Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Herr talman! Barnen är Sveriges och allas vår framtid, och de allra viktigaste vi har. Barndomen sätter ofta sin prägel på hur livet sedan gestaltar sig. Och alla barn förtjänar en bra start i livet.

I dag debatterar vi regeringens proposition Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. I propositionen berörs flera viktiga och efterlängtade lagförslag för att säkerställa god kvalitet och säkerhet i verksamheter som bedriver boenden enligt socialtjänstlagen samt konsulentstöd till familjehem och jourhem.

Det handlar också om ett lagförslag som innebär erbjudande om hälsoundersökning till alla barn och unga i anslutning till att samhällsvård inleds samt om överenskommelser om samarbete och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting för placerade barn.

Vi vet att de barn och unga som placeras utanför det egna hemmet har betydligt högre dödlighet, sämre skolresultat, mer självskador och större psykisk ohälsa än andra barn och unga.

Det är därför oerhört glädjande att vi nu kan genomföra förbättringar för att de barn och unga som befinner sig i en extra utsatt situation ska få bättre förutsättningar för att klara sig i livet och för att förebygga förekomsten av oseriösa aktörer. Det är också mycket glädjande att samtliga lagförslag har fått ett brett stöd av remissinstanserna.

Herr talman! En stor del av de barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet finns i verksamheter som utförs av enskilda aktörer. Det är barn och unga som ofta befinner sig i en beroendeställning eller har särskilda behov. När samhället går in och tar över föräldrarollen för dessa barn är det av allra största vikt att vi inte misslyckas med det.

I propositionen föreslås en tillståndsplikt för verksamheter inom socialtjänsten som överlämnats genom avtal. Det innebär att ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ som har slutit avtal med en kommun om att bedriva enskild verksamhet i form av HVB-hem, stödboende, vissa boendeformer för äldre eller funktionshindrade, hem för heldygnsvård eller hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet ska ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för att yrkesmässigt få bedriva sådan verksamhet.

Tillstånd ska beviljas endast om verksamheten uppfyller krav på god kvalitet och säkerhet. Som en följd av tillståndsplikten ska kommunens skyldighet att anmäla verksamhet som genom avtal har överlämnats till enskild också upphävas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Förslaget innebär i praktiken att staten tar ett tydligare ansvar för att säkerställa kvaliteten för brukare inom socialtjänsten, och genom att ställa högre krav på och öka kontrollen av verksamheter som vill etablera sig inom välfärdssektorn bör förslaget också bidra till att förebygga brottslighet och motverka att oseriösa aktörer kan etablera sig fritt.

Herr talman! Vi föreslår också en tillståndsplikt för verksamheter med konsulentstöd till familjehem och jourhem som tar emot barn.

Barn som blir aktuella för vård i familjehem och jourhem befinner sig i en särskilt utsatt situation. Många har omfattande behov av stöd.

Att enskilda då fritt kan etablera verksamhet som påverkar dessa barn är naturligtvis inte acceptabelt. Därför föreslås nu en ändring i socialtjänstlagen som innebär att verksamheter med konsulentstöd till familjehem och jourhem som tar emot barn och unga ska omfattas av tillståndsplikt.

Konsulentstödsverksamheter kan spela en stor och viktig roll för att stödja familjehemmen och på så sätt säkerställa en god vård i familjehem och jourhem. Men en förutsättning för det är att verksamheterna uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet och att personalen har rätt kompetens.

Jag bedömer att införandet av tillståndsplikt för dessa verksamheter ökar förutsättningarna för att säkerställa god kvalitet och säkerhet i stödet och omsorgen för barnen.

Placerade barn och unga har som grupp sämre fysisk och psykisk hälsa än andra barn. Det gäller både under placeringen och senare i livet. Det är naturligtvis mycket allvarligt och fullkomligt oacceptabelt. Det understryker betydelsen av en jämlik vård och att alla barn får tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård på precis samma villkor. Det understryker också vikten av en väl fungerande samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård.

De oklarheter i ansvarsförhållandena och de brister som finns i samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvården i dag riskerar naturligtvis att leda till att barn och unga inte får ta del av nödvändiga eller samordnade insatser.

Det finns ett stort behov av åtgärder för att stärka barnens tillgång till hälso- och sjukvård. Därför föreslås att bestämmelser införs i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.

Om det är möjligt ska också organisationer som företräder barn och unga eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

Herr talman! Många barn som möter socialtjänsten har inte fått ta del av den generella hälso- och sjukvården. Det kan handla om uteblivna kontroller men också om avsaknaden av rekommenderade vaccinationer.

I propositionen föreslås en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om hälsoundersökning för barn och unga i anslutning till att samhällsvård inleds. Ändringen innebär att socialnämnden ska underrätta landstinget om att ett barn eller en ung person i åldern 18-20 år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en hälsoundersökning av landstinget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 april 2017.

Herr talman! Kommuner och landsting har i dag en lagstadgad skyldighet att tillhandahålla välfärdstjänster. De styrs av folkvalda församlingar. Enligt vår bedömning är det därför inte lämpligt att införa tillståndsplikt eller något som motsvarar en ägarprövning för kommuner och landsting. Vi delar regeringens åsikt att ett sådant långtgående ingrepp i det kommunala självstyret dessutom skulle gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen som föranlett dem och därför inte är förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen.

Jag yrkar med detta bifall till vår reservation och i övrigt till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar nu betänkande SoU11. I betänkandet behandlas regeringens proposition Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Vidare behandlas tre motionsyrkanden som kommit in med anledning av propositionen och fyra motionsyrkanden som kommit in under allmänna motionstiden.

I regeringens proposition föreslås att tillståndsplikt införs för verksamhet inom socialtjänsten som kommunen överlämnar genom avtal. Vidare införs tillståndsplikt för att yrkesmässigt få bedriva verksamhet som har till uppgift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn och som lämnar stöd och handledning till familjehem och jourhem som tar emot barn.

I socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen införs även bestämmelser om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Dessutom införs en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att socialnämnden vid behov ska underrätta landstinget om att ett barn eller en ung person i åldern 18-20 år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en hälsoundersökning av landstinget.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 april i år.

Herr talman! Vi moderater anser att en modern välfärdspolitik bör bygga på följande grunder.

Det ska införas en generell tillståndsplikt för att få bedriva hälso- och sjukvård, omsorg och verksamhet inom socialtjänst och LSS. Kraven bör vara likvärdiga för fristående och offentliga aktörer.

Det ska finnas nationella kvalitetskrav. Nationella kvalitetskrav för olika verksamheter inom välfärden ska fastställas, och de bör framför allt utgå från resultat och utfall.

Tillsynsmyndigheter ska följa upp kvaliteten. Myndigheter inom respektive område ska ges ett tydligt uppdrag att följa upp och redovisa hur verksamheten presterar. Kvalitetsuppföljningen ska i första hand fokusera på mätbara resultat och inte på att mäta insatta resurser. De verksamheter som inte når tillräckligt goda resultat ska åtgärdas, och i de fall där man inte tar itu med brister ska det finnas tydliga sanktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Det ska finnas sanktioner vid bristande kvalitet. I såväl offentlig som fristående verksamhet behövs kännbara sanktioner, oavsett huvudman, för att komma till rätta med kvalitetsbrister. Staten måste därför vara beredd att agera, och det hårdare än vad man kan göra i dag.

Alliansregeringen genomförde flera reformer för att stärka skyddet för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Det är viktigt att fortsätta det arbetet, och därför välkomnar vi förslagen i propositionen. Allianspartierna är även tydliga med att krav ska ställas på kvalitet och säkerhet i välfärdens verksamheter och är därför positiva till propositionen i dess helhet.

Krav ska dock inte bara ställas på privat driven verksamhet utan även offentlig. All välfärd, oavsett utförare, ska leverera på hög nivå. Därför är jag är glad att utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för en enskild för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentligt driven verksamhet.

Vi moderater anser att det ska vara ordning och reda och ställas likvärdiga krav oavsett driftsform och utförare av välfärd. Det betyder till exempel att konsulenter som enbart har till uppgift att ta fram fler boendeplatser ska omfattas av en generell tillståndsplikt. Vi vill stärka tillsynen av familjehem och införa tydligare sanktioner i flera steg vid upprepade brister i den utförda verksamheten. Att inte sköta sitt uppdrag med avsedd kvalitet och säkerhet måste få tydliga påföljder.

Det generella arbetet med att utveckla tillsyn och uppföljning inom socialtjänsten måste också stärkas kontinuerligt. Den som sviker, som inte levererar tillräckligt bra välfärd, måste få känna på hårdare sanktioner än vad som sker i dag. Det är helt oacceptabelt att man kan fortsätta driva en vårdenhet som inte håller tillräcklig kvalitet. Bristande kvalitet kan aldrig accepteras. Dålig kvalitet i såväl offentlig som fristående verksamhet är slöseri med skattepengar.

Slutligen, herr talman, vill jag med dessa ord yrka bifall till vår reservation 3.

(Applåder)

Herr talman! Yasmine Larsson har på ett föredömligt sätt redogjort för propositionen och för konsekvenserna för barn som blir placerade utanför det egna hemmet, så jag ska hålla mitt anförande relativt kort.

Att placera någon utanför det egna hemmet innebär alltid ett fruktansvärt ingrepp i personens liv. Därför är det otroligt viktigt att vi så långt som möjligt säkerställer att den vård vi ger håller hög kvalitet. Alltför många incidenter och missförhållanden rapporteras tyvärr, och därför måste säkerhet och kvalitet säkerställas på ett bättre sätt. Det är naturligtvis inte alldeles lätt, men varje steg i rätt riktning är bra.

Jag tycker att regeringens förslag i detta fall ändå är ett steg i rätt riktning, och vi ställer oss bakom stora delar av dem. Bland annat välkomnar vi förslaget att landsting och regioner framöver ska erbjuda hälsoundersökningar för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, något som en del landsting föredömligt nog redan gör i dag. Vi ställer oss alltså bakom det förslaget och menar att det kan säkerställa ett optimalt omhändertagande åtminstone vad gäller sjukhusbehov.

Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Vi välkomnar också förslaget att den som driver privat verksamhet inom socialtjänsten framöver måste ha tillstånd för att bedriva verksamheter som har avtal med kommunerna, till exempel HVB-hem eller boende för funktionshindrade. Dessa har tidigare, vilket det har redogjorts för här, haft undantag från tillståndsplikten. Detta undantag tas nu bort, och det tycker vi är bra.

Vi ställer oss också bakom förslaget att de yrkesmässiga verksamheter som har till uppgift att föreslå familjehem eller jourhem till socialnämnder ska ha tillståndsplikt, precis som de som ska ge stöd och handledning till familjehem och jourhem som tar emot barn. Det ser vi också som ett led i att stärka kvaliteten. Krav måste ställas på säkerhet och kvalitet i alla välfärdens verksamheter, och därför är vi som sagt positiva till stora delar av propositionen.

Däremot menar vi att likvärdiga krav måste ställas på alla aktörer i välfärden, oavsett utförare, och menar därför att tillståndsplikt ska gälla alla utförare oavsett driftsform. Det ska alltså ställas samma krav på verksamheter som drivs av kommunerna själva. Den tillståndsplikt som gäller privata verksamheter ska även gälla för offentliga verksamheter. Lyckligtvis delar vi den åsikten med allianspartierna och kan därför förhoppningsvis få majoritet för ett sådant förslag när vi voterar.

Herr talman! Någonting måste som sagt göras för att så långt som möjligt säkerställa att de barn och ungdomar som av olika anledningar finns i samhällets vård också får den hjälp de behöver för att så snart som möjligt kunna stå på egna ben eller åtminstone få vård i det egna hemmet. Samhället får inte svika en hel generation placerade barn igen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).

(forts. § 12)

Fru talman, åhörare, tittare och lyssnare! Den rödgröna feministiska regeringen arbetar långsiktigt med välfärdspolitiken.

Socialutskottets betänkande 11, Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, utgår från en proposition från regeringen med samma namn samt yrkanden från följdmotioner och yrkanden från allmänna motionstiden.

Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Många av er som lyssnar på den här debatten har säkert minnen från nyhetssändningar om problem på olika former av institutioner inom det vi kallar för välfärdssektorn. Ni har hört om äldre som inte får den service de har rätt till i olika boendeformer, ni har hört om barn som far illa där de placerats och ni har hört om sjuka som man ibland kan tro har glömts bort.

De som arbetar med att vårda, ta hand om och stötta barn, sjuka och äldre gör en fantastisk insats, men de får inte alltid den uppskattning de förtjänar. Jag tror att många av oss har tagit en väl fungerande välfärdssektor för given, och rapporterna om bristerna kanske kommer som en överraskning. Men brister har nog alltid funnits.

I takt med att personal har fått ett ökat skydd genom lagstiftat meddelarskydd och efterforskningsförbud, som gör att anställda inte i samma utsträckning som tidigare riskerar problem med arbetsgivaren om de avslöjar brister för en journalist, har bilden förtydligats. Det som anhöriga tidigare har sett bekräftas numera allt oftare av personal.

Politikens svar på detta har varit att öka resurserna för inspektioner och stöd för utbildning. Det har nog alla regeringar bidragit till oavsett politisk färg.

Fru talman! Det har blivit allt vanligare att privata utförare används för att yrkesmässigt driva HVB-hem, stödboenden, olika former av boenden för äldre och personer med funktionsvariationer och så vidare.

Inga myndigheter verkar dock ha haft riktig överblick över omfattningen av det här. Det har till och med visat sig att en del sådana här enskilda verksamheter har varit helt okända för den kommun i vilken de har bedrivits eftersom de som placerats där har kommit från andra kommuner. Det har försvårat möjligheterna att granska och följa upp.

Det här betänkandet, fru talman, handlar om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Alla verkar vara överens om att det behövs en bättre ordning.

Regeringens förslag, som man nu lägger på riksdagens bord, är därför ett lagförslag om att alla sådana här verksamheter som drivs av enskilda och privata utförare ska vara tillståndspliktiga. Det innebär automatiskt att verksamheterna blir registrerade och därmed kända för dem som kontrollerar.

Det finns också enskilda verksamheter som är av mer konsultativ art, verksamheter som stöttar kommunernas socialtjänster i arbetet med att hitta lämpliga familjehem och jourhem. En del av dessa företag arbetar även med handledning. Även dessa verksamheter har varit relativt okända och drivits med väldigt varierande kompetens, vilket gör att regeringen har sett ett behov av att införa tillståndsprövning även här.

Utskottet föreslår därför att riksdagen beslutar att de verksamheter som regeringen i sin proposition vill göra tillståndspliktiga också ska bli det.

Betänkandet innehåller även några förslag som berör relationen mellan kommuner och landsting. Det handlar om att barn som placeras i olika verksamheter ibland hamnar mellan stolarna. Ansvarsförhållandena mellan kommun och landsting är inte alltid klara, så ingen tar det fulla ansvaret.

Förslaget från regeringen är därför att kommuner och landsting ska tvingas ingå en överenskommelse om samverkan kring barnet. Inspektionen för vård och omsorg kan då åtminstone kontrollera att överenskommelsen finns på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Ett i mitt tycke väldigt konkret förslag är att socialtjänsten när den inleder en placering av ett barn utanför det egna hemmet och även av unga upp till 20 år ska ha skyldighet att underrätta landstinget om detta och samtidigt påminna landstingen om att de är skyldiga att erbjuda dessa barn och unga en hälsoundersökning. Det handlar alltså inte om en obligatorisk hälsoundersökning, utan det är ett erbjudande som landstingen ska ge.

Fru talman! Under behandlingen av den här frågan i utskottet har oppositionen drivit igenom ett krav på att institutioner och boenden motsvarande dem som nu föreslås få tillståndsplikt men som drivs av kommuner och landsting också ska omfattas av tillståndsplikten.

Jag har svårt att se logiken i det och behovet av den ordningen. De kommunala boendena och institutionerna är ju redan kända, så tillståndsplikten behövs inte för att uppnå det målet.

Hur man ska förena det ansvar som kommunerna har med en tillståndsplikt är också svårt att förstå. Hur ska till exempel en kommun agera när ett privat boende går i konkurs eller av andra skäl väljer att lägga ned? Kommunens ansvar kan ju inte upphöra i ett sådant läge, utan då måste kommunen oavsett tillståndsplikt ta hand om de drabbade barnen. Om det saknas utförare med tillståndsplikt eller om tillstånd dras in kan ju inte kommunens ansvar upphöra. Det är självklart.

Miljöpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet en reservation i betänkandet där vi instämmer i regeringens bedömning att det är tveksamt om ett sådant ingrepp i det kommunala självbestämmandet som oppositionen nu föreslår är förenligt med den lagstiftning vi har i övrigt.

Jag utgår från att Lagrådet kommer att titta på det här och lämna synpunkter när och om det här blir en fråga som så småningom kommer dit.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1, avslag på reservation 2 och 3 och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! I mitt inlägg kommer jag främst att vända mig till borgarna och till Sverigedemokraterna, då jag menar att de har ett särskilt ansvar för att vi ska kunna säkra trygg och säker vård för våra barn.

I dag debatterar vi ett av de viktigaste områden vi har att hantera: frågan om den trygghet som vi som samhälle har lovat att vi ska ge barn när den egna familjen inte längre kan. Det är ett löfte som vi måste leva upp till.

Jag tänker ibland att vi tar förbannat lätt på vilket fantastiskt land Sverige är. Ja, det är faktiskt helt världsunikt - ett samhällsbygge som grundar sig på visioner om verklig demokrati, jämlikhet och solidaritet.

Vår välfärd grundar sig på idén om att vi alla är lika mycket värda oavsett vilken klass vi tillhör och att vi tillsammans ska ge varandra möjlighet till ett bra liv. Det är verkligen något att vara stolt över.

Varför står jag nu och predikar om det här? Jo, för att det vi talar om här i dag handlar om just klass. Barn som placeras kommer ofta från fattiga förhållanden och inte sällan från en familj med en ensamstående mamma. Vårt sätt att ta hand om de här barnen handlar därför om vilken människosyn vi har, och när det gäller just borgarna och Sverigedemokraterna finns all anledning till oro när det gäller människosyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Fru talman! Ingen här har väl kunnat missa det fasansfulla öde som drabbat 14-åriga Josefin. En flicka som under sin korta livstid blivit placerad på 33 olika boenden. Ett barn som slitits upp om och om igen, som upprepade gånger fått veta att ingen klarar av henne, att ingen orkar kämpa för henne, att ingen vill ta sitt ansvar. 33 gånger på 14 år har vi låtit ett barn känna att hon står helt ensam.

Tre av fyra av de boenden som Josefin placerades på var privata. Socialtjänsten har vittnat om hur man tvingats anlita vårdbolag som till hutlösa summor utlovat att Josefin ska få den vård hon har rätt till. Men när hon väl är på plats, när hon förbrukats som en påse pengar har de sagt upp sitt avtal - utan förvarning, utan att det har fått några konsekvenser, utan att de har behövt stå till svars. Notan har i stället betalats av ett barn.

I dag drivs en majoritet av alla boenden i privat regi. Näst efter tandvården är det här en av de mest privatiserade sektorerna. Självklart gör många av dessa ägare ett bra jobb, men systemet är helt barbariskt. Det är ett system som förvandlar barn som lever i utsatthet till dollartecken i riskkapitalisternas ögon, ett system som strider mot hela idén om vår gemensamma välfärd men som Sverigedemokraterna och borgarna älskar.

Fru talman! Jag tror att det krävs en liten stund för eftertanke för er här i kammaren. Det krävs att ni för en liten stund går ur era privilegierade liv och träder in i rollen att det här handlar om er, att det är era barn som jag talar om här i dag.

Tänk er hur ni hade känt om någon hade tagit hand om ert barn med löfte om att göra det bättre än ni men ni dag för dag hade fått se hur det bara blev värre - så illa att ert barn inte längre ville leva.

Tänk er att det i riksdagen sitter människor som ska stifta lagar som kommer att vara helt livsavgörande för er och för ert barn. Tänk er paniken när insikten slår till och ni förstår att dessa politiker inte har ert barns bästa för sina ögon, paniken när ni förstår att dessa beslutsfattare i stället sitter varmt och bekvämt i riskkapitalisternas knä och att de trivs så bra där att deras girighet blir viktigare än ert barns trygghet. Hur hade ni agerat då?

Men nu handlar det ju inte om era barn. Inte heller tillhör deras föräldrar några starka väljargrupper. Det här är inte människor som kan bjuda på en lyxig och utsökt middag för att köpa er välvilja. Och det är just här er människosyn blir så tydlig. Ni tycker ju på fullaste allvar att det är helt rimligt att vinstjägare fyller sina skattkistor på bekostnad av barn i utsatthet. Det är också därför som ni helt saknar trovärdighet när ni talar om barns rätt till trygg och säker vård. Er politik är i själva verket ett hot mot hela vår välfärd.

Vi i Vänsterpartiet tycker att det förslag som vi ska rösta om i dag är bra. Det är ett steg i rätt riktning. Självklart ska privata aktörer ha tillståndsplikt. Det är hög tid att barn i samhällets vård får den sjukvård de behöver, och det är helt avgörande att kommuner och landsting samarbetar för att det ska bli verklighet. Men om vi inte får bort vinsterna ur välfärden kommer vi bara att fortsatta sätta plåster på blödande sår, och då är det borgarna och SD som bär ett särskilt ansvar för barn som Josefin.

Vi yrkar alltså bifall till propositionen i dess helhet men reserverar oss tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet mot förslaget om en generell tillståndsplikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Fru talman! Vi talar i dag om de barn som inte längre kan bo kvar hemma i den familj de vuxit upp i. Samhället har ett enormt ansvar att gå in och ge de barnen den trygghet som varje unge förtjänar. Detta är ett område där vi vet att vi som land många gånger har misslyckats.

Det var också därför vi kristdemokrater, under åtta år i regering med ansvar för dessa områden, både gjorde upp en del med vår historia och satsade enorma resurser på att försöka stärka förutsättningarna för en trygg framtid för de barn som måste placeras i samhällets vård. Vi började med öppna jämförelser och med att föra statistik och öka vår kunskap om vad dessa barn faktiskt har för livsmöjligheter. Vilken chans ger vi dem?

Men framför allt stärkte vi barnens rättigheter och ökade deras rätt att få stöd och hjälp av en egen socialsekreterare. Vi gav ansvariga myndigheter i uppgift att ge stöd och hjälp och ta fram riktlinjer och program för kommunen, som varje gång bär myndighetsansvaret för att göra en prövning av det familjehem eller HVB-hem där ett barn ska placeras. Det ska finnas en plan för hur det hemmet ska utvärderas och vilket stöd och vilken hjälp det ska få i sin enormt tuffa uppgift.

Vi såg till att det som i dag har fått webbtiteln "Koll på soc" startades för att barn själva ska kunna söka information om vilka rättigheter de har. Vart kan jag vända mig när jag behöver stöd och hjälp, när jag vacklar och när de vuxna som ska finnas till för mig faktiskt inte gör det de ska?

Det ärende, fru talman, som vi har att ta beslut om i dag är ytterligare ett led i det arbete som vi satte igång. Från Kristdemokraternas sida är vi glada över att den nuvarande regeringen har fullföljt det arbetet. Det är viktigt att vi fortsätter göra allt vi kan för att ge stöd och hjälp till de barn som har de absolut största behoven.

Vi stöder därför självklart det förslag om tillståndsplikt som det råder enighet i utskottet kring vad gäller verksamhet som utförs av en annan utövare. Men vi menar att det är lika viktigt att det finns en tillståndsplikt också för de verksamheter som drivs i kommunal regi. För det enskilda barnet ska det inte spela någon roll vem som driver verksamheten. Det ska vara lika självklart att man får trygga och goda förutsättningar.

Vi ska inte behöva höra om situationer där en privat aktör har fått lägga ned sin verksamhet på grund av att man inte uppfyller kriterierna men att verksamheten i stället, i samma lokaler, kanske rent av med samma personal eller med personal som den privata aktören valde att inte anställa för att de inte levde upp till kriterierna, fortsätter eller startas i kommunal regi, utan insyn eller kontroll. Det är inte acceptabelt.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag och är glad att vi i dag tar ytterligare steg för barns trygghet.

(Applåder)

Fru talman! De lagar vi ska besluta om i dag handlar om att skydda en av de absolut mest utsatta grupperna barn och ungdomar, nämligen de barn och ungdomar som har haft det så tufft i sina hem att socialtjänsten går in och beslutar att de ska omhändertas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Precis som Emma Henriksson tidigare beskrev är det en lång resa som gjorts de senaste tio åren. Ett antal förslag har lagts fram och ett antal beslut har fattats för att skapa större säkerhet kring dessa barn och ungdomar. Just dessa lagförslag kommer från Håkan Ceders utredning, som alliansregeringen tillsatte. Jag tycker att det är väldigt bra att vi i dag i bred enighet kan ställa oss bakom dessa lagförslag.

Det finns ett antal viktiga detaljer i förslagen. Det jag vill lyfta är att denna grupp barn, som blir omhändertagna av socialtjänsten, förutom att de har haft en oerhört tuff period innan beslutet fattas dessutom har en sämre situation när det gäller hälsa. De är sjukare än andra barn och har sämre tandvårdsstatus. De har helt enkelt fallit igenom det fantastiska välfärds, sjukvårds- och hälsokontrollsnät vi har.

Det gjordes en undersökning där man plockade ut 120 barn som blivit omhändertagna och gick igenom dem väldigt noggrant. Vartannat av de barnen fick en remiss till en specialist för vidare utredning av en sjukdom. En sjättedel av barnen hade omfattande problem med tandvård, som ingen hade upptäckt.

Nu går vi in med lagstiftning och säger att detta inte är acceptabelt. I ett läge där samhället går in och omhändertar ett barn ska man se till att man åtminstone garanterar det barnet att få vara friskt och få den hälso- och sjukvård som alla andra barn har rätt till. Men det är bara en viktig del i detta lagstiftningspaket.

Det finns en stor skillnad i svensk politik i hur vi ser på välfärd. Vi är alla helt överens om att vi måste skärpa kraven på de privata aktörerna. Där finns det mycket att göra, och detta är väldigt viktiga steg. Men det vi är oeniga om är huruvida man ska ställa samma krav på de enheter som drivs av kommuner och i vissa fall landsting.

Från Alliansens sida tycker vi att det är rimligt att man ställer exakt samma krav på kommunala och privata utförare. Det ska, fru talman, vara väldigt tuffa och hårda krav. Men från vänstersidan är man inte beredd att ställa samma krav på de kommunala aktörerna, och det är för mig obegripligt.

Vi har haft ett antal fall där det har varit en tuff tillsyn av den privata aktören, vilket tvingat denne att lägga ned. Det är helt rätt; man ska lägga ned i ett läge där man inte har en verksamhet som uppfyller kraven vad gäller lokaler, personalens utbildning och så vidare. Men barnen flyttas sedan över till en kommunal verksamhet, som i vissa fall till och med bedrivs i samma lokal men med mindre och sämre utbildad personal. Men då är det kommunen som driver det, och då behöver man inte ställa några krav - då är allt frid och fröjd. Där finns den stora skillnaden.

Man blir, fru talman, förvånad när man lyssnar på Vänsterpartiet och Maj Karlsson, som står här uppe och använder fyra av sina sex minuter till att beskriva hur fruktansvärt illa det fungerar på den privata sidan, där vi alltså alla är överens om att kraven ska skärpas. Men hon nämner inte med ett ord de problem som många gånger finns hos de kommunala utförarna.

Där, fru talman, går gränsen i svensk politik mellan Alliansen, som är beredd att ställa mycket tuffa kvalitetskrav på alla, oavsett om det är en kommunal eller en privat utförare, och vänstersidan, som allra helst skulle vilja stänga ned de privata verksamheterna och framför allt inte är beredd att ställa några kvalitetskrav eller se till att det blir skärpt tillsyn. Där finns skillnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Det är därför, fru talman, som jag tycker att det är så bra att socialutskottets majoritet faktiskt har lagt fram ett förslag om ett tillkännagivande till regeringen med en uppmaning att återkomma med ett nytt förslag som innebär att vi ställer samma tuffa krav på privata och offentliga utförare.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Många har redan varit uppe här och förtjänstfullt talat om vad betänkandet innehåller. Att vara sist ut innebär ofta att man får göra något av en sammanfattning, alternativt en upprepning.

Det är verkligen glädjande att vi i stort är överens och att vi alla ser att kraven behöver skärpas och kvaliteten öka. De delar som vi inte är överens om har precis min allianskollega Anders W Jonsson bra redogjort för, så det ska jag inte upprepa.

Vi vet att de barn som har haft samhället som föräldrar långt oftare än andra barn hamnar i olika former av missbruk och riskbruk. Självmord är vanligare, liksom beroende av försörjningsstöd. I mars 2013 publicerade Socialstyrelsen en studie om vård och omsorg om placerade barn. Den studien visade att dödligheten är nästan fem gånger högre för placerade barn och unga. Självskadebeteende är tio gånger vanligare, och användandet av psykofarmaka är mellan 15 och 19 gånger högre än för andra barn och unga i befolkningen i stort.

Bland de 17-åringar som placerades innan de var tio år är det bara sex av tio som är behöriga till gymnasiet. Var tionde ung vuxen med ekonomiskt bistånd har tidigare varit placerad i barn- och ungdomsvården.

Fru talman! Många placerade barn har också eftersatt hälsa. De har det många gånger på grund av omsorgsbrist. De har inte fått gå på rutinmässiga hälsokontroller. För många barn är hälsovården bristfällig före placering och tyvärr också under placeringen. Kroniska sjukdomar som eksem och astma har lämnats obehandlade, och hälsoundersökningar hos BVC och tandvården kan vara mer eller mindre obefintliga. Barnen är i behov av såväl vaccinationer som syn- och hörselundersökningar. Många gånger finns också luckor i dokumentationen när det gäller barnens hälsa.

Därför är det bra att vi nu äntligen, efter enträget tjatande och massor av motioner, förslag och artiklar från oss liberaler, nu äntligen har ett förslag på bordet om att alla placerade barn ska få en hälsoundersökning.

En annan sak, som vi för övrigt kommer att fortsätta tjata om lika mycket, är LVU-utredningen, som fortfarande bereds i Regeringskansliet, som det så vackert heter. Utredningens förslag skulle innebära ett stärkt barnrättsperspektiv och ökad rättssäkerhet för de barn som är placerade i samhällets vård, särskilt för dem som behöver tvångsvård.

Vi är en majoritet i riksdagen som vill att barnkonventionen ska bli lag. Det är minst sagt dags att börja tala om barn som egna rättighetsbärare - barn med egna rättigheter, som subjekt och inte objekt. De barn som vi som samhälle har tagit på oss ansvaret för ska vi också finnas där för.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

(Beslut skulle fattas den 1 mars.)