaste fem åren. Det som har hänt är att fler och fler länder har tagit steget mot att sänka kravet på aktiekapital, helt enkelt därför att det inte längre fyller någon funktion.

Varför är man då så nödbedd? Jo, fru talman, därför att man inte vågar bita den hand som föder en. Det är klart att det smärtar, men låt inte det stå i vägen för svensk konkurrenskraft och svensk innovationsförmåga. Därför, fru talman, är detta en viktig reservation, och därför bör kammaren bifalla reservationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

Sedan sänkningen 2010 har vi sett hur antalet nystartade aktiebolag har ökat med 54 procent, från 1 600 nystartade bolag varje månad till 2 500 nystartade bolag varje månad. Är det en utveckling som Socialdemokraterna beklagar? Är det en utveckling som man egentligen inte hade velat se? Varför vill man i så fall inte fortsätta på den inslagna banan?

Det är frågor som jag hoppas få svar på från Socialdemokraterna i dag.

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker att det är glädjande att vi också i civilutskottet kan ha en debatt om synen på företagande som sådant. Med tanke på att nära nog 12 procent av den svenska befolkningen endera äger, driver eller leder ett företag skulle det vara helt naturligt.

Ändå märker vi en attityd och en misstänksamhet mot företagandet och mot dem som startar och driver företag. Inte minst har vi återfått denna misstänksamhet efter regeringsskiftet. De snåla vindarna har börjat blåsa, speciellt runt välfärdsföretagen, skolföretagen och de små byggnadsfirmorna som lever på att skapa möjligheter för människor att använda ROT-avdraget och göra arbete i det nära näringslivet.

Alliansregeringen och de centerpartistiska näringsministrarna Maud Olofsson och Annie Lööf såg möjligheterna i småföretagen och såg bland annat till att kravet på aktiekapital sänktes en gång från 100 000 kronor till 50 000 kronor i dag. Maud Olofsson satte som näringsminister ett mål om 25 procent regelförenklingar för företagens administrativa kostnader, men tyvärr är en regerings ambitioner en sak och myndigheternas kontrollbehov en annan. Vi nådde en bra bit men inte riktigt ända fram.

Villkoren för små och medelstora företag är av största värde för att vi ska ha en hållbar tillväxt i hela landet. Fyra av fem jobb skapas i de små och medelstora företagen. Vart och ett av dessa jobb bidrar till vår gemensamma välfärd. Det vet vi som sitter här.

Men för företagen betyder det mer än så. Att starta ett företag betyder att du har en idé som du tror på, att du har ambitionen att nå ut till en marknad och möta köpare av ditt företags idé. Du behöver någon som är villig att investera i idén, och du ska se till att det du vill sälja kan produceras i form av tjänster eller fysiska produkter. Då behövs också en utrustning av något slag som kan producera detta. Utöver detta behövs det dessutom några som är beredda att sälja din produkt, och du måste själv lägga ned det mesta av din tid.

Sedan måste du också leva med risken att misslyckas, och här kommer attityderna in igen. Det är många som startar företag, men efter tre år avvecklas 30-40 procent av de nystartade företagen, de flesta troligtvis på utövarens eget initiativ men någon gång ibland efter en konkurs med skuldsättning som följd.

Detta med att starta och driva företag är i många länder något helt naturligt. Vi behöver inte gå längre än till de kulturer som våra invandrare kommer ifrån, där ett företag är ett helt naturligt sätt att försörja sig och sina närmaste. I USA kan även en misslyckad företagsidé vara någonting som man kan se positivt på: Om inte annat har man skaffat sig en erfarenhet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

Enklare regler, mindre stigma och möjlighet till en ny chans som företagare är sådant som är viktigt för Centerpartiet. Företagaren är ju också en jobbskapare.

För tio år sedan var andelen kvinnor som drev företag 5,9 procent. Nu har andelen kvinnligt företagande ökat till 7,5 procent. Det är till stor del till följd av bättre förutsättningar för företagande inom områden där många kvinnor arbetar. Tänk om vi kunde åstadkomma samma utveckling bland de utomlands födda genom lägre trösklar, enklare regler och ett lägre aktiekapital!

När jag går omkring på UF, det vill säga Ung Företagsamhets mässor, hemma i Halland slås jag av vilken skaparkraft det finns, hur man med enkla medel kan ta en idé till förverkligande och hur lite det skulle behövas för att omsätta dessa idéer i arbeten och egna erfarenheter. Men tyvärr stupar det ofta efter det genomförda UF-företaget och skolans slut. Det är en kul grej. Det är något som skolan måste göra för att synas och få pluspoäng hos det lokala näringslivet. Kanske tar inte skolan tillräckligt allvarligt på UF-satsningarna. Om eleverna skulle tjäna en slant på sitt UF-företag får de ibland rådet att skänka bort vinsten till välgörande ändamål i stället för att själva ta hand om vinsten och återinvestera den i sin idé.

Tyvärr ser jag många exempel på att det är så vi förbereder våra unga för deras företagande.

Efter denna långa plädering till företagandets lov vill jag yrka bifall till Alliansen reservation 1 om att sänka kraven på aktiekapital, den mest konkreta förenklingen för dessa unga, nyanlända, idérika och arbetsamma människor som ännu inte har lyckats skrapa ihop några 50 000 kronor. Vi menar att det skulle stärka Sveriges ekonomi.

Om man litar på företagen nämner man inte ens möjligheten till ogenomtänkt och oseriöst företagande, vilket görs i majoritetens text i betänkandet. Det är en kvarleva från den tid då alla företagare sågs på med misstänksamhet. Jag hoppas att vi inte är tillbaka dit. I motionsfloden ser vi skiljelinjen mellan vänstern och Alliansen väldigt tydligt.

Jag står naturligtvis bakom reservation 2 om snabbare registrering av nystartade bolag men utan något yrkande här i kammaren. Vi vill minska tiden det tar att få sitt bolag registrerat från 16 till maximalt 5 arbetsdagar. En bra idé kan inte alltid vänta!

Därmed förväntar vi oss också att regeringen följer upp och utvärderar det uppdrag som alliansregeringen gett till Bolagsverket att säkerställa att en sådan process med kortare registrering går att genomföra.

Fru talman! Jag har själv lång erfarenhet av att arbeta i näringslivet, bland annat som konsult inom fordonsindustrin. Många av de personer som jag har arbetat med där har varit personer vars enda kapital är deras egen kompetens, drivkraft och tid. Från sådana människor kommer tillväxt, utveckling och innovationer. Med dem byggs konkurrenskraft och skapas jobb för Sverige.

Fru talman! Jag ser med stor oro på vad som händer med regeringens företagarpolitik som konsekvent missgynnar de små företagen med en ung arbetskraft som lever och verkar på landsbygden och som arbetar med småskalig tjänsteverksamhet på en lokal marknad nära sina kunder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

(Applåder)

Fru talman! Världen är inte rättvis. Trots att vi aldrig varit rikare i mänsklighetens historia lever många i stor fattigdom. 870 miljoner människor är undernärda. 98 procent av dem lever i utvecklingsländer. Drygt 17 000 barn under fem år dör varje dag. Var 90:e sekund dör en kvinna i samband med graviditet.

Fattigdomen minskar visserligen i världen, men framstegen är ojämnt fördelade. I många länder ser vi i stället hur inkomstklyftorna ökar alltmer. För oss i Vänsterpartiet är det uppenbart att fattigdomsbekämpningen går alldeles för långsamt. Vi skulle kunna bli den generation som avskaffar fattigdomen. Det är en stor utmaning och en stor möjlighet som vi måste ta på allvar.

Ett av de viktigaste hindren i arbetet mot fattigdom är det enorma penningflöde som varje år går från fattiga till rika länder med hjälp av olagliga och oredovisade kapitalflöden, den så kallade kapitalflykten. Stora delar av det mervärde som skapas genom produktion och investeringar i syd kommer aldrig befolkningen till del. Kapitalflykten slår sönder förutsättningarna för utveckling. Enligt IMF uppgick kapitalflykten från utvecklingsländerna till strax under 6 000 miljarder dollar under perioden 2001-2010. Under samma period var det samlade internationella biståndet till dessa länder ungefär 677 miljarder dollar. Det betyder att för varje krona investerat i bistånd går 10 kronor tillbaka till den rika världen.

Utan kapitalflykten hade många länder i syd själva haft möjlighet att minska fattigdomen, mödradödligheten och hungern. De hade haft stora resurser att investera i nödvändig utbildning, infrastruktur och hälsovård. De hade haft en stadig och tillförlitlig inkomstkälla och varit mindre beroende av bistånd.

Målet för utvecklingssamarbetet måste vara att länder i syd får möjlighet att själva ta ut skatt för att finansiera samhällsservice och äga sin egen utveckling. Om multinationella företag skulle redovisa sina finansiella resultat, omsättning, vinster och skatter för varje land de är verksamma i som ett komplement till dagens redovisning på koncernnivå skulle det möjliggöra en mycket större insyn.

Internationellt har det på senare år tagits flera initiativ för att införa en land-för-land-redovisning för transnationella bolag. I januari 2010 beslutade OECD att införa en land-för-land-redovisning i sina rekommendationer för multinationella företag. Sedan 2010 måste alla företag inom utvinnings- och energisektorn som registreras i USA redovisa sina resultat land för land. I juni 2013 röstade EU-parlamentet igenom ett nytt redovisnings- och transparensdirektiv som innefattar obligatorisk land-för-land-redovisning för de vinster som företag gör genom naturresursexploatering.

Det här är naturligtvis viktiga steg med tanke på att olje, gas- och gruvindustrin är viktiga delar av ekonomin i drygt 60 utvecklingsländer.

Diskussionerna inom EU kommer att handla om huruvida unionen ska utvidga sina direktiv om obligatorisk land-för-land-redovisning för transnationella bolag. Vänsterpartiet anser att Sverige måste vara drivande i processen. Sverige måste agera inom EU för att obligatorisk land-för-land-redovisning införs för samtliga transnationella bolag inom samtliga sektorer i unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

Jag är inte heller nöjd med svaret på vårt yrkande. Den utredning man hänvisar till har ett begränsat uppdrag när det gäller redovisning och kommer inte att lösa de problem som vi i dag ser när det gäller kapitalflykt och brist på land-för-land-redovisning. Jag vill också hänvisa till den enkät som Diakonia sammanställde i samband med valrörelsen 2014 angående bistånd. På frågan om man anser att Sverige ska verka för att multinationella företag ska redovisa sin verksamhet, inklusive sina skatter, land för land för att motverka skatteflykt och korruption svarade 97 procent av de tillfrågade företrädarna för Socialdemokraterna och 96 procent av miljöpartisterna ja. Frågan är om ni tänker leva upp till löftet när ni befinner er i regeringsställning.

En obligatorisk land-för-land-redovisning inom samtliga områden för multinationella företag skulle innebära viktiga steg för en rättvisare värld. Mot den bakgrunden vill jag yrka bifall till vår reservation nr 3.

Herr talman! Ett välstånd att fördela bygger i första skedet på att välståndet skapas och att människor också arbetar. Därför kan jag inte tolka det på något annat sätt än att Vänsterpartiet välkomnar det faktum att vi under de senaste åtta åren har sett 350 000 fler människor komma i arbete än under tidigare mandatperioder.

Jag skulle ändå vilja ställa en fråga till Vänsterpartiet. Lite ödmjukt, herr talman, kan man säga att frågor om företagande och att sänka trösklarna aldrig riktigt har varit Vänsterpartiets hemmaplan. Men Vänsterpartiet har ändå någonstans gjort anspråk på att vara ett parti som står upp för småföretagare och den lilla företagaren. Därför måste jag fråga Vänsterpartiet varför man är så konsekvent emot att sänka insatskravet i aktiebolag. Man var emot sänkningen från 100 000 till 50 000, och man är i dag emot en ytterligare sänkning från 50 000. Varför är Vänsterpartiet motståndare till att de människor i samhället med minst ekonomiska resurser ska ges förbättrade förutsättningar för att förverkliga sina idéer och bidra till den gemensamma kakan som sedan ska fördelas? Det är min fråga till Vänsterpartiet.

Herr talman! Svaret som ges på frågan är bra. 50 000 är ändå en rimlig insats för att starta ett företag. Det krävs att man har ett visst kapital för att kunna driva en verksamhet och visa på en seriositet. Annars finns risken att ett stort antal oseriösa företag startar, vilket får en mängd konsekvenser. Det är viktigt att ha ett visst grundkapital för att visa att man är seriös, att det finns en grundtanke och idé om vad man vill med företaget - att det är genomtänkt.

Herr talman! Det är en närmast förbluffande inställning från Vänsterpartiets sida. Att sakna pengar när man vill förverkliga en idé är i Vänsterpartiets värld att vara oseriös. Det är en märklig och skrämmande retorik, särskilt från en vänsterpartist.

Det finns väl ingenting som med nödvändighet säger att man måste sitta på en stor mängd kapital för att ha en idé. Jag sa i mitt anförande att många av de nya företag som startas i dag bygger på en idé som utgörs av ett humankapital. Det kan vara en idé om att skapa en app som över huvud taget inte kräver några investeringskostnader för att startas. Varför vill ni förvägra dessa människor samma möjligheter att använda aktiebolaget som bolagsform?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

Ska vi med detta förstå att alla människor som väljer att starta en enskild firma eller ett handelsbolag som i dag inte kräver något insatskapital är oseriösa företagare? Är rörmokaren eller snickaren som driver enskild firma en mindre seriös företagare i Vänsterpartiets ögon än den som har råd att starta ett aktiebolag?

Ni säger att dessa människor förtjänar att utsättas för en större personlig risk därför att de saknar insatskapitalet. Det här får Vänsterpartiet gärna svara på eftersom det lämnar efter sig många frågetecken.

Herr talman! Vi tror att det är viktigt att ha ett visst grundkapital för att klara av att förverkliga drömmen om att starta ett företag. Det är viktigt att ha en viss grund att stå på.

Företag är inte den enda möjligheten till utveckling i Sverige - vilket är den bild man får när man lyssnar på Alliansen. Det finns också andra möjligheter till att utveckla Sverige. Vi behöver göra stora investeringar i offentlig sektor, infrastruktur, bostadsbyggande och mycket annat.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 1 om sänkt krav på aktiekapital till 1 krona.

Folkpartiet anser att aktiebolagsformen har många fördelar. Bland annat är det en flexibel företagsform som passar växande företag.

Alla i kammaren bör vara medvetna om att fyra av fem nya jobb skapas av små företag. Det är just till de små företagen som den alliansgemensamma motionen vi har väckt riktar sig. Vi vill göra det mer tillgängligt för småföretagare, som skapar fyra av fem jobb, att kunna bli aktiebolagsägare.

Folkpartiet vill fortsätta att minska regelkrånglet för företagare. Dagens reglering är uppenbart krånglig. Den sätter krokben för företagare i stället för att öppna dörrar för företagande. Bra villkor för nya och växande företag, särskilt små företag, är en förutsättning för fler jobb. Det är något som regeringen och särskilt stödpartiet Vänsterpartiet bör ta till sig.

Ett lägre kapitalkrav kan bidra till att fler personer vill och dessutom vågar starta företag. Det skulle underlätta för nya företag att etablera sig på den svenska marknaden. Så skedde bevisligen när vi minskade kapitalkravet från 100 000 kronor till 50 000 kronor för ett par år sedan.

Folkpartiet anser att vi också måste ta ett socialt ansvar. Men vi anser inte att förslaget kommer att medföra några större konsekvenser ur borgenärskyddssynpunkt. Skillnaden mellan 50 000 kronor och 1 krona i aktiekapital kommer i de allra flesta fall att vara försumbar för borgenärerna eftersom ett aktiekapital på 50 000 kronor snabbt kan förbrukas. Det är ungefär två månadslöner man får ut genom att ha detta aktiekapital.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

Vi bör också vara medvetna om att de flesta personer som sökt likvidering har gjort det utifrån det som finns i kassan, inte det som finns i aktiekapitalet.

Folkpartiet tycker dessutom att det är konstigt att det i dag finns en diskrepans när det gäller aktiebolag. Startar man ett europeiskt aktiebolag på EU-nivå är kravet från svensk sida 1 krona. Men startar man ett svenskt, ett nationellt, aktiebolag är kravet 50 000 kronor. Det är konstigt att en europé får starta ett företag i Sverige för 1 krona medan en svensk i Sverige får starta ett företag för 50 000 kronor.

Folkpartiet anser att en sänkning kommer att leda till större valfrihet för företagarna. Det kommer särskilt att gynna företag inom tjänstesektorn - en sektor där Socialdemokraterna redan går bärsärkagång. Dessa företag ägs och drivs oftast av kvinnor. Sänker vi aktiekapitalskravet ökar sannolikheten för att fler sådana aktiebolag startas.

Låt mig informera Socialdemokraterna och deras stödpartier om att fler företagare innebär att statens skatteintäkter ökar. Det är bra matematik. För Folkpartiet är denna matematik enkel. Fler kvinnliga företagare och ökade skatteintäkter är bra för Sverige.

De övriga alliansföreträdarna har sagt vad som behöver sägas, så jag tackar för mig.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

I betänkandet om associationsrätt finns tre reservationer som jag ska kommentera. Först ut är den gemensamma reservationen från Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Fredrik Reinfeldts majoritetsregering lade 2009 fram en proposition till riksdagen om att kravet på aktiekapital för den som vill bilda aktiebolag skulle uppgå till 50 000 kronor. Vi var överens om det. Fredrik Reinfeldts majoritetsregering kunde ha valt att gå fram med ett krav på aktiekapital om 20 000 kronor eller 1 krona, men man valde 50 000 kronor.

Det fanns skäl till det. Aktiekapitalet fyller funktionen av en spärr mot ogenomtänkt och oseriöst företagande.

Att det krävs ett aktiekapital för den som vill starta ett aktiebolag borgar i någon mån för att företagaren har en genomtänkt och hållbar affärsidé som han eller hon är beredd att satsa en del egna medel på för att förverkliga.

Att aktieägaren själv satsar kapital kan vidare antas minska benägenheten hos företagaren att ta alltför stora risker i verksamheten.

Ett riskkapital utgör också ett visst hinder mot att aktiebolagsformen utnyttjas för oseriösa syften eller för att nå skattemässiga fördelar.

Detta har varit argumentationen. Den har vi tidigare varit överens om när motioner som krävt ett borttagande av aktiekapital behandlats i utskottet. Det var även den tidigare regeringens argumentation.

Nu går Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna fram med krav på sänkt aktiekapital för bildandet av aktiebolag. Som vi har hört i denna debatt är det olika former av aktiekapital de kräver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

Partierna gör detta med argumentationen att Sverige behöver fler entreprenörer som satsar på sina idéer så att det kan skapas fler jobb och bättre välfärd. Dessutom har antalet aktiebolag ökat med 54,7 procent sedan kravet på aktiekapital fastställdes av riksdagen till 50 000 kronor.

Argumentet om aktiekapital som borgenärsskyddande funktion avfärdas med att ett eget kapital om 50 000 kronor inte är tillräckligt högt för att fylla en borgenärsskyddande funktion.

Vidare menar de att "kravet på bundet eget aktiekapital för att kunna starta ett aktiebolag medför större skada än nytta för svensk ekonomi".

Herr talman! När jag läste detta i de fyra borgerliga partiernas reservation var jag övertygad om att de ville avskaffa aktiekapitalet eller låta det vara på 1 krona rent symboliskt. Det hade varit logiskt med den argumentationen.

Den 27 mars i år, för bara någon vecka sedan, gick Moderaternas partiordförande Anna Kinberg Batra ut med att Moderaterna vill fastställa kravet på aktiekapital vid bildandet av aktiebolag till 25 000 kronor.

Detta skapar en del frågor. I reservationen skriver Moderaterna tillsammans med de tre övriga borgerliga partierna att ett eget kapital om 50 000 kronor inte är tillräckligt högt för att fylla en borgenärsskyddande funktion.

Menar Moderaterna att 25 000 kronor fyller en borgenärsskyddande funktion? Om inte, varför vill Moderaterna ha ett krav på aktiekapital över huvud taget? I er reservation slår ni fast att "kravet på bundet eget aktiekapital för att kunna starta ett aktiebolag medför större skada än nytta för svensk ekonomi".

Med denna argumentation ska Moderaterna kräva att aktiekapitalet avskaffas helt för den som vill bilda ett aktiebolag, eller införa symbolsumman 1 krona. Men det gör inte Moderaterna.

Frågorna som följer är: Är Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna överens? Vi hör i debatten att de inte är det. Har Moderaterna i civilutskottet berättat för sin partiledare vad de har skrivit i sin reservation?

Moderaterna i civilutskottet skriver i sin reservation att kravet på ett aktiekapital för den som vill bilda ett aktiebolag "medför större skada än nytta för svensk ekonomi". Men deras partiledare vill ha ett aktiekapital på 25 000 kronor. Faktiska förslag och retorik går inte ihop för Moderaterna i detta fall.

Centerpartiet har i en reservation pekat på att man vill att regeringen följer upp och utvärderar den tidigare regeringens initiativ för att starta, driva, utveckla och äga företag.

Bolagsverket ska på sin webbplats lämna tydlig och relevant information om myndighetens tjänster och service samt i ett särskilt serviceåtagande ange de mål i form av leveranstider som gäller för företagsregistreringar, företagsinteckningar och ärenden om ersättning till likvidatorer. Målet är att en registrering av ett nybildat aktiebolag ska ske inom fem arbetsdagar, i det fall ärendet inte behöver kompletteras.

Av Bolagsverkets regleringsbrev för budgetåret 2015 framgår att även den nuvarande regeringen har som mål att ett nybildat aktiebolag ska registreras inom fem arbetsdagar, om ärendet inte behöver kompletteras. Av Bolagsverkets webbplats framgår att tiden för att registrera nybildat aktiebolag under perioden den 2-6 mars var en arbetsdag och den 26-31 mars fyra arbetsdagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

Vi anser att Bolagsverkets arbete med att förkorta den tid det tar att registrera ett aktiebolag är viktigt och förutsätter att regeringen följer frågan.

Vänsterpartiet har i sin reservation pekat på att regeringen bör verka för en obligatorisk land-för-land-redovisning för samtliga transnationella bolag inom samtliga sektorer inom unionen. En proposition som bygger på Redovisningsutredningens delbetänkande är aviserad till maj, och därför väljer vi att avvakta den propositionen.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med att uppehålla mig vid det Lars Eriksson sa i inledningen av sitt anförande, nämligen att kravet på aktiekapital borgar för att vi inte ser oseriöst företagande i Sverige. Hade vi mer seriösa företag i Sverige på den tiden då kravet var 100 000 kronor? Det frågar sig vän av ordning. Är de 54 procent ytterligare företag som har startat varje månad sedan vi sänkte kravet på aktiekapital förra gången att förstå som oseriösa företagare i Socialdemokraternas värld?

Ska vi förstå att alla som startar handelsbolag eller enskilda firmor, helt enkelt därför att de kanske inte har det startkapital som krävs, ska förstås som oseriösa företagare? Är detta det socialdemokratiska medskicket från den här debatten?

Vad gäller nivån för sänkningen och i vilka steg det ska ske får förstås som en inriktning mot en sänkning.

Herr talman! Det Lars Eriksson inte heller nämnde var att Anna Kinberg Batra i samma anförande meddelade att en bolagsform vid namn mikroaktiebolag skulle införas. Det får förstås i ljuset av att kommissionen har tagit initiativ till en bolagsform som kan ha en ensam ägare och obegränsat antal anställda och som bara kräver 1 krona eller 1 euro i startkapital.

Frågan är: Varför agerar Socialdemokraterna ständigt bromskloss för att sänka trösklarna för nyföretagande i Sverige?

Herr talman! Tack för frågan, Carl-Oskar Bohlin!

Nej, vi hade inte fler seriösa företag senast Socialdemokraterna var med och styrde, men vi hade en ökningstakt som går att se på Bolagsverkets hemsida i antalet nyregistrerade företag. Det är intressant, med tanke på att aktiekapitalet var betydligt högre under den tiden. Ni har tittat på de sex åren 2009-2014. Om ni tittar på åren 2003-2008 kommer ni att se något spännande i antalet nyregistrerade företag under den tidsperioden.

Aktiekapitalets nivå säger väldigt lite om hur många nya företag som kommer till. Under den tid då man har haft en sänkning av aktiekapitalet har det varit en överflyttning från andra bolagsformer till aktiebolag - det är helt korrekt. Men det betyder inte att det har blivit en massa fler företag i Sverige, bara på grund av det. Man ska vara ärlig i diskussionen. Att sänka aktiekapitalet har gjort att det har blivit enklare att få ett aktiebolag. Men borttagande av kravet på revisor i företag som har färre än tre anställda och lägre omslutning är också en viktig faktor för att fler har valt formen aktiebolag. Det handlar alltså inte bara om kapitalets storlek - så enkelt är det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

Jag noterade att Carl-Oskar Bohlin duckade i debatten i fråga om att Anna Kinberg Batra föreslår 25 000 kronor i aktiekapital.

Herr talman! Det är naturligtvis en lång rad reformer som har bidragit till att öka företagandet i Sverige. Det är RUT-avdraget och ROT-avdraget - listan kan göras lång. Men det gemensamma för detta är att det handlar om allianspolitik som Socialdemokraterna nu steg för steg, med de små stegens tyranni, bidrar till att montera ned och dra tillbaka.

Man kan inte bortse från att inträdeskravet för att starta ett bolag står i relation till hur många bolag som faktiskt startas. Om det var så att detta skulle leda till att fler oseriösa bolag startas, hur förklarar då Socialdemokraterna den europeiska utvecklingen på området? Tyskland har så sent som för något år sedan infört en bolagsform där startkapitalkravet är 1 euro. Frankrike har gjort samma sak, liksom Danmark, Finland och Norge.

Menar Socialdemokraterna att en våg av oseriöst företagande sköljer över Europa? Menar Socialdemokraterna att den enskilda firman eller handelsbolaget är bolagsformer som håller fler oseriösa företagare om ryggen än det motsatta? Det är ju det man får sig till livs när man lyssnar på Socialdemokraterna här i talarstolen.

Det vore klädsamt om man kunde stå upp för sin egen politik, i stället för att kritisera Alliansen för att vi faktiskt försöker ta steg mot att sänka trösklarna för nyföretagande i Sverige.

Herr talman! Jag tror att vi måste reda ut en sak. Nu har jag lyssnat på inläggen och blivit mer och mer förvånad över vad som sägs.

Ni skriver i er reservation, Carl-Oskar Bohlin, att "kravet på bundet eget aktiekapital för att kunna starta ett aktiebolag medför större skada än nytta för svensk ekonomi". Det skriver ni samtidigt som er partiledare säger: Nu vill vi ha 25 000 kronor i aktiekapital. Här sitter också andra företrädare för Alliansen och säger att det ska vara bara 1 krona.

Ni säger i er reservation att ett eget kapital om 50 000 kronor inte är tillräckligt högt för att fylla en borgenärsskyddande funktion. Men er partiledare går ut och lanserar 25 000 kronor i eget aktiekapital.

Man borde vara konsekvent och föreslå precis det som Folkpartiet föreslog, nämligen 1 krona. Då hade det varit konsekvent. Nu är det inte det.

Jag måste fråga: Är Moderaternas politik på det här området det ni skriver i er reservation eller det Anna Kinberg Batra har uttalat? Det är ju två helt olika saker som ni nu säger från ert parti. Antingen är det så att kravet på bundet eget aktiekapital för att starta ett aktiebolag medför större skada än nytta för svensk ekonomi eller också är det bra med ett aktiekapital eftersom det fyller vissa funktioner, som jag också har redovisat. Det handlar om samma text som ni hade när ni var i majoritet i civilutskottet förra året och det fanns motioner om sänkt aktiekapital. De avslogs med precis den motivering som jag har redovisat här och som vi nu använder som motivering för avslag på reservationen. Det är samma text. Det spelar tydligen roll om det är en moderat eller en socialdemokrat som säger de orden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

(Applåder)

Herr talman! Jag går upp i talarstolen enbart för att vidareutveckla varför vi sverigedemokrater väljer att fälla Alliansens förslag om sänkt aktiekapital.

Alliansen föreslår en sänkning av kravet på aktiekapital från 50 000 till 25 000 kronor. Det tror jag inte att någon har missat, eftersom det är det som debatten i stort sett uteslutande har handlat om. Detta hoppas man ska leda till fler aktiebolag och fler arbeten.

Svenska företag har många problem som snedvrider konkurrensen och försämrar deras möjligheter att konkurrera. Kravet på aktiekapital är dock inte ett av dem. Man brukar kalla kravet på aktiekapital för en seriositetsspärr. Mindre seriösa företag är sällan beredda att sätta in pengar i ett företag, även om det givetvis förekommer.

Det som är viktigare, och som kommer av ett ytterligare sänkt aktiekapital, är just det som togs upp av utredningen när den tidigare sänkningen till 50 000 kronor gjordes. Då varnade några av remissinstanserna för att en alltför kraftig sänkning av kravet på aktiekapital skulle leda till krav på borgenärer och ökade kostnader för näringslivet, vilket i sin tur skulle vara negativt för marknaden. Då nämndes summan 20 000 kronor som alltför låg.

Som vi ser det finns det inte heller någon anledning att nu devalvera värdet på aktiebolag. Det finns andra företagsformer som inte kräver något kapital alls, till exempel enskild firma, för den som saknar kapital. Jag har själv drivit enskild firma. Det går alldeles utmärkt om man har en bra affärsidé i grunden och om man inte tar alltför stora risker.

En höjning från 50 000 till 100 000 kronor, som skedde någon gång på 90-talet, försvarades med att antalet oseriösa aktörer skulle minska, och man hävdade att det skedde. Nu ska en minskning från 50 000 till 25 000 kronor helt plötsligt inte påverka antalet oseriösa aktörer. Det är inget påtagligt hinder för företagande att aktiekapitalet är 50 000 kronor. Det finns andra regler som hindrar betydligt mer.

Herr talman! Jag vill avsluta med att konstatera att de skattehöjningar som förväntas gå igenom på grund av den så kallade decemberöverenskommelsen kommer att försämra mycket mer för företagen och kosta många fler jobb än vad ett minskat aktiekapital någonsin kan komma att göra. Där finns det dessutom en majoritet i riksdagen för att förändra dessa förslag för att få en mer företagsvänlig politik. Men det är tydligen mer intressant för Alliansen att diskutera 25 000 eller 50 000 kronor i aktiekapital.

I detta anförande instämde Jonas Millard (SD).

Herr talman! Långt mycket mer skadligt för den svenska ekonomin, och i grunden för företagsamheten i Sverige, än decemberöverenskommelsen är politiskt kaos. Det är att ta riksdagsuppdraget så oseriöst att man deklarerar för svenska folket att man tänker rösta på vilken budget som tänkas kan bara för att förstöra - bara för att give them hell, som Jimmie Åkesson sa på bästa sändningstid i public service. Det är, herr talman, att äventyra de långsiktiga förutsättningarna för svensk ekonomi och politisk stabilitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

I Sverige har vi ett rättsväsen som ska ta itu med det som sverigedemokrater, vänsterpartister och socialdemokrater i dag har kallat för oseriöst företagande. Man har satt likhetstecken mellan dem med knappa ekonomiska resurser och dem som är "oseriösa företagare".

Herr talman! Det är en mycket märklig politisk hållning att man driver linjen att man ska höja trösklarna så att bara de ekonomiskt mest bemedlade ska ha möjlighet att starta företag för att man på så sätt ska komma undan oseriösa företagare.

Är det inte en bättre ordning att låta rättsväsendet ta hand om oseriösa företagare men att samtidigt låta så många som möjligt förverkliga sina idéer, bidra till samhällsutvecklingen och stärka svenskt innovationsklimat och entreprenörskap?

Herr talman! Först vill jag bara poängtera att vi givetvis inte röstade för politiskt kaos utan att vi röstade för en budget som jag antar att Alliansen tyckte var en bra budget. Annars vore det mycket märkligt att man lade fram denna budget. Vi röstade för den därför att vi ansåg att den budget som de rödgröna hade lagt fram inte hade med invandringskostnaderna i så stor utsträckning som den borde ha haft. Budgeten var alltså ganska kraftigt underfinansierad när det gällde invandringskostnaderna.

Vi sa att vi framöver inte på något sätt skulle låta en budget gå igenom som var underfinansierad när det gäller invandringen utan rösta för en minskad invandring om det var möjligt.

Givetvis anser vi inte att alla företag är oseriösa. Men om man tar bort de spärrar som finns kommer det självklart att komma fler oseriösa företag.

Jag som själv har varit företagare vet att det är ett bekymmer att man kontaktas av andra företag som faktiskt är direkt oseriösa. Därmed inte sagt att alla är oseriösa. Men det finns några enstaka företag som är oseriösa, och det innebär ganska mycket arbete för de seriösa företagen att hålla reda på dem. Om man blir kontaktad av ett aktiebolag tror man att det ändå finns en seriositet bakom. När jag var företagare blev jag själv kontaktad av ett aktiebolag, och det visade sig att det inte alls var seriöst. Det var ett aktiebolag som man hade köpt upp för att utnyttja det och driva det i konkurs. Man visste nämligen att man själv aldrig skulle drabbas utan skulle bara plocka ut så mycket pengar som möjligt ur detta bolag på så kort tid som möjligt.

Detta kommer givetvis att bli vanligare om man har företag som inte kostar någonting att köpa upp. Fler kommer att komma på den briljanta affärsidén att köpa ett aktiebolag som kanske har funnits några år på marknaden och verkar seriöst. Sedan driver man det så länge man kan plocka ut pengar ur det, och därefter låter man det gå i konkurs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

Herr talman! Det är en närmast förbluffande inställning från såväl Sverigedemokraterna som Vänsterpartiet och Socialdemokraterna om de tror att 50 000 kronor utgör något slags garanti för att vi ska slippa kriminella element i associationsrättsliga sammanhang, alltså att om man har ett krav på 50 000 kronor kommer inga oseriösa företag att finnas men att om man däremot skulle välja att sänka gränsen har man lämnat fri spelplan för kriminella element.

Det är inte den associationsrättsliga lagstiftningens uppgift, herr talman, att beivra brott. För detta har vi ett rättsväsen. Jag menar att man har gjort en grov tankevurpa om man tror att syftet med aktiebolagslagen i första hand är att motverka att kriminella element startar företag. Det är polisens uppgift att se till att folk inte begår brott. Det är rättsväsendets uppgift att beivra detta.

Det som vi nu diskuterar är om det ska vara lättare eller svårare att förverkliga en affärsidé i Sverige.

En fråga särskilt riktad till Sverigedemokraterna är i så fall: Varför är det rimligt att det inom resten av EU är lättare att starta motsvarande bolagsform än i Sverige? Varför vill ni att det ska vara lättare för övriga européer än för svenskar att starta bolag? Det får Sverigedemokraterna avslutningsvis gärna svara på.

Herr talman! Jag kan konstatera att Carl-Oskar Bohlin inte riktigt har lyssnat på mitt anförande. Det som jag sa i mitt anförande var att vad som är viktigare än att det är lättare för blufföretag att startas är att kostnaderna för näringslivet ökar. Man ökar alltså kostnaderna för att företagarna måste ha borgenärer och för att de på ett annat sätt måste undersöka de företag som de har kontakt med. Det är inte till fördel för marknaden.

Jag tror att de stora och etablerade företagen snarare hade varit glada om man hade gått tillbaka till 100 000 kronor, eftersom de då lättare skulle veta att de bolag som de handlar med är seriösa.

Sedan motsätter vi oss inte att man har 50 000 kronor i aktiekapital. Vi har givetvis gått på linjen med 50 000 kronor.

När det gäller EU är vi motståndare till EU i sig. Vi vill helst gå ur EU. Om EU inför märkliga regler, där man säger att 1 krona eller 1 euro ska räcka för att starta aktiebolag, urholkar man egentligen hela aktiebolagsvärdet på sikt. Det finns nämligen inget värde i att vara ett aktiebolag jämfört med att vara ett vanligt F-skattebolag eller någon annan form av mindre bolag. Jämför man med F-skattebolag har man ju där ett värde i att du som person borgar för det företaget gör, medan du i ett aktiebolag inte får någon borgen alls. Har du inget aktiekapital heller finns det ju ingen borgen bakom över huvud taget.

Då ökar man givetvis kostnaden för näringslivet, och det tycker jag faktiskt borde oroa er i Moderaterna. Men det gör det tydligen inte.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)