<table>
				<tr>
					<td>
						
							Konstitutionsutskottets <a name="Utlatande"></a>betänkande
						
						
							2022/23:<a name="Utskottebeteckning"></a>KU3
						
						
							 
						
					</td>
				</tr>
			</table>
			
				2019 års riksdagsöversyn (vilande grundlagsförslag m.m.)
			
			
				Sammanfattning
			
			
				I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget.
			
			
				Förslaget innebär att riksdagsstyrelsen ska inhämta Lagrådets yttrande innan styrelsen i en framställning till riksdagen föreslår en lag eller en ändring av en lag som faller inom Lagrådets område. Riksdagsstyrelsen får, utöver de skäl som anges i 8 kap. 21 § tredje stycket regeringsformen, avstå från att inhämta ett sådant yttrande om styrelsen bedömer att ett sådant yttrande i stället bör inhämtas av berört utskott inom ramen för beredningen av styrelsens framställning.
			
			
				Utskottet föreslår också att riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen om Lagrådet. Förslaget innebär att Riksdags­förvaltningen ska ställa föredragande till förfogande när Lagrådet behandlar ett lagförslag som har beretts i riksdagsstyrelsen.
			
			
				Behandlade förslag
			
			
				Vilande förslag beslutat den 17 november 2021 till lag om ändring i regerings­formen och lag om ändring i riksdagsordningen (bet. 2021/22:KU3, rskr. 2021/22:34 och rskr. 2021/22:44).
			
			
				Framställning 2021/22:RS5 2019 års riksdagsöversyn punkt 5.
			
			
				<a name="Innehållsförteckning"></a>Innehållsförteckning
			
			
				<a href="#_Toc118983839">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</a>
			
			
				<a href="#_Toc118983840">Redogörelse för ärendet</a>
			
			
				<a href="#_Toc118983841">Bakgrund</a>
			
			
				<a href="#_Toc118983842">Vilande förslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc118983843">Övrigt lagförslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc118983844">Utskottets överväganden</a>
			
			
				<a href="#_Toc118983845">Vilande förslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc118983846">Utskottets anmälan och yttrande</a>
			
			
				<a href="#_Toc118983847">Övrigt lagförslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc118983848">Utskottets ställningstagande</a>
			
			
				Bilaga 1 <a href="#_Toc118983849">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc118983850">Framställningen</a>
			
			
				Bilaga 2 <a href="#_Toc118983851">Vilande förslag</a>
			
			
				Bilaga 3 <a href="#_Toc118983852">Riksdagsstyrelsens lagförslag</a>
			
			
			
			
				<a name="_Toc118983839"></a><a name="StopCC"></a>Utskottets förslag till riksdagsbeslut
			
			
				 
			
			
				 
			
			<table>
				<tr>
					<td>
						
							1.
						
					</td>
					<td>
						
							Vilande förslag
						
					</td>
				</tr>
			</table>
			
				Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.
			
			<table>
				<tr>
					<td>
						
							2.
						
					</td>
					<td>
						
							Övrigt lagförslag
						
					</td>
				</tr>
			</table>
			
				Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (2003:333) om Lagrådet.
			
			
				Därmed bifaller riksdagen framställning 2020/21:RS5 punkt 5.
			
			
				 
			
			
				Stockholm den 10 november 2022
			
			
				På konstitutionsutskottets vägnar
			
			
				Ida Karkiainen
			
			
				Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Erik Ottoson (M), Hans Ekström (S), Fredrik Lindahl (SD), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Per-Arne Håkansson (S), Malin Danielsson (L), Amalia Rud Pedersen (S), Susanne Nordström (M), Jessica Wetterling (V), Gudrun Brunegård (KD), Malin Björk (C), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP), Lars Johnsson (M) och Lars Andersson (SD).
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc118983840"></a><a name="SlutUtskottsForslag"></a>Redogörelse för ärendet
			
			<h2>
				<a name="_Toc118983841">Bakgrund</a>
			</h2>
			
				Grundlagar stiftas enligt 8 kap. 14 § regeringsformen genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget som slutligt. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Också huvud­bestämmelser i riksdagsordningen stiftas enligt 8 kap. 17 § regeringsformen på detta sätt. De kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärde­delar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.
			
			
				Det är konstitutionsutskottets uppgift att anmäla vilande beslut i ärenden som rör grundlagar och riksdagsordningen till kammaren för slutligt beslut (9 kap. 24 § riksdagsordningen).
			
			<h2>
				<a name="_Toc118983842">Vilande förslag</a>
			</h2>
			
				Under riksmötet 2020/21 lade riksdagsstyrelsen fram förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen (framställning 2020/21:RS5). Lag­ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
			
			
				Vid konstitutionsutskottets första behandling av framställningen gjorde utskottet en delvis annan bedömning än riksdagsstyrelsen när det gällde styrelsens skyldighet att inhämta ett yttrande från Lagrådet; det ska enligt utskottet även i fortsättningen vara möjligt för riksdagsstyrelsen att avstå från att inhämta yttrande från Lagrådet om styrelsen bedömer att ett sådant yttrande i stället bör inhämtas av berört utskott inom ramen för beredningen av styrelsens framställning. Utskottet lämnade mot denna bakgrund ett förslag till en annan lydelse av den föreslagna lagen om ändring i riksdagsordningen i fråga om bestämmelsen i 9 kap. 17 b §. Utskottet ställde sig i övrigt bakom förslaget.
			
			
				Riksdagen beslutade den 17 november 2021 att som vilande anta riksdags­styrelsens förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen i enlighet med utskottets förslag (bet. 2021/22:KU3, rskr. 2021/22:34 och rskr. 2021/22:44).
			
			
				Det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen finns förtecknad i bilaga 1. Det vilande förslaget i sin helhet med de ändringar som riksdagen beslutat om finns i bilaga 2.
			
			<h2>
				<a name="_Toc118983843">Övrigt lagförslag</a>
			</h2>
			
				I framställning 2020/21:RS5 föreslog riksdagsstyrelsen även att riksdagen skulle anta ändringar i lagen (2003:333) om Lagrådet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. 
			
			
				Utskottet bedömde att lagförslagen har ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen att de bör behandlas av riksdagen först i samband med att riksdagen slutligt behandlar det vilande lagförslagen. Riksdagen beslutade den 17 november 2021 att skjuta upp behandlingen av riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen om Lagrådet till 2022/23 års riksmöte (bet. 2021/22:KU3, rskr. 2011/22:34 och rskr. 2021/22:44). 
			
			
				Det uppskjutna lagförslaget finns förtecknat i bilaga 1 och i sin helhet i bilaga 3.
			
			
				Ingen följdmotion har väckts efter att behandlingen av ärendet skjutits upp.
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc118983844">Utskottets överväganden</a>
			
			<h2>
				<a name="_Toc118983845">Vilande förslag</a>
			</h2>
			
				
					Utskottets förslag i korthet
				
				
					Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdags­ordningen.
				
			
			
				 
			
			
				Förslagets innebörd i korthet
			
			
				Det vilande förslaget innebär ändringar i regeringsformen och riksdags­ordningen. Förslaget innebär att riksdagsstyrelsen ska inhämta Lagrådets yttrande innan styrelsen föreslår en lag eller en ändring i en lag som faller inom området för Lagrådets granskning. Riksdagsstyrelsen får avstå från att inhämta ett yttrande från Lagrådet om styrelsen bedömer att ett sådant yttrande i stället bör inhämtas av berört utskott inom ramen för beredningen av styrelsens framställning.
			
			
				Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
			
			<h3>
				<a name="_Toc118983846">Utskottets anmälan och yttrande</a>
			</h3>
			
				Under 2021/22 års riksmöte antog riksdagen som vilande det förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen som har redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäler utskottet nu beslutet till kammaren för slutligt beslut. Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar förslaget.
			
			<h2>
				<a name="_Toc118983847">Övrigt lagförslag</a>
			</h2>
			
				
					Utskottets förslag i korthet
				
				
					Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen om Lagrådet som innebär att Riksdagsförvaltningen ska ställa föredragande till Lagrådets förfogande när Lagrådet behandlar lagförslag som har beretts i riksdagsstyrelsen.
				
			
			
				 
			
			
				Framställningen
			
			
				Det vilande förslaget till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen om riksdagsstyrelsens skyldighet att inhämta Lagrådets yttrande över lag­förslag som faller inom det lagrådspliktiga området medför en ändring i lagen (2003:333) om Lagrådet. Riksdagsstyrelsen föreslår mot denna bakgrund att det i 19 § i lagen införs ett nytt stycke om att Riksdagsförvaltningen ska ställa föredragande till Lagrådets förfogande när Lagrådet behandlar ett lagförslag som har beretts i riksdagsstyrelsen. Riksdagsförvaltningen avgör vem som ska ställas till förfogande. Dessutom föreslår riksdagsstyrelsen vissa språkliga och redaktionella ändringar i paragrafen.
			
			
				Gällande ordning
			
			
				Av 19 § lagen om Lagrådet följer att när Lagrådets behandlar lagförslag som har beretts i Regeringskansliet och när ett av riksdagens utskott har begärt Lagrådets yttrande ska Regeringskansliet respektive utskottet ställa före­dragande till Lagrådets förfogande. 
			
			<h3>
				<a name="_Toc118983848">Utskottets ställningstagande</a>
			</h3>
			
				Vid den första behandlingen av framställningen ansåg utskottet att förslaget till ändringar i lagen om Lagrådet hade ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen att det borde antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till ändringar i regerings­formen och riksdagsordningen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.
			
			
				Utskottet ställer sig bakom riksdagsstyrelsens överväganden och föreslår att riksdagen antar den föreslagna lagen om ändring i lagen om Lagrådet.
			
			
				Bilaga 1
			
			
				<a name="_Toc118983849">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				Vilande förslag
			
			
				Den 17 november 2021 beslutade riksdagen att som vilande anta det förslag om lagts fram i framställning 2020/21:RS5 till dels lag om ändring i regeringsformen, dels lag om ändring i riksdagsordningen med de ändringar som konstitutionsutskottet föreslagit (bet. 2021/22:KU3, rskr. 2021/22:34 och rskr. 2021/22:44).
			
			
				<a name="_Toc118983850">Framställningen</a> 
			
			<h4>
				Framställning 2020/21:RS5 2019 års riksdagsöversyn:
			</h4>
			
				5.Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (2003:333) om Lagrådet.
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				Bilaga 2
			
			
				<a name="_Toc118983851">Vilande förslag</a>
			
			
				
			
			
				
			
			
				Bilaga 3
			
			
				<a name="_Toc118983852">Riksdagsstyrelsens lagförslag</a>

Betänkande 2022/23:KU3 2019 års riksdagsöversyn (vilande grundlagsförslag m.m.)

Video

Debatt om förslag

Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som gäller Lagrådet.
Förslaget innebär att riksdagsstyrelsen ska inhämta Lagrådets yttrande innan styrelsen föreslår lagändringar som faller inom Lagrådets område. Riksdagsstyrelsen får låta bli att inhämta ett sådant yttrande om styrelsen bedömer att yttrandet i stället bör inhämtas av det utskott som ska behandla ärendet.
Beslutet rör ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 17 november 2021 och då röstade riksdagen ja.
Riksdagen sa också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om Lagrådet. Förslaget innebär att Riksdagsförvaltningen ska ställa föredragande till förfogande när Lagrådet behandlar lagförslag som har beretts i riksdagsstyrelsen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Antar slutligt det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen. Bifall till framställningen punkt 5.

2019 års riksdagsöversyn (vilande grundlagsförslag m.m.)

Dela

Dokument

Beslut

Lagändringar som gäller Lagrådet (KU3)