Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till vår reservation nr 10.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, och det ska vi såklart vara stolta över. Men trots en generös föräldraförsäkring, en väl utbyggd barnomsorg och tydliga jämställdhetsideal har många svårt att få livspusslet att gå ihop. Samhällets förväntningar på kvinnor och män som föräldrar och yrkesarbetande skiljer sig åt, vilket i praktiken begränsar valfriheten. Småbarn, skolbarn och tonåringar, karriär och hemarbete, socialt liv och egna åldrande föräldrar är inte uppgifter som enkelt låter sig förenas på dygnets korta 24 timmar.

Därför är just tid den mest värdefulla tillgången för de allra flesta familjer. RUT-reformen, som den tidigare alliansregeringen genomförde, har inte bara gjort svarta jobb vita och skapat flera tusen jobb främst för kvinnor; den har också gett föräldrar och familjer möjlighet till avlastning i vardagen så att mer tid har kunnat frigöras till annat. Därför vill vi i Moderaterna att taket i RUT-avdraget tredubblas. Att förstärka RUT är en central del i att ge familjer mer tid för varandra och öka deras frihet och självbestämmande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Föräldrapenningen är en central del av familjepolitiken, och i kombination med bland annat förskola och annan pedagogisk verksamhet medverkar föräldraförsäkringen till att stödja båda föräldrarnas möjligheter att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete genom möjligheten att vara hemma med barnen när de är små. Svenska kvinnor arbetar i hög grad under småbarnsåren, och även män är föräldralediga. Men mycket återstår att göra innan samhället och arbetslivet är jämställda.

Kvinnor och män arbetar i genomsnitt lika många timmar per dygn, men män ägnar mer tid åt förvärvsarbete medan kvinnor ägnar mer tid åt hemarbete. Vi vill uppmuntra en jämnare fördelning av föräldrapenningdagarna mellan föräldrarna, vilket även kan bidra till ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Ett mer jämställt föräldraskap ser vi som en central del i arbetet med att minska sjukskrivningstalen bland kvinnor och även löneskillnaden mellan män och kvinnor.

Till skillnad från regeringen är dock vi i Moderaterna inte villiga att offra familjers frihet och självbestämmande. Vi tror inte på vare sig tvång eller kvotering. I stället för att avskaffa jämställdhetsbonusen, som regeringen nu gör, skjuter vi till medel för att behålla just jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen. Därigenom bevarar vi familjers rätt till självbestämmande, samtidigt som vi uppmuntrar till en jämnare fördelning av föräldrapenningdagarna utan att tvinga fram en fördelning genom kvotering.

Vi vill också utreda möjligheten att införa en jämställdhetsbonus för uttaget av vab-dagar. Vidare är en ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen önskvärd. Familjers situationer kan i dag se väldigt olika ut. En miljon familjer innebär miljoner olika förutsättningar, och därför måste familjepolitiken vara flexibel och anpassa sig efter verkligheten - inte tvärtom.

En annan fråga där vi i Moderaterna ser ett tydligt behov av förändring gäller reglerna om underhållsstöd. Enligt de nya reglerna, som trädde i kraft i april i år, ska underhållsstöd inte längre lämnas om den bidragsskyldige föräldern under minst sex månader i följd har betalat in underhållet till Försäkringskassan i rätt tid. Då ska i stället föräldrarna komma överens på egen hand.

Vi delar regeringens uppfattning att fler föräldrar bör ta ett ekonomiskt ansvar som är förenligt med deras egna ekonomiska förutsättningar, men vi vill i stället se ett system som är lättöverskådligt och förutsebart. Det skulle minska konflikterna mellan separerade föräldrar och stärka stödet till barnen. Därför vill vi tillsätta en utredning med uppdrag att i grunden göra om dagens system med underhållsbidrag och underhållsstöd.

Herr talman! Vi vill återupprätta arbetslinjen i den ekonomiska familjepolitiken. Möjligheten till långvarigt uttag av föräldrapenning försenar nyanlända föräldrars etablering på arbetsmarknaden. I synnerhet gäller detta utrikes födda kvinnor. Vi vill därför begränsa rätten till föräldrapenning på grundnivå till 365 dagar för den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. För den som saknar sjukpenninggrundande inkomst föreslår vi att föräldrapenning beviljas fram till barnets ettårsdag och att begränsningen växlas mot en ökad rätt till förskola för att öka arbetsmarknadsdeltagandet. På det sättet bryter vi passivitet och bidragsberoende mot ett aktivt jobbsökande som i förlängningen ska leda till jobb och egen försörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Herr talman! Jobb och egen försörjning är nämligen en förutsättning för att föräldrar ska kunna ge sina barn en god start i livet. Den bästa familjepolitiken är därför en politik för fler jobb och tillväxt. På område efter område försämrar regeringen emellertid tillkomsten av nya jobb. Många av regeringens åtgärder slår dessutom hårdast mot den grupp vars intressen man uttalat ett särskilt mål att värna, nämligen kvinnorna.

I RUT-sektorn slår man mot kvinnorna med halveringen av RUT-avdraget. I välfärden ger man sig på kvinnorna som undervisar våra barn och tar hand om våra äldre med förslag om vinstbegränsningar och förbud. Man gör det i familjepolitiken när man slopar jämställdhetsbonusen, ändrar reglerna för underhållsstöd och när man med kvotering vill styra över familjers vardag och livspussel.

(Applåder)

Herr talman! Jag har en fråga till Tina Ghasemi och Moderaterna om det hon talade om i slutet av anförandet om att stärka arbetslinjen och om att de som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden bör få föräldrapenning på grundnivå begränsat till 365 dagar. Gäller det alla? Gäller det om man är ung och inte har kommit in på arbetsmarknaden? Gäller det dem, eller gäller det bara dem som är nyanlända?

Herr talman! Precis som jag nämnde i mitt anförande gäller de nya regler som vi föreslår både för dem som har tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige och för dem som inte har sjukpenninggrundande inkomst i Sverige.

Herr talman! Innebär det att jag som ung studerande förälder ska ha 365 dagar på grundnivå, eller ska jag ha 480 dagar som alla andra?

Herr talman! Jag vet inte riktigt om jag förstår varför frågeställaren inte förstår mitt svar. Jag sa precis det, och jag upprepar det igen. Det ska gälla 365 dagar för alla som saknar SGI, det vill säga sjukpenninggrundande inkomst.

Herr talman! Vi debatterar socialförsäkringsutskottets betänkande 2016/17:SfU3 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Det blev ganska sent i dag. Det är premiär för mig med kvällsdebatt. Det var ju kul. Det är i varje fall någonting. Jag blev också påmind av partikamrater, bland annat per Facebook, att jag glömde säga "herr talman" i replikskiftet med herr Staxäng i den tidigare debatten. Jag får kanske upprepa "herr talman" lite fler gånger än jag hade tänkt i anförandet.

Herr talman! Demokrati är inte bara majoritetsbeslut. Demokrati innefattar också respekt för individers fri- och rättigheter. Så långt är vi förhoppningsvis närmast rörande överens här inne. Men det finns fler aspekter i en representativ demokrati som vår, till exempel opinionen. Har man fått mandat att förvalta det förtroende som väljarna har gett en kan man inte med äran i behåll helt blunda för opinionen och köra över människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Man har som politiker naturligtvis ett ansvar att basera alla sina ställningstaganden även på sin egen ideologi, på fakta, på ett helikopterperspektiv över samhället, och så vidare. Det är självklart, men man kan inte bara helt strunta i opinionen. Men det gör den här kammaren ändå. Det jag tänker på är såklart tvångskvoteringen av föräldraförsäkringen.

Beroende på vilken mätning man vill luta sig emot skiftar opinionen rörande denna kvotering. Så är det när man mäter opinion. Det skiftar helt enkelt. Men, herr talman, det finns inget stöd för påståendet att Sveriges föräldrar, de män och kvinnor som berörs av föräldraförsäkringen, vill att vi politiker ska bestämma vem av föräldrarna som är hemma si och så mycket med barnen.

Min åsikt är att det bästa vore att göra om försäkringen helt så att den ekonomiska situationen för respektive hushåll inte påverkas över huvud taget av vem som är hemma. Det skulle underlätta för valfriheten och också för människor som har behov av att vara på arbetsmarknaden att vara det.

Framför allt ska de vuxna, myndiga, ansvarsfulla medborgare som skaffar barn och därmed blir föräldrar fortsätta att betraktas som just vuxna, myndiga och ansvarsfulla medborgare. De ska själva kunna få välja om pappa Konrad eller mamma Maja-Stina ska vara hemma med lilla Kurt i till exempel maj 2019. Det vore frihet. Det vore jämställdhet.

Det är, herr talman, tyvärr en bit kvar innan vi kan se ett sådant system. Ett bra steg på vägen är dock att helt avskaffa kvoteringen av den nuvarande föräldraförsäkringen. Det är inte politikers uppgift att pilla i saker innanför tröskeln i folks hem, och Sveriges föräldrar vill inte ha det så. Det är tillåtet att helt strunta i opinionen. Men jag hoppas innerligt att den här frågan kommer högre på dagordningen inför valet, för jag är säker på att denna nonchalans gentemot skattebetalarnas åsikter straffar sig om så blir fallet.

Herr talman! Vi måste prata om barnbidraget och särskilt flerbarnstillägget. De flesta av våra socialförsäkringar är till för att människor inte ska hamna på obestånd. De är till för att den som är ekonomiskt svag, permanent eller tillfälligt, ska ha mat på bordet, krasst uttryckt. Barnbidraget och flerbarnstillägget är dock inte av en sådan art. Även den som har en inkomst som vida överstiger grundläggande behov, och mycket mer därtill, får barnbidrag.

För relativt stora grupper är barnbidraget något man kan undvara, lägga åt sidan för sämre tider, köpa något kul för, och så vidare. Man kan fråga sig hur bra det systemet är. Är det ett ansvarsfullt förvaltande av skattepengar? Man kan diskutera om barnbidraget i framtiden ska vara behovsprövat, eller på annat sätt kopplat till den ekonomiska situationen. Det tänker dock inte jag göra närmare i dag.

Att däremot, som regeringen valt att göra, höja flerbarnstillägget tycker jag är en särdeles dålig idé. Det är inte för att jag har något emot att familjer med fler än två barn får mer pengar att röra sig med, tvärtom. Jag är själv pappa till tre döttrar. Men är det verkligen rätt väg att gå för att stötta familjer med dålig ekonomi? Svaret är nej. Det är faktiskt ett oansvarigt sätt att hantera medborgarnas pengar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Därtill är det lite fördomsfullt. Att ha tre eller fler barn betyder inte att man nödvändigtvis har det knapert. Tvärtom finns massor av familjer vilkas behov av dessa extrapengar är mycket begränsat, eller till och med obefintligt. Man kan också ifrågasätta det rimliga i att en familj som har två barn och kanske av ekonomiska skäl skulle vänta lite med att planera för det tredje i detta läge sponsras av staten för att ändå kunna fatta det beslutet.

Missförstå mig inte - jag vet att det är frestande. Jag tycker att människor ska skaffa barn om de vill, men jag menar att det finns gott om andra problem och andra hål att fylla. Det finns problem som väger tyngre än att Konrad och Maja-Stina kanske måste vänta lite med att skaffa sig ett tredje barn.

I stället för att ytterligare höja flerbarnstillägget har vi föreslagit att dessa medel används för att förstärka bostadsbidraget. Bostadsbidraget träffar effektivt de svaga grupper som man från regeringens och Vänsterpartiets sida säger sig vilja nå med höjningen av flerbarnstillägget. Det finns alltså väldefinierade grupper av medborgare i Sverige som har en ekonomiskt knivig situation. Jag tycker att det är mer ansvarsfullt att satsa dessa resurser på dem. Därför har Sverigedemokraterna sagt nej till höjt flerbarnstillägg och säger i stället ja till ett stärkt bostadsbidrag.

Herr talman! För den familj som av olika skäl vill låta sitt barn vara hemma ytterligare en tid efter föräldraförsäkringens slut vill vi både återinföra och förstärka det kommunala vårdnadsbidraget. Vi föreslår att det blir obligatoriskt för Sveriges kommuner att erbjuda vårdnadsbidrag samt att detta höjs till 6 000 kronor i månaden. Det är långt mycket mindre än vad en förskoleplats kostar för kommunen, och det ger mer frihet och valfrihet för Sveriges föräldrar och barn.

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservationerna 1 och 14.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).

Herr talman! Barn har att rätta sig efter vad föräldrarna bestämmer. Då gäller det för barn att se till att ha bra föräldrar, som bestämmer det som är bäst för barnen. Den uppgift vi har som politiker och den uppgift som är min och din - vi som sitter här - är att ge föräldrarna de bästa förutsättningarna att forma det liv som är bäst för familjen och för barnen.

Detta innebär, herr talman, att man måste vara flexibel som förälder. Det är därför vi centerpartister tycker att det är viktigt med jämställdhetsbonusen. Den förälder som har den lägsta inkomsten får en bonus om han eller hon går ut och arbetar. Det betyder att familjen inte förlorar ekonomiskt vem det än är som är hemma och tar föräldrarollen i hemmet. Men det säger ni från regeringssidan nej till. Varför kan man inte kombinera ert förslag med de tre kvoterade föräldramånaderna? Varför kan man inte kombinera det med en jämställdhetsbonus? Det ena kan ju inte förta det andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Om man dessutom vill ha jämställdhetsbonus på vab-dagar funkar det på precis samma sätt. Men inte heller detta vill regeringen möjliggöra. Jag förstår som sagt inte varför man måste välja det ena eller det andra.

Något annat som sätter käppar i hjulet för hur föräldrars flexibilitet funkar är det här med grundnivådagar och lägstanivådagar. Det är ett påfund som innebär att man måste ta ut vissa dagar före de andra och så vidare. Man kan alltså inte bestämma vem som ska vara hemma när och hur. Det främjar definitivt inte jämställdheten, som vi talade mycket om när det gällde pensionssystemet alldeles nyss.

Det gäller att förenkla föräldraförsäkringen och det som har med föräldraskapet att göra och att möjliggöra för föräldrarna att bestämma mer hemma vid bordet. Vi ska inte bestämma här i kammaren. Beslut på familjenivå är nämligen närodlad centerpolitik.

Regeringen har tillsatt en utredning - en utredning om en modern föräldraförsäkring. Jag kommer att vänta ivrigt på att få se resultatet av den, och jag hoppas verkligen att flexibiliteten för föräldrar och föräldraförsäkringen finns med. Föräldrarna ska kunna bestämma mer själva. Man ska kunna kombinera jobbet, att vara egen företagare eller anställd, och man ska kunna överlåta två dagar till någon annan närstående.

Vi får väl vänta och se vad detta betyder, men nu riktar jag mig till regeringsföreträdarna: Räkna med att vi kommer att lusläsa detta! Jag beklagar att det inte blev en parlamentarisk föräldraförsäkringsutredning. Det var det vi föreslog från oppositionen. Men då sa man nej, för utredningen skulle tillsättas fort. Det var bråttom med att se över detta, hette det. Så här bråttom var det visst. Några förslag har vi som sagt inte sett ännu.

Det är angeläget för mig att man i föräldraförsäkringsutredningen tar med det som rör att vara företagare och student. De måste också få en rimlig möjlighet till en bra föräldraförsäkring. Det vi från Centerpartiet bland annat pekar på är att ensamföretagare måste få möjligheter att inte mista sin föräldrapenning om man går ut och gör en liten uppgift i det företag man inte längre jobbar i. Detta är viktigt, inte minst för kvinnor som bland annat är egenföretagare inom frisöryrket och liknande. Om man hyr ut sin stol till någon annan skulle det kunna vara bra att få slå ett samtal utan att mista sin föräldraförsäkring.

Dessutom: Det här med vinster i välfärden är något som definitivt är riktat mot kvinnor och slår undan benen för dem när det gäller att kunna bli företagare. Det är viktigt, för det handlar om att kunna vara förebilder för andra kvinnor när det gäller att starta företag.

När det gäller att förbättra för familjer handlar det också om underhållsbidraget. Vi hörde alldeles nyss Tina från Moderaterna berätta om det, så det lämnar jag därhän. Det är viktigt att underhållstödet ska lösas civilrättsligt.

Herr talman! Jag återkommer nu igen till detta med en utredning som skulle vara så snabb. Den ska presenteras någon gång i oktober 2017. Det kommer alltså inte att hända något med översynen av föräldraförsäkringen under denna mandatperiod, mina vänner. Sedan ska detta ut på remiss, och sedan är det valår, och då är det ingen som vill ta tag i sådana här viktiga, svåra och allvarliga frågor. Det beklagar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Därmed, herr talman, yrkar jag avslag på budgetmotionen från regeringen och hänvisar till vårt ställningstagande och vårt särskilda yttrande när det gäller budgeten. Jag yrkar bifall till reservation 8 under punkt 4.

(Applåder)

Herr talman! I budgetförhandlingarna med regeringen har en av Vänsterpartiets prioriteringar varit att minska inkomstklyftan mellan kvinnor och män. För att göra det har vi höjt underhållsstödet. Det har varit en extremt viktig fråga. Det är ett stöd som de senaste 20 åren har höjts med 100 kronor, och det var 2006. Nu höjer vi det med 300 kronor i månaden per barn. Vi har höjt grundnivån i föräldraförsäkringen med 250 kronor per dag. Även försörjningsstödet har höjts för barnfamiljer.

Vänsterpartiet är också överens med regeringen om att inkomstgränserna i bostadsbidraget som ges till barnfamiljer ska höjas 2017. För de hushåll som tar del av hela ökningen höjs bostadsbidraget med 167 kronor mer per månad. Från 2018 kommer underhållsstödet att höjas med ytterligare 150 kronor för barn som är 15 år eller äldre. För många barn och ensamstående föräldrar kommer det här att betyda mycket. Det är en grupp som har fått stå tillbaka under många år, och debatten om barnfattigdomen har pågått länge. Nu gör vi något som förbättrar många familjers ekonomi.

Att barn är fattiga beror givetvis på att deras föräldrar är fattiga. Därför behövs det en ekonomisk politik som gör upp med ojämlikheten och skapar en ekonomi som funkar för alla, inte bara för de rikaste. Det krävs satsningar på fler jobb, rätt till arbete på heltid, bättre arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och rätt till barnomsorg även på obekväm arbetstid. Det skulle minska fattigdomen bland vuxna och därmed fattigdomen bland barn. Ensamstående föräldrar måste ges bättre förutsättningar att kombinera föräldraskap och yrkesliv.

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen drivit igenom flera reformer som särskilt gynnar ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Förutom dem jag redan nämnt har det handlat om höjt flerbarnstillägg, höjda inkomstgränser i bostadsbidraget för barnfamiljer, gratis medicin för barn upp till 18 år, glasögonbidrag för barn samt statligt sommarlovsstöd till kommunerna som erbjuder avgiftsfria aktiviteter.

En ekonomiskt trygg barndom ger fler valmöjligheter. Det ger också barn förutsättningar att leva samma liv och göra samma saker som sina kompisar. Genom att förbättra ekonomin för de barn som har det sämst ställt minskar man risken för att de drabbas av social utsatthet senare i livet.

Förutom de satsningar som vi nu gör i budgeten vill vi se en handlingsplan mot barnfattigdom. Vi yrkar därför bifall till reservation 3.

Herr talman! Föräldraförsäkringen är den viktigaste nyckeln för att nå jämställdhet. En individualiserad föräldraförsäkring är den reform som skulle göra mest för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor vad gäller ekonomi, hälsa och möjligheter i arbetslivet.

Siffrorna talar sitt tydliga språk: 15 år efter att ett par skaffat sitt första barn har skillnaden mellan deras inkomster ökat med 35 procent. Det bottnar i att kvinnor har huvudansvaret för barn och hem. I den takt män tar ut föräldradagar i dag kommer det att ta 50 år innan uttaget är jämställt. Vi har varken tid eller råd att vänta i 50 år. Staten kan inte fortsätta bidra till ojämställdhet som drabbar allas våra döttrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Ofta hävdas det - det har gjorts även här i debatten - att anledningen till att föräldrar inte delar föräldraledigheten lika är att det inte är ekonomiskt fördelaktigt för familjen. Senast i dag kunde vi läsa nyheten att det här är en myt, enligt Försäkringskassans statistik.

Även i familjer där mamman tjänar mer än pappan tar kvinnan oftast ut en större del av föräldraledigheten. Bland par där kvinnan tar ut hela föräldraledigheten svarar 50 procent av männen att det beror på att det är mest fördelaktigt och 29 procent att orsaken är att partnern ville vara hemma med barnet. Det vanligaste svaret från kvinnor som tagit ut hela föräldraledigheten var i stället att partnern inte kunde eller ville vara föräldraledig.

Vänsterpartiet är inte längre ensamt om att inse att en individualisering av föräldraförsäkringen spelar en nyckelroll för jämställdheten. Utredningen Män och jämställdhet presenterades för snart tre år sedan. Det var en utredning som tillsattes av den borgerliga regeringen. Utredaren slog då fast att det allra viktigaste för jämställdhetsutvecklingen är en individualiserad föräldraförsäkring.

Tidigare huvudsekreteraren för Socialförsäkringsutredningen Irene Wennemo härledde också det faktum att kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män till det ojämställda uttaget.

Det är nu 13 år sedan den andra pappamånaden infördes. Den andra månaden har ökat uttaget med mindre än tio dagar i genomsnitt bland män. I dagens takt kommer det att ta nära fem decennier innan vi uppnår ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det är orimligt lång tid. I backspegeln ser vi att bara att reservera ytterligare en månad kommer att ge små effekter. I senaste jämställdhetsindex från TCO kunde vi se att kvinnor tar ut 72,6 procent av all föräldrapenning medan männen bara tar ut 27,4 procent.

Herr talman! Kvinnors hela livssituation står på spel här. Uttaget av föräldraförsäkringen påverkar kvinnors arbetsvillkor, löner, hälsa och pension. Som uttaget generellt ser ut i dag påverkas kvinnor negativt.

Regeringen har ambitionen att vara en feministisk regering. Det är bra, och Vänsterpartiet har hjälpt regeringen att kunna leva upp till det. Men en regering med ambitionen att vara feministisk måste också våga ta tag i de strukturella problemen, och föräldraförsäkringen spelar som sagt en nyckelroll.

Nu har man ruckat på ordningen lite grann med ytterligare en öronmärkning. Den ska få fler pappor att stanna hemma och få det ojämställda uttaget av dagar att bli lite mindre ojämställt. Men Vänsterpartiet nöjer sig inte med en sådan öronmärkning.

Det är dags att ta ett helhetsgrepp om vad jämställt föräldraskap faktiskt innebär. Så länge tanken om valfrihet är en överordnad princip för kommande reformer kommer föräldraförsäkringen att fortsätta försvåra för arbetsgivare och fortsätta låsa in föräldrar i daterade könsroller. Då räcker en tredje så kallad pappamånad inte särskilt långt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Båda regeringspartierna är medvetna om det här. Vi kan inte öronmärka oss fram tolv år i taget. Det har vi inte tid med. Det har inte våra döttrar tid med.

Jämställdhet handlar om att dela lika. Inte lite grann lika utan helt lika.

Herr talman! Jag har en fråga till Vänsterpartiet om underhållsstödet. Rossana nämnde själv underhållsstödet i sitt huvudanförande.

Underhållstödets maximala belopp har kommit att uppfattas som normalnivån för vad som ska utgå i form av underhåll till ett barn. Detta trots att fyra av tio barn som i dag får fullt underhållsstöd egentligen har rätt till mer i underhåll och hade fått det om regeln om underhållsbidrag hade följts.

Som ni vet föreslog regeringen med stöd av Vänsterpartiet förra året och genomförde i april i år nya regler för underhållstödet som innebär att om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd betalar underhållsstödet ska Försäkringskassan lämna över ansvaret till föräldrarna.

Att fullt underhållsstöd i vissa fall inte längre ska ges löser dock inte det grundläggande problemet med att en frånvarande förälder inte fullt ut tar sitt ekonomiska ansvar. Tvärtom finns det risk att det här förslaget verkar konfliktdrivande, då föräldrar i större utsträckning förväntas ta ansvar för att själva komma överens om att sköta ekonomiska transaktioner gällande underhållet.

Det är klart att det får anses bäst för barnen om konflikter mellan föräldrarna kan motverkas i så hög utsträckning som möjligt. Men reglerna om underhållsbidrag är relativt komplicerade, och många väljer det tryggare underhållsstödet framför det högre men mindre säkra beloppet.

Jag undrar hur Vänsterpartiet ser på den här frågan. Jag vet att kvinnojourer landet runt varnar för de nya regelverken, då de främst drabbar kvinnor och barn. Hur ser Vänsterpartiet på den oron, och hur ser Vänsterpartiet på att barn med dagens system inte får den ekonomi som de har rätt till?

Herr talman! Jag är medveten om den problematik som lyfts av bland annat kvinnojourerna, och jag instämmer i att det är ett stort problem. Vi vet att många kvinnor har sökt sig bort från män som de inte kan ha kontakt med, och det är därför extremt problematiskt. Detta är också en diskussion som vi just nu har internt i vårt parti. Vi har varit med i dessa frågor, och när problemet nu har uppdagats har vi väckt diskussionen i partiet. Så jag ber att få återkomma i frågan!

Herr talman! Jag blir faktiskt lite bekymrad. Att kvinnojourerna nu varnar för detta, så kort tid efter att beslutet genomfördes i april, innebär att det inte finns så mycket tid att spilla. Därför bör detta ske skyndsamt; det finns inte så många månader att jobba på.

Jag vill också säga att Moderaterna, som jag tidigare nämnde i mitt huvudanförande, har föreslagit en helt ny modell som bygger på barnets ekonomiska behov i relation till föräldrarnas ekonomiska förmåga. Modellen ska vara neutral, objektiv och förutsägbar, och beräkningen av underhållets storlek ska bygga på en viss i förväg bestämd procent av den frånvarande förälderns inkomst. På det sättet motverkar vi konflikter och ger också barnen den ekonomiska trygghet de förtjänar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Därför önskar jag att Vänsterpartiet inte bara ser oron utan också agerar skyndsamt. Månaderna går, och det blir inte bättre.

Herr talman! Återigen, Tina Ghasemi, jag håller med dig. Detta är en fråga som även jag tycker är akut, och jag lovar att vi kommer att återkomma så snart vi bara kan. Det är inte bra!

Herr talman! "Barn med särskilda behov är varken sällsynta eller främlingar. De vill bara det som vi alla andra vill, nämligen att komma in och få vara med i gemenskapen! Är någon beredd att kopiera och klistra in den här för att väcka tanken på alla dessa barn? Vi får väl se vilka som har ett tillräckligt stort hjärta. Jag tror att vänner kommer att kopiera och klistra in!!!!"

Det här är en text som lite då och då, i olika varianter, dyker upp i mitt flöde på Facebook. Jag brukar aldrig göra det där - kopiera och klistra in - dels för att det finns så väldigt många sådana här texter som är behjärtansvärda på olika sätt, dels för att en Facebookdelning egentligen inte leder någonvart. Det är andra saker som behövs.

Barn som har särskilda behov behöver massor av olika saker, eftersom de är individer. Vissa saker är lättare att göra något åt än andra. En sak som skulle vara ganska lätt att göra något åt är att alla barn ska kunna gå i skolan.

Varje dag, året om, insjuknar två barn i diabetes typ 1. Det finns ungefär 8 000 barn i Sverige med den diagnosen. För att ett barn med diabetes typ 1 ska kunna gå i skolan behöver skolpersonalen ha kunskap om sjukdomen och hur man hanterar den. Den kunskapen är det föräldrarna som förmedlar, för det är de som känner till barnets situation och hur man ska ta hand om sjukdomen. Det brukar ta mellan en och två veckor för att detta ska sätta sig på skolan.

Tidigare hade föräldrar rätt till vab-ersättning - vård av barn - för att lära upp personal. Men sedan har man gjort en ny tolkning hos Försäkringskassan och tillåter inte längre att föräldrar ansöker om vab-ersättning. Man menar att sjukdomen endast är den indirekta orsaken till att föräldrarna ansöker. Egentligen är orsaken att man ska lära upp personal, och det har man inte rätt att vara ledig för.

Problemet är att föräldrarna fortfarande behövs för att lära upp skolpersonalen; det behovet försvann inte i och med den nya tolkningen. I stället har man fått börja ta ut semester.

Diabetes typ 1 är en dödlig sjukdom - det är många som inte vet det eller vill tro det, men så är det. Varje gång en ny lärare börjar, om barnet byter årskurs eller skola och vid skolstart drabbas föräldrarna alltså ekonomiskt eftersom de måste ta ledigt. Förutom den oro man redan har för barnet kommer alltså ännu en oro.

Skolan ska ta ansvaret för egenvården när barnet är där, men i dag finns det skolor som vägrar att ta på sig det ansvaret. De tycker att föräldrarna ska vara med på externa aktiviteter som teaterbesök, friluftsdagar eller badhusbesök. Det kan också vara så att skolan inte vill fixa en resurs till fritis om någon är borta. Det finns också de som inte vågar ta ansvaret; som jag sa är detta en dödlig sjukdom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Detta har jag tidigare tagit upp i en interpellation med det närvarande statsrådet. Jag är för övrigt glad att vi har ett statsråd närvarande vid denna debatt fast timmen är sen - det betyder mycket.

Problemet gäller inte alls bara diabetes. Jag talade tidigare i dag med en mamma vars dotter har både ADD och en fysisk funktionsnedsättning, som dock inte alls är så stor att man har behov av stöd enligt LSS.

Hon sa: "Det är möten med skolan som tar minst en halvdag, för det är ju inte som vanliga föräldramöten direkt. Och sedan är det skoinläggen som vi måste fixa. Det tar också minst en halv dag, för det är ju inte så att de finns om hörnet. Det är en halvdag här och en halvdag där. Jag har tack och lov en förstående arbetsgivare och kan jobba på helger och kvällar, men det kan ju inte alla andra."

Det är precis så det är. Har man barn med en kronisk sjukdom, en funktionsnedsättning eller sociala problem behöver man många gånger avstå från arbete för att följa med barnet på läkarbesök eller möten med skola, förskola eller socialtjänst.

När det handlar om läkarbesök har man rätt till tillfällig föräldrapenning, alltså vab. Men den som behöver träffa socialtjänsten eller ha kontakt med skolan måste ta ledigt utan ersättning eller ta ut semester. Det finns inte heller någon formell rätt att ta ledigt vid dessa tillfällen, utan det vilar på arbetsgivarens goda vilja.

Föräldrar till barn med stöd enligt LSS har rätt till tio så kallade kontaktdagar med tillfällig föräldrapenning för kontakt med förskola eller skola. Men alla barn som har en mindre omfattande kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning men ändå har ett ökat behov av till exempel skolkontakter behöver också det extra stödet. För ett barn med diabetes är det bokstavligt talat livsviktigt att skolpersonalen lärs upp för att kunna hantera sjukdomen.

Vi liberaler menar att rätten till tillfällig föräldrapenning bör omfatta även dem som behöver utökade kontakter med förskola, skola eller socialtjänst på grund av varaktig sjukdom, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller sociala problem, för detta är i dag ett reellt problem för väldigt många.

Så här runt jul brukar inte bara Facebookmeddelanden om att tänka på barn med särskilda behov cirkulera, utan också förtvivlade rop från familjer där man inte har så det räcker till ens en vanlig månad. December är för många inte alls en varm, ljus och härlig månad utan tvärtom väldigt kall och hård.

Det är inte bara julklappar det handlar om utan väldigt mycket mer. Det kommer hem lappar från skolan om att man ska skicka med en liten peng för att personalen har varit så fantastisk. Den ska läggas i ett kuvert med barnets namn i ett annat barns ryggsäck, så att man säkert vet att alla har varit med och bidragit.

Det är lucia med fika och lucialinnen, luciakronor, strutar, hattar och det ena med det andra. Det är skridskor till idrotten och så givetvis vinterkläder.

För mig är detta enkelt. Till att börja med är det enkelt för mig att säga ifrån. Skolan ska vara avgiftsfri - vi ska inte ha några insamlingar över huvud taget. Ska det nödvändigtvis göras en insamling ska det ske anonymt; några namn ska inte skrivas. Men för dem som faktiskt inte har råd är det också absolut svårast att säga ifrån. De gör inte det. Det ska finnas skridskor och alla dessa saker att låna, men det gör det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Bostadsbidraget är ett träffsäkert sätt att stärka ekonomin för de ekonomiskt absolut mest utsatta barnfamiljerna. Därför föreslår vi att barntillägget i bostadsbidraget höjs med 100 kronor per barn och månad. Det gör också att vi avvisar regeringens föreslagna höjning av inkomstgränsen i bostadsbidraget, då en höjning av barntillägget ger mer till dem som har de absolut största behoven.

Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker att det är jättebra att regeringen kopierat det förslag vi hade i vår vårbudgetmotion om att höja adoptionsbidraget. Heja er! Ni får jättegärna kopiera fler liberala förslag.

Riksdagen har ju redan genom rambeslutet avvisat Liberalernas budgetförslag, och en budget bör ses som en helhet. Vi väljer att inte delta i beslutet om fördelningen av anslag inom utgiftsområde 12 men står självklart bakom både vår politik och vår reservation.

(Applåder)

Herr talman! Det pågår och har under ett antal årtionden pågått en individualisering i samhället. Människor kan i dag på ett helt annat sätt än tidigare välja att forma sina liv utifrån sina egna önskemål, värderingar och intressen.

Olika grupptillhörigheter och kollektiva förväntningar är inte på något sätt oviktiga. Men de tenderar att betyda allt mindre för de olika val människor gör, vad gäller exempelvis utbildning, yrke, familjebildning, religiös tillhörighet och politisk övertygelse.

I många avseenden är individualiseringen positiv. Den kan innebära att enskilda personers makt över sitt eget liv ökar. Fler kan välja att gå sin egen väg genom livet. Allt fler kan förverkliga sina egna drömmar och livsmål. Men det finns också avigsidor och risker med utvecklingen.

Om individualiseringen leder till bräckligare och mindre stabila gemenskaper kan tilltron, tryggheten och sammanhållningen i samhället påverkas negativt. Ett sätt att väga upp de mer negativa sidorna är att föra en politik som stärker de nära relationerna, de små gemenskaperna, civilsamhället och familjerna. Hur vi använder de runt 90 miljarder kronor som ingår i statsbudgetens utgiftsområde 12 har såklart betydelse för detta.

Herr talman! Barn och unga som växer upp i en trygg familjegemenskap får i allmänhet goda förutsättningar att klara livets utmaningar. Naturligtvis finns det inga garantier för att allt ska gå väl bara för att man vuxit upp i en välfungerande familj, men sannolikheten ökar betydligt. Barn som växer upp i stabila familjer har generellt högre betyg i skolan, går vidare till högre utbildningar i större utsträckning, har en högre grad av psykiskt välbefinnande och löper mindre risk att hamna i utanförskap jämfört med barn från mer instabila förhållanden. Starka familjer gynnar med andra ord våra barn och unga. De är bra för samhället i stort, och de kommer på sikt också att stärka statskassan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

En självklar målsättning för familjepolitiken borde därför vara att ge så goda förutsättningar som möjligt för familjer att hålla samman och en stabil grund för så många föräldrar som möjligt att ge trygga uppväxtvillkor till sina barn.

Herr talman! Det finns en mångfald av familjeformer i dagens Sverige. Denna mångfald finns för att människor är olika och har olika egenskaper, erfarenheter och önskemål. Alla har vi dock behov av en nära och kärleksfull gemenskap.

Olika familjer fyller i allt väsentligt samma funktion. De delar samma vardagsproblem, och det är inte familjeformen som avgör föräldrarnas ambition och förmåga att ge barnen en god uppväxt.

Barn har olika behov, och föräldrar har olika önskemål och gör olika prioriteringar. Men det är alltid föräldrarna som har det primära ansvaret att avgöra vad som är bäst för deras barn och deras familj. Det är inte staten eller kommunen som har det ansvaret.

Herr talman! Just denna insikt utgör grunden för Kristdemokraternas familjepolitik. Anledningen till att vi vill se en mer flexibel föräldraförsäkring med ett fritt uttag under barnets tre första år utan kvotering, med ett ökat antal dubbeldagar och med möjlighet att överlåta föräldrapenningdagar också till närstående, är just att barnen ska kunna få mer tid tillsammans med sina föräldrar, oavsett hur familjen ser ut, men också att föräldrarna ska kunna utforma sina liv och sin vardag utifrån de förutsättningar som just de lever efter.

Vi vill uppvärdera föräldraskapet och ge föräldrarna handlingsutrymme men begär också att man tar ansvar för sin egen situation. Just detta är viktigt. Till skillnad från regeringen värnar vi allas möjlighet att göra aktiva val snarare än det lika utfallet. Det innebär en acceptans för att resultatet inte alltid blir detsamma för alla barnfamiljer.

Olika utfall kan bero på att förutsättningarna är olika, och här har politiken en viktig uppgift i att jämna ut förutsättningarna. Men det kan också bero på att familjerna helt enkelt har gjort olika prioriteringar och val som i slutänden leder till olika utfall eller på annat sätt får ekonomiska konsekvenser. Här är det tydligt att regeringen har en helt annan grundsyn.

Herr talman! Avslutningsvis: För Kristdemokraterna är det också prioriterat att stödja familjerna rent ekonomiskt. Här bör inriktningen på den generella politiken vara att ge bättre möjligheter till arbete och eget sparande. Det är en viktig anledning till att vi i vår budget föreslår ett jobbskatteavdrag för föräldrar på 500 kronor i månaden. Men i vår budget för nästa år har vi också flera förslag som riktar sig direkt till barnfamiljer med svag ekonomi. Dels föreslår vi att den barnrelaterade delen i bostadsbidraget höjs, dels vill vi återinföra fritidspengen.

Herr talman! Från vårt perspektiv för den sittande regeringen en olycklig politik som riskerar att påverka landets familjer negativt. Vår farhåga är också att det i individualiseringens tidevarv på längre sikt slår mot hela samhället såväl som mot vår ekonomis styrka.

Jag vill avsluta med att säga att vi står bakom vår motion för utgiftsområde 12. Vi står bakom vårt särskilda yttrande. Jag vill också yrka bifall till reservation 9.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Jag tänker börja med en kort historisk tillbakablick på den fantastiska resa som familjepolitiken gjort i Sverige. Resan började säkert tidigare, men år 1937 beslutade man om den första varianten av barnbidrag, på initiativ av Socialdemokraterna. Det allmänna barnbidraget infördes år 1948. Föräldraförsäkringen kom till år 1974. Andra viktiga reformer är flerbarnstillägget och adoptionskostnadsbidraget, som infördes på 80-talet. Även bostadsbidraget har en lång historia.

Under senare år har naturligtvis ett antal förändringar och förbättringar genomförts.

Herr talman! Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer och minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldraskap.

Därför är det viktigt för oss att hela tiden försöka förbättra föräldraförsäkringen - föräldraförsäkringen som kom till för drygt 40 år sedan för att just ge föräldrar, både kvinnor män, möjligheten att kombinera arbetsliv och familjeliv. Nu, 40 år senare, visar det sig att kvinnor tar ut tre fjärdedelar av föräldrapenningen. Det är vi inte nöjda med, eftersom det ojämna uttaget får stora negativa konsekvenser. Barnen får inte tillgång till båda sina föräldrar.

Lönegapet mellan kvinnor och män är 15 procent. Kvinnor utför majoriteten av det obetalda hemarbetet, arbetar mer deltid, har sämre karriärutveckling och är mer sjukskrivna. Som om inte detta skulle räcka har kvinnor 30 procent lägre pension.

De flesta partierna kan skriva under på att man inte är nöjd med den utvecklingen. De borgliga partiernas försök att få ett jämställt uttag med en bonus misslyckades. Det innebär att de drygt 300 miljoner kronor som bonusen kostar varje år i huvudsak går till de föräldrar som ändå skulle ha delat föräldrapenningen mer lika. Därför avskaffas nu jämställdhetsbonusen.

Herr talman! Vi ser med spänning fram emot vad utredningen om en modern föräldraförsäkring kommer fram till. Syftet är att föräldraförsäkringen i högre grad än i dag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn. Utredningen fokuserar på fem områden: jämställd fördelning av föräldrapenning och ledighet, barnens bästa, en modernisering för att möta nya behov på arbetsmarknaden och att underlätta för olika familjekonstellationer samt att den ska vara lätt att använda.

Herr talman! Eftersom den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer föreslår vi ett antal förändringar på nivåer. Flerbarnstillägget har inte ändrats sedan år 2005. Nu höjs flerbarnstillägget till 580 kronor per månad för det tredje barnet.

Barnfamiljer med många barn är en förhållandevis stor andel av hushållen med låg ekonomisk standard. Det är därför mycket träffsäkert att höja flerbarnstillägget.

Det var även länge sedan man höjde adoptionsbidraget. Adoptionsbidragets nivå har inte ändrats sedan 2001. År 2001 täckte bidraget 36 procent av kostnaderna, jämfört med 17 procent år 2014. Nu höjs adoptionsbidraget till 75 000 per barn, vilket innebär att bidraget kommer att täcka 33 procent av föräldrarnas genomsnittliga kostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Men om det var länge sedan man höjde adoptionsbidraget var det ännu längre sedan man ändrade inkomstgränserna för rätten till bostadsbidrag. Inkomstgränserna har varit oförändrade sedan 1997. Därför höjs nu inkomstgränsen för bostadsbidrag för barnfamiljer till 127 000 för ensamstående och 63 500 för makar och sambor.

Många barn med en låg ekonomisk standard lever i hushåll som är mottagare av bostadsbidrag. Det är även här fördelningspolitiskt träffsäkert att höja inkomstgränsen.

Regeringen har för avsikt att införa en differentiering av underhållsstödsbeloppet för barn som är 15 år eller äldre. Man ser över regelverket för efterlevandestöd och prövar möjligheten för regelförenklingar bland annat när det gäller anmälan om vård av sjukt barn. Regeringen har även för avsikt att genomföra en fördelningspolitisk reform i syfte att modernisera de behovsprövade stöden för särlevande föräldrar.

Regeringen har för avsikt att återkomma i de frågorna.

Herr talman! Nu fortsätter vi den resa som våra framsynta politiska föregångare startade 1937 med att införa barnbidraget. Nu höjer vi flerbarnstillägget och adoptionsbidraget. Vi höjer inkomstgränserna för bostadsbidraget. Och vi ser fram emot vad utredningen om en modern föräldraförsäkring kommer fram till.

Detta gör vi för att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med barn och hushåll utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldraskap.

Herr talman! Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte ställa en fråga angående jämställdhetsbonusen, som regeringen nu avskaffar.

Jag delar regeringens uppfattning att det är önskvärt med en jämnare fördelning när det gäller föräldraförsäkringen. Det påverkar inte minst sjuklöner. Det påverkar inte minst löneskillnaden mellan män och kvinnor.

Men min fråga om jämställdhetsbonusen är: Varför väljer regeringen att avskaffa ett verktyg - det är faktiskt ett verktyg för att uppnå ett jämställt uttag?

Vi vet att pappors uttag varierar väldigt mellan olika grupper. Knappt 15 procent delar jämställt. En ungefär lika stor grupp män tar inte ut någonting eller bara någon enstaka dag. Däremellan är det en väldigt stor spridning i fråga om hur lång föräldraledighet män tar.

Det som starkast påverkar längden på mäns ledighet är moderns utbildningsnivå. För att åstadkomma en mer jämställd fördelning är det nödvändigt att uttaget ökar i de grupper där man tar ut minst antal dagar, precis som du själv nämnde i anförandet. En av grupperna som tar ut lite är de med lägre inkomster. Här har bonusen möjlighet att spela störst roll om den blir mer känd, eftersom jämställdhetsbonusen betyder relativt mer för ekonomin i grupper som tjänar mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Därför är min fråga: Varför tar man bort ett verktyg? Jämställdhetsbonusen är faktiskt ett verktyg som kan användas för att försöka uppnå en mer jämställd fördelning.

Herr talman! Jämställdhetsbonusen fungerade inte. Jag tror att Alliansen, när man införde jämställdhetsbonusen, hade betydligt högre förväntningar på jämställdhetsbonusen än vad utfallet blev.

Mellan 2009 och 2015 kostade jämställdhetsbonusen 1 390 miljoner. Det är förfärligt mycket pengar, helt enkelt. Studier har tyvärr, om jag får säga så, Tina Ghasemi, visat att detta inte fick det utfall man hade hoppats på. Därför väljer vi att ta bort den och satsa pengarna på annat i stället.

Sedan får vi se vad den tredje reserverade månaden får för effekt - det vet vi inte än. Om två år vet vi det säkert. Men det är ändå så att jämställdhetsbonusen, som vi ser det, inte fungerade. Tina Ghasemi kan nog hålla med mig om att man hade förhoppningar om ett bättre utfall.

Herr talman! Sedan jämställdhetsbonusen infördes 2008 har den både förenklats och automatiserats. Pappors uttag av föräldrapenning har de senaste åren ökat. Det går inte att helt bortse från att jämställdhetsbonusens införande har haft en påverkan just när det gäller att pappor har tagit ut fler dagar.

Det har gjorts tre utvärderingar av jämställdhetsbonusen. De kan visserligen inte påvisa att bonusen har haft effekt på uttaget. Men alla tre utvärderingar visar att kännedom och kunskap om att man kan få dessa pengar skattefritt saknas hos en majoritet av föräldrarna. Hos en majoritet av föräldrarna finns det alltså ingen kännedom om jämställdhetsbonusen, enligt de tre undersökningarna. Därför har vårt förslag varit att man först och främst ska satsa på en informationskampanj för att informera om jämställdhetsbonusen. Det är nämligen ett verktyg som gör att föräldrar och familjer kan få bestämma över sin egen vardag.

Ni inför tvångslagstiftning och kvotering. Ni går emot 80 procent av svenska folket och säger att ni vill kvotera i föräldraförsäkringen. Vi skapar i stället incitament, och ger folk morötter, för att välja ett jämställt uttag. Då undrar jag: Varför tar ni bort möjligheten för föräldrar att bestämma själva?

Herr talman! Ordet kvotering tycker jag är olyckligt. Vi reserverar månader för vardera föräldern.

Återigen: Jämställdhetsbonusen fungerar inte. Ni införde jämställdhetsbonusen. Ni hade ganska många år på er att informera om jämställdhetsbonusen - eller hur? Men det gav inte det resultat som ni önskade. Det kan man naturligtvis vara väldigt besviken över. Men vi ser på frågan väldigt sakligt. Vi har lagt ned väldigt mycket pengar på detta i statsbudgeten. Vi har inte fått ut det man hade hoppats, alltså ett mer jämställt uttag. Därför väljer vi att gå en annan väg: att reservera månader till vardera föräldern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

(Applåder)

Herr talman! För ett feministiskt parti som Miljöpartiet, som ingår i en feministisk regering, är jämställdhetsfrågorna viktiga. Föräldraförsäkringen och hur den är konstruerad har väldigt stor betydelse för att vi på sikt ska få ett samhälle där föräldraskapet är mer jämställt och där barn får större tillgång till båda sina föräldrar, i de fall de är två.

Den dagen alla arbetsgivare med lika stor självklarhet väntar sig att såväl män som kvinnor kan vara borta för föräldraledighet har vi kommit långt. Och den dag män med lika stor självklarhet som kvinnor är föräldralediga och har erfarenhet av barns dagliga liv kommer det att finnas med som en kunskap i beslut som fattas på alla nivåer. Det kommer att bli mer sannolikt att barnperspektivet finns med vid beslut i samhällets olika offentliga och privata beslutsorgan.

Dit är det en bra bit kvar, men vi kan också se tillbaka och konstatera att utvecklingen går framåt. Här har politiken bidraget i väsentliga delar. Bilder på män med barnvagn kan fortfarande mötas av förundran i en del länder, men i Sverige är det inte längre något ovanligt. Att regeringen tidigare har sett till att ytterligare en månad av föräldraförsäkringen är reserverad för respektive förälder sedan den 1 januari i år är ett bra och viktigt bidrag till ett jämställt samhälle där barn får större tillgång till föräldrar av båda könen.

Miljöpartiet förespråkar en familjesyn där varje människa ska ha rätten och möjligheten att definiera sin familj. Dagens familjer är mångfasetterade, och som tur är har vi kommit ifrån synen att endast traditionella kärnfamiljer ses som riktiga familjer.

Så som vi deklarerade i regeringsförklaringen görs en översyn för att anpassa föräldraförsäkringen till stjärnfamiljer och ett modernt arbetsliv.

Ett antal utredningar och rapporter har konstaterat att den snedfördelning som finns mellan kvinnor och män i uttaget av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning och i den totala längden på föräldraledigheten får negativa konsekvenser för framför allt kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden. Detta tar sig uttryck i form av sämre löneutveckling och karriärmöjligheter, högre frånvaro från arbetet på grund av ohälsa samt lägre livsinkomst, vilket får betydande konsekvenser för den framtida pensionen.

Jag är därför glad för att vi nu har tillsatt en utredning med uppdrag att, bland annat, analysera och föreslå de åtgärder som behövs för att uppnå en jämn fördelning mellan föräldrarna av föräldraledighet, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.

Miljöpartiet vill införa en tredelad föräldraförsäkring när föräldraskapet delas av två föräldrar. Genom att, när det finns två föräldrar, tredela föräldraförsäkringen skulle barnen få tillgång till båda sina föräldrar, och föräldrar får, oavsett kön, tydligare rätt att ta föräldrarollen. Varje förälder skulle då få en tredjedel av föräldraledigheten, medan de själva väljer hur den återstående tredjedelen disponeras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

En fråga som också länge har varit viktig för Miljöpartiet är villkoren och möjligheterna för studerande och företagare att använda föräldraförsäkringen. Jag är därför glad över att utredningen som ser över föräldraförsäkringen också ska titta på detta. Det tycker jag är oerhört viktigt.

Jag vill särskilt framhålla regeringens avsikt att genomföra en fördelningspolitisk reform som syftar till att modernisera de behovsprövade stöden för särlevande föräldrar, där till exempel införandet av ett särskilt bidrag inom bostadsbidraget vid växelvis boende kommer att vara ett förslag som kommer att stödja ekonomiskt utsatta familjer. Jag tycker att detta är ett oerhört bra och progressivt förslag.

Alla andra förslag som denna regering har lagt fram för att stärka barnfamiljer och för att höja bidragen och ersättningarna har tidigare talare redan redogjort för, så jag tänker inte gå närmare in på dem.

Slutligen vill jag lyfta fram det faktum att vi kommer att få en jämställdhetsmyndighet, vilket kommer att bidra till att både driva på och följa upp jämställdhetsfrågorna på ett strukturerat sätt. Detta är naturligtvis mycket glädjande, tycker jag.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag i denna sena timme begär replik. Detta var egentligen inte min avsikt, men ibland blir man lite upprörd, och då måste man begära replik.

Min fråga handlar om ett barnperspektiv. Miljöpartiets talare nämnde i sitt huvudanförande att det i er budget finns ett väldigt starkt barnperspektiv. Inspektionen för socialförsäkringen, IFAU och Barnombudsmannen med flera - alltså regeringens egna expertmyndigheter - framför att förslaget om att kvotera föräldraförsäkringen, som ni nu har genomfört i och med en tredje öronmärkt månad, skulle kunna medföra att barnen sammantaget får kortare tid med föräldrarna i de fall där framför allt papporna inte ökar sitt uttag av föräldrapenning.

Detta gäller särskilt den tiondel av barnen vars pappa i dag inte har tagit ut någon föräldrapenning när barnet har fyllt åtta år.

Om detta skulle bli effekten av förslaget kan det medföra antingen att mamman får förlänga sin föräldraledighet utan ersättning eller att barnets totala tid med föräldrarna minskar.

Min fråga till Miljöpartiet är: Har ni gjort en konsekvensanalys? Var finns barnperspektivet i detta förslag?

Herr talman! Det var en lång fråga i denna sena timme. Vi får se om jag uppfattade den.

Vi tror inte att det här får de effekter som du hävdar, så jag ser inget problem med detta. Föräldrapenningen kommer. Jag tror att de progressiva förslag som vi kommer att lägga fram gör att föräldrauttaget blir mer jämställt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Herr talman! Jag vill förtydliga att detta inte är mina egna slutsatser eller min egen åsikt, utan jag tar upp regeringens egna expertmyndigheters synpunkter. Det är Inspektionen för socialförsäkringen, IFAU och till och med Barnombudsmannen som lyfter ett varningens finger för att detta skulle kunna leda till antingen att mamman får förlänga sin föräldraledighet utan ersättning eller att barnets totala tid med föräldrarna minskar.

Svaret gör mig väldigt oroad. Någonstans är min förhoppning att det har gjorts någon form av barnkonsekvensanalys innan man fattar den här typen av beslut. Jag frågar därför Miljöpartiet igen: Finns det någon barnkonsekvensanalys i samband med det här förslaget för att säkerställa att barnen inte hamnar i kläm?

Herr talman! Jag kan inte på rak arm svara på frågan om det finns en barnkonsekvensanalys. Jag kan inte det - så enkelt är det.

Dessa inspektioner och tillsynsmyndigheter befarar ofta väldigt mycket, men det är inte alls säkert att de har rätt, och i det här fallet tror jag inte att de kommer att få rätt.

Herr talman! En generell välfärd som omfattar alla. Ett jämställt föräldraskap och barnets bästa i fokus. Dessa är de bärande principerna för regeringens familjepolitik.

Till detta kommer dess omfördelande träffsäkerhet, som leder till ökad jämlikhet och minskade klyftor.

Den ekonomiska familjepolitiken är en grundläggande del av den svenska modellen. Barnbidrag, föräldraförsäkring, underhållsstöd och bostadsbidrag - alla bidrar de gemensamt till att de allra flesta familjer får en rimlig ekonomisk situation.

Samtidigt vet vi att många barnfamiljer, särskilt ensamstående med flera barn, har en ekonomiskt tuff och utsatt situation. Vi vet att det bästa sättet att bekämpa barns fattigdom är att se till att föräldrarna ges möjlighet att arbeta.

Till detta finns den ekonomiska familjepolitikens olika delar som viktiga komplement. Stöden syftar till ekonomisk utjämning och ökad trygghet när försörjningsbördan är som allra störst. Detta är för mig både självklart och nödvändigt.

Vi är en feministisk regering och har genom åren gjort flera viktiga satsningar på det här området. Höjningen av underhållsstödet med 300 kronor per barn och månad gjorde stor skillnad för många barn och familjer. En tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen, höjd grundnivå i föräldrapenningen och en bred utredning av hela föräldraförsäkringen är alla delar som skapar förutsättningar för ett mer jämställt föräldraskap.

Det är detta arbete som vi nu bygger vidare på. Nu höjer vi också - äntligen - inkomstgränserna i bostadsbidraget. Det är första gången på 20 år som detta görs. Att inkomstgränserna tidigare inte har höjts har i praktiken lett till att färre har fått tillgång till detta bidrag.

Höjningen innebär ökad trygghet och lite mer i plånboken för de ytterligare 3 000 barnfamiljer som nu omfattas av detta stöd. Detta är pengar som kan gå till välbehövliga vinterjackor, fotbollsskor eller kanske skridskor, som nämndes här tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Dessutom är detta fördelningspolitiskt väldigt träffsäkert.

Jag har tidigare nämnt höjningen av underhållsstödet, men det finns mycket mer kvar att göra på det här området. Vi vet att nuvarande nivå inte är rättvisande för alla barn i alla åldrar. Äldre barn kostar mer än yngre. Det behöver också underhållsstödet spegla. En åldersdifferentiering av underhållsstödet är därför något som vi behöver se över. Samtidigt vet vi att underhållsstödet är en källa till skuldsättning, ibland en djup sådan. Därför är det prioriterat att se över nivån på grundavdraget för den bidragsskyldige, för det behövs en bättre balans i det.

Både bostadsbidraget och underhållsstödet är i stort behov av att ses över. Dessutom behöver de fungera bättre i relation till varandra. Vi har arbetat riktat för att modernisera våra stöd. Staten ska inte skicka signaler om vilken förälder som ska ha det huvudsakliga omvårdnadsansvaret baserat på kön. Detta arbete måste fortsätta. Jämställdhet ska genomsyra hela det här området.

Budgeten innehåller också ett förslag om en höjning av flerbarnstillägget från det tredje barnet. Också detta blir en förstärkning till vissa av landets barnfamiljer. Dessutom är vi glada att nu kunna höja ett eftersatt adoptionsbidrag till nästan en dubblering, till 75 000 kronor.

I slutet av oktober tog jag emot den tillsatta föräldraförsäkringsutredningens delbetänkande om begränsningar i rätten till föräldrapenning för föräldrar som kommer till Sverige med barn. Det kan låta hårt, men förslaget går ut på att minska risken för överkompensation genom att vi inför en avtrappning som ska likna det uttag som en förälder i Sverige i genomsnitt tar ut. På det sättet stärker vi också föräldrars etablering på arbetsmarknaden och ger fler barn tillgång till förskolans möjligheter, vilket är otroligt viktigt.

Målet är väldigt tydligt för regeringen. Vår familjepolitik syftar till jämställdhet med barnets bästa i fokus.

Sverige har en feministisk regering som ser till att jämställdhetsperspektivet finns med i politikens utformning på bred front i både det nationella och internationella arbetet. Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är en mänsklig rättighet och en demokrati- och rättvisefråga. Jämställdhet är också en del av lösningen på en del av de utmaningar som samhället står inför och borde vara en självklarhet i ett modernt välfärdssamhälle, både för rättvisa och för ekonomisk utveckling.

(Applåder)

Herr talman! Barns uppväxtvillkor är något som jag brinner för och som var anledningen till att jag ville engagera mig politiskt för Socialdemokraterna.

När jag arbetade som socionom blev det så tydligt hur oerhört mycket samhället och politiken påverkar barns förutsättningar och hur livet ter sig.

Barn- och familjepolitiken är en politisk fråga som berör många och som väcker många känslor. Jag skulle vilja tala om några av de förslag som regeringen nu lyfter fram utifrån två perspektiv. Det ena är jämställdheten och det andra är fördelningspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Barn ska kunna växa upp och få likvärdiga möjligheter att forma sitt liv, oavsett om de är födda som pojkar eller flickor och oavsett om de bor i familjer med goda eller sämre ekonomiska förutsättningar.

Herr talman! Jämställdhet handlar om att lägga till och skapa ett större handlingsutrymme när det gäller vad vi kan göra, säga och drömma om för såväl kvinnor som män, flickor och pojkar - helt enkelt möjligheterna att kunna påverka sitt eget liv och det samhälle vi lever i.

Vi har tagit många steg för jämställdheten. Ganska ofta ses Sverige som ett föregångsland. Och ja, vi har tagit många kliv framåt, men vi har mycket kvar att göra.

För kvinnor kan bristande jämställdhet handla om sämre lön än män, även om de gör samma jobb, och att oftare ta ledigt från jobbet eller jobba deltid för att ta hand om barn, med lägre lön och lägre pension som följd.

För män kan bristande jämställdhet handla om mindre tid hemma, vilket kan leda till mindre kontakt med deras barn.

För barnen kan bristande jämställdhet handla om att ungefär hälften av alla barn med separerade föräldrar enbart eller mest bor med sin mamma. Det är en ganska liten del som bor mest eller enbart med sin pappa, och många barn uppger att de inte har lika nära kontakt med sina pappor.

Försäkringskassan tog ganska nyligen fram en attitydundersökning där de frågade barnen vem de går till. Den visar tyvärr att mindre än 10 procent har en nära kontakt med eller går till sina föräldrar när de har frågor eller funderingar. Vi är många som tycker att det är problematiskt. Barn behöver alla sina föräldrar. I artikel 18 i barnkonventionen står det att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.

När föräldraförsäkringen infördes, 1974 tror jag att det var, var tanken att öka möjligheterna för papporna att få mer kontakt med och närmare relation till sina små barn, men kanske framför allt för barnen att få en starkare och närmare relation till sina pappor.

Att dela föräldraförsäkringen mer lika har visat sig vara ett bra sätt att öka jämställdheten för kvinnor och män men också för barnen. Där föräldraförsäkringen delas mer jämställt delas också hemarbetet mer lika, och arbetslivet är mer jämlikt. Vid separationer är det vanligast att barnen bor växelvis. Barnen får därmed en närmare relation till sina föräldrar.

Det finns alltså ett starkt samband mellan jämställdhet och barns hälsa och utveckling. Tiden ensam med barnet i vardagen är viktig när barnets förtroende ska byggas upp.

Alla har att vinna på jämställdhet och ett jämställt föräldraskap.

Herr talman! Barnbidraget är och har länge varit en viktig reform som ger barnen och dess familj bättre ekonomiska förutsättningar. De allmänna barnbidragen utgör en grundsten i den svenska familjepolitiken och ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard och möjligheter för alla barnfamiljer.

Barnfamiljer med många barn utgör en förhållandevis stor andel av hushållen med låg ekonomisk standard. Att höja flerbarnstillägget har därför varit ett sätt att nå de många utsatta familjerna.

I budgeten föreslås också en förstärkning av bostadsbidraget genom att inkomstgränserna höjs. Fler familjer kan då komma i fråga och få bättre ekonomiska förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

I budgetpropositionen kan man även läsa att regeringen vill genomföra en fördelningspolitisk reform för att modernisera de behovsprövade stöden för särlevande föräldrar, för stöden har väldigt stor betydelse för hushåll med låg ekonomisk standard. Men de är inte tillräckligt anpassade till de boendemönster och de familjekonstellationer som finns i dag.

Många är de barn som fortfarande lever i ekonomisk utsatthet. Skillnaderna mellan barns förutsättningar ökade under flera år, så det finns all anledning att stärka fördelningspolitiken.

Herr talman! En politik som ger alla barn möjligheter till en god uppväxt innehåller många olika saker, till exempel en bra förskola och skola av hög kvalitet, möjligheter att få stöd om barnet eller dess familj behöver det och en hälso- och sjukvård av hög kvalitet.

Jag är stolt över den budget som regeringen nu lägger fram. Det är en sammanhållen politik för att stärka barns uppväxtvillkor. Vi tar viktiga kliv för en bättre jämställdhet och en starkare fördelningspolitik, och det är för barnens skull.

Jag vill därmed yrka bifall till utskottets förslag på utgiftsområde 12 och till regeringens budgetproposition i dess helhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)