Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen

Herr talman! Vi ska nu behandla socialförsäkringsutskottets betänkande 10 som gäller Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen.

Först vill jag betona att vi ser mycket allvarligt på att det förekommer felaktiga utbetalningar i våra socialförsäkringssystem. Felaktiga utbetalningar sker i alla ärendeslag, och det kan bli fel av olika orsaker. Ibland handlar det om oförstånd hos den som söker. Ibland kan det vara information som missuppfattas eller blanketter och ansökningar som är svåra att förstå och fylla i.

Jag vet att det pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra både information och blanketter. Försäkringskassan arbetar också hela tiden med att förbättra handläggarstödet. En del förslag har kommit utifrån kontrollhandläggares arbete och har medfört förändringar i den tidiga handläggningen där en del nya kontrollåtgärder byggts in.

Ibland sker felaktiga utbetalningar på grund av underlåtenhet att informera Försäkringskassan om olika uppgifter. Ibland beror det på att någon uppgett osanna uppgifter eller lämnat in oriktiga handlingar, alltså ett medvetet agerande från den sökande med syfte att tillskansa sig en ersättning som man inte har rätt till. Det här är bidragsbrott. I vardagligt tal kallas det fusk.

Eftersom jag i min yrkesbakgrund arbetat med bidragskontroller skulle jag nu kunna berätta om hur och på vilka sätt det kan fuskas inom våra socialförsäkringar, men naturligtvis kommer jag inte att göra det.

Herr talman! För bidragsbrott och överutnyttjande av ersättningar har vi inte någon som helst acceptans. När någon lurar våra försäkringar begår de ett brott, inte bara mot staten, utan faktum är att de begår ett brott mot oss alla – mot mig och mot dig. Vi är ju alla med och finansierar våra försäkringar, och då måste vi kunna lita på att rätt ersättning hamnar hos rätt mottagare. Det är ett system vi alla tjänar på.

Därför pågår ett ständigt arbete hos Försäkringskassan med detta. På regeringsnivå pågår också en del. Det finns nu två pågående utredningsarbeten som handlar just om felaktiga utbetalningar. Ett av dem är Delegationen mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Man ska bland annat göra omfattningsstudier och identifiera behov av förändringar. Detta arbete ska slutredovisas under 2019, och man ska göra delrapporter kontinuerligt fram till dess.

Regeringen har också tillsatt en särskild utredare som har i uppdrag att utvärdera bidragsbrottslagen och ta ställning till om det behövs förändringar och i så fall lämna förslag på detta. Detta ska slutredovisas i augusti 2017.

Till riksdagen har det också kommit en proposition som gäller uppgifter på individnivå i arbetsdeklarationen. Det handlar kort om att arbetsgivare månatligen ska lämna uppgifter för sina anställda om utbetalda ersättningar och skatteavdrag till Skatteverket. Ärendet ligger nu hos skatteutskottet och kommer upp till beslut här i kammaren i maj månad. När detta sedan är på plats kommer det att förenkla Försäkringskassans arbete med att få aktuella och säkra inkomstuppgifter för de ersättningsärenden som baseras på inkomst.

Syftet med allt som görs på Försäkringskassan, hos regeringen och i riksdagen måste vara att det ska vara lätt att göra rätt men svårt att göra orätt.

Herr talman! Vi rödgröna har lämnat in ett särskilt yttrande. Vi välkomnar de åtgärder som regeringen målmedvetet vidtar för att stärka Försäkringskassans arbete med att motverka felaktiga utbetalningar. Det krävs kunskap för att kunna följa och bedöma utvecklingen av omfattningen av de felaktiga utbetalningarna. Det mörkertal som finns försvårar mätningar och ställer krav på att olika metoder tas fram för att bedöma omfattningen.

Frågorna är komplexa, och studier är nödvändiga för att öka kunskapen. Men vi anser att det finns fokus på detta och att det pågår ett bra arbete, genom de uppdrag och utredningar som jag tidigare nämnde, för att vi ska motverka överutnyttjande och felaktiga utbetalningar.

Vi konstaterar således att regeringen redan har vidtagit de åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer och yrkandena i motionerna om att mäta storleken på de felaktiga utbetalningarna. Därför finner vi ingen anledning att ställa oss bakom ett tillkännagivande.

Herr talman! Vi hörde representanten för ett av regeringspartierna här alldeles nyss. Det var mycket klokt som sas, och det finns mycket som vi är överens om. Det är uppenbart. Men allt är vi inte överens om.

”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket.” Det slitna citatet kommer, som de allra flesta säkert känner till, från socialdemokraten Gustav Möller.

Problemet med citatet är att det förvisso låter bra men vid närmare eftertanke är ganska platt. De allra flesta stöder nog själva principen, men vad är egentligen en förslösad skattekrona? Det skiljer sig naturligtvis åt mellan olika grupper och individer.

Jag och mina partivänner tycker exempelvis att de otaliga miljarder som ni andra har plöjt ned i ert gemensamma, blocköverskridande, mångkulturalistiska projekt är miljarder av förslösade skattekronor och därmed miljarder stölder från folket.

På samma sätt kommer det utan tvivel att finnas de i denna kammare som har samma syn på satsningar gjorda av den sverigedemokratiska regeringen vid någon tidpunkt framöver.

Kanske tycker någon gruppering att förstärkningar av Sveriges försvar är slöseri med skattemedel. En annan gruppering – sannolikt i hög grad överlappande med den förstnämnda – tycker kanske att Sverigedemokraterna slösar med pengar när vi återupprättar tryggheten för vanligt folk och så vidare. Det där med förslösade skattekronor fyller sin funktion som retorisk utsmyckning men inte mycket mer, eftersom vi inte är överens om vad som är slöseri eller inte.

Jag tror däremot att det råder konsensus bland oss politiker, möjligen med något enstaka undantag, om hur vi ser på de skattekronor som genom fusk eller misstag går till någon som inte har rätt till dem. Jag tror att vi är överens om att det ska förekomma i så liten utsträckning som möjligt, och helst inte alls.

Sverigedemokraternas syn på felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringssystemet är i alla fall glasklar. De ska hållas på en miniminivå. Felaktiga utbetalningar kan delas in pedagogiskt i tre kategorier: slarv eller andra fel begångna av Försäkringskassan, slarv, okunskap eller andra fel begångna av försäkringsmottagaren samt rent fusk.

De två första kategorierna måste bekämpas primärt inom myndigheten. Dessa drabbar för övrigt såväl skattebetalarna som de enskilda individer som i förekommande fall får ekonomiskt trassel med återbetalningar och onödigt arbete. Myndigheten behöver bättre rutiner, tydligare utformning av ansökningar och mycket annat. Ett sådant arbete pågår naturligtvis kontinuerligt, och förhoppningsvis kommer hela tiden förbättringar.

Den sistnämnda kategorin, fusk, behöver angripas på samma sätt som annan brottslighet – resolut och med kännbara påföljder. Att på falska grunder tillskansa sig pengar som är avsedda för behövande, inte sällan ekonomiskt svaga, är i Sverigedemokraternas mening i slutänden inget annat än stöld från utsatta människor. Det kan aldrig tolereras.

Någon kanske tänker: ”Varför pratar han om det här? Vi diskuterar faktiskt inte några förslag om konkreta åtgärder mot vare sig fusk eller slarv i dag.”

Det är riktigt. Vi diskuterar ett förslag från både Alliansen och Sverigedemokraterna. Förslaget kommer ursprungligen från Riksrevisionen och är en rekommendation om att uppdra åt Försäkringskassan att regelbundet redovisa hur mycket de felaktiga utbetalningarna kostar. Det tycker Sverigedemokraterna, och med det utskottsmajoriteten, är ett bra förslag, inte för att det är särdeles skojigt utan för att det är första steget mot bättre kontroll, bättre möjligheter till uppföljning och bättre skydd mot stölder från folket.

Ska man vara frank är det egentligen otroligt taffligt att det inte finns lättillgänglig och snyggt redovisad information om de felaktiga utbetalningarna sedan 2010. Regeringen slår ifrån sig Riksrevisionens svidande kritik på den punkten och hänvisar till utredningar och pågående åtgärder. Den taktiken kan man tycka vad man vill om; jag blir mest förvånad. Jag förstår inte att det är något att tjafsa om.

Jag hoppas att alla åtgärder som regeringen vidtar och alla utredningar som man tillsätter blir effektiva och att man kan dra nytta av den kommande rutinen med regelbunden redovisning av felaktiga utbetalningar, som vi förhoppningsvis klubbar igenom här i riksdagen redan i eftermiddag.

För formens skull yrkar jag bifall till utskottets förslag att regeringen ska se till att Försäkringskassan ska mäta storleken på felaktiga utbetalningar regelbundet.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).

Herr talman! Sverige har ett generöst och i grunden väl fungerande socialförsäkringssystem som vi vill slå vakt om. Försäkringskassan betalar årligen ut mer än 200 miljarder kronor i olika förmåner. Det handlar om sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn och så vidare.

För att ett system med den omfattningen ska vara långsiktigt hållbart krävs det att ändamålet uppfattas som angeläget av medborgarna, att det administreras väl och att det är så fritt som möjligt från missbruk. Men det behöver också vara ekonomiskt stabilt över tid, eftersom stora svängningar påverkar andra områden i statsbudgeten. Med andra ord är det rimligt att kräva ordning och reda inom systemen och att ställa höga krav på att inga felaktiga bidrag eller ersättningar ska betalas ut.

Ett första steg i arbetet mot felaktiga utbetalningar är att vi känner till hur stort problemet är och inom vilka områden det är mest omfattande. Att känna till omfattningen är viktigt för att kunna prioritera bland de olika åtgärderna och för att uppskatta om arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar har fått önskad effekt.

Från KD:s och Alliansens sida noterar vi att den senaste mätningen av omfattningen av felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen gjordes 2010 och att de sammantagna felaktiga utbetalningarna inom socialförsäkringen, enligt denna mätning, uppgick till knappt 16 miljarder kronor. Försäkringskassan har dock inte genomfört någon ny mätning därefter. Regeringen har inte heller efterfrågat någon mätning.

Herr talman! I denna debatt behandlar vi regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen.

Riksrevisionen har granskat hur arbetet mot felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen fungerar. Man gör bedömningen att detta arbete oroväckande nog har prioriterats ned under de senaste åren, trots att studier visat på omfattande fel och trots att nivån på återkraven varit låg.

Riksrevisionen anser vidare att det krävs kunskap om omfattningen av felaktiga utbetalningar, både för att regeringen och Försäkringskassan ska kunna prioritera insatser och för att man ska kunna uppskatta om insatser som görs leder till önskad effekt.

Av dessa anledningar, och för att bättre kunna motverka felaktiga utbetalningar framöver, rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ser till att Försäkringskassan regelbundet mäter omfattningen av felaktiga utbetalningar.

KD och Alliansen har hörsammat detta. Vi har tillsammans lagt ett förslag på riksdagens bord om att regeringen ska åläggas att se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar. Med denna information som grund bör fler åtgärder vidtas för att stärka kontrollerna när så är påkallat och säkerställa att skattebetalarnas medel inte missbrukas.

KD och Alliansen välkomnar att en majoritet i riksdagen verkar gå på samma linje. Nu blir det därför upp till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och regeringen att se till att riksdagens vilja respekteras, så att vi kan arbeta mer effektivt för att de felaktiga utbetalningarna ska minska.

Herr talman! En av riksdagens viktigaste uppgifter är att se till att de skatter som tas in används effektivt och att de inte missbrukas. Medborgarna måste kunna lita på att denna uppgift tas på största allvar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under 17 §.)