Skyddsobjekt och obemannade farkoster

Fru talman! I ljuset av det förändrade säkerhetspolitiska läget ökar vår medvetenhet. Det är därför bra att regeringen föreslår ändringar och skärpningar i flera lagar, och i dag hanterar vi justeringar i skyddslagen.

Skyddslagen är den lag som möjliggör ett förstärkt skydd för vissa byggnader, anläggningar, områden och andra objekt, som i lagen kallas skyddsobjekt. Det kan bland annat bli aktuellt vid hot om sabotage, terroristbrott, spioneri och grovt rån mot dessa objekt.

När beslut om skyddsobjekt fattas innebär det att obehöriga inte har tillträde till det aktuella området eller objektet – i det nya förslaget med utökningen att förbudet även omfattar tillträde med hjälp av obemannade farkoster, exempelvis radiostyrda drönare. Tillträdesförbudet kan upprätthållas genom fysiskt bevakningsskydd av polis, militär personal eller annan särskild personal, som då benämns som skyddsvakter.

Exempel på byggnader och områden som redan i dag kan beslutas vara skyddsobjekt är exempelvis statschefens och tronföljarens residens, statsministerns bostad, militära fartyg och luftfartyg samt vattenområden av särskild betydelse för det militära försvaret. Men det gäller också byggnader och anläggningar som staten eller en kommun hyr eller äger och som används för att styra statlig eller kommunal verksamhet, som det hus vi befinner oss i – riksdagshuset.

Fru talman! Uppräkningen i lagen av möjliga skyddsobjekt kompletteras i och med detta med ytterligare skyddsvärda verksamheter, exempelvis polisverksamhet, posthantering och försörjning med livsmedel och andra förnödenheter av betydelse för Sveriges försörjningsberedskap. Nytt i förslaget är att fartyg som används för transport av kärnämnen, som M/S Sigrid, ska kunna klassas som skyddsobjekt.

I det nya förslaget ska även andra objekt kunna beslutas vara skyddsobjekt när det råder höjd beredskap, om objekten är av betydelse för totalförsvaret. Ett sådant exempel är lok och tågvagnar.

När nu tillträdesförbudet även ska omfatta obemannade farkoster, drönare, förstärks också skyddsvakternas möjlighet att ingripa mot dessa. De får nu utökade befogenheter att ingripa och kan, om det behövs, använda våld mot farkosten.

Det har skett flera tillbud med drönare som cirkulerat över riksdagshuset med både film- och ljudupptagning. I vissa av dessa fall kan det ha rört sig om nyfikna turister utan onda avsikter, men i åtminstone något av fallen har det enligt nyhetsrapporteringar funnits misstanke om annat uppsåt. Om detta skulle hända igen kan skyddsvakterna alltså från och med den 1 januari 2020 använda våld mot drönaren, om förslaget går igenom och om det är försvarligt och behövs.

Denna del av justeringen kan förhoppningsvis vara ett värdefullt verktyg för att bekämpa problemet med flygning med drönare över skyddsobjekt och vid Försvarsmaktens övningar, som Försvarsmakten själv upplever har ökat.

Fru talman! Med denna korta sammanfattning vill jag yrka bifall till försvarsutskottets förslag, som alla partier för övrigt står bakom.

(Applåder)

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till propositionen. Som Heléne säger är vi överens om detta. Propositionen tar upp en mycket angelägen skärpning och uppdatering av skyddslagen och kamerabevakningslagen.

Med ett förvärrat säkerhetspolitiskt läge finns det en hel mängd lagar som är i behov av en uppdatering. Länsstyrelserna har precis gjort en översyn av tillämpbarhet i författningar för totalförsvaret – om vår lagstiftning håller måttet när det gäller vår försvarsförmåga. I detta arbete har 46 lagar och författningar setts över. Vid länsstyrelsernas granskning fann man anledning till anmärkningar i 34 av dessa. Detta visar tydligt att det finns all anledning att se över vår lagstiftning, och det är en process vi nu har satt igång.

Moores lag tror jag att de flesta känner till. Det handlar om att antalet transistorer som får plats på ett kretskort växer exponentiellt. Den teorin har sedan den presenterades 1965 visat sig hålla förvånansvärt väl. Den teknologiska utvecklingen går alltså allt snabbare för halvledare.

När det gäller it och teknikutveckling i ett vidare perspektiv finns det flera teorier som försöker belysa detta. Det som förenar dem alla är att utvecklingen är exponentiell, precis som för halvledare.

Fru talman! I februari 2016 tillkännagav riksdagen för regeringen att regeringen bör se över bestämmelserna om skyddsobjekt i syfte att förbättra skyddet för vissa militära skyddsändamål och om det finns behov återkomma till riksdagen med förslag till förbättringar.

I dag, över tre och ett halvt år senare, står vi här i talarstolen och debatterar regeringens förslag till åtgärder. Det är i sig positivt att samtliga partier står bakom förslaget till en mycket angelägen skärpning av lagstiftningen. Dessvärre är det tydligt att vi måste få till en ordning där vi är något mer framåtlutade. Att vi måste vänta i nästan fyra år innan vi kan gå från ord till handling håller inte på långa vägar.

Skälet till att många lagar ständigt måste ses över är att den tekniska utvecklingen går allt snabbare och att vår lagstiftning inte tar höjd för detta. Den tekniska utvecklingen skapar möjligheter till helt nya produkter och tjänster som vi inte ens kunnat tänka oss tidigare.

Moores lag förutsäger att halvledare blir dubbelt så bra vartannat år. Det innebär att våra datorer medan det här ärendet beretts har blivit nästan fyra gånger snabbare. På samma gång verkar våra handläggningstider bara bli längre och längre. Detta är en utveckling som inte är hållbar.

Inom försvarsutskottets områden är det extra känsligt eftersom mycket handlar om Sveriges säkerhet. Framför allt har hotbilden förvärrats och hoten förändrats och kommit att handla alltmer om cyberattacker och hur vi möter dessa.

För några veckor sedan besökte jag Finland och fick då följande beskrivning av skillnaderna mellan våra respektive länder. Något förenklat nöjer man sig i Finland med att i ett första steg nå 80 procent träffsäkerhet när man lagstiftar, och sedan justerar man i efterhand. På så sätt fångar man också upp oförutsedda konsekvenser och kan justera för dessa. Vinsten är att lagstiftningsprocessen går snabbare, och man kan hantera nyuppkomna situationer på ett mer effektivt sätt.

I Sverige vill vi alltid nå 100 procent, oavsett hur lång tid det tar. Därefter är vi ganska ovilliga att revidera lagstiftningen, sannolikt på grund av att det tar så lång tid.

När det gäller lagstiftning som hanterar tekniska frågor blir denna inställning ganska trubbig med tanke på hur snabbt den tekniska utvecklingen går. Om det tar fyra år från tanke till lagstiftning lär den teknik man försöker reglera ha utvecklats till något helt annat. Med andra ord, lagstiftningen lär vara föråldrad redan innan den träder i kraft.

Fru talman! Därför vill jag som avslutande ord verkligen uppmana regeringen att bli något mer framåtlutad i sina beredningsprocesser. Det håller helt enkelt inte att det tar så lång tid som det gör i dag.

(Applåder)

Fru talman! Försvarsutskottet debatterar i dag betänkande FöU2 om skyddsobjekt och obemannade farkoster. I detta betänkande har det mellan partierna rått enighet om att lagstiftningen måste få ta ett steg framåt när det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde som bekant har tagit stora kliv i fel riktning.

Utvecklingen inom det tekniska området har varit snabb, och nya sorters hot har aktualiserats. Teknik som tidigare endast fanns hos större aktörer är i dag tillgänglig i nästan alla svenska hem. Ett bra exempel på detta är utvecklingen när det gäller obemannade farkoster, för vissa mer bekanta under benämningen drönare.

I dag kan vilken privatperson som helst skaffa sig en egen drönare utrustad med en relativt avancerad kamera för en inte särskilt stor kostnad, något som inte var möjligt för bara 15 år sedan. Framstegen inom detta område och en rad andra områden har varit av godo för exempelvis Försvarsmakten, men det har även gett de aktörer som inte vill oss väl nya verktyg att nyttja mot oss.

Sverigedemokraterna ser det som mycket positivt att möjligheten att ingripa mot obemannade farkoster stärks, inte minst då detta är system som enkelt och kostnadseffektivt kan nyttjas såväl i fredstid som i ett skymningsläge för att inhämta skyddsvärd information.

Vi har de senaste åren kunnat läsa om hur observationer av okända drönare gjorts under Försvarsmaktens övningar, exempelvis under övningen Aurora 17. I och med att lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 ges Försvarsmakten verktyg och lagstöd att agera mot främmande drönare redan under försvarsmaktsövningen Aurora 20.

Ett skyddsobjekt är benämningen på det som tidigare var separerat under skyddsobjekt och skyddsområden. Skyddsobjekt kan nu innefatta både byggnader och större områden.

Utöver militära byggnader och installationer kommer lagstiftningen om skyddsobjekt nu också att innefatta civila skyddsvärda verksamheter som exempelvis byggnader, anläggningar och områden för posthantering, alarmering samt lokaler för försörjning av livsmedel och andra förnödenheter som är vitala för samhällsfunktionen. Skyddslagen ska även tillämpas på byggnader och andra anläggningar och områden som disponeras av Totalförsvarets forskningsinstitut. Regeringen föreslår även att vissa militära fordon ska kunna vara skyddsobjekt. Glädjande är även att fartyg som används för transporter av kärnämnen blir inkluderade, vilket är något som länge har saknats. Möjligheten att under höjd beredskap fatta beslut om andra byggnader med betydelse för totalförsvaret stärks också.

Sverigedemokraterna har under år påtalat att detta är ett område där vi behöver en justering av lagstiftningen, och vi ställer oss därför bakom propositionen.

Fru talman! Frågorna kring skyddsobjekt och obemannade farkoster som vi debatterar i dag är en del av en större helhet när det gäller förstärkt försvar. Det är en liten men viktig del, och den är väldigt aktuell i dag.

Jag ska börja med ett exempel från mitt kära Gotland. Det är inte så länge sedan det på norra Gotland faktiskt såldes en fullt fungerande ubåtshamn till en främmande makt. Till slut lyckades Försvarsmakten köpa tillbaka den, som väl var. Men det är givetvis inte acceptabelt att man har en sådan ordning att man kan sälja en hel ubåtshamn till en främmande makt. Det var bristande lagstiftning som gjorde att det var möjligt.

Därför är jag glad för de förändringar som vi nu får. De pekar också på vilken verksamhet som ska kunna bli skyddsobjekt och visar på ett tydligare sätt än tidigare att samhällsviktig verksamhet är skyddsvärd. Det är en välkommen utveckling.

Under alltför lång tid har samhällsviktig verksamhet i vårt land varit föremål för en underreglering utan skarpa funktions- och skyddskrav. Ubåtshamnen är ett tydligt exempel på detta. Med utgångspunkt i den oroliga utvecklingen i vår omvärld och med Försvarsberedningens bedömning att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas är det en naturlig utveckling att också skyddet för samhällsviktig verksamhet och samhällsviktiga funktioner stärks.

Sveriges totalförsvar är beroende av att samhällsviktig verksamhet kan bedrivas i vardag, kris och krig. Genom en större möjlighet att göra exempelvis verksamheter såsom posthantering, alarmering, livsmedelsförsörjning och försörjning av andra förnödenheter till skyddsobjekt ges bättre förutsättningar för ett fungerande totalförsvar i det här landet. Det är precis vad vi behöver.

Att lagen uppdateras och uttryckligen också omfattar förbud mot tillträde av obemannad farkost ligger också rätt i tiden. Vi vet alla vilken teknikutveckling som har ägt rum när det gäller drönare och självgående fordon.

Detta är alltså välkomna förändringar och steg i rätt riktning även om vi i Centerpartiet menar att det behöver göras mer. Här finns inte minst alla förslag i Försvarsberedningens två betänkanden, Motståndskraft och Värnkraft, som lägger fast riktningen framåt för utvecklingen av både det civila och det militära försvaret.

Fru talman! Till sist: Nu är det dags för regeringen att omsätta Motståndskraft och Värnkraft i en försvarsproposition i enlighet med beredningens förslag och i enlighet med den riksdagsmajoritet som finns i den frågan. Det är också hög tid att inse att dessa rapporter är färdigförhandlade politiskt. Det är dokument som utgör en helhet, och det finns en prioriteringsinriktning som regeringen och Försvarsmakten lämpligen ska följa. Man ska inte se de två dokumenten som en plocklista som man kan välja och vraka utifrån, utan de är en helhet och ett färdigförhandlat politiskt dokument.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i frågan om skyddsobjekt och obemannade farkoster.

Fru talman! De svenska kärnkraftverken ligger vid kusten och har egna hamnar. Svensk Kärnbränslehanterings fartyg M/S Sigrid transporterar avfallet därifrån till anläggningarna i Oskarshamn och Forsmark, där det mellanlagras.

I Sverige transporteras i stort sett allt radioaktivt avfall och använt kärnbränsle till sjöss. M/S Sigrid hämtar avfallet vid kärnkraftverken och kör det till anläggningarna i Oskarshamn och Forsmark. En liten mängd låg- och medelaktivt avfall transporteras även från forskningsanläggningen Studsvik. Fartyget Sigrid är specialdesignat för transport av radioaktivt material. Fartyget byggdes 2011–2013 och är klassat enligt International Maritime Organizations högsta nivå, INF3, för fartyg som transporterar radioaktivt material.

Sigrid är utrustat med extra kommunikationsutrustning och har många säkerhetshöjande funktioner. Till exempel är viktiga system dubblerade och separerade för att bidra till hög drifttillgänglighet och flexibilitet.

Fru talman! Det är angeläget att transporterna av använt kärnbränsle kan ske på ett så säkert sätt som möjligt. Kärnbränslefartyget M/S Sigrid är i dag inte klassat som skyddsobjekt som övriga kärntekniska anläggningar. Därför har jag och riksdagsledamoten Sanne Lennström från Östhammar tidigare motionerat om att M/S Sigrid ska kunna klassas som skyddsobjekt och omfattas av skyddslagen. Detta är också något som den lokala säkerhetsnämnden i min hemkommun Oskarshamn har föreslagit. Även Östhammars kommun har framhållit vikten av att denna fråga löses på sådant sätt att transporterna genom kommunen kan ske på ett så säkert sätt som möjligt.

Dessa två kommuner, våra kommuner, tar ett stort ansvar för rikets energiförsörjning, och det är av största vikt att riksdag och regering hörsammar deras önskemål vad gäller säkerhetsskyddslagstiftning. Kärnbränsletransporterna sker ofta inomskärs och ryms då inom berörd kommuns geografiska områdesansvar.

Fru talman! Även SKB har uttryckt önskemål om att det fartyg som transporterar kärnämne eller använt kärnbränsle ska betraktas som skyddsobjekt likväl som de fasta anläggningar som transporterna går emellan, detta så att även transporterna tillförsäkras ett skydd som är mer robust än de försiktighetsmått och det skydd som verksamheten omfattas av enligt kärntekniklagen.

Också Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, gör bedömningen att det vore positivt för kärnsäkerheten om dagens krav på tillståndshavaren kompletteras med befogenheter att vidta nödvändiga skyddsåtgärder. SSM:s bedömning är att det för en säker elförsörjning är viktigt med ett konsekvent skydd för hela processen, inklusive transporterna. Deras bedömning är att utöver betydelsen för en fungerande elförsörjning har den kärntekniska verksamheten höga skyddsvärden. Det gäller i synnerhet en säker drift av reaktorerna men även en säker hantering av det bestrålade kärnbränslet, inklusive bortforslingen av använt kärnbränsle.

Eftersom M/S Sigrid är ett för ändamålet specialbyggt fartyg som inte enkelt kan ersättas anser SSM att det inte heller bör lämnas utanför de skyddsåtgärder, främst bevakningsåtgärder, som tillämpas för övriga delar av kärnenergiförsörjningen. SSM bedömer att kärntekniklagens utformning inte är lämplig för att reglera specifika skydd mot antagonistiska hot, som bruk av tvångsmedel.

Fru talman! Därför är det mycket positivt att regeringen har hörsammat Sanne, mig och alla andra som framfört betydelsen av att M/S Sigrid ska omfattas av skyddslagen och att regeringen anser, i motsats till kommittén, att skyddslagen bör utvidgas till att möjliggöra beslut om skyddsobjekt i fråga om fartyg som används för transporter av kärnämne.

Fru talman! Avslutningsvis vill också jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)